Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling



Relevanta dokument
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Arbetsplan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

ARBETSPLAN 2014/2015

Skola för hållbar utveckling

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Samhälle, samverkan & övergång

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för förskolan

Skola för hållbar utveckling

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Systematiskt kvalitetsarbete

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013

Samhälle, samverkan & övergång

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Arbetsplan 2014/Förskola

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Bakgrund och förutsättningar

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Kvalitetsrapport Så här går det

Kämpingebacken 3 och Kämpingebacken 7

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Storsidan Verksamhetsplan Förskoleområde /2012

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Lokala arbetsplan

Kvalitetsredovisning Lingårdens förskola

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Verksamhetsplan för förskolan och fritidshemmet

Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Förskolan Asphagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Ringens förskola. Verksamhetsplan

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Transkript:

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Bergsvikens förskoleområde www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: Bergsvikens förskoleområde Förskola Skolans län: Norrbotten Skolans kommun: Piteå Skolans kommunkod: BD 2581 Skolans gatuadress: Ljungvägen 5 Skolans postnummer: 944 72 Skolans postort: Piteå Skolans telefonnummer: 0911-69 74 22 Skolans e-post: Skolans hemsida: www.pitea.se/bergsvikens-forskola Kontaktperson Namn: Gitte Franzen Telefon: 0911-69 74 22 E-post: gitte.franzen@pitea.se Rektor/förskolechef Namn: Gitte Franzen Telefon: 0911-69 74 22 E-post: gitte.franzen@pitea.se Bergsvikens förskoleområde ligger i Bergsviken, 7 km söder om centrala Piteå. Området är indelat i tre enheter: Gula längan, Krumeluren och Röda huset. Inom varje enhet finns barn i åldrarna 1-5 år, indelade efter ålder. Hösten 2014 har Bergsvikens förskoleområde 165 barn inskrivna i sin verksamhet. Totalt arbetar 40 pedagoger inom området, 3-4 per avdelning. Bergsvikens förskoleområde är geografikt väl samlat och ligger i anslutning till Bergsviksskolan (F-åk 6). I närheten finns ett skogsområde, återvinningsstation, idrottsanläggning, matvarubutik och ett flertal mindre företag inom varierande branscher.

Delaktighet Hur är verksamheten organiserad så att alla barn, studerande och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med delaktighet: Barns inflytande och delaktighet Vi abetar för att barnen i den dagliga verksamheten ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i arbetet både kring verksamhetens innehåll och form. Det är barnens tankar, funderingar och frågor som driver utvecklingen vidare. För att fånga upp barnens perspektiv erbjuder vi både planerade och mer fria lärandesituationer. Genom att reflektera kring dokumentationer med barnen kan vi fånga barnens tankar. Vi har på ett medvetet sätt ställt iordning miljöerna för att möjliggöra möten. Möten sker mellan barn, mellan pedagoger, mellan pedagoger och barn samt i interaktion med den omgivande miljön. Desssa möten ligger också till grund för hur verksamheten utvecklas och förändras för att erbjuda nya utmaningar och lärande inom olika områden. Barns och pedagogers tankar, frågor och funderingar ska vara en del som driver utvecklingen vidare. Ansvarsområden Personalen är organiserade grupper som har olika ansvarsområden: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleutveckling Krishantering Brandskydd IKT/Media Friskvård Samverkan med förskoleklass och fritidshem Personalens inflytandepunkter: APT Medarbetarsamtal/lönesamtal Daglig kontakt Samverkansgrupp

Vad har fungerat bra? Vår övergripande organisation fungerar bra vilket leder till en bra förskoleutveckling. Det har gjort att vi som pedagoger är mer medvetna om barnens och föräldrarnas rätt till delaktighet och inflytande. Vad kan utvecklas? Vi kan utveckla förfinade metoder för och sättet att bjuda in barnen till delaktighet. Vi vill ha en verksamhet som drivs av engagerade barn och pedagoger. Skapa en ökad delaktighet bland personalen kring strategierna för förskoleutveckling. Det innebär att lyssna in och tillvara ta de tankar och kunskaper som finns.

2. Ny personal Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med ny personal: Vi har en utarbetad handlingsplan som beskriver hur inroduceringen av ny personal ska ske. Introduktionen är olika beroende på vilken typ av anställningen den nya pedagogen har. Timanställda introduceras i avdelningens rutiner så verksamheten kan fortgå även om en ordinare är frånvarande. För månadsanställda och tillsvidareanställda följs handlingsplanen. Förskolechef ansvarar för introduktion av området, organisation, förväntningar, utvecklingsområden (t.ex. hållbar utveckling), handlingsplaner, lönekriterier, årshjul, kalendarium och har uppföljande samtal. Arbetslaget introducerar enheten, arbetslaget, barngruppen, berättar om sina förväntningar, utvecklingsområden, organisation, struktur, rutiner, schema, brandskydd samt tar kontaktuppgifter till krispärmen. Skoladministratören sköter kontakt med IT-avdelningen, ordnar nycklar, motorvärmare, inloggning till personalsystemet och håller kontaktlistan aktuell. Vad har fungerat bra? Tydlighet med vem som ansvarar för vad gäller introduktionen. Vad kan utvecklas? Varje enhet skapar tid för det arbetslag som får en ny, varaktig kollega för att genomföra introduktionen.

3. Kompetensutveckling Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem ) Så här arbetar vi med kompetensutveckling: Uppstarten till arbetet med hållbar utveckling gjordes under våren 2014 på ett APT för att all personal ska ha en gemansam grund att stå på. Den utgjordes av en föreläsning kring hållbarhet och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling med Stefan Bergmark och Fredrik Marklund. Dom fungerar även som stödpersoner i processen med ansökan och senare i det praktiska arbetet. Utvecklingsgruppen har sammanställt och vidareutvecklat pedagogernas tankar och önskemål inför det fortsatta arbetet. Under v 44 2014 var all personal inbjuden till Kunskapsfestivalen. Här gavs möjlighet till kompetensutveckling inom IKT/media, matematik och hållbar utveckling. Januari 2014-december 2015 arbetar förskoleområdet med Matematiklyftet för förskolan. Arbetet är organiserat i nätverksgrupper med det är det kollegiala lärandet som är arbetsform. Vi har en pedagogista knuten till området som verkar för utveckling av det pedagogiska arbetet. Nyckelpersoner för arbetet med giftfria förskolor kommer att utbildas under 2015. Vad har fungerat bra? Nätverksträffar och kollegialt lärande Vad kan utvecklas? Specifik kompetensutveckling för det område vi just nu ska arbeta med. Egna litteraturstudier. Hitta former för återkommande reflektion.

4. Samverkan med omvärlden Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetet med andra verksamheter och aktörer utanför verksamheten. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med samverkan: Samverkan med föräldrana Den dagliga kontakten med föräldrarna är grunden till samverkan med hemmen. Samverkan ser olika ut på de olika avdelningrna. Föräldrarna inbjuds till insyn i verksamheten och delaktighet via t.ex. blogg, verksamhetsbrev, dokumentationer på förskolan/ via e-post och hemsidan. Varje läsår erbjuds utvecklingssamtal där fokus ligger på barnens lärande. Föräldrar och barn ges möjlighet att via samtalet påverka innehållet i förskolans verksamhet. Vid minst två tillfällen per läsår bjuds föräldrarna in till organsierad samverkan t.ex. föräldramöte, vårfest eller julfirande. Samverkan med LTU kring lärarstudenter Området tar emot lärarstudenter från lärarutbildningen vid LTU. Samverkan med grund- och gymnasieskola Elever från både grundskolan och gymnasieskolan tas emot i verksamheten för olika former av praktik. Barnen i förskolan bjuds in av eleverna i grundskolan vid olika tillfällen, ofta som publik vid olika kulturevenemang. Samverkan med närliggande företag har vi med ett friskvårdcenter där vi har möjlighet att nyttja deras lokaler och material. Vad har fungerat bra? Våra ambitioner att försöka nå ut till föräldrarna för att inbjuda till delaktighet. Vad kan utvecklas? Samverkan med närliggande företag Hemsidan Studiebesök Bokbuss Samverkan med de servicefunktioner som stödjer vår verksamhet som lokalvård, måltid och vaktmästeri. Samverkan mellan förskolan och skolan inför övergång.

5. Måluppfyllelsen (valfritt antal) Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Kretslopp - Arbeta för en förståelse om naturens kretslopp. Vi vill ge barnen positiva erfarenheter av naturen. Barnen ska få uppleva naturens kretslopp, så som odling eller kompostering Så här har vi arbetat med målet: För 15-20 år sedan fanns en helt annan medvetenhet kring kretslopp än idag. Dessa kunskaperna har vi inte vidareutvecklat utan mycket har fallit i glömska. Vad har varit bra? Alla enheter odlar blommor och/eller grönsaker som ger barnen möjligheter att uppleva naturens växtkraft och produktion. Närheten till naturen ger barnen möjlighet till att få rika erfarenheter av att möta den. Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Vi sätter idag inte vårt kretsloppsarbete i ett sammanhang. För att kunna göra det behöver pedagogerna kompetensutveckling i sakfrågorna. Vi, pedagoger och barn, vill tillsammans skapa nya handlingar i för oss okänd kunskap. Pedagogerna vill ge barnen möjlighet att tänka filosofiskt genom att utmana och pröva deras tankar. Verksamheten ska uppmuntra till inovativa tankar och handlingar. Detta för att barnen ska kunna vara delaktiga i skapandet av framtidens hållbara samhälle. Vårt andra mål: Konsumtion - Arbeta för en förståelse om konsumtionens påverkan på naturens kretslopp och på mänskligheten. Vi ska vara rädda om det vi har för att på så sätt minska förskolans konsumtion. Vi ska minska matsvinnet i förskolan. Så här har vi arbetat med målet: Vid inköp av t.ex lampor byter vi succesivt ut mot led-lampor. Vi för samtal med barnen kring vikten av att vara rädda om de material och saker vi har på förskolan, dock ofta utifrån ett ekonomiskt perspektiv inte ett ekologiskt. Vad har varit bra? Vi använder återvinningsmaterial och naturmaterial i barnens skapande aktiviteter. De samtal vi för med barnen kring att vara rädda om de material och saker vi har på förskolan har varit bra. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Skapa nya och hållbara rutiner vid materialinköp, tänka på att välja material som går att reparera. Vi synliggör det ekologiska perspektivet i materialhantering och vår konsumtion. Via aktiviteter medvetandegöra barnen om vilket matsvinn vi har och hur vi kan minska det. Vi kommer även att verka för att på lång sikt skapa en giftfri förskola. Vi, pedagoger och barn, vill tillsammans skapa nya handlingar i för oss okänd kunskap. Pedagogerna vill ge barnen möjlighet att tänka filosofiskt genom att utmana och pröva deras

tankar. Verksamheten ska uppmuntra till inovativa tankar och handlingar. Detta för att barnen ska kunna vara delaktiga i skapandet av framtidens hållbara samhälle. Vårt tredje mål: Barns rättigheter - Arbeta för en förståelse för alla barns lika värde Främja arbetet för att verka normkritiskt Uppmärksamma utvalda temadagar som främjar barns rättigheter Så här har vi arbetat med målet: Verksamheten organiseras för att ge barnen möjlighet att utöva sitt inflytande, delaktighet och engagemang. Vi har i viss mån erbjudit barnböcker som är normöverskridande. Vad har varit bra? Genom samtal och gestaltningar lyfter och problematiserar pedagogerna olika dilemman för att medvetendegöra barnen om allas lika värde. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Knyta kontakter med förskolor utanför vårt närområde för att vidga både barnens och pedagogernas perspektiv och tankar. Arbetet med barns rättigheter kommer att utgå från FN:s Barnkonvention. Vi, pedagoger och barn, vill tillsammans skapa nya handlingar i för oss okänd kunskap. Pedagogerna vill ge barnen möjlighet att tänka filosofiskt genom att utmana och pröva deras tankar. Verksamheten ska uppmuntra till inovativa tankar och handlingar. Detta för att barnen ska kunna vara delaktiga i skapandet av framtidens hållbara samhälle. Vårt fjärde mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vårt femte mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 6. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med hållbar utveckling? Barnen deltar i t.ex. sopsortering, odlig och hålla ordning på material. Barnen är aktiva i samtal kring allas lika värde. Vad har fungerat bra? Det praktiska arbetet som vi gör.

Pedagogiskt arbete Vad kan utvecklas? Barnens MEDVETENHET kring barns rättigheter, konsumtion och kretslopp, med redskap för detta vi vill synliggöra att barnen kan påverka och påverkar både förskolan och samhället i stort. Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan. Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se