Betydelsen av arv och miljö för hälsa och beteende

Nr 4 December 2005 BILDBYRÅ EKEGREN.SE I detta nummer: s2 Hur fungerar delad vårdnad? Svensk lag ger föräldrar automatiskt gemensam vårdnad s3 Boendeområdet påverkar hälsan I ett projekt vid Karolinska institutet undersöktes boendeområdets påverkan på ohälsa s4 Vem blir klassresenär? Betydelsen av kulturellt och socialt kapital för sannolikheten att röra sig uppåt på samhällsstegen... s5 Ser sig inte som knarkare Unga droganvändare i åldern 18 27 intervjuades i denna studie. Urvalet bestod av socialt integrerade unga vuxna som s7 Bukfetman ökar mest hos kvinnor Ett projekt har studerat risker och livsstil när det gäller bl.a. fetma och hjärt-kärlsjukdomar s8 Infektion kan orsaka missfall Infektioner under graviditeten är sannolikt den viktigaste orsaken Betydelsen av arv och miljö för hälsa och beteende Fortfarande finns det väldigt lite forskat om hur ärftliga och miljömässiga förhållanden tidigt i livet kan påverka sjukdom och beteende längre fram. Studier av tvillingar kan besvara många frågor om hur arv och miljö påverkar människors utveckling av hälsa och beteende. Vid Karolinska institutet studerades 1 500 tvillingpar födda 1985 86. Både barn och föräldrar fick besvara enkäter vid flera tillfällen under flera år. Bland en mängd resultat kan nämnas: Låg födelsevikt är en riskfaktor för ADHD. Fortlöpande ADHD-symtom beror framför allt på genetiska faktorer. Aggressivt antisocialt beteende orsakas av genetiska faktorer, medan såväl genetiska som miljömässiga förhållanden är viktiga för ett icke-aggressivt antisocialt beteende. Både arv och familjemiljö är viktiga för fobier och rädsla hos barn. Projektledare: Paul Lichtenstein Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet Tel: 08-524 874 24 E-post: paul.lichtenstein@ki.se En arbetsvecka med sömnbrist Hur snabbt återhämtar man sig efter en arbetsvecka, när man bara får sova fyra timmar varje natt? Hur mår man, och hur är det med prestationsförmågan? Svar gavs i en tvärvetenskaplig studie. Långvarig sömnbrist är förenat med starka negativa känslor av ohälsa, ihållande trötthet och sömnighet. Deltagarna i studien mådde inte bra, och problemen ökade ju längre sömnbristen pågick. Det behövdes två, tre dygn för att de skulle bli återställda. Den klara försämringen av självskattad hälsa kunde dock inte kopplas till någon ökning av objektiva ohälsosymtom, när hjärnans elektriska aktivitet, hormoner och immunfunktion kontrollerades. Prestationsförmågan påverkas av bristen på sömn. Reaktionstiden blev mycket längre, medan körförmågan (i en körsimulator) påverkades mindre. Ämnesomsättningen anpassade sig gradvis till bristen på sömn. Ingen försämring kunde ses i immunförsvaret, som stimulerades med en bakterieprodukt. Projektledare: Torbjörn Åkerstedt Institutet för psykosocial medicin, IPM Tel: 08-524 820 41 E-post: torbjorn.akerstedt@ki.se

2 4.05 Forskning och Resultat Working women and health Annukka Savikko C:a 80 s., Dept of Social Medicine, Institute of Community Medicine, Sahlgrenska Academy ISBN 91-631-6189-3 Avhandlingen visar bl.a. att psykisk ohälsa kan vara en bidragande faktor också i sjukfall med andra intygsdiagnoser. Gemenskap, manlighet och marginalitet. En studie av en västsvensk bikerklubb Stig Grundvall 246 s., Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete ISBN 91-86796-53-4, ISSN 1401-5781 Boken är en etnografisk studie av en västsvensk motorcykelklubb. Två års deltagande studier och tjugoen djupintervjuer ligger till grund för studien. Klubben är det primära forskningsobjektet men är samtidigt en ingång till bikerkulturen i stort. Sociala mönster och meningsbärande strukturer står i fokus. www.fas.se Läs våra forskarintervjuer på webben under Fokus på.... Under december: Stefan Svallfors Arbetsmiljöupplysningen.se Sveriges samlade kunskap om arbetsliv och hälsa. En ny portal som gör det lätt att hitta information om arbetsmiljö. Ett trettiotal arbetsmiljöorganisationer bidrar med fakta. www.arbetsmiljoupplysningen.se Den svenska ofärden Har grupper med sociala problem marginaliserats ännu mer i dagens samhälle? Svaret blir ja i detta projekt, där fängelsedömda och vräkta har stått i fokus. Internerna är som grupp mer marginaliserade i dag än för tio år sedan. De har svårare att få bostad och arbete efter avtjänat straff. Under dessa tio år har alternativa verkställighetsformer till kortare fängelsestraff införts, som inte är öppna för de mest resurssvaga kriminella, eftersom alternativen ställer krav på sysselsättning, boende och drogfrihet. Detta medför att fängelsernas klientel är mer belastat, såväl straffmässigt som socialt. Strafftiderna har blivit längre och restriktionerna fler för de intagna på fängelserna. För gruppen vräkta är det enligt forskarna svårare att säga något säkert om utvecklingen. Följderna efter en vräkning tycks dock ha blivit svårare. Praxis har under de senaste tio åren blivit alltmer restriktiv. Hyresvärdarna är hårdare och ställer högre krav beträffande ekonomiska resurser på den som ska teckna hyreskontrakt än vad som var fallet i slutet av 1990-talet. Varje år drabbas ett stort antal barn av vräkning. Under år 2001 vräktes tusen hushåll. I de flesta av hushållen fanns fler än ett barn. Barnets bästa tycks alltså inte komma i främsta rummet när myndigheterna hanterar dessa situationer. Skamkänslor, ett osäkert boende med tillfälliga lösningar på hotell eller som inneboende hos släktingar eller bekanta, stora delar av barnens saker magasinerade, allt detta gör levnadsstandarden och uppväxtvillkoren sämre för dessa barn. Det rimmar dåligt med socialtjänstens mål att ordna så att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Studien har resulterat i en statlig utredning om vräkning av hushåll med barn (SOU 2005:88). Projektledare: Janne Flyghed Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Tel: 08-16 26 09 E-post: janne.flyghed@crim.su.se Hur fungerar delad vårdnad? Svensk lag ger föräldrar automatiskt gemensam vårdnad om barnen efter skilsmässa. Tillsammans ska de fatta beslut för barnens bästa. Hur fungerar detta i vardagen? Ett femtiotal föräldrar från såväl storstad som småstad intervjuades under en tvåårsperiod. När det gäller kommunikation och samarbete kunde tre lika stora grupper urskiljas. Den första gruppen präglas av tät kontakt och flexibilitet. Kommunikationen var ömsesidig och direkt. Besluten fattades gemensamt, och problem och konflikter löstes effektivt och gemensamt. Bilden av den andra föräldern var i huvudsak positiv och nyanserad. Ofta bodde barnen lika mycket hos bägge föräldrarna. Den andra gruppens många singelföräldrar kände sig stressade på grund av ansvarsbördan och bristen på stöd. Vårdnaden var visserligen gemensam, men de var i praktiken ensamma om den dagliga omsorgen. Barnet träffade den andra föräldern mer eller mindre regelbundet, men denna deltog inte i omsorgen om barnet. Det kunde bero på personliga problem, som missbruk eller avståndstagande. Kommunikationen var sparsam och inriktad på nödvändig information. Det uppstod lätt konflikter. Alla beslut, utom rent juridiska, fattades av boendeföräldern ensam. Den tredje gruppen bestod av föräldrar vilkas barn delade sitt boende mellan hemmen. Kommunikationen hade brutit samman, och barnen levde i två separata världar. Nödvändig kommunikation förmedlades indirekt eller via sms eller barnen. Mycket vrede, misstro och stress fanns i dessa familjer. Projektledare: Helena Willén Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Tel: 031-69 39 61 E-post: helena@nhv.se

Forskning och Resultat 4.05 3 Följder av bostadssegregation Blir man fattigare av att bo i ett område med många fattiga grannar? Är risken att bli arbetslös större om man bor bland många arbetslösa? Vad betyder boendetiden i så fall? Detta är frågor som ställts i ett projekt vid Uppsala universitet, där även teori och metod utvecklades för att studera grannskapseffekter. Forskarna har samarbetat med kolleger från Nederländerna, USA och Finland. Sverige har unik tillgång till geografiska långtidsdata över individerna, med god geografisk informationen, och därför har alla empiriska studier baserats på svenska data. Forskarna visar att omgivningen spelar roll. Detta skulle kunna tolkas som stöd för idén att bostadsområden bör vara socialt blandade. Men dessa tankar tycks ha stannat på idéstadiet, skriver forskarna. I allt väsentligt saknas i dag instrument som effektivt kan minska boendesegregation. Det har också betydelse att man kompenserar bostadsområden med koncentrationer av resurssvaga för effekterna av ett sådant boende. Det vill säga om man vill ge människor likvärdiga möjligheter att lyckas bra i skola och arbetsliv. Detta synsätt präglar områdesbaserade politiska satsningar i s.k. utsatta bostadsområden. Projektledare: Roger Andersson Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Tel: 018-471 65 25 E-post: roger.andersson@ibf.uu.se Boendeområdet påverkar hälsan I ett projekt vid Karolinska institutet undersöktes boendeområdets påverkan på ohälsa. Män och kvinnor i Stockholms län, 45 70 år gamla, som drabbades av en första hjärtinfarkt under åren 1992 94 studerades vad gäller bostadsområde. Invånarnas sociala kapital i olika former varierar geografiskt i Stockholms län och visar ett tydligt samband med livsvillkor, hälsorisker och ohälsa. Social utslagning, fattigdom, etnisk mångfald och klasstruktur har stor betydelse för hälsan. När individuella faktorer sållats bort visar det sig att kvinnor som bodde i de materiellt mest eftersatta områdena löpte dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt. För männen var riskökningen 60 procent. Den av grannskapet betingade riskökningen drabbade både personer med låga och med höga inkomster. För kvinnliga outbildade arbetare var risken 3 gånger så stor som för kvinnliga högre tjänstemän. Motsvarande siffra var för männen 2,6 gånger. Projektledare: Johan Hallqvist Institutionen för folkhälsovetenskap, Socialmedicin, Karolinska institutet Tel: 08-737 38 52 E-post: johan.hallqvist@sll.se Besök FAS projektkatalog på webben: www.fas.se/projekt/ BILDBYRÅ EKEGREN.SE Vägen från Gavra inre och yttre migration från en grekisk by Under 1960-talet skedde en massiv utvandring från Grekland. Från byn Gavra i norra Makedonien emigrerade cirka hälften av invånarna till Sverige. Andra flyttade inom Grekland, främst till Thessaloniki. I detta projekt vill forskarna undersöka dels hur livsförloppen skiljer sig för de Gavrabor som emigrerade till Sverige och de som flyttade inom Grekland, till Thessaloniki eller andra städer, hur den inre respektive den yttre migrationen har påverkat den andra generationen, dvs. flyttarnas barn, i deras utbildningsval och yrkeskarriärer. Projektet arbetar för det första med data om samtliga greker som fanns i Sverige 1970 för att analysera Sverige-grekerna och deras barn. För det andra kommer forskarna att göra en totalundersökning, en intervjundersökning, av den migrerande generationen, som omfattar byns 97 hushåll. Intervjuer görs både med dem som stannat i Grekland och dem som flyttat till Sverige. Målet är att kartlägga bybornas arbetserfarenheter, familjehistoria, utbildning, ekonomisk standard, samt barnens utbildning, familjesituation och arbeten. För det tredje genomförs systematiska livshistorieintervjuer både med bybor som emigrerade till Sverige och dem som stannade i Grekland. För det fjärde görs livshistorieintervjuer med ett urval ur barn-generationen, både av Sverige-emigranters barn och barn till familjer som var kvar i Grekland. Projektets hemsida kan nås via www.svi.vxu.se. Projektledare: Gunnar Olofsson Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Tel: 0470-70 87 63 E-post: Gunnar.Olofsson@svi.vxu.se

4 4.05 Forskning och Resultat Samhall. Att bli normal i en onormal organisation Mikael Holmqvist 440 s., SNS Förlag www.sns.se ISBN 91-85355-04-6 Det helstatliga Samhall AB är ett av Sveriges största och viktigaste företag och en ledande aktör i näringsliv och offentlig sektor. I boken beskrivs hur arbetslösa klassificeras och utvecklas som arbetshandikappade i ett organiserat välfärdssystem, och analyseras vilken roll Samhall spelar i samhället. Social work in Cuba and Sweden Red. Sven-Axel Månsson, Clotilde Proveyer Cervantes 286 s., Department of Social Work, Göteborg University; Department of Sociology, University of Havana www.socwork.gu.se, www.ffh.uh.cu ISBN 91-86796-50-X, ISSN 1401-5781 Boken är resultatet av ett akademiskt utbyte mellan universitet i Kuba och Sverige. Syftet har varit att utbyta erfarenheter och synpunkter kring utbildning, forskning och praktik i socialt arbete i de två länderna i en tid som präglats av sociala problem och arbetslöshet i de två länderna. Kapitlen är skrivna av ett antal kubanska och svenska forskare inom socialt arbete. Reserverad demokrati Magnus Dahlstedt 362 s., Boréa ISBN 91-89140-38-9 Författaren har studerat den svenska demokratin i ett mångetniskt sammanhang. Han visar hur demokratin är skiktad längs etniska linjer, där klyftor förstärks och återskapas. Demokratin är inte till för alla. Det leder till en reserverad inställning hos dem som inte inkluderats. Vem blir klassresenär? Betydelsen av kulturellt och socialt kapital för sannolikheten att röra sig uppåt på samhällsstegen har studerats vid Stockholms universitet. Studien definierar kulturellt kapital som föräldrarnas attityder till högre utbildning och socialt kapital som föräldrarnas konkreta engagemang i barnets studier. Social rörlighet mättes med hänsyn dels till utbildningsnivå, dels till yrkesposition. Ju större tillgången är till kulturellt respektive socialt kapital i ursprungsfamiljen, desto troligare att barnet gör en klassresa, dvs. genomgår högre utbildning samt senare intar en högre ställning i yrkeshierarkin. Stor tillgång till kulturellt kapital är en fördel, oavsett tillgången till socialt kapital. Däremot ökar stor tillgång till socialt kapital sannolikheten för uppåtrörlighet bara om tillgången till kulturellt kapital är lika stor. Med andra ord tycks föräldrarnas engagemang i barnets studier, t.ex. genom läxförhör, bara förbättra chanserna för barnet att bli socialt uppåtrörligt om föräldrarnas attityder till högre utbildning samtidigt är positiv. Projektet syftade också till att öka kunskapen om sociopsykologiska mekanismer av central betydelse för social rörlighet. Här studerades familjernas grad av skötsamhet, deras aspirationer för barnet, attityder till högre utbildning samt prestationsförväntningar på barnet. Barn från mindre och från mer privilegierade hem jämfördes. Hög grad av skötsamhet i familjen ökade sannolikheten för att barnet skulle göra en klassresa. Likaså ökade hög grad av förväntade prestationer denna sannolikhet för barn från mindre gynnade hemförhållanden. För barn från lyckligare lottade familjer innebar dock höga förväntningar på barnets prestationer att oddsen minskade för att de skulle befästa familjens privilegierade ställning i samhället. Projektledare: Susanne Alm Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet Tel: 08-16 40 74 E-post: susanne.alm@sofi.su.se Nya villkor för unga med intellektuellt funktionshinder Ökad valfrihet, självbestämmande och eget ansvar har i stor utsträckning ersatt den generella välfärdspolitiken för människor med intellektuellt funktionshinder. Vilka nya livsmönster har detta lett till? Intervjuer gjordes med ett tjugotal personer som i sitt yrke har ingående kännedom om och kontakt med ungdomar i den här gruppen. De gav en översiktlig bild av unga människor med intellektuellt funktionshinder i åldern 19 till 30 år, deras boende, sysselsättning och ekonomiska villkor. Observationer och intervjuer gjordes också med ett tjugotal ungdomar. Bland dem som saknar föräldrar som kan företräda dem hos myndigheterna har många utvecklat sina egna strategier för att undvika eller minimera insyn och kontroll från myndigheterna. För dem fungerar den lokala offentligheten som en frizon, utan strikta regler för hur man ska uppträda, där de inte känner sig så kontrollerade av andra. Genom att vistas i dessa öppna och socialt varierande miljöer har de tillägnat sig social och kulturell kompetens. De bemästrar olika vardagliga problem och formar sitt eget liv och sin egen livsstil. Men valfriheten har också mörka sidor. En del ungdomar har svårt att klara sig. De råkar ut för svårigheter och kan inte alltid bedöma riskerna med sitt handlande. Några har hamnat utanför arbets- och bostadsmarknaden genom kriminalitet, alkohol och andra droger. Ojämlikheten när det gäller livsvillkor, möjligheter och risker tycks ha ökat för unga människor med intellektuellt funktionshinder. Projektledare: Sören Olsson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Tel: 031-773 16 13 E-post: soren.olsson@socwork.gu.se

Forskning och Resultat 4.05 5 Ser sig inte som knarkare Unga droganvändare i åldern 18 27 intervjuades i denna studie. Urvalet bestod av socialt integrerade unga vuxna som använder narkotika ibland. De kom från olika delar av landet, hade socialt olika bakgrund och olika erfarenheter av droger. De såg sig varken som kriminella eller missbrukare, utan som medvetna konsumenter och droganvändare. De distanserar sig från den allmänna föreställningen om narkotikamissbrukare och är väl medvetna om och kritiska till hur unga och narkotika framställs i massmedierna. För att inte bli betraktade som kriminella knarkare, eller naiva och aningslösa, väljer de att vara försiktiga och skaffa sig egna erfarenheter och kunskap om olika droger. Bilden i svensk dagspress av unga och narkotika undersöktes också. Studien bygger på en sammanställning av nyhetsartiklar under trettio år till 2002. Det är två kontrasterande berättelser som dominerar: den kriminella respektive den unga oskyldiga droganvändaren. Skildringarna bidrar till att upprätthålla stereotypa bilder av narkotikaanvändare. Projektledare: Robin Room Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Tel: 08-16 70 47 E-post: robin.room@sorad.su.se EVA WÄRNLID / TIOFOTO Bemötandets betydelse för återgång till arbete vid sjukskrivning Långtidssjukskrivning har ökat drastiskt i Sverige, samtidigt som kunskapen om vad som påverkar återgång i arbete är bristfällig. Hittills har framförallt olika rehabiliteringsåtgärder studerats, men några studier antyder att även det faktiska bemötandet av sjukskrivna från rehabiliteringsaktörer kan ha betydelse. I detta projekt studeras framför allt emotionella aspekter av sådant bemötande. Teorier om sociala emotioner, särskilt stolthet och skam, dvs emotioner som är specifikt knutna till sociala interaktionssammanhang och som involverar värderingar av det egna jaget, utgör bakgrund för projektet som genomförs i tre steg. I de två första, som till största delen är genomförda, har ett antal explorativa och kvalitativa studier genomförts (sekundäranalyser av fokusgruppintervjumaterial, intervjustudier, samt test av frågor i enkäter). Dessa visar att stolthetsoch skamupplevelser förekommer i sjukskrivnas interaktion med professionella, och de pekar på ett antal huvudkategorier av inslag i bemötandet som väcker sociala emotioner. Mot denna bakgrund planeras projektets steg tre, huvudstudien. Den genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad till cirka 10 000 personer med erfarenhet av sjukskrivning och rehabilitering. Urvalet görs slumpmässigt ur en population som omfattar sjukskrivna, 20 64 år gamla, med ett pågående sjukfall som varat i minst fyra och högst 12 månader. Specifika frågeställningar för denna studie är: Hur vanliga är erfarenheter av positiva och negativa sociala emotioner i möten med professionella bland sjukskrivna? Finns det skillnader i detta avseende vad gäller kön, ålder, nationalitet, diagnos och sjukskrivningstidens längd? Vilka typer av bemötande uppfattar man har lett fram till dessa känslor? Har dessa erfarenheter betydelse för återgång i arbete? Parallellt pågår teoriutveckling kring dessa frågor, vilket kommer att intensifieras under projektets senare del. Projektledare: Kristina Alexanderson Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Personskadeprevention Tel: 08-692 22 52 E-post: kristina.alexanderson@cns.ki.se Besök vår bokhandel på webben Alkohol varför vi dricker som vi gör ISBN 91-89602-22-6, ISSN 1652-3199, 102 sidor. Pris: 75 kr exkl. moms och porto. Varför dricker ungdomar så mycket? Hur har EU inverkat på svenskarnas dryckesvanor? Är det bra för hälsan att dricka två glas vin om dagen? Finns det något samband mellan alkohol, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar? Det är frågor som besvaras av några av landets ledande alkoholforskare i denna bok. Beställningsadress: info@hellmansforlag.se eller via FAS bokhandel på webben. www.fas.se/publikationer_ny/

6 4.05 Forskning och Resultat Education and dementing disorders. The role of schooling in dementia and cognitive impairment Diana De Ronchi C:a 170 s., Karolinska University Press ISBN 91-7140-349-3 Avhandlingen behandlar förhållandet mellan utbildning, demens och kognitiv nedsättning. Författaren kommer bl.a. fram till att den mentala aktivitet som stimulerats av utbildning i barndomen kan vara den mekanism som förklarar hur hög utbildning kan skydda mot kognitiv nedsättning och demens. Låg utbildning och dåliga levnadsförhållanden är riskfaktorer. I omsorgens namn. Tre diskurser om äldreomsorg Malin Wreder C:a 200 s., Karlstad University Studies www.kau.se ISBN 91-85335-42-8, ISSN 1403-8099 Avhandlingen tar upp tre olika begrepp eller begreppspar: omsorg, utbildning/lämplighet och de äldre/ålderdomen. Vad är god omsorg? Vilka ska utföra den? Vilka tar emot den? A fine balance. Addressing usability and users needs in the development of IT systems for the workplace Inger Boivie C:a 225 s., Uppsala universitet ISBN 91-554-6353-3, ISSN 1651-6214 Avhandlingen tar upp användarbarheten i ITsystem i arbetslivet. Syftet är att studera och förbättra systemutvecklingsprocessen, så att de IT-system som byggs får god användarbarhet och bidrar till en god arbetsmiljö. Författaren pekar på ett antal faktorer som försvårar arbetet med användarbarhet i praktisk systemutveckling. Synen på äldreomsorgen I en avhandling i sociologi har tre aspekter av äldreomsorgen analyserats. Bland annat enkätundersökningar med omsorgspersonal speglar personalens bild av omsorgen, synen på utbildning och lämplighet samt hur de uppfattar och tolkar de äldre och ålderdomen. God omsorg innebär aktivering, familj, hemlikhet och ömsesidighet. Utan att klart uttryckas inbegriper detta också kvinnlighet. Omsorg kräver både empati och rätt inställning. Att bara arbeta för pengarna betraktas inte som acceptabelt. Dålig organisation och felaktig ledning ses som yttre hot mot omsorgen. Utbildning är viktigt för att höja status och lön, men för att ge god omsorg beskrivs personlig lämplighet som viktigare. Personal med fel inställning utgör problem. De äldre beskrivs som ensamma, nedstämda och understimulerade. De behöver aktiveras, främst genom prat och promenader. De kan också vara aggressiva, våldsamma och otacksamma och underminerar då idén om omsorgen som ömsesidig. Omsorgstagarna infantiliseras, och personalen ser det som sin uppgift att ta till vara deras intressen. Åldrandet innebär att förlora kontrollen över kroppen och bli allt mindre mänsklig. Pratet som är en omhuldad aktivitet fungerar som disciplinering till självdisciplinering och syftar till att få de äldre att vilja det rätta. Detta är att vara aktiv och social, eftersträva hälsa och förbli ung till sinnet så länge som möjligt. Att vara passiv, dra sig undan och ge upp är inte att åldras på det rätta sättet. Projektledare: Rolf Å Gustafsson Institutionen för samhällsvetenskap, Sociologi, Karlstads universitet Tel: 08-619 67 00 E-post: rolf.a.gustafsson@mdh.se TOMAS SÖDERGREN / MIRA Hemhjälp bland äldre Under de senaste årtiondena har andelen äldre personer i Sverige som får hemhjälp drastiskt minskat. Vilka faktorer som påverkar om man får hemhjälp eller ej undersöktes vid Äldrecentrum i Stockholm. Studierna bygger på en undersökning från Kungsholmen i Stockholm. Individens behov väger tungt. Demenssjukdom, gångsvårigheter och hjälpbehov i hushållet ökar utsikterna att få hemhjälp. Ensamboende har oftare hemhjälp än samboende, och är man ensamboende och högutbildad är sannolikheten att få hjälp i hemmet dubbelt så stor. I mitten av 1990-talet medförde depressiva symtom inte mer hemhjälp. För lågutbildade personer med depression minskade i stället sannolikheten att få hjälp. Orsaken kan vara att lågutbildade äldre har svårare att begära vård eller beskriva sina besvär. Demens ledde inte till hemhjälp bland sammanboende. Bara när den demenssjuka fick hjälp av en anhörig utanför hushållet ökade oddsen för att få hemhjälp. För äldre personer utan egna barn var sannolikheten större. Men om de äldre hade barn var sannolikheten att få hjälp i hemmet, antingen av samhället eller privat, tre gånger större. Ensamma löper därför risk att inte få sina behov av vård tillfredsställda, eftersom barnen fungerar både som vårdgivare och kan slå larm när behoven uppstår. Projektledare: Mats Thorslund Stockholms läns äldrecentrum Tel: 08-690 68 70; 070-584 80 38 E-post: mats.thorslund@neurotec.ki.se

Forskning och Resultat 4.05 7 Vård via Internet Internet kan vara ett hjälpmedel vid behandling av psykiska problem. Sådan vård kan ge lika goda resultat som traditionell psykologisk terapi. Metoden bygger på självhjälp, och all information och kommunikation sker via hemsidor och e-post. Självhjälpsbehandling har en rad fördelar framför klinisk psykoterapeutisk vård: bättre kostnadseffektivitet, större tillgänglighet för patienterna och mindre motstånd från patienterna att underkasta sig behandling. I förlängningen kan ett utvecklat system med Internetbehandling komplettera och avlasta den traditionella vården. I ett projekt utvecklades ett nätbaserat självhjälpsprogram där stöd ges i form av e-post med eller utan telefonstöd. Huvudvärk behandlades via Internet, vilket gav goda resultat med minskade besvär för patienterna. Under projektets gång arbetade forskarna också med tinnitus, kronisk smärta och sömnproblem. Tinnitusbehandlingen bedrivs sedan en tid som reguljär behandling vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Projektledare: Gerhard Andersson Inst. för psykologi, Uppsala universitet Tel: 013-28 58 40 E-post: gerhard.andersson@psyk.uu.se Kvinnor mest utsatta för värk Värk i leder och muskler är ett stort samhällproblem. Många av problemen, både fysiska och psykosociala, går att härleda till arbetsmiljön. Nära 300 kvinnor och män deltog i en undersökning. De arbetade i en gummifabrik respektive en monteringsindustri. Arbetet var repetitivt, kraftkrävande och delvis maskinstyrt. Förekomsten av besvär eller sjukdom i nacke och armar var hög bland både kvinnor och män. Drygt hälften rapporterade besvär i nacke/axlar under de senaste sju dagarna och nästan hälften i armbågar/händer. Trots identiska arbetsuppgifter löpte kvinnorna dubbelt så stor risk som männen att bli sjuka. Det gällde såväl nacke/skuldror som armbågar/ händer. Justering för arbetsplats, anställningstid, rökning samt förhållanden utanför arbetet, som civilstånd, Bukfetman ökar mest hos kvinnor Ett projekt har studerat risker och livsstil när det gäller bl.a. fetma och hjärt-kärlsjukdomar i Göteborg under en 20-årsperiod. Bland personer i åldrarna 25 64 år ökade såväl fetma som bukfetma tydligt under perioden. Fetman ökar snabbare hos kvinnor än hos män. Den främsta förändringen bland kvinnorna i studien är att en ökad andel av kroppens fett verkar vara lokaliserat till bålen. Bukfetma anses vara en indikator på risk för hjärt-kärlsjukdom med koppling till stress och livsstil. Studiet av samband mellan måltidsmönster och fetma visar att feta mäns och kvinnors måltider förläggs till senare tidpunkter på dygnet. De åt också större portioner än andra. När det gäller hjärt-kärlsjukdom uppgav en majoritet av kvinnorna som behandlades för sin första hjärtinfarkt en lägre nivå av social anpassning och socialt stöd. Dessa skillnader mot kontrollerna fanns inte bland männen i studien. Projektledare: Lauren Lissner-Östlund Institutionen för samhällsmedicin, Allmänmedicin, Göteborgs universitet Tel: 031-61 77 11 E-post: lauren.lissner@medfak.gu.se antal barn, hushållsarbete och motionsvanor, förändrade inte bilden. Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män vad gällde arbetsställningar och rörelser med huvud, överarmar och händer. Däremot arbetade kvinnorna med högre muskelaktivitet i kappmuskeln, liksom också i underarmarnas sträckmuskler, i relation till sin maximala styrka. Möjligheterna till vila för musklerna var dessutom betydligt lägre hos kvinnorna. Inga skillnader mellan könen kunde ses beträffande psykosociala faktorer, som egenkontroll i arbetet, krav och socialt stöd. Den muskelaktivitet som krävs för att utföra arbetet tycks alltså vara alltför hög hos kvinnorna i förhållande till deras kapacitet. Projektledare: Kerstina Ohlsson Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet Tel: 046-17 31 63 E-post: kerstina.ohlsson@ymed.lu.se JENS OLOF LASTHEIN / MIRA Strokefallen ökar Stroke är en sjukdom som ökar i Malmö. Detta trots att hjärtinfarkterna minskar och att möjligheterna att behandla högt blodtryck aldrig har varit större. Att 45 procent av all stroke drabbar patienter som behandlas för högt blodtryck kan förklaras av att det s.k. målblodtrycket inte uppnåtts. Det finns inga tecken på att den önskade blodtrycksnivån skulle uppnås mer sällan hos ogifta, lågutbildade eller arbetare. Detta är ett av resultaten av en studie vid Lunds universitet som jämför risken att insjukna i stroke för grupper med olika socioekonomiska förhållanden i Malmö. Prognoserna jämfördes också. Ett annat resultat är att civilståndet är en viktig riskfaktor för stroke. Skilsmässa och makes död är händelser som de närmaste åren ökar risken för att få stroke. Invandrare från olika länder löper olika risk. För invandrare från Ungern och f.d. Jugoslavien är risken större för propp i hjärnan, medan asiater och de som kommit från f.d. Sovjetunionen löper större risk för att få en blödning. För många invandrargrupper är risken dock densamma som för infödda svenskar. Överlevnaden efter stroke varierar mellan olika bostadsområden. Sämst är överlevnaden bland patienter från mindre bemedlade bostadsområden. Projektledare: Gunnar Engström Samhällsmedicinska institutionen, Universitetssjukhuset MAS, Lunds universitet Tel: 040-33 26 70 E-post: gunnar.engstrom@med.lu.se

Flickorna drev intressefrågor Sju niondeklasser från fyra skolor ingick i en studie om hur ungdomar upplever maktrelationerna i skolan och hur de agerar för att får en förändring till stånd. Skolorna valdes från olika områden i en stor stad och i landsortsmiljö. Som exempel på områden som eleverna skulle vilja förändra angav de sociala motsättningar i skolan och dess omgivning, könsmotsättningar och kommunens ekonomi. Men de var överlag skeptiska till att kunna göra något åt saken. Trots detta försökte de aktivt konfrontera det de ansåg vara missförhållanden. I en skola med mycket heterogent upptagningsområde ville ungdomarna t.ex. göra om skolans sätt att hantera konflikter mellan olika sociala grupper. Andra exempel är att flickor bjöd offentligt motstånd mot vad de betecknade som sexism, och flera ungdomsgrupper riktade sig mot nedskärningar för att få eller behålla kvalificerad undervisning. Skolans formella elevorganisation verkade inte ha särskilt stor betydelse. I stället var enskilda lärare och den politiska medvetenheten i elev- gruppen viktigare. Men synen på konflikter och strategier för att påverka skola och samhälle varierade med kön samt social och etnisk bakgrund. Kön visade sig betydelsefullt i olika sammanhang, så t.ex. var det i synnerhet flickor som drev ungdomarnas intressen i skolan. Projektledare: Elisabeth Öhrn Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Tel: 031-773 24 12 E-post: elisabeth.ohrn@ped.gu.se Infektion kan orsaka missfall Infektioner under graviditeten är sannolikt den viktigaste orsaken till missfall och mycket för tidig förlossning. Infektioner kan också påverka riskerna för dålig fostertillväxt och fosterdöd under graviditetens senare del. Projektet studerade vilka riskfaktorer som kan påverka graviditeten och hur specifika infektioner påverkar riskerna. Bland resultaten märks följande: Tecken på infektion i gynekologiska cellprov ökar risken för för tidig förlossning. Tidigare missfall ökar EVA WERMLID / TOPFOTO Verbalt våld vanligt på högstadiet Enligt arbetsmiljölagen har alla skolelever rätt till en trygg och säker arbetsmiljö som är fri från hot, våld och trakasserier. Ofta uppmärksammas fysiskt våld mellan eleverna. Men den psykosociala miljön i skolan är många gånger inte heller tillfredsställande: på högstadiet är det mycket vanligt med verbalt våld. En enkät- och intervjuundersökning omfattade över tusen elever i årskurs 6 och 8 i Uddevalla, klassföreståndare samt två åttondeklasser i Stockholmsområdet. De tillfrågades om arbetsmiljön i skolan, trivsel, välbefinnande samt verbalt och fysiskt våld. På högstadiet är det mycket vanligt med verbalt våld. Det är pojkar som utsätter flickor och också andra pojkar för verbal aggression. Flickor förnedras genom tillmälen som hora. Pojkarna hotas. Både pojkar och flickor trivs sämre i skolan och mår sämre genom det verbala våldet, och det bidrar till att ojämlikhet mellan könen skapas och upprätthålls. Verbal aggression kopplas ofta ihop med pojkar som är stökiga, skolkar, är med i gäng och går omkring och är tuffa i skolan. Projektledare: Kerstin Isaksson Arbetslivsinstitutet, Arbetshälsa Tel: 08-619 69 34 E-post: kerstin.isaksson@ arbetslivsinstitutet.se risken för för tidig förlossning. En tidigare graviditet med dålig fostertillväxt ökar risken för sen fosterdöd, speciellt i kombination med för tidig förlossning. Projektledare: Sven Cnattingius Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet Tel: 08-524 861 90 E-post: sven.cnattingius@ki.se FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 5, Riddarholmen (Från 1 januari 2006: Westmanska Palatset, Wallingatan 2) Telefon: 08-775 40 70. Telefax: 08-775 40 75 E-post: fas@fas.se www.fas.se Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år. Den är kostnadsfri och kan beställas från FAS. Redaktör: Jan Jerring. E-post: jan.jerring@fas.se Ansvarig utgivare: Solweig Rönström Grafisk form: Lena Eliasson Produktion: Prospect Communication AB Tryck: Alfa Print AB, Stockholm ISSN: 1651-8578 Detta nummer är distribuerat december 2005