Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen
|
|
- Klara Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen BAKGRUND Mitt föredrag bygger på många foton och bilder som jag har funnit på nätet. Av upphovsrättsliga skäl kan dessa bilder inte delas ut/läggas ut på hemsidan. Istället publicerar jag mitt föredrag skrivet i talform. Litteraturtips för dig som vill läsa mer: Hammarström A. Genusperspektiv på medicinen 20 års utveckling av medvetenhet om kön och genus inom medicinen. Stockholm: Högskoleverket Kontaktinformation: anne.hammarstrom@fammed.umu.se FÖREDRAG Jag ska tala om medicinsk genusforskning framåtblickar ur ett patientperspektiv Föreställ er att det är år 2030 och jag ska berätta för mitt nästäldsta barnbarn Esmeralda född 2011 om varför den medicinska utbildning som hon just har påbörjat är genomsyrad av ett genusperspektiv. Jag svarar på frågan genom att berätta i några punkter om mina erfarenheter som sträcker sig tillbaka till 1980-talet om den praktiska betydelsen av medicinsk genusforskning. Först handlar det om 1. KVINNOSYNEN SVBK sved värk brännkärring- var ett begrepp som jag snabbt lärde mig som kandidat på läkarutbildningen under 1970 talet för att benämna vissa mycket besvärliga kvinnor det användes för att med ett fniss och en axelryckning nonchalera kvinnliga patienters lidande. Fortfarande på 2000-talet kände sig många kvinnor dåligt bemötta inom vården. Kvinnor toppade ex anmälningsstatistiken till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (58% kvinnor jmf 42% män) 1
2 En orsak till kvinnors större missnöje var att kvinnor i högra utsträckning än män aldrig fick någon specifik diagnos utan kunde få höra det finns ingen sådan diagnos... Att inte få en diagnos upplevs ofta som att inte bli trodd, inte tagen på allvar. Den medicinska genusforskningen bidrog till ett ändrat förhållningssätt genom att ändra benämning från diffusa symtom till hittills oförklarade symtom. Därigenom visar vi patienterna och oss själva att huvudproblemet är att medicinen saknar kunskap om symtomen. Istället för att psykologisera patienten lägger vi skulden på medicinen och dess brist på forskning om vad dessa symtom betyder. Orsaken till att kvinnor fick mer ospecifika diagnoser än män var dels att det saknades forskning om kvinnors hälsa, dels rådande föreställningar om kvinnor och män. Ännu i början av 2000-talet levde föreställningarna kvar om mäns och kvinnors olika egenskaper, där män sågs som själsligen friska dvs starka, aktiva och förnuftiga medan kvinnor sågs som männens motsats som svaga, passiva och oförnuftiga. Denna syn fick också betydelse för hur kvinnor och män behandlades. I en studie i slutet av 1900-talet fick AT-läkare bedöma två identiska fallbeskrivningar av patienter med nackvärk respektive mag-tarm besvär där hälften av fallen var en man, hälften en kvinna. Läkarna ville behandla mannen och kvinnan olika så att mannen fick mer undersökningar och lab prover medan kvinnan fick mer ospecifika diagnoser, fler psykosociala frågor och mer läkemedel. Ingen större skillnad mellan kvinnliga och manliga AT läkare. Männens besvär togs alltså på mer allvar. Samtidigt fick de färre frågor om sin hemsituation. Det finns många fler studier från denna period som visar att negativa föreställningar om kvinnor ledde till att kvinnor fick sämre vård. Det gällde inte bara det välkända området hjärtkärlsjukdomar utan även Parkinson, knäartros, blodcancer, psoriasis mm. Överlag fanns det en tendens att betrakta mäns symtom som organiska medan samma symtom hos kvinnor tolkades som psykologiska. Kvinnors ohälsa psykologiserades alltså. Den medicinska genusforskningen har betytt mycket för att förändra nedlåtande attityder gentemot kvinnor inom medicinen. 2
3 Slutsats nr 1 Synen på kvinnor har förbättrats inom vården 2. Mannen som norm De stereotypa föreställningarna om kvinnor och män i samhället bidrog till att mannen blev norm i medicinsk forskning. Mannen som norm fick minst två följder: I mitten av 1980-talet kunde fortfarande medicinska studier bedrivas på tals män utan en enda kvinna. Männen dominerade studierna och forskningen ansågs kunna generaliseras till alla kvinnor. Dessutom som bilden antyder och jag återkommer till var männen rätt lika varandra. Ett exempel på konsekvenserna av den manligt dominerade forskning handlar om riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar där tals män men inga kvinnor inkluderas i studier. Slutsatser om forskningen på unga vita män generaliserades till att gälla andra grupper män och hela gruppen kvinnor. Genusforskningen har lett till att kvinnor har inkluderats i allt större omfattning i medicinsk forskning. Men det har gått trögt. Fortfarande år 2010 visade en studie i Nature att framförallt hanar i användes i djurförsök: i neurovetenskapliga djurstudier gick 5,5 hanar på 1 hona. Slutsats 2. Den medicinska genusforskningen bidrog till utvecklingen att en viss grupp män inte blev norm för andra män och för gruppen kvinnor 3.KVINNOR FICK SÄMRE VÅRD När diskussionerna om felaktig behandling på grund av kön sk genusbias- tog fart under 1990-talet utifrån studier utförda huvudsakligen i USA så menade många att någon liknande bias inte finns i vårt jämställda land. Men en forskargrupp i Göteborg visade år 1993 att kvinnor i mindre utsträckning än män fick behandling med adekvata mediciner vid hjärtinfarkt (Dellborg & Svedberg 1993). Studien ledde till ändrade förhållningssätt och mer aktiv medicinering av kvinnor med infarkt. Några år senare visade det sig att könsskillnaderna var utplånade (Johanson o.a. 1999). Det finns många fler exempel på att genusforskningen har lett till att vården av kvinnor har förbättrats! Oskäliga väntetider - särskilt för lågutbildade äldre kvinnor försvann 3
4 Slutsats 3. Den medicinska genusforskningen bidrog till att kvinnor fick bättre vård och att ojämlikheterna mellan könen i stort sett försvann 4.Olikheter mellan kvinnor och mellan män osynliggjordes Men det räcker inte att skilja på kvinnor och män eftersom det finns stora skillnader mellan kvinnor och mellan män beroende på ålder, utbildningsnivå, etnisk tillhörighet, sexualitet mm Många gånger är exempelvis skillnader beroende på utbildningsnivå större än skillnader mellan könen Exempelvis visade folkhälsorapporten 2009 att de sociala klyftorna i allmänt hälsotillstånd var mycket större än skillnaderna mellan kvinnor och män. Dessutom försämrades hälsotillståndet mest bland kvinnor med grundskoleutbildning så att de sociala skillnaderna bland kvinnor ökade under föregående tioårsperiod. Samtidigt bidrog medicinsk genusforskning till att kritisera tendensen att överdriva skillnader mellan kvinnor och män. Genusforskningen har medfört att olikheter inom gruppen kvinnor och inom gruppen män har uppmärksammats och åtgärdats. Slutsats nr 4: Därmed har vi fått en mer jämlik hälsa. 5. Genusrelaterade livsvillkor osynliggjordes Den medicinska genusforskningen har bidragit till att uppmärksamma betydelsen av sociala villkor för kvinnors och även för mäns hälsotillstånd. De livsvillkor som framförallt har lyfts fram är fördelning mellan kvinnor och män av inflytande och beslutsfattande i samhället liksom i arbetet, familjen och i skolan Liksom fördelningen av resurser 4
5 Och fördelning av arbete såväl förvärvsarbete som obetalt hemarbete Vår forskning visade bland annat att både kvinnors och mäns hälsotillstånd förbättrades av ökad jämställdhet i parrelationen En orsak var minskad stress med dubbelarbete bland kvinnor och minskat risktagande bland män. Detta risktagande hade tidigare lett till att unga män hade 4 ggr högre dödlighet än unga kvinnor pga. skador, olycksfall och alkohol - jämfört med kvinnor ända in på 2000-talet Samtidigt var mäns våld mot kvinnor ett omfattande och dolt folkhälsoproblem som ledde till både sjuklighet och dödlighet bland kvinnor Genom att uppmärksamma betydelsen av ojämlika maktrelationer och livsvillkor för hälsotillståndet har den medicinska genusforskningen bidragit till 5. Slutsats: mer jämlika livsvillkor Den sista punkten 6. Överförskrivning av läkemedel till kvinnor Det fanns länge en tendens att definiera ickemedicinska problem som medicinska, i behov av läkemedel En annons för antidepressiva läkemedel visar ett foto av en deprimerad kvinna framför ett handfat där disken tornar upp sig. Här omtolkas sociala problem till depression och lösningen blir medicinering istället för ökad jämställdhet i parrelationen. En studie av läkemedelsannonser för antidepressiva medel i läkartidningen år 2001 visade kvinnor på ALLA bilder av potentiella användare. I några fall fanns en man med, då oftast i bakgrunden. Kvinnorna framställdes som fängslade, plågade av depressionen. Det är mannen/läkaren och läkemedlet var kvinnans räddare! Annonserna skapar bilden av depression som en kvinnosjukdom. Vår forskning visade hur depression skapades som en kvinnosjukdom även inom medicinsk forskning och praktik. 5
6 Försäljningen av antidepressiva läkemedel tiodubblats från början av 1990-talet och 20 år framåt OCH 2/3 av tabletterna skrevs ut till kvinnor. Kvinnor fick alltså läkemedlet dubbelt så ofta som män Frågan är hur mycket av denna skillnad beror på att kvinnor faktiskt var deprimerade dubbelt så ofta som män? Berodde den också på att kvinnors sociala problem medikaliseras och på att vården missade depression bland män? Slutsats 6: Medicinsk genusforskning blev alltmer aktiv och bidrog till att medikaliseringen av kvinnor minskade. 1. Synen på kvinnor har ändrats och är inte längre lika nedlåtande 2. Kvinnor är i ökad utsträckning norm för kvinnor 3. Kvinnor har fått bättre vård 4. Mer jämlik hälsa 5. Mer jämlika livsvillkor 6. Medikaliseringen av kvinnor har minskat och den medicinska genusforskningen blomstrar! 6
Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!
Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken
Läs merGenusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum
Genusperspektiv på hälsa och vård Sjukfrånvarons utveckling 1955 2014 35 30 25 20 15 10 Kvinnor Män Samtliga 5 0 Sjukpenningtalet (riket) Kvinna Man Totalt 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Psykiatriska
Läs merJämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Läs merRegionala Pensionärsrådet
Vården som ges ska vara jämlik! Vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla, oavsett bostadsort kön ålder funktionsnedsättning utbildning social ställning etnisk eller religiös tillhörighet
Läs merJämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv
Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade
Läs merGenusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum
Genusperspektiv på hälsa och vård Sjukfrånvarons utveckling 1955 2014 35 30 25 20 15 10 Kvinnor Män Samtliga 5 0 En generell ökning Sjukpenningtalet - Ålder 60-64 50-59 Sjukpenningtalet - Kön 40-49 Män
Läs merkunskapsstyrningen av sjukvården?
39. Hur jämställdhetsintegrerar vi kunskapsstyrningen av sjukvården? Goldina Smirthwaite, handläggare vård och omsorg, Sveriges kommuner och landsting, SKL Mikael Bengtsson, regionutvecklare, Kunskapscentrum
Läs merJämställt föräldraskap Hur kan vi vara med och skapa förändring?
Jämställt föräldraskap Hur kan vi vara med och skapa förändring? Sofia Elwér sofia.elwer@vll.se Maria Stefansson maria.stefansson@vll.se Policy: Jämställdhet och jämlikhet i VLL Västerbottens läns landsting
Läs merPsykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Läs merSjukskrivning i den kliniska vardagen
Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2
Läs merKvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda.
Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda. Förslag till en jämställd vård januari 2008 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Jämställd vård en kvalitetsfråga...6
Läs merVad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14
Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14 Innehåll Vad är god vård? Vad är jämlik vård Jämställd vård vad är det? Genusbias i medicinen Genusperspektiv på vårdkvalitet
Läs merJämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen
Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Ett pilotprojekt med genusperspektiv Kvinnor i fokus konferens om sjukskrivning 13-14 okt 2009 1 52 47 42 37 32 27 22 Utvecklingen av ohälsotalet
Läs merReviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten
Ärendenummer 00270-2015-1.1.1 Datum 2017-04-13 Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten 2015-2018 1. Uppdrag och syfte I regleringsbrevet för 2015 fick Folkhälsomyndigheten
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merEn mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande
En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader
Läs merMakt, sårbarhet och skilda villkor
Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merManual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning
Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter
Läs merMaskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer
Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merHellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Läs mer1 Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merVårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merTrend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Läs merHälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel
Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften
Läs merProjektet tänk tvärtom kom till efter en studie vid Skurups vårdcentral
Tänk tvärtom Videolänk htttp:www.skane.se/sv/webbplatser/välko mmen till Vårdgivarwebben/utveckling projekt/sjukskrivningsprocess/utvecklin gsprojekt/tank-tvartom/ Projektet tänk tvärtom kom till efter
Läs merLäkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)
Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över
Läs merFrekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merUNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER?
UNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER? Kunskapsöversikt om ungas psykiska hälsa i Sverige 2018 KORTVERSION Text: Sofia Wikman Produktion: Johanna Wester Distribution och nedladdning: Mind.se Foto: Linda Rehlin Kruse
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merRegisterstudier av svenska militära utlandsveteraner
Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier
Läs merOjämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis
IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merSAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM
FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas
Läs merMedikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01
Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser
Läs merjämställd arbetsmiljö!
Synliggöra, jämföra och reflektera för en jämställd arbetsmiljö! Ruth Carlsson Per Nylén Minke Wersäll Organisationen gör skillnaden! Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merÖvergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos
Övergångsprojektet Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos Vårdvision för Sverige God hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Vården ska tillgodose patientens behov av trygghet,
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merHälso- och sjukvårdsbarometern 2016
PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merMänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland
Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland Annelie J Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap Högskolan i Borås, leg sjuksköterska
Läs merJämställd vård - bättre vård
Jämställd vård - bättre vård Vi ser inte saker som de är. Vi ser dem som vi är. Anaïs Nin Mänskliga rättigheter Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till alla rättigheter
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merIntegrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?
Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Emma Nilsing Strid, Med Dr, leg. Fysioterapeut Universitetssjukvårdens forskningscentrum Region Örebro län Skador inom hälso- och sjukvård
Läs merEtt litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel
Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merMedborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer
Läs merGenusperspektiv på medicinen två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. av Anne Hammarström
Genusperspektiv på medicinen två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik av Anne Hammarström Genusperspektiv på medicinen två decenniers utveckling
Läs merHögsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Ulla Danielsson MD, PhD ulla.danielsson@fammed.umu.se Datum Sidfot Ungdomshälsan Umeå Ungdomar 16-25 år faller mellan stolarna i vården samverkan
Läs merVåra ställningstaganden:
SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM 2013-2016 PATIENTENS RÄTT TILL VÅRD OCH REHABILITERING Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas bästa möjliga vård, medicinering och sjukdomsförebyggande livsstilsinsatser.
Läs merDJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra
Läs merGöteborgs Stad. Utförare 2016 Arbetsfokus. Genomförd av CMA Research AB December 2016
Göteborgs Stad Utförare 2016 Genomförd av CMA Research AB December 2016 Svarsfrekvens Antal svar Antal utskick Svarsfrekvens 17 20 85% 2 Instruktionssida 3 Index Göteborgs Stad Index Jag förstår den information
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merDen svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se
Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss
Läs merBättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?
Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då? Innehåll: - Vad innebär jämlik hälsa? - Vad anser SKL? - När uppstår ojämlikhet? - Vad kan kommuner och regioner göra? Jämlik hälsa! Vad avses?
Läs merNormer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merFråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?
Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?
Läs merLöf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE
SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE LÖF (F.D. PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF) Vi försäkrar patienter som undvikbart skadats i offentligt finansierad sjuk- och tandvård
Läs merFemtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och
Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit
Läs merBeslut - enkätundersökningen LUPP 2013
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -
Läs merPERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG
Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre
Läs merGöteborgs Stad. Utförare 2016 Enheten för alkohol, spel och drogproblem. Genomförd av CMA Research AB December 2016
Göteborgs Stad Utförare 2016 Genomförd av CMA Research AB December 2016 Svarsfrekvens Antal svar Antal utskick Svarsfrekvens 339 392 86% 2 Instruktionssida 3 Index Jag förstår den information jag får av
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs merEn Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre
En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre Förord Läkemedel hjälper många äldre att behålla ett hälsosamt liv men läkemedelsanvändningen har även en mörk baksida. Sverige är ett rikt land,
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merInnehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor
Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel
Läs merOjämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén
Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merMotion 2016:2 av Tara Twana (S) och Swapna Sharma (S) om kunskapen om kvinnors hälsa
Stockholms läns landsting 1 (22-) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2017-01-18 LS 2016-0261 Landstingsstyrelsen Motion 2016:2 av Tara Twana (S) och Swapna Sharma (S) om kunskapen om kvinnors hälsa Föredragande
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs mer