Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Transkript

1 Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

2 Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter uppmärksammar risker för ojämställdhet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen vid planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Som ett stöd för att säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess inom sjukskrivande verksamheter har denna manual tagits fram. Manualen är författad av Sara Dahlin vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och har genomgått granskning av specialistläkare i Försäkringsmedicinska kommittén, FÖRKOM. Kommittén representeras av specialistläkare inom allmänmedicin, psykiatri, rehabiliteringsmedicin och ortopedi samt företagshälsovård och privatläkarvård. Inspiration till manualen har hämtats från SKL:s Handbok för jämställda sjukskrivningar samt tillvaratagna erfarenheter från sjukskrivningsprojekt i SLL och övriga landsting och regioner. Definitioner och begrepp Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män. En jämställd hälso- och sjukvård innebär att män och kvinnor har möjlighet att få en likvärdig hälso- och sjukvård där resurser fördelas utifrån de olika och lika behov som kan finnas mellan könen. Jämställd vård, behandling och sjukskrivning tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika, delvis olika. Kvinnor och män behöver alltså delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Jämställd vård kan därmed både innebära likabehandling, och könsspecifik behandling utifrån kvinnors och mäns olika förutsättningar. Vård och behandling ska påskynda läkning så att patienten, i den mån det är möjligt, återfår de funktioner som denne hade tidigare. Genusbias kan ha betydelse för diagnos och behandling och för patientsäkerhet. Genusbias innebär att göra och se könsskillnader där de inte finns, att bortse från könsskillnader som faktiskt finns och att utgå ifrån att individen är typisk för sitt kön. Föreställningar om könsskillnader kan leda till att genusbias skapas. Forskning har till exempel visat att i fallbeskrivningar där patienter av båda könen uppvisat likartade symptom i form av magbesvär, tillfrågas män men inte kvinnor om sina alkoholvanor. Jämställd sjukskrivningsprocess tar fasta på den försäkringsmedicinska aspekten av vård och behandling. Föreställningar om kvinnor och män ska inte påverka sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivning är en komplex process med ett betydande

3 inslag av bedömningar vilka kan leda till könsdifferentierat utfall, även vid lika hälsotillstånd och trots en könsneutral lagstiftning. För att möjliggöra en likvärdig vård, sjukskrivning och behandling behöver kvinnor och män bemötas utifrån deras individuella behov. Såväl kvinnor som män ska exempelvis kunna känna sig trygga i att de medicinska underlagen för bedömning av rätt till ersättning och rehabiliteringsåtgärder vid nedsättning av arbetsförmågan håller hög kvalitet oavsett kön. Generellt finns en risk att män rehabiliteras utifrån arbete och kvinnor utifrån sin sociala situation.

4 3 steg för en jämställd sjukskrivningsprocess Kunskap Kartläggning Hållbara Mål 1. Ta fram kunskap Vad vet ni om jämställdhet, genus och sjukskrivning? Vilken bakgrundskunskap saknas och hur får ni den kunskapen? Vilka omedvetna föreställningar om kvinnor och män har du? Vilka föreställningar om kvinnor och män råder inom professionen och på arbetsplatsen? Planera arbetet! Vad syftar det till, vilka ska var med, hur ska det organiseras, hur är ledningen involverad, vilka resurser finns? 2. Gör en lokal kartläggning Skissa en karta över verksamhetens sjukskrivningsprocess Ta fram fakta om hur sjukskrivningarna ser ut för kvinnor respektive män. Finns det mönster som är lika eller som skiljer sig åt? Identifiera risker. Var i processen finns det risk för att kvinnor och män behandlas utifrån traditionella föreställningar om kön? Vad får det för konsekvenser? Reflektera över personalens könstillhörighet. Har det någon betydelse i någon situation i sjukskrivningen? Hur kan ni arbeta med bemötandet? 3. Formulera hållbara mål Sätt mål för hur ni vill att den jämställda sjukskrivningsprocessen ska se ut. Utgå ifrån kartläggningen av verksamheten och de risker ni har sett. Målen ska vara tydliga och uppföljningsbara. Vilka åtgärder behövs för att uppnå era mål? Ser ni några hinder för att nå en jämställd sjukskrivning? Behöver några förändringar göras? Vilka möjligheter ser ni? Säkerställ rutiner för en jämställd process. Hur skapar ni hållbara resultat med kvalitet för både kvinnor och män? Belöna framgångar! Skapa varningssystem!

5 Handläggning av sjukskrivning Sjukvården har dubbla uppdrag kring sjukskrivningspatienter. Dels ett medicinskt som består av att utreda om sjukdom föreligger, att fastställa diagnos och att ge medicinsk behandling och rehabilitering. Dels ett försäkringsmedicinskt uppdrag som innebär att bedöma funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, behov av åtgärder och tid för återgång i arbete samt att utfärda medicinska underlag för Försäkringskassans beslut om ersättning. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att kvalitetssäkra sitt arbete så att bedömningar av vård, sjukskrivning och behandling sker på individuella grunder för både män och kvinnor. Sjukskrivningsinsatser ska vara anpassade efter individens behov och vara en del av vård och behandling. Sjukskrivning är en aktiv åtgärd där patienten ska vara delaktig. Se även: Nedan diskuteras några problemområden som visat sig särskilt betydande vid handläggning av en jämställd sjukskrivningsprocess. Sjukskrivningsmönster I genomsnitt får kvinnor sjukpenning åtta dagar per år, medan män i genomsnitt får sjukpenning i fem dagar. Män är i mindre utsträckning deltidssjukskrivna och kvinnor har längre sjukskrivningsperioder. Rätt, säker och lagom sjukskrivning kan ha gynnsamma effekter i form av återhämtning, avlastning, vila och behandling. Långvarig sjukskrivning kan däremot leda till negativa effekter i form av inaktivitet, passivering, social isolering och risk att fastna i ett utanförskap. Kvinnor och män tenderar att ha olika sjukskrivningslängder och sjukskrivs för olika diagnoser. Exempelvis rapporterar kvinnor i större utsträckning värk i rygg och nacke, vilket är det vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning. Kvinnor och män tenderar också att formulera sin problematik på olika sätt och det kan vara olika faktorer som utlöser en patients läkarbesök utifrån hans eller hennes kön. Föreställningar om kön kan göra att män underdiagnosticeras för depressioner och att kvinnors problem medikaliseras. Tänk tvärtom! Om patienten varit av annat kön, hade du tänkt annorlunda då? När det gäller rehabilitering har forskning visat att män i högre grad blir föremål för arbetslivsinriktad utredning och får utbildning, medan kvinnor oftare får arbetsträning. Förslag på rutiner: Utforma tidsangivna gränser för när under en sjukskrivningsperiod exempelvis avstämningsmöten, fördjupad bedömning av team och arbetslivsinriktad rehabilitering ska initieras.

6 Familjesituation Hur den egna hälsan upplevs beror på många olika faktorer; arbete, familjesituation, stress, ekonomi. Det finns skillnader i kvinnor och mäns levnadsmönster. Män är mer riskbenägna och råkar därför ut för fler olyckor. Ökade krav på att kvinnor ska göra karriär och samtidigt ha barn kan påverka hälsan. Kvinnor tenderar att ha det övergripande ansvaret för barn och står för den största delen av det obetalda hem- och hushållsarbetet. Den könssegregerade arbetsmarknaden gör också att kvinnor och män återfinns inom olika arbetsområden med olika arbetsförhållanden. Vid sjukskrivning ska dokumentation om kvinnor och män beskriva aktivitetsbegränsningar i relation till de krav som arbetet ställer. Det är inte sjukdomen i sig som motiverar sjukskrivning utan sjukdomens konsekvenser för funktions- och arbetsförmåga. Sjukskrivning behöver inte alltid vara den bästa lösningen, trots att vila behövs. Det kan vara särskilt viktigt att stötta kvinnor, men även män så att de kan vara kvar på arbetet. Ibland kan det vara mindre stressande än hemsituationen. Det är därför viktigt att överväga alternativa möjligheter till sjukskrivning. Förslag på rutiner: Kvinnor och män tillfrågas om hem- och familjesituation i lika hög utsträckning Lyft fram alternativa lösningar Våld och hot Våld och hot är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera våldsutsatta. För att kunna ge ett professionellt stöd är kunskap om våldet och dess långtgående konsekvenser nödvändiga. I SLL finns en vårdutvecklingsplan framtagen för att kvalitetssäkra mötet med våldsutsatta kvinnor. Se även: Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, har ett utbildningsmaterial där det framgår hur frågor om våld kan ställas inom olika delar av vården. Se även: digital_ pdf Förslag på rutiner: Ställ frågor om våldsutsatthet i anamnesen Skriftlig information med kontaktuppgifter till kommunens kontaktpersoner och intresseorganisationer finns tillgänglig Skapa rutiner för omhändertagande av våldsutsatta personer

7 Riskbruk av alkohol Risk- och missbruk av alkohol är vanligare bland män, men samtidigt omgärdat av skam och skuld bland kvinnor. Tidigare undersökningar har visat att män får specialistremisser i ett tidigare skede och större stöd av arbetsgivaren. Det är därför viktigt att frågan alltid ställs i ett tidigt skede. Förslag på rutiner: Ställ frågor om alkoholkonsumtion vid anamnes Screena långtidssjukskrivna för riskbruk av alkohol

8 Jämställdhetsanalysera sjukskrivningar Uppföljning av sjukskrivningsstatistik är grundläggande för att kunna rikta träffsäkra åtgärder för både kvinnor och män. Som ett stöd för att analysera hur verksamheter sjukskriver kvinnor och män görs i detta avsnitt en enkel och kortfattad beskrivning av hur jämställdhetsanalyser av sjukskrivningar kan göras. Kvinnor och män har delvis lika, delvis olika behov Sjukskrivningsinsatser ska vara anpassade efter individens behov och vara en del av vård och behandling. Vård och behandling ska grunda sig på en bedömning utifrån faktiska behov, där kvinnor och män har delvis lika, delvis olika behov. En viktig del i jämställd sjukskrivning är exempelvis att kvinnor och män ska ha likvärdig tillgång till behandling och rehabilitering. Alltid könsuppdelad statistik! Könsuppdelad statistik är nödvändigt för att kunna göra en jämställdhetsanalys. Kön ska vara en genomgående indelningsgrund genom hela analysprocessen. Att hämta data från olika källor kan ibland vara nödvändigt för att analysera kvinnors och mäns situation. Vid presentation av data måste det framgå om källorna skiljer sig åt, både vad gäller insamlingens syfte och exempelvis åldersavgränsning. Statistiken ska också relateras till kunskap och forskning som finns om kvinnors och mäns sjukskrivningar. I diagram och tabeller ska män och kvinnor presenteras bredvid varandra så att det blir lätt att jämföra resultaten. Det gör det också enklare att se mönster och är nödvändigt för att kunna undersöka samband. Vad ska analyseras? Exempel på data som kan ge er verksamhet fakta är könsuppdelad sjukskrivningsstatistik (hämtad exempelvis via RAVE) fördelad enligt exempelvis sjukskrivningslängd, diagnoser, patientfördelning, antal remisser och rehabiliteringsinsatser. Fördjupade analyser kan också göras genom journalgranskning, tid till resursteam, begärda kompletteringar av sjukintyg (FKF 7263) och läkarutlåtande om hälsotillstånd. Är mannen norm? När sjukskrivningsmönster för kvinnor och män ska beskrivas är det viktigt att inte använda mannen som norm eller att enbart lyfta fram hur det ser ut för kvinnor. Syftet med jämställdhetsanalyser är att belysa resultatet för både kvinnor och män. Frågebatteri Vilka frågor som ska ställas till statistikmaterialet/undersökningen beror framför allt på syftet med analysen. Som tidigare nämnts är det viktigt att relatera siffrorna till den kunskap som redan finns om hur det ser ut i omgivande samhället. Ofta leder jämställdhetsanalyser till nya frågeställningar. Det är då nödvändigt att peka på vilken

9 ytterligare statistik och information som behöver hämtas in. Ett statistikmaterial kan också fungera som diskussionsunderlag i arbetsgruppen/vid verksamheterna. Nedan följer exempel på frågor som kan ställas till materialet för att ta reda på om kvinnor och mäns sjukskrivningar är jämställda: Behandling och rehabilitering Ska kvinnor och män ha könsspecifik vård och behandling eller ska de ha samma vård och behandling? Har de lika tillgång till behandling? Om resursfördelningen är olika för kvinnor och män, vad kan det bero på? Är behandlingsresultaten för kvinnor och män lika eller olika? Om resultaten är lika finns det någon grupp som får bättre tillgång till könsspecifikt anpassad vård, rehabilitering, arbetsträning? Om resultaten är olika beror det på olika biologiska förutsättningar eller är det någon grupp som får en mindre optimal behandling? Vilken betydelse har ojämställdhet i förhållande till resultatet? Sjukskrivningslängd per diagnos Skiljer sig längden på kvinnor och mäns sjukskrivningar? Borde kvinnor och män ha lika lång tid för sjukskrivning i de aktuella diagnoser ni analyserar? Finns det aspekter som motiverar att längden på kvinnor och mäns sjukskrivningar ska skilja sig trots samma diagnos? I den individuella bedömningen av personens tillstånd, tillfrisknandet och arbetets kognitiva krav och uppgifter, hur bedöms kvinnor respektive män? En del sjukdomar och diagnoser kan vara kvinnligt respektive manligt kodade. Uppmärksamma om något kön har varit norm i forskningen om och utformandet av behandlingen i den aktuella diagnosen? Vilken betydelse kan det ha för hur vårdprocessen utformats och för behandlingsresultat? Journalföring Hur beskrivs kvinnor respektive män? Beskrivs den sociala situationen och familjesituation mer för något kön? Hur många kvinnor respektive män hänvisas till samtalskontakt, arbetsterapeut, sjukgymnast? Dokumenteras att frågor om våld och droger har ställts? Läkarintyget Hur många undantag från Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd återfinns i sjukintygen för kvinnor respektive män? Efterfrågas kompletteringar på de medicinska underlagen i lika hög grad för kvinnor och män?

10 Referenser Jämställda sjukskrivningar arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess. Sveriges kommuner och landsting, Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Slutrapport. Sveriges kommuner och landsting, Könsuppdelad statistik ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. Statistiska Centralbyrån, (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och landsting, 2007.