Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Relevanta dokument
Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning

Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien

Infektionsambassadör. Vad är det?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Dagordning Stramamöte

Aktuellt från folkhälsomyndigheten. Johan Struwe Magdalena Prioux

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistens i blododlingar

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Antibiotikaresistens

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Vårdhygien och patientsäkerhet från myndighetshorisont SFVH Hygiendagar, Visby 11 april 2019

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Hygiendagar i Västerås 2018

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Resistensrapport Västernorrland 2016

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Vårt uppdrag att stärka och utveckla folkhälsan

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Antibiotikaresistens i blododlingar

Svenska HALT. Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska. Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog. Avdelning för epidemiologi och utvärdering

Antibiotikaresistens i blododlingar

Stramas betydelse för att motverka antibiotikaresistens

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Landsting och regioner i samverkan. Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården.

Infektionsverktyget. Emma Halme Projektledare Verksamhetsutveckling/IT Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten

Antibiotikaförskrivning och resistens. Strama Stockholm Annika Hahlin

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Antibiotikaresistens i blododlingar

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistensövervakning

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Resistensläge i öppenvård:

Intensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI

Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot

Kad bara när det behövs!

Från mätning till åtgärd

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Verksamhetsplan 2019 för NAG Strama.

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Tillsammans tar vi nästa steg

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Programråd Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Västerbotten Ordförande i Programråd Strama

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga som berör oss alla. Tack för möjligheten att berätta om strategin här i dag.

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Övervakning av antibiotikaresistens. Nationell plan

Kommunikationsplan vid smittutbrott i slutenvård i landstinget Västmanland

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Antibiotikaresistensövervakning

Transkript:

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner. Erika Olsson, projektledare ÖSA Olle Aspevall, överläkare

Nyttan Stora vinster för patientsäkerheten och besparingar i mångmiljonklassen för samhället. Genom: bättre förutsättningar för vårdpersonal att arbeta förebyggande mot vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. bättre underlag för empirisk behandling och behandlingsrekommendationer. Sid 2.

Problem I linje med regeringens strategi har Folkhälsomyndigheten pratat med de som arbetar mot antibiotikaresistens för att få en bild av hur samverkan och övervakningen kan stärkas. Flera olika verktyg Dålig samverkan Dålig koll och kontroll Splittrat fält Många aktörer Och nätverk Olika kommunikationskanaler Sid 3.

Vision Hur når vi dit? Så här svarade aktörer inom området: Verktyg som är enkla att använda. Bättre data. Enkelt att dela information. Bättre återrapportering. Informationen måste gå att förstå och använda. Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner. Sid 4.

Lösning Två verktyg som tillsammans kommer att lyfta kvalitén på övervakningen och binda samman lokal, regional och nationell nivå. Svebar Idag går det inte löpande följa antibiotikaresistens, VRI och antibiotikaförskrivningen kopplat till diagnos nationellt. Möjliggörs genom vidareutveckling av Svebar och Infektionsverktyget, och stärkt återrapportering från dessa. Dialog om innehåll och återrapportering skapar sammarbetsplattformar för övervakningen och förbättrade nationella data. Infektionsverktyget Sid 5.

Nationella sammanställningar i Infektionsverktyget Nya möjligheter att följa vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförskrivningen på riksnivå. Vad innebär satsningen? Möjlighet till löpande nationell bild av förekomst av och trend för VRI och antibiotikaförskrivningen genom teknisk utveckling av verktyget för att möjliggöra nationella sammanställningar. Förutsättningar för att tillsammans stärka kvaliteten i data och dess användbarhet genom analysgrupp och nätverk bestående av användare och experter från landsting och regioner. Regelbunden återrapportering av nationella sammanställningar till regional nivå. Sid 6.

Svebarlyftet Svebar SVEnsk Bevakning av Antibiotikaresistens Ett nationellt IT-system för övervakning av antibiotikaresistens hos bakterier och svamp samt ett system för tidig varning för särskilt oönskad resistens. Drivs av Folkhälsomyndigheten i samarbete med de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna. Idag är 19 av 26 laboratorier anslutna. Samtliga laboratorier har uttryckt en vilja att ansluta sig. Målsättning Svebarlyftet Ansluta samtliga laboratorier Förbättra och samverka kring återrapportering av data. Sid 7.

Rapporter från Svebar Idag publiceras de första rapporterna från Svebar! 9 av 20 laboratorier är med i rapporterna. Täcker ca. 50% av befolkningen. E. coli, K. pneumoniae och S. aureus från blododlingar 2012-2016. Snart samma rapporter även med år 2017. Publiceras på rapportsida för Svebar, PDF och Excel. Förslag på färdiga bilder för ppt-presentationer. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/antibiotika-och- antibiotikaresistens/resistensovervakning/svebar/rapporter- fran-svebar/ Sid 8.

Sid 9. Från nationell rapport Svebar - Blododlingar 2016. Data från 9 laboratorier.

Från nationell rapport Svebar E.coli, blododling 2016. Data från 9 laboratorier. n= antal testade isolat, min-max per år Sid 10. Felstaplar: 95 % konfidensintervall

Från nationell rapport Svebar E.coli, blododling 2016. Data från 9 laboratorier. n= antal testade isolat, min-max per år Sid 11. Felstaplar: 95 % konfidensintervall

Från nationell rapport Svebar E.coli, blododling 2016. Data från 9 laboratorier. n= antal testade isolat, min-max per år Sid 12. Felstaplar: 95 % konfidensintervall

Från nationell rapport Svebar E.coli, blododling 2016. Data från 9 laboratorier. n= antal testade isolat, min-max per år Sid 13. Felstaplar: 95 % konfidensintervall

Från nationell rapport Svebar E.coli, blododling 2016. Data från 9 laboratorier. n= antal testade isolat, medelvärde Felstaplar: Sid 14. 95 % konfidensintervall

Du är viktig Vad betyder det här för dig? Alla i sjukvården är viktiga för en bra övervakning och en bra övervakning är viktig både för patienter och för sjukvården. För att nå dit behöver vi alla berörda använda verktygen. Att du ser till att prioritera och använda verktygen på din arbetsplats kommer därför att bli avgörande. Bra återrapportering kan vi bara få om vi samverkar och kommunicerar med varandra. Sid 15.

Sid.