1 Verksamhetsbeskrivning. 1.1.1 Beskrivning av verksamheten. 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet. 1.1.3 Detta minns vi särskilt under året



Relevanta dokument
2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4

Kvalitetsredovisning 2010

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

LÄRANDESEKTION EN GRANKOTTENS FRITIDSHEM

KVALITETSREDOVISNING 2007

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsarbete i skolan

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Lokal arbetsplan för skolan

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kvalitetsredovisning

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kvalitetsredovisning

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Elevernas trygghetsplan

Förskolan Smultronstället

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Förskolan Trollstigen AB

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Sagor och berättelser

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Rosen Läsåret

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Plan. Prästbols skola och fritidshem Läsåret 2014/15

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgviks förskola och fritidshem

I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009

Kvalitetsredovisning för Stensele och Storuman förskolor 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

Bakgrund och förutsättningar

Transkript:

BILDNINGS- FÖRVALTNINGEN VILLERKULLA FRITIDSHEM I GRIMSÅS Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010

Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 3 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet... 3 1.1.3 Detta minns vi särskilt under året... 3 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4 3 Förutsättningar 4 3.1 Barn -personal... 4 3.2 Ekonomiska resurser... 5 3.3 Materiella resurser... 5 4 Arbetet i verksamheten 7 4.1 Normer och värden... 7 4.2 Uppföljning av Likabehandlingsplanen... 9 4.3 Utveckling och lärande...10 4.4 Delaktighet och inflytande...11 4.4.1 Våra egna mål 09/10:...12 4.5 Samverkan...13 4.5.1 Våra egna mål 09/10:....14 Redovisning av kompetensutvecklingsinsatser 15 Helhetsbedömning 15

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1.1 Beskrivning av verksamheten Upptagningsområdet är präglat av landsbygd och den tillverkningsindustri som finns på orten i form av kabelfabriken Nexans där en stor del av samhällets invånare arbetar. Ett arbetslag ansvarar för fritidshemmet Villerkulla som finns i Grimsåsskolans lokaler. 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet Antalet barn på fritids har under året varierat mellan 28-33 st. Fritids har varit öppet från 6.00 17.45 alla dagar och även ibland till 18.30. Under HT var vi 7 st som arbetade här på ca 2,8 tjänst, 2 st 100%, 1 st 68% och 4 st 5% var. Av den tiden var ca 1, 65 tjänst till fritids och resten av tiden lades i f- klass och resurstid i skolan. Under VT var vi 6 st på 2,65 tjänst, fördelningen var 2 st 100%, 1 st 50%, 3 st 5% var. Fördelningen mellan fritids och f klass var oförändrad. 1.1.3 Detta minns vi särskilt under året Barnens engagemang vid diskussioner om regler, vilka aktiviteter som vi ska ha samt vid planering av inköp. På höstlovet genomfördes innebandyturneringen tillsammans med alla fritidshem i kommunen. Vårt luciafirande, som vanligt var välbesökt. Fångarna på Villerkulla tillsammans med områdets övriga fritids, curling i bygdegården, läger och sommarfest med föräldrar är andra aktiviteter som vi särskilt minns. Träffar och diskussioner med övriga fritidshem i området. Grön flagg Kvällsjour samarbete med Rönnhagen. Allt pusslande med tider på alla lov. 3

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Till grund för kvalitetsredovisningen ligger enhetens utvecklingsplan samt resultat framtagna med enkäter, egna utvärderingar och självvärderingar. Vi har genomfört två olika enkäter för barn och föräldrar. Lite sent kom vår enkät via mail till föräldrarna så de fick enkäten både i pappersform och mail. 3 Förutsättningar 3.1 Barn -personal Fritidshem 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Antalet inskrivna barn 36 29 32 33 Antalet avdelningar 1 1 1 1 Antalet tillsynstimmar i genomsnitt per barngrupp 606 437 541 513 Antalet inskrivna barn per årsarbetare på fritidshemmet 15,13 14,5 16,84 20 Analys Tanken att man använder befintlig skolpersonal (som inte har semestertjänst) på fritids är god men konsekvenserna blir stora för verksamheten speciellt under loven då skolpersonalen inte arbetar På loven är det då bara två personal kvar och dessa behöver då alltid ändra sitt schema under loven och det behövs sättas in vikarie. Det innebär att man som personal på fritidshemmet inte kan planera sin egen fritid innan man vet arbetsschemat på loven. Av det här blir det en dominoeffekt där flera andra arbetsplatser blir berörda.(villerkullas personal byter tider, deras barn byter tider osv). Samt att det innebär också en ökad kostnad under lov för vikarier. Vissa konferenser (BUP, sambedömning mm) läggs under eftermiddagar då skolpersonalen skulle ha arbetat på fritids vilket har medfört att vi har lagt mycket tid på att göra schemaändringar under året. 4

3.2 Ekonomiska resurser Studiebesök 8 000 Material 9 000 3.3 Materiella resurser Mål: Alla barn skall alltid uppleva att de har tillgång till ändamålsenliga lokaler och god utemiljö. Resultat: Vi har genomfört två olika enkäter där barn och föräldrar fått svara. Dessa enkäter har vi gemensamt med övriga fritids i området. Föräldraenkätsvar: Hur upplever du.. Mindre bra Acceptabelt Bra Mycket bra 4. Innemiljön? 2 9 13 2 Ofta är det hög ljudnivå på barnen. De springer överallt och personalen har mindre bra tillsyn över barngruppen när de är utspridda vind för våg. Det luktar mögel. Kalla golv. Gamla lokaler. Känner ibland mögellukt. Ventilation? Känns som ljudnivån är väldigt hög emellanåt. Lite trångt. Ofta väldigt hög volym och "stoj" tidigt på morgonen. Tycker att det är lite dumt att fritids och förskolan är i samma lokal 5. Utemiljön? 2 8 13 3 Vi tycker att det är inte barnsäkert särskilt på vintern. och trots att grinden är inte gammal det är ändå trasig. Det vore mysigt med lite fler olika rum på skolgården, att den kunde delas in med mer grönska. Staket vid bäcken, Önskar att barnen blev tvingade att vara mer ute, Finns ju barn som mer än gärna är inomhus. Stora ytor som lockar till många olika aktiviteter. Mysigt att kunna leka i skogen. Mer uteaktiviteter, som t ex vid lov. Saknar heldagar ute. Varför inte utnyttja korpstugan mer? (isbana, eller elljusspår). Vara i skogen och grilla e.m. 6. Lekmaterial och utrustning? 0 6 17 3 Vet ej 2st vet inte mycket om, men vårt barn är helnöjd, mer lekutrustning ute. Barnen älskar att få vara med och delaktiga i planerade inköp av pysselmaterial. 5

Analys: Vi hade som utvecklingsmål att genomföra elevenkäten på fritids för att få större svarsunderlag. (se tidigare kvalitetsredovisningar). Men vid diskussioner med övriga fritids i området bestämdes att vi alla skulle skicka hem enkäterna. För föräldraenkäten blev svarsfrekvensen 100 % när de hade möjlighet att besvara via nätet. Vi hade lämnat ut den via papper först och fick in 13 svar sedan kom den också via nätet så förhoppningsvis blev det inga dubbelsvar. Nedan följer analys av föräldrarnas svar på enkäten: Att barnen springer överallt och personalen har mindre bra tillsyn över barngruppen när de är utspridda vind för våg känner vi inte alls igen. Vi har som regel att barnen talar om när de går ut, vad de ska göra inne, när de byter aktivitet när de går på toa mm. Detta ansvar sköter barnen alldeles utmärkt. Vi vuxna är oftast en ute och en inne när vi är två, annars är vi där det är flest barn. Att föräldrarna känner att det luktar mögel ibland kan bero på att blöta kläder och fotbollar ligger i hallen. Vi har känt att det kan lukta lite när det varit stängt under en längre tid. Att tvinga någon är inte vår policy, vi arbetar mycket med eget ansvar och därför får innebarnen välja själva när det är fri tid på fritids. Ljudnivån jobbar vi mycket med. Den höga ljudnivån kan bero på att det stundtals är många barn i som gör 4-5 olika aktiviteter i samma utrymme. Vi försöker tala om för barnen att man kan prata med varandra inte skrika. Någon har svarat att grinden inte är säker, speciellt inte vintertid. Detta svar förundrar oss lite eftersom vi inte har någon grind. Vi tror att någon har blandat ihop oss med förskolan och deras svar kanske gäller förskolan i alla frågor. Vi har tagit del av samhällets utbud av aktiviteter. Curling i bygdegården, deltog i GIF s sportlovsaktiviteter och nyttjat spår och grill vid korpstugan. Vi skulle gärna vara mer ute och grilla till mellanmål och vara ute heldagar på lov men tyvärr styr lämnings- och hämtningstider detta. 6

Att gå till vår närliggande skog och grilla med upp till 28 barn på två vuxna känns inte rimligt. Till nästa år behöver vi diskutera om vi får fram det vi vill av ha ut enkäten med övriga fritids. Åtgärder för fortsatt utveckling: Be vaktmästaren kontrollera om det finns mögel i hallen. Fortsätta ta del av samhällets aktiviteter. 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Utdrag ur Lpo 94 Skolan skall aktivt medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Bildningsplanens mål: Normer och värden Alla blir sedda och respekterade Alla känner trygghet, tillit och trivsel. 7

Mål : Alla barn trivs på fritidshemmet och alla föräldrar ska känna sig trygga med verksamheten. Resultat: Elevenkätsvar Fråga Aldrig Ibland Ofta Alltid 1. Känner du dig trygg på fritids? 4 11 Bra kompisar, snälla fröknar, tycker om det. Tycker det är jobbigt när killarna bråkar, 2. Tycker du att du får hjälp av personalen om något hänt? 7 8 ibland får man vänta på sin tur innan man får hjälp 4. Trivs du på fritids? 1 14 Jättebra,roligt, leka m många, jättejaa!, allt är bara bra, föräldraenkätsvar Hur upplever du.. Mindre bra Acceptabelt Bra Mycket bra 1. Ditt barns trivsel på fritidshemmet? 0 2 10 14 Inga tecken på att inget fungerar, aldrig problem att lämna. Aldrig klagat, Mitt barn känner sig tryggt på fritids. Analys : Av resultatet kan vi utläsa att alla barn trivs när de är på fritids. Samt att föräldrarna känner sig trygga när deras barn är på fritids. Vi har diskuterat trivselreglerna i början av höstterminen på fritids och gemensamt bestämt vilka regler vi ska använda oss av. Vi pratade även om vad det betyder när man skriver under någonting. Barnen skrev sedan under dessa regler, för att göra det mer konkret och giltigt. När det har behövts har vi aktualiserat dessa diskussioner. 8

Kanske kan det goda resultatet bero på att vi gått PUG utbildning, där man lägger fokus på att bortse ifrån, stärka positivt beteende eget ansvar mm. Barnen har fått ta större ansvar för tex. konfliktlösning och aktiviteter på fritids. Detta har skett under överinseende av personalen. Åtgärder för fortsatt utveckling: Fortsätta det goda värdegrundsarbetet (PUG) där barnen är artiga och trevliga mot varandra. 4.2 Uppföljning av Likabehandlingsplanen Mål: Alla barn och föräldrar ska känna till Likabehandlingsplanen. Resultat: Elevenkätsvar Fråga Mindre bra Acceptabelt Bra Mycket bra 3. Får du vara med och diskutera/påverka trivselreglerna? 3 2 3 6 1 st vet inte Föräldraenkätsvar Hur upplever du.. Mindre bra Acceptabelt Bra Mycket bra 8. Ditt barns inflytande? 1 7 14 4 Ej svar 1: Vet ej, skriver mindre bra vi hamnade en gång i en diskussion med läraren om vem man vill sitta jämte i klassrummet Analys: Vi aktualiserade och reviderade Likabehandlingsplanen i arbetslaget vid läsårsstart och presenterade den på föräldramötet. I början av höstterminen gick vi igenom Likabehandlingsplanen och utifrån den bestämde vi Villerkullas regler. Vi började med ett tomt papper och barnen fick komma med förslag på vilka regler de 9

tyckte vi skulle ha och som de kan följa. För att göra reglerna mer giltiga diskuterade vi vad en underskrift betyder, att man skriver den med bläck så det inte går att sudda om man bryter mot reglerna. Vi hade också långa diskussioner om vilka konsekvenser vi ska använda oss av. Vi har sett en större insikt i vad som gäller om regler och påskrifter. Vi har kontinuerligt arbetat med värdegrundsarbetet, tagit upp olika delar när det varit aktuellt. Någon har svarat att de hamnat i en diskussion med läraren om vilken plats de har i klassrummet. Detta känns som om den kommentaren borde hamnat inom skolans ansvarsområde, eftersom vi på fritids inte har några bestämda platser. Vid varje frukost, lunch(på lov) och mellanmål delas platser vid matborden ut slumpmässigt via ett räknesystem(1,2,3,4. ;1.or vid ett bord, 2;or vid ett annat osv ). Åtgärder för fortsatt utveckling: Försöka göra Likabehandlingsplanen tydligare vid varje läsårsstart och revidera vid behov. 4.3 Utveckling och lärande. Utdrag ur Lpo 94 Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaperi olika former. Alla som arbetar i skolan skall: uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Bildningsplanens mål: Utveckling och lärande Alla elever får den hjälp de behöver Alla elever möts på rätt nivå och efter sina förutsättningar. Eleverna upplever att bedömning och betygsättning är likvärdig. 10

Mål: Alla barn ska uppleva att de lär sig något på fritids. Resultat: Fråga Aldrig Ibland Ofta Alltid 7 a) Tycker du att du lär dig något på fritids? 2 9 4 7 b) Vad? Allt, leka, spela bandy, rita, hur man är som kompis, vet inte, mycket, många saker, vara tyst och inte störa, vara snälla, pyssla, känna varandra, Visa hänsyn, saker som jag aldrig har gjort, inte spela fotboll inne, vara snäll, hur man ska uppföra sig, hur man ska vara mot andra, experimentera, Analys: Vi tycker att det är positivt barnen upplever att de lär sig så mycket på fritids. Barnen känner inte bara att de är på fritids för att deras föräldrar arbetar, utan de lär sig också många saker när deltar i fritidsverksamheten. 4.4 Delaktighet och inflytande Utdrag ur Lpo 94 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Alla som arbetar i skolan skall: främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Bildningsplanens mål: Delaktighet, inflytande och ansvar Alla elever känner sig viktiga och betydelsefulla. 11 Alla elever har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö.

4.4.1 Våra egna mål 09/10: Mål: Alla barn ska uppleva att de har ett tillräckligt inflytande över innehållet i sin tid på fritidshemmet. Resultat: Fråga Aldrig Ibland Ofta Alltid 5. Får du ge förslag på aktiviteter som du vill göra på fritids? 1 3 5 6 när jag vill leka något 6. Får du vara med och ge förslag vid inköp av material? 5 7 2 1 Analys: Vid varje terminsstart har vi samlat barnen och pratat igenom vilka aktiviteter vi har haft och vilka vi ska ha. Under året har vi haft aktiviteter 4 av 5 eftermiddagar. Dessa har bestämts via omröstning och planerats efter antal personal och t.ex när id hallen varit ledig. Vid terminsskiftet blev det lite nya aktiviteter, som var inspirerade av vad som hade gjorts i skolan; såsom experiment. Vi har fortsatt att låta eleverna vara delaktiga vid inköp (de har bläddrat i kataloger och gett förslag). Vi gjorde dem införstådda med och diskuterade vilken summa vi skulle handla för. Vad saker kostar, vad som kan vara rimligt och hur många som kommer att använda de grejer de gav förslag på. På bilderna nedan ses när 4 olika grupper tittar i olika kataloger och skriver ner sina förslag. 12

Vi tycker att barnen under det här året har varit mer delaktiga och haft mer inflytande än tidigare. Man märker att de frågar på andra sätt nu jämfört med innan. De frågar t.ex. om de får titta i kataloger, om vi kan göra olika saker. Innan var det mer nu ska vi göra och inte om vi kan. Att de flesta av barnen har skrivit på enkäten att de inte får vara delaktiga vid inköp, kan bero på att enkäten besvarades före vi hade våra beställningar. Åtgärder för fortsatt utveckling: Fortsätta göra barnen delaktiga och införstådda med planeringen av verksamheten och inköp. Försöka göra beställningar innan vi gör enkäten. 4.5 Samverkan Utdrag ur Lpo 94 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbete skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Alla som arbetar i skolan skall: samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och Bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Bildningplanens mål: Samverkan All verksamhet utgår från ett helhetsperspektiv där all samverkan utgår från elevens bästa. 13

4.5.1 Våra egna mål 09/10:. Mål: Vi behöver vara mer tydliga på vilka aktiviteter som vi har. Resultat: Föräldrar och barn läser ofta på informationsbladet. Vi får mycket positiva kommentarer om vår digitala fotoram. 2. Personalens bemötande? 3. Dialogen med personalen? 1 2 13 10 Vissa otrevligare än andra. Alltid trevliga och tillgängliga. Bra att personalen kommer ut och möter och säger hejdå i kapprummet. 1 2 17 6 Alltid trevliga och tillgängliga. Svårt att ta upp saker angående barnet eftersom personalen inte alltid tar till sig. Ofta slås problem bort och sägs inte vara värre än för någon annan, trots att man borde gå efter barnets upplevelse och inte personalens i de fall barnet har klagomål på händelser. 7. Möjlighet att påverka genom brukarrådet? 3 5 12 6 Vet inte vem som är eller om det ens existerar. Ingen erfarenhet än. Tyvärr tar inte många föräldrar kontakt med brukarrådet. Skriver mindre bra då jag ej varit engagerad. Analys: Vi tycker att resultatet av enkäten visar på ett bra samarbete med föräldrarna. Vi satte upp ett informationsbrev i tamburen, på vilken veckans aktiviteter stod. Vi skickade också hem ett brev i början av terminen med de olika dagarnas aktiviteter. Vi har också försökt ta kort på de flesta aktiviteter. Vi har blivit tydligare med vilka aktiviteter vi har genom schemat. I och med att vår digitala fotoram uppdaterats kontinuerligt har föräldrarna kunnat följa aktiviteterna på ett annat sätt. Responsen av föräldrar har varit mycket god. Vi upplever att barnen nu vet mer vad som ska ske(de läser när kommer till fritids). Om det blir ändringar av planerade aktiviteter har vi tillsammans med barnen kommit fram till nya aktiviteter. 14

Att några tycker att vi inte lyssnar på deras barn eller att vissa av oss är otrevliga är något vi tar till oss och försöker förbättra. På påsklovet bjöd Villerkulla in områdets tre övriga fritids att delta i vår aktivitet Fångarna på Villekulla. Det blev ett hellyckat arrangemang. Där alla barn och personal tyckte att det var roligt och flöt på bra. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi fortsätter att informera via fotoram och informationsbrev. Utveckla användandet av föräldrarnas e-post. Utöka samarbetet med övriga fritids i området Redovisning av kompetensutvecklingsinsatser PUG Navets matematikutbildning Helhetsbedömning Som helhet kan man säga att detta år varit bra. Attityden bland barnen har trots samhällets tuffa klimat ändrats till det bättre framför allt under vårterminen. Det har blivit lugnare på både morgonen och eftermiddagen. Barnen lyssnar mer på varandra. Tanken att man använder befintlig skolpersonal (som inte har semestertjänst) på fritids är god, men konsekvenserna blir stora för verksamheten speciellt under loven då skolpersonalen inte arbetar. Detta har medfört att vi har lagt mycket tid på att göra schemaändringar under året. Trots allt arbete med scheman under året ser vi att våra barn och föräldrar är nöjda med verksamheten. 15