Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Transkript

1 Genusperspektiv på hälsa och vård

2 Sjukfrånvarons utveckling Kvinnor Män Samtliga 5 0

3 En generell ökning Sjukpenningtalet - Ålder Sjukpenningtalet - Kön Män Kvinnor Sjukpenningtalet - Län 23 Jämtlands län 22 Västernorrlands län 18 Örebro län 24 Västerbottens län 07 Kronobergs län 06 Jönköpings län 19 Västmanlands län 08 Kalmar län 03 Uppsala län 10 Blekinge län 20 Dalarnas län 25 Norrbottens län 13 Hallands län 14 Västra Götalands län 04 Södermanlands län 21 Gävleborgs län 01 Stockholms län 12 Skåne län 09 Gotlands län 05 Östergötlands län 17 Värmlands län

4 Psykiska diagnoser ökar snabbast Antalet startade sjukfall under 12 månader från januari Psykisk Rörelse Skador Övriga

5 Psykiatriska diagnoser vanligaste diagnos bland nya sjukfall Mellan 2010 och 2015 ökade antalet startade sjukfall i psykiatriska diagnoser med eller 59 procent och är sedan 2014 den vanligaste diagnosen. Anpassningsstörningar och stressreaktioner står för 66 procent av ökningen.

6 Nya sjukskrivningar och psykiska diagnoser Antalet startade sjukfall under 12 månader från januari Kvinnor Män

7 10 yrkesgrupper med flest anställda och antal sjukfall År 2014

8 Nybeviljad Sjukersättning

9

10

11 Pågående sjukfall, Västra Götaland Totalt

12 Pågående sjukfall, Västra Götaland Sjukskrivande instans Sjukskrivande instans VG Sjukskrivande instans VG % 5% 5% 3% Vårdcentral 6% 10% 4% 2% Vårdcentral Sjukhusklinik 50% Sjukhusklinik Saknas 24% 54% Saknas Företagshälsovård 29% Företagshälsovård Privatläkare Privatläkare Annan Annan

13 Pågående sjukfall, Västra Götaland Pågående sjukfall - längdintervall Sjukfallslängd 31% 47% % 366 +

14 7000 Fördelning mellan man och kvinna - N06A Antidepressiva DDD per tusen invånare under 2015 i VGR förskrivet av VGPV Kvinna Man DDD = definierad dygnsdos

15 3500 Fördelning mellan man och kvinna - N02 Analgetika DDD per tusen invånare under 2015 i VGR förskrivet av VGPV Kvinna Man

16 4500 Fördelning mellan man och kvinna - Sömnmedel DDD per tusen invånare under 2015 i VGR förskrivet av VGPV Kvinna Man

17 Diskussionsfrågor Vad spelar kön för roll i mötet mellan läkare och patient? Hur påverkar föreställningar om kön den diagnos och behandling patienten får? Vilka konsekvenser får det att vissa sjukdomar betraktas som manlig och andra som kvinnliga? Hur bidrar läkare och den medicinska forskningen till att skapa och vidmakthålla uppfattningar om kvinnligt och manligt?

18 Jag ser inte till kön, jag ser till individen. Så svarar många inom sjukvården på frågan om vården är Jämställd. Ändå vet vi att vården inte alltid är likvärdig för kvinnor och män ibland för att de inte behandlas lika, ibland för att de behandlas lika trots skilda behov.

19 (O)Jämställdhet i hälsa och vård Könsskillnader i vårdtillgång Könsskillnader i vårdkvalitet Könsskillnader i hälsa

20 Varför sjukskrivs kvinnor oftare och längre? Kan det bero på: Bristande medicinska kunskaper om kvinnors sjukdomar - Svårare att få rätt diagnos och rätt behandling? Män får bättre stöd för rehabilitering som gör det möjligt att gå tillbaka till arbetet Könssegregerad arbetsmarknad Dolt missbruk Våld i nära relationer Samhällets struktur - Dubbelarbetande kvinnor?

21 Bristande vårdkvalitet för kvinnor Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister i samband med läkemedelsbehandling, kvinnor råkar oftare ut för biverkningar och får oftare olämpliga läkemedel eller läkemedel som är olämpliga i kombination med varandra. Kvinnor opererats med den manliga anatomin som utgångspunkt vid bråck i ljumsken, vilket bland annat lett till högre dödsrisk för kvinnor. Vid neuropsykiatriska tillstånd som till exempel ADHD tycks det finnas en manlig norm som kan medföra att flickor och kvinnor inte blir rätt diagnostiserade och inte får adekvat behandling.

22 Bristande vårdkvalitet för kvinnor Måldosen inom dialys tycks ha utgått från en manlig norm som får gälla för båda könen. Vårdens kunskap om bråck i ljumsken samt borrelia tycks ofta utgå från en manlig norm som kan medföra att kvinnor inte blir rätt diagnostiserade och heller inte får adekvat behandling. Vanligare att klagomål som framfördes till Socialstyrelsen gällde vården av kvinnor och att kvinnors ärenden ledde till kritik från Socialstyrelsen.

23 Bristande vårdkvalitet för män Ett område är depression, där det påpekats att diagnoskriterierna utgått främst från kvinnors symtom. Det finns en risk att vården inte uppmärksammar mäns psykiska lidande och därigenom inte heller kan ge adekvat behandling. Män med diabetes visar sämre resultat för blodsocker och blodtryck än kvinnor, och män med cancer i tjocktarmen eller ändtarmen måste oftare opereras om än kvinnor. En del av skillnaderna i vårdresultat kan bero på att det ses som omanligt att söka sig till sjukvården vid problem med hälsan, och att män därför får vård i ett senare skede.

24 Kön & folkhälsa Kvinnor konsumerar mer läkemedel, är oftare sjukskrivna och har sämre självskattad hälsa än män, men har samtidigt högre medellivslängd än män. Fler kvinnor än män söker vård för sjukdom, men båda könen vårdas i samma utsträckning på sjukhus. Det är betydligt vanligare att kvinnor upplever problem som ängslan, oro, ångest och sömnstörningar och att kvinnor diagnostiseras för psykisk ohälsa än att män gör det.

25 Kön & folkhälsa Kvinnor i åldern år är den grupp som i störst utsträckning rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Självmordsförsök är tre gånger vanligare bland kvinnor än män, samtidigt som självmord är tre gånger vanligare bland män än kvinnor.

26 Sjukfrånvaro & dess orsaker Kvinnor har sedan 20 år tillbaka haft större sjukfrånvaro än män. De vanligaste diagnoserna för både kvinnor och män är psykisk ohälsa och värk i rörelseorganen, men den psykiska ohälsan är dominerande.

27 Sjukfrånvaro & dess orsaker Kvinnors och mäns olika arbetsförhållanden är en viktig förklaring till könsskillnaden i ohälsa Att arbeta inom kvinnodominerade yrken kan innebära både tungt fysiskt arbete och hög mental stress. Detta kan i sin tur vara en förklaring till kvinnors högre sjukfrånvaro. Av kvinnors totala arbete är 46 procent obetalt hemarbete. Motsvarande siffra för män är 36 procent. Studier visar att det är själva ansvaret för hushållsarbetet och inte främst utförandet som påverkar välbefinnandet negativt.

28

29 Sjukfrånvaro & dess orsaker Kvinnors arbetsförmåga påverkas under lång tid vid familjebildning, medan mäns arbetsförmåga förblir oförändrad när de blir föräldrar. Kvinnor och män i parförhållanden har ungefär lika hög sjukfrånvaro innan första barnet föds, men efter första barnets födelse är kvinnors frånvaro dubbelt så hög som mäns, femton år framåt. Samma mönster ses i alla branscher oavsett om kvinnorna jobbar i mans- eller kvinnodominerade miljöer.

30 Sjukfrånvaro & dess orsaker Två år efter det andra barnets födelse ökar risken för kvinnors sjukfrånvaro betydligt. Om kvinnan arbetar i ungefär samma utsträckning som mannen, men har huvudansvaret för hemarbetet, och därmed är dubbelarbetande i meningen att de har huvudansvar för hem och familj samtidigt som de i hög utsträckning förvärvsarbetar, samvarierar denna kombination med ökad risk för sjukskrivning.

31 Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet Det sällan lyfts fram kända könsskillnader i symtom, prognos och behandling. Det finns könsskillnader för rekommendationer om deltidssjukskrivning. Yrkets belastningsgrad exemplifieras med mansdominerade yrken. Värdeladdade ord förekommer oftare i diagnoser som drabbar kvinnor. Skrivningar om våld saknas.

32 Siw och Siwert Experiment av Gunilla Risberg, med. dr. Identiska fallbeskrivningar till AT-läkare. Ena gruppen bedömer Siw och andra bedömer Siwert. Mannen föreslogs färre psykosociala diagnoser, mindre psykofarmaka, fler prover och fler röntgenundersökningar. Kvinnan föreslogs färre prover men mer råd om livsstil och psykofarmaka.

33 Genusbias i vården kan bland annat handla om att man ser skillnader mellan könen där de inte finns och ger könen olika behandling även när det inte är medicinskt motiverat. att man bortser från skillnader och inte tar hänsyn till de könsspecifika behov som faktiskt finns. att patienten ses som typisk för sitt kön trots att hen kanske inte är det.

34 Genusbias i medicin & vård Genusbias i medicin och vård kan leda till feldiagnostisering och felbehandling. Kan försämra vårdkvaliteten för både kvinnor och män. Kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten.

35 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (Hälso- och sjukvårdslagen 2 ) Jämställd vård Olika vård på lika villkor

36 Jämställd vård Innebär att kvinnor och män i samma utsträckning får den vård de behöver, och att vården håller lika god kvalitet för båda könen. Det innebär att såväl medicinsk forskning som hälso- och sjukvården behöver arbeta med ett medvetet genusperspektiv.

37 Vårdgivarens ansvar Se till att vård och sjukskrivning inte bidrar till ojämställdhet. Ha medicinska kunskaper om hur sjukdomar påverkar män och kvinnor. Ställa adekvata diagnoser och anpassa behandling, rehabilitering och sjukskrivning efter individens behov. Dela upp vårdstatistik på kön. Analysera vårdresultat och skillnader i kvalitet och tillgång ur ett genusperspektiv.

38 Tänk tvärtom Om patienten hade haft ett annat kön, hade du då tänkt annorlunda?

39 Jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess - välj Genushanden

40

41 Genushanden Familjesituation Våld Somatisk eller psykiatrisk diagnos Riskbruk Rehabiliteringsplan

42 Genushanden Tumme social situation: Hur ser familjesituationen ut? Kvinnor tillfrågas ofta om sin familjesituation, men sällan män. Pekfinger våld och hot: Utsätts kvinnan eller mannen för våld och hot eller utsätter hon eller han någon annan? Träna på att formulera frågor som känns bekväma inom detta område. Våld och hot är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Långfinger somatisk inriktning på männens diagnoser och psykosomatisk på kvinnors: Det finns risk att man inte upptäcker depressioner hos män, liksom det finns risk att sjukdomsförklara medikalisera normala livsprocesser hos kvinnor.

43 Genushanden Ringfinger alkohol och droger: Riskbruk och alkoholism är mer skamligt för kvinnor, därför är det viktigt att vården frågar både kvinnor och män om detta. Inför standardprovtagning av alla inför alla långtidssjukskrivningar. Lillfinger rehabilitering: Män får tidigare specialistremisser och större stöd av arbetsgivaren. Män rehabiliteras utifrån arbete, medan kvinnor oftare rehabiliteras utifrån sin sociala situation.

44 Våld, hälsa och vård Mäns våld är ett allvarligt samhällsproblem och ett folkhälsoproblem. Såväl kvinnor som män drabbas i stor utsträckning av mäns våld anmäldes fler än fall av misshandel mot kvinnor i Sverige och nära fall av grov kvinnofridskränkning. Mörkertalet är stort och omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer bedöms aldrig komma till polisens kännedom.

45 Våld, hälsa och vård Heteronormativitet kan vara ett hinder för att upptäcka våld i samkönade relationer. När män utsätts för våld av kvinnor, handlar det oftare om psykiskt våld än om fysiskt. En del av våldet är så kallat reaktivt våld, det vill säga kvinnan försvarar sig mot angrepp från mannen. Hjälpsökandet bland utsatta män bedöms generellt vara lågt. Vid våld och förtryck i hederns namn står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus. Detta våld har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet.

46 Kunskapscentrum för Jämlik vård och Kompetenscentrum om våld i nära relationer