Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda.

Transkript

1 Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda. Förslag till en jämställd vård januari

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Jämställd vård en kvalitetsfråga...6 Är män och kvinnor lika eller olika?...6 Hur sjuka är kvinnor och män?...6 Får kvinnor den vård de behöver?...7 Hjärt- och kärlsjukdomar typiskt manligt?...8 Vem vill vänta längst på en behandling?...9 Vem får de nya och dyra medicinerna? Varför finns inga kvinnor i den medicinska forskningen?...11 Spelar det någon roll om doktorn heter Ulla och syster heter Ulf?...12 Jämställd vård en mansfråga? Hur kan vården bli mer jämställd? Citatet på pärmsidan är från en forskare som förklarar varför bara män och inte kvinnor ingått i en medicinsk studie (återgivet i boken (O)jämställdhet i hälsa och vård, Sveriges kommuner och landsting 2007) 2

3 Förord Alla har rätt till god vård på lika villkor. Kön, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse eller bostadsort ska inte få påverka vårdens kvalitet. Vi vet att barn och äldre är känsligare än vuxna för vissa läkemedel, vi vet att personer med utländsk bakgrund ibland känner sig dåligt bemötta i sjukvården och vi vet att det finns regionala skillnader i vården. Det utvecklingsarbete som pågår inom dessa områden bör fortsätta. Vi vet också att det förekommer att män och kvinnor blir felbehandlade eller får fel diagnos på grund av okunskap eller osynliga fördomar. I denna rapport vill vi särskilt lyfta fram kvinnors situation i vården genom att beskriva de problem som finns och lämna förslag på förbättringar. De senaste åren har medvetenheten om genus i vården ökat och landstingen och kommunerna arbetar för att öka kunskapen och göra vården mer jämställd. Regeringens beslut att satsa 100 miljoner kronor på jämställdhet i kommuner och landsting är ett viktigt bidrag i detta arbete. Samhället är fortfarande i stor utsträckning uppbyggt efter en manlig norm, en norm som många tar för given och som därför många gånger är osynlig - även för vårdpersonal, beslutsfattare och patienterna själva. Därför är det viktigt att utvecklingsarbetet fortsätter, inte minst inom kommunerna som har ett ansvar för hälso- och sjukvård inom s.k. särskilt boende. Centerpartiet presenterar i denna rapport en rad förslag hur vården kan bli mer jämställd. Stockholm i januari 2008 Kenneth Johansson, riksdagsledamot Ordförande i riksdagens Socialutskott kenneth.johansson@riksdagen.se Annika Qarlsson, riksdagsledamot Ordförande i Centerkvinnorna annika.qarlsson@riksdagen.se Christer Jonsson, landstingsråd, Kalmar Ledamot i SKL:s sjukvårdsdelegation christer.jonsson@ltkalmar.se Cecilia Andersson, regionstyrelsen (ers.) i Västra Götaland Ledamot i SKL:s sjukvårdsdelegation cecilia.y.andersson@vgregion.se 3

4 Sammanfattning Alla har rätt till god vård på lika villkor. Kön, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse eller bostadsort ska inte få påverka vårdens kvalitet. Att vården är jämställd och jämlik är en viktig kvalitetsfråga som många landsting redan arbetar med och där ansträngningarna måste fortsätta. I denna rapport har vi valt att ha ett kvinnoperspektiv. De senaste åren har kunskapen och medvetenheten ökat om att det finns skillnader mellan män och kvinnor som måste beaktas i utredning, diagnostik och behandling av patienter. Trots detta förekommer det fortfarande att kvinnor och män blir felbehandlade eller får fel diagnos på grund av okunskap eller osynliga fördomar. Centerpartiet vill att vården ska vara jämställd och presenterar i denna rapport en rad förslag. Förslag: All statistik som produceras inom hälso- och sjukvården i landsting/regioner samt av kommuner, myndigheter och andra sjuksansvariga ska vara könsuppdelad. Kvalitetsjämförelser och andra typer av uppföljningar och utvärderingar ska vara uppdelade på kön. Utveckla landstingens och kommunernas mätningar av vårdens resultat så att även genusanalyser kan göras. Öka medvetenheten och kunskapen om vårdens genusaspekter hos personalen på alla nivåer inom vården. Rikta särskilda satsningar till chefer eftersom dessa har stor möjlighet att påverka hur stort genomslag arbetet med jämställd vård får i praktiken. Följ upp genomförda insatser och gör återkommande genusanalyser för att inte satsningarna ska bli engångsinsatser. Alla som utbildas till läkare, sjuksköterska och andra vårdutbildningar måste få tillräcklig kunskap om hur genus påverkar vården. Uppmuntra fler män att börja arbeta inom vården. Prioritera forskning i genusmedicinska frågor. Kvinnliga och manliga forskare ska ha tillgång till forskningsmedel på samma villkor. 4

5 Inkludera information om jämställd vård i de olika informationsinsatser som riktar sig till patienter, till exempel hur man som patient kan agera om man anser sig felbehandlad. Fortsätt arbetet med valfrihet i vården. Utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. 5

6 Jämställd vård en kvalitetsfråga Är män och kvinnor lika eller olika? Svaret är JA och JA. Kvinnor och män är både lika och olika. Det finns könsskillnader som självklart måste beaktas vid sjukdomsbehandling. Men det finns också socialt konstruerade skillnader som kan ställa till problem. Om vårdpersonalen medvetet eller omedvetet i sitt arbete utgår från det ena könet (oftast mannen) blir mannen norm och kvinnan måste relateras i förhållande till den manliga normen. Då kan kvinnans symptom tolkas fel, hon kan få fel diagnos eller fel behandling. Det behövs en ökad kunskap och medvetenhet om genus i vården; både hos vårdpersonal, hos beslutsfattare på olika nivåer och hos patienter. Hur sjuka är kvinnor och män? Kvinnor lever längre än män och är sjukare än män. Att kvinnor är sjukare än män beror på många olika saker. Det kan bero på sämre arbetsvillkor eller sämre bemötande. Det kan bero på att kvinnor tar en större del av det obetalda hushållsarbetet. Det kan bero på biologiska faktorer att kvinnan drabbas av fler sjukdomar just för att hon är kvinna. Det kan också bero på, vilket olika studier visat, att det inom vården finns sämre kunskaper om kvinnors symptom och sjukdomar och att kvinnor därför inte får rätt diagnos eller behandling. Centerpartiet vill att män och kvinnor ska få den vård de behöver, utifrån sina specifika behov. Detta innebär inte att de ska få exakt samma vård. Könsolikheter, liksom individuella skillnader, måste beaktas. Förslag: Alla som utbildas till läkare, sjuksköterska och andra vårdutbildningar måste få tillräcklig kunskap om hur genus påverkar vården. Kanske behöver man se på kurslitteraturen med fräscha ögon vilka normer bygger den på? Kanske behövs fler timmar i ämnet eller nytt innehåll. Kanske behöver lärarsammansättningen ses över? Ökad kunskap leder till nya insikter. Öka medvetenheten och kunskapen om vårdens genusaspekter hos personalen på alla nivåer inom vården. Det arbete som pågår måste fortsätta och fördjupas. Skillnader i 6

7 vård mellan män och kvinnor behöver inte vara fel, bara de kan motiveras. Det räcker inte att eldsjälar är genusmedvetna utan alla måste öka sin medvetenhet. Engångsinsatser räcker inte utan det behövs ett långsiktigt arbete, både inom landsting och inom kommuner. Följ upp genomförda insatser och gör återkommande genusanalyser för att inte satsningarna ska bli engångsinsatser. Gör vi rätt saker och gör vi saker rätt? Alla verksamheter behöver följas upp för att garantera effektivitet. Att lära av varandra och sprida goda exempel är också bra. Medellivslängden är 82,78 år för kvinnor och 78,42 år för män. (SCB) Kvinnor har högre sjuklighet än män. Det gäller både om sjukligheten mäts som självrapporterad ohälsa, läkardiagnosticerad sjukdom och social sjukroll. (Sveriges kommuner och landsting) Män dör i högre utsträckning än kvinnor i självförvållade orsaker, t.ex. trafikolyckor, alkoholrelaterade sjukdomar och självmord. Skillnaderna mellan könen håller på att minska. (Socialstyrelsen) Andelen personer som upplever psykiska besvär ökar. Hela 26 procent av kvinnorna och 16 procent av männen upplever ängslan, oro eller ångest. De unga kvinnorna mår sämst. (SOU 2006:10) Får kvinnor den vård de behöver? Kvinnor besöker vårdcentralerna oftare än männen, men avstår också oftare från vård och mediciner på grund av höga kostnader. Vad beror detta på? Har kvinnor inte råd att betala eller får kvinnor inte den vård de anser sig behöva? Är det så att kvinnor återkommer gång på gång till vården i hopp om att få rätt vård? Det finns förstås en mängd förklaringar, men att vården inte alltid är anpassad efter kvinnors behov är en förklaring. Såhär skriver Socialstyrelsen: En alternativ förklaring är, att vården de facto är sämre anpassad efter kvinnors behov och förutsättningar och därmed fungerar sämre för kvinnor. I så fall kan det något högre vårdutnyttjandet bland kvinnorna spegla frustration med dåligt omhändertagande och icke effektiv vård. Centerpartiet vill att vården ska vara anpassad efter kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar. Förslag: 7

8 Rikta särskilda satsningar till chefer eftersom dessa har stor möjlighet att påverka hur stort genomslag arbetet med jämställd vård får i praktiken. Att ledningen involveras är viktigt för att arbetet ska bli långsiktigt. Inkludera information om jämställd vård i de olika informationsinsatser som riktar sig till patienter, till exempel hur man som patient kan agera om man anser sig felbehandlad. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges på lika villkor. Lika villkor innebär bland annat att vården ska vara jämställd. Att man som patient får information om sina rättigheter och möjligheter underlättar för patienten att vara genusmedveten. Cirka 60 procent av alla klagomål på vården (både öppen vård och sluten vård) gäller vård och behandling av kvinnliga patienter. (Socialstyrelsen) Av de patientanmälningar som inkommer till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd får lika många kvinnor som män rätt i sina klagomål. (Av inkomna anmälningar år 2005 fick 8,2 procent av kvinnorna och 8,2 procent av männen bifall till sina yrkanden, HSAN.) En studie av långtidssjukskrivna visar att var tredje kvinna och var fjärde man kände sig dåligt bemötta av vården. (Sveriges kommuner och landsting) Hjärt- och kärlsjukdomar typiskt manligt? Under de senaste tio åren har medvetenheten ökat om att kvinnors symptom vid hjärtinfarkt ser annorlunda ut än männens. Men fortfarande ses ofta hjärtinfarkt som en manlig sjukdom trots att också många kvinnor drabbas. Att bedöma en kvinnlig patient utifrån manliga symptom kan vara ödesdigert. En vårdsökande kvinna med bröstsmärtor blev hemskickad för att man trodde att hon hade en muskelsträckning. Istället hade hon en bristning i aortan och dog. Fallet Lex Maria-anmäldes. Det finns också skillnader i tillgång till behandling. Kvinnor får vänta längre på operation och får i mindre utsträckning än män läkemedel i syfte att minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Ofta är variationerna mellan olika landsting ett större problem än variationen mellan kön. Även skillnader mellan olika åldersgrupper förekommer. Centerpartiet vill att hjärtsjukvården, liksom annan vård, ska ges på lika villkor oberoende av kön, ålder, bostadsort eller liknande. 8

9 År 2004 drabbades drygt män och drygt kvinnor av hjärtinfarkt. Bland dem som vårdades på sjukhus för sin infarkt dog drygt 16 procent av männen och drygt 15 procent av kvinnorna inom 28 dagar. (Sveriges kommuner och landsting) Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken, följt av cancer. Ungefär 44 procent av kvinnorna och 42 procent av männen avlider av hjärt- och kärlsjukdomar (år 2004). (Socialstyrelsen) Drygt 75 procent av kvinnorna och drygt 84 procent av männen fick läkemedlet clopodigrel (för att minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt) år (Sveriges kommuner och landsting) Vem vill vänta längst på en behandling? Det finns många exempel som visar att det finns omedvetna könsfördomar och att dessa kan leda till felbehandlingar. Socialstyrelsen konstaterar till exempel att fler kvinnor än män som vårdas för personlighetsstörning ordineras antipsykotiska läkemedel. Att ordinera antipsykotiska läkemedel för personlighetsstörning är inte förenligt med god behandlingspraxis enligt Socialstyrelsen. En annan undersökning visar att läkare var mer benägna att rekommendera kvinnor än män att gå ner i vikt redan vid ett BMI på 25. Männen fick rådet att gå ner i vikt först när de nått ett BMI över 30. Speglar detta en förväntan att kvinnor ska vara smala? Det förekommer också att kvinnor får sämre tillgång till vissa behandlingar, kvinnor får vänta längre på operationer och andra exempel på diskriminering som inte är medicinskt motiverad. Några exempel: Kvinnor som opereras för gråstarr har sämre syn än män som opereras för gråstarr och får vänta längre än männen på operation. Kvinnor får också vänta längre på knäoch höftledsoperationer. Visst kan tålmodighet vara en dygd men att kvinnor måste vänta längre bara för att de är kvinnor kan aldrig accepteras. Centerpartiet vill att vården ska vara jämställd i både utredning och behandling. Förslag: All statistik som produceras inom hälso- och sjukvården i landsting/regioner samt av kommuner, myndigheter och andra sjuksansvariga ska vara könsuppdelad. 9

10 Förutsättningarna för uppföljningar och analyser ur ett genusperspektiv är könsuppdelad statistik. Alla statistik som produceras inom hälso- och sjukvården i landsting/regioner samt av kommuner, myndigheter och andra sjuksansvariga ska därför vara könsuppdelad. Statistiken och resultaten därav blir en mycket viktig faktor för att medvetandegöra politiken och medicinen om vilka insatser som är verksamma för att åstadkomma en jämställd vård. Utveckla landstingens och kommunernas mätningar av vårdens resultat så att även genusanalyser kan göras. Jämställd vård är en kvalitetsfråga. För att kunna kvalitetsutveckla vården behövs kunskap om vårdens resultat. Mätningar sker idag men de bör fördjupas och breddas. Kvalitetsjämförelser och andra typer av uppföljningar och utvärderingar ska vara uppdelade på kön. Detta behövs för att kunna göra genusanalyser och mäta vårdresultat. Data behövs både på nationell och regional och lokal nivå. Tillförlitlig och korrekt data är centralt för att kunna skilja mellan fakta och tyckande. Fler kvinnor än män får vänta på gråstarrsoperation längre än sex månader. Fler män än kvinnor som drabbats av stroke vårdas vid särskilda stroke-enheter. Kvinnor får vänta cirka 7 dagar längre än män på en hjärtoperation. Kvinnor i Blekinge får vänta 11 dagar på hjärtoperation medan kvinnor i Jämtland får vänta 69 dagar. Källa: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, SKL och Socialstyrelsen. Vem får de nya och dyra medicinerna? Männen får fler nyare och därmed ofta också dyrare mediciner än kvinnor. Det innebär inte att medicinerna behöver vara bättre; nyare mediciner kan ha okända biverkningar. Men det finns en förväntan hos läkare och patienter att nya mediciner är bättre än gamla varför är det då fler män än kvinnor som får de nya och dyrare medicinerna? Kräver männen dessa mediciner eller är det läkaren som medvetet eller omedvetet prioriterar männen? Eller tycker läkaren att kvinnorna måste skyddas mot okända biverkningar? Kvinnor använder mer mediciner än män. Ungefär 60 procent av alla läkemedel som skrivs ut går till kvinnor. Mest medicin äter kvinnor mot psykisk ohälsa och värk. Det är kanske inte 10

11 konstigt att kvinnor får mer medicin med tanke på att de är sjukare än männen. Men det finns tecken på att läkare skriver ut lugnande medel och smärtstillande medel till kvinnor av gammal vana istället för att symptomen skulle kräva det. Centerpartiet vill att vården ska vara jämställd i behandling. I behandling ingår läkemedel som en central del. Nyare och dyrare läkemedel skrivs i högre utsträckning ut åt män än åt kvinnor. (Socialstyrelsen) Läkemedel mot magsår förskrivs i högre utsträckning till kvinnor, men männen får oftare dyrare varianter av magsårsläkemedel. (Socialstyrelsen) Varför finns inga kvinnor i den medicinska forskningen? Visst ingår kvinnor i olika medicinska studier, men de har varit underrepresenterade. De senaste åren har forskarna blivit allt mer uppmärksamma på att det kan finnas biologiska skillnader mellan könen som har betydelse för vilken effekt ett läkemedel har. Läkemedelsverkets bedömning är att både kvinnor och män är representerade på ett tillfredsställande sätt i kliniska prövningar. Men genusmedicinska forskare påpekar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i s.k. fas I-studier, det vill säga de första studierna på människa med ett nytt läkemedel. Tidigare var det oftast medelålders män som var deltagare i medicinska studier och därför har rekommendationer om vilka läkemedel som ska användas och i hur stora doser utgått från män, liksom analys av biverkningarna. För till exempel äldre personer med lägre ämnesomsättning kan detta vara direkt livsfarligt eftersom de då kan få för höga doser. Men även kvinnor påverkas negativt eftersom kvinnor har mer fettvävnad, mindre muskelmassa och annan hormonsammansättning än män och därför reagerar annorlunda på läkemedel än män. Det finns många skäl till att kvinnor uteslutits ur medicinska studier. Forskarna hänvisar ofta till fysiologiska skäl ( t.ex. att kvinnor kan bli gravida), ekonomiska skäl (att det blir dyrare att ha med kvinnor t.ex. för att man måste invänta rätt tid i menstruationscykeln) eller historiska skäl 11

12 (man vill upprepa en tidigare studie som enbart gjorts på män). Men alla dessa skäl går att hantera bara viljan finns och man är medveten om dem. Centerpartiet vill att den medicinska forskningen ska vara jämställd. Läkemedel bör prövas både på kvinnor och på män, i forskningens alla led. Förslag: Prioritera forskning i genusmedicinska frågor. Finns det oupptäckta könsskillnader i den biologiskt inriktade forskningen? Vad leder detta till? Finns det skillnader i bemötande, behandling eller diagnos som är normstyrda? Det finns många frågor som väntar på svar. Av alla s.k. Fas I-studier så ingick enbart män i 29 procent av studierna. Enbart kvinnor ingick i 2 procent av studierna och i 69 procent av studierna ingick både kvinnor och män. I fas II- och fas III-studier fanns inte samma manliga dominans (år 2000).(Socialstyrelsen) Undersökningar visar att det är vanligt att gamla människor, varav flertalet är kvinnor, får för höga doser av en medicin, får flera olika läkemedel som inte fungerar tillsammans och att läkarna fortsätter att skriva ut läkemedel utan att följa upp hur de fungerar. (Sveriges kommuner och landsting) Spelar det någon roll om doktorn heter Ulla och syster heter Ulf? Ja, delvis. Det finns studier som visar att manliga och kvinnliga läkare bemöter patienter på olika sätt. Manliga läkare är mer dominerande och ger mer råd och instruktioner, medan kvinnliga läkare ställer fler frågor om både medicinska och psykosociala problem. Vårdens kvalitetsarbete, där arbetet med en jämställd vård ingår, gynnas av en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljön gynnas i sin tur av att personalen har olika kompetenser och erfarenheter och att det finns en variation i kön, ålder och bakgrund. Det är fler kvinnor än män som blir läkare idag och fler kvinnor som påbörjar doktorandstudier och tar doktorsexamen inom det medicinska vetenskapsområdet. Men ju längre i forskarkarriären kvinnorna kommer, desto färre blir de. Kvinnliga och manliga forskare ska ha tillgång till forskningsmedel på samma villkor. Bland professorerna är bara var femte kvinna. Eftersom professorer har stort inflytande på undervisningen är den skeva könsfördelningen ett problem. 12

13 Centerpartiet vill att det ska finnas både män och kvinnor på alla positioner och yrken inom vården. Förslag: Uppmuntra fler män att börja arbeta inom vården. Satsa på brytprojekt som stöttar personer som vill satsa på utbildningar där de utgör ett underrepresenterat kön. Använd prao och andra möjligheter att testa på vårdyrken. Individuell lönesättning och rörlighet på arbetsmarknaden kan vara ett sätt att få upp lönerna. Kvinnliga och manliga forskare ska ha tillgång till forskningsmedel på samma villkor. Hur ser könssammansättningen ut bland dem som beslutar om fördelning av forskningsmedel? Fortsätt arbetet med valfrihet i vården. Vårdutförare stimuleras att höja sin kvalitet och i detta ingår även att arbeta för jämställd vård. Valfrihet stimulerar fram ökad kvalitet och vidgar arbetsmarknaden för vårdanställda och dessa faktorer torde på lång sikt även stimulera vården att bli mer jämställd. Att som patient kunna välja mellan olika vårdgivare ger möjlighet att inbegripa ett jämställdhetsperspektiv i sitt val. Kvinnliga patienter med hjärt- och kärlsjukdomar når bättre resultat om de har kvinnliga läkare. (Studie av Jourath m fl 2006). Drygt 91 procent av alla sjuksköterskor är kvinnor och knappt 9 procent är män (år 2006). (Socialstyrelsen) Av de nyutexaminerade sjuksköterskorna år 2006 var drygt 86 procent kvinnor och knappt 14 procent män. (Socialstyrelsen) Drygt 37 procent av alla läkare är kvinnor och drygt 62 procent är män (år 2006). (Socialstyrelsen) Det utexamineras fler kvinnliga läkare än manliga läkare. Drygt 56 procent av alla utfärdare läkarlegitimationer år 2006 gick till kvinnor och knappt 44 procent till män. (Socialstyrelsen) Av professorerna inom det medicinska vetenskapsområdet är 19 procent kvinnor och 81 procent män. (SCB, Högskoleverket) Jämställd vård en mansfråga? Ja, i allra högsta grad. Omedvetna könsfördomar drabbar också männen. Att hjärtinfarkt till exempel betraktas som en typiskt manlig sjukdom kan leda till att en man får diagnosen hjärtinfarkt fast det egentligen är en annan sjukdom han drabbats av. Depression kan vara 13

14 svårare att upptäcka hos en man eftersom depression ofta betraktas som en kvinnosjukdom. Kan oupptäckt depression vara en förklaring till att så många män begår självmord? Omedvetna könsfördomar kan leda både till feldiagnosticering och till felbehandling av sjukdomar. En man skottade snö på taket och föll ner. Ambulanspersonalen tog för givet att mannen drabbats av hjärtinfarkt och gav blodförtunnande medel. Men det var inte hjärtinfarkt utan hjärnblödning. Hjärnblödningen förvärrades av den blodförtunnande medicinen. Mannen dog. (Socialstyrelsens genusanalys av Lex Maria-anmälningar) Hur kan vården bli mer jämställd? I denna rapport har vi gått igenom ett antal exempel som visar att vården inte är jämställd. Vi har utgått från kvinnans situation eftersom det oftast är kvinnan som diskrimineras. Men det förekommer även att männen missgynnas, till exempel genom långa väntetider till behandling av prostatacancer. Jämställd vård handlar alltså om vård på lika villkor; att kvinnor och män får den vård de behöver utifrån de könsspecifika och andra behov de har. Mycket av den ojämställdhet som finns idag beror på okunskap. Man är fast i gamla tankemönster utan att vara medveten om det. Att öka medvetenheten om genus i vården är därför centralt. Det finns också andra sätt att göra vården mer jämställd. Genusmedvetenheten har ökat men det finns fortfarande mer att göra. Ansvaret för att vården är jämställd finns på olika nivåer. Landstingen har ett stort ansvar eftersom sjukvården är landstingens uppgift. Kommunerna har ett ansvar för vård på äldreboenden och viss hemsjukvård. Staten kan genom sitt övergripande ansvar skapa bättre förutsättningar för en jämställd vård, till exempel genom forskning, utbildning, statistik, uppföljningar, m.m. Även patienten ska uppmuntras att ta ansvar. Förslag: Utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla politik- och verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter inom dessa områden är ett viktigt redskap för att åstadkomma en jämställd vård. 14