Plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ Snesslinge skola 2018-01-15 1
Mål och vision Vårt viktigaste mål är att alla på Snesslinge skola, ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är bara tillsammans som elever och vuxna kan skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. Vi vill ha en miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andra. Ingen ska behöva vara rädd på väg till, från eller i skolan. Alla har rätt att känna gemenskap. Vi vill att barn och ungdomar växer upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med vårdnadshavarna, men en stor del av elevernas sociala fostran sker också i skolan och på fritiden. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att vara gränssättare, normbildare och förebilder för barn/ungdomar. Vi ska ge tydliga signaler om att kränkande beteende, diskriminering eller mobbning aldrig accepteras. Vi reagerar alltid och griper in direkt när vi ser eller hör ett oacceptabelt eller oönskat beteende. Rektorns ansvar är att se till att all personal på skolan känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lärarnas och annan skolpersonals uppgift är att se till att planen följs samt att inkludera eleverna i arbetet med denna plan. Vad säger lagen? Att utöva mobbning eller kränka andra människor är brottsligt. Lagtexten anger påföljder och sorterar in brotten under ärekränkning, olaga hot, misshandel, hets mot folkgrupp m.fl. Skollagen Snesslinge skola följer skollagen (2010:800) 6 kap. Diskrimineringslagen Anger att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sex diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder. 2
Arbetsmiljölagen (AML) Omfattar både vuxna och elever. Det sägs att mobbning (som i arbetsmiljölagen benämns kränkande särbehandling) är oacceptabelt på arbetsplatsen. Mobbning är alltså en form av kränkande handling. Läroplanerna om likabehandling Läroplanerna för förskolan, grundskolan och fritidshemmet (Lgr11) uttrycker angående förståelse och medmänsklighet, att verksamheten skall präglas av omsorg, omtanke och respekt för andra, samt att alla tendenser till trakasserier aktivt skall bekämpas. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. (kap 1.2, 2.1, 2.2, 2.6, 2.8). Ansvaret vilar på alla som arbetar i skolan. Vad är mobbning? Definition Vilken definition man än ansluter sig till kan mobbning rent allmänt sägas föreligga då en eller flera personer utsätter andra för kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig i uttryck i olika former, såsom att man utsätter någon för trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan Skolverkets juridiska enhet.. På vår skola är det alla vuxnas ansvar att reagera på minsta tendens till mobbning och agera tillsammans med berörd personal. Diskrimineringsgrunderna En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar- oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Här följer exempel på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Kön: Lisa vill göra praktik som snickare vilket hon blir avrådd från med argumentet det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Etnisk tillhörighet: Eva är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Eva ett A i betyg, eftersom svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) 3
Religion eller annan trosuppfattning: Julia är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionshinder: Petter, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar sin plats flera gånger under lektionen. En dag klarar inte läraren av situationen utan skickar hem Petter med orden. Du är omogen och beter dig som om du gick på förskolan (diskriminering och trakasserier) Henrietta går i särskolan och får då och då höra från andra elever: -Särunge! (trakasserier) Sexuell läggning: Några elever på skolan brukar vara elaka mot Krister på många olika sätt. Oftast kallar de honom jävla bög och säger att han är tjejig. (trakasserier) Könsöverskridande identitet eller uttryck: Jarl blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Ålder: Julius är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. (trakasserier) Kränkande behandling: Cathy blir ofta kontaktad via MSN av elever på skolan. Där kallar de henne pucko och tjockis och de har lagt ut bilder av Pia på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter idrotten. Ordförklaring: Direkt diskriminering: Att en elev missgynnas kopplat till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Att alla elever på skolan behandlas lika, trots olika förutsättningar. Trakasserier: Att en elev kränks utifrån diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Ovanstående text är hämtad ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling, från DO, BEO & Skolinspektionen (2009). 4
Vad är kränkande handlingar? Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan ske vid enstaka eller upprepade tillfällen. Det gäller både mellan elever, mellan elev och vuxen, vuxen och elev samt vuxna sinsemellan. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att hon eller kan blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. Fysiska kränkningar: Knuffar, slag, sparkar, att bli spottad på, sabotage av personlig egendom. Verbala kränkningar: Hot, hån, svordomar, glåpord, öknamn, elaka kommentarer, förtal, förlöjligande eller förnedrande uppförande. Psykosociala kränkningar: Utfrysning, isolering, blickar eller ryktesspridning. Kränkningar genom text och bild: Klotter, brev, e-post, sms, mms, MSN, chatt etc. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Snesslinge skolas arbete mot kränkande behandling Skolan är en mötesplats där alla skall känna sig trygga och må bra. På Snesslinge skola arbetar vi alla aktivt mot kränkande handlingar genom att följa handlingsplanen och genom att arbeta förebyggande. Målet är att ingen skall utsättas för kränkande behandling. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling skrivs om vid varje nytt kalenderår utifrån skolans rådande situation. Läsårsplan- likabehandlingsarbetet Vad? När? Vem ansvarar? Trygghetsenkät görs med eleverna. Maj och oktober Lärarna Planen utvärderas i arbetslaget. Kartläggning genom trygghetsenkät. Juni Rektor Lärarna Åtgärder utifrån kartläggning. September Arbetslag/rektor Planen och skolans ordningsregler aktualiseras September/Oktober Rektor för eleverna, vårdnadshavare och personal. Handlingsplan och åtgärder, behandlas i klassråd, Oktober/November Arbetslag/rektor fritidsverksamhet, elevråd och skolråd. Planen skrivs om och läggs ut på Unikum Januari Rektor 5
LOKALT Varje termin görs en elevenkät som syftar till att ta reda på om någon upplever sig otrygg eller kränkt. Följande aktiviteter kan också användas för att klarlägga om kränkningar förekommer: Veckoutvärderingar både i klassrummet och på fritidshemmet. Frågeformulär inför utvecklingssamtalen. Intervju med eleverna inför utvecklingssamtalen. Återkommande värderingsövningar. Utvecklingssamtal och andra samtal. Fokusområde trygghet i Lokala skolutvecklingsplanen Personalen arbetar aktivt med skolans värdegrund. I åk 2-3 arbetar man utifrån Skolverkets bok Förskolans och skolans värdegrund. Daglig samling på fritidshemmet med avstämning om hur läget är på skolan och fritidshemmet. CENTRALT 1. När rektor får kännedom om att någon anser sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i verksamheten, inleder denne en kartläggning för att få en bild av situationen. 2. Rektor rapporterar till huvudman att en sådan kartläggning har påbörjats samt kortfattat beskriver ärendet. Rapporterna arkiveras hos barn- och utbildningsnämnden för upprättande av statistik. Se bilaga: Dokumentation Utredning/Åtgärder viddiskriminering och kränkande behandling Förebyggande arbete Åldersblandade aktiviteter för att skapa bra relationer mellan eleverna. Utvärdering och befästande av skolans regler. Slutaregeln är en av skolans viktigaste regler. Om någon säger sluta ska detta respekteras genast. Elever och föräldrar informeras varje år om skolans likabehandlingsplan. Frågor kring kamratskap tas upp vid utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Aktiva samtal om mobbning, etik och moral genomförs regelbundet i klassråd och under lektionstid / fritidshemstid. Värdegrundsarbete i form av "temaarbete" vid varje läsårsuppstart på fritidshemmet. Regelbundet arbete med värderingsövningar och tex forumspel för att på ett positivt sätt få eleverna att själva finna förståelse för andras och eget agerande. Alla som arbetar på skolan har ansvar att rapportera (meddela) tänkbara fall av kränkande beteende till mentor/rektor. Förebyggande samtal. Sociala lekar, t ex Brunnen. Olika rastaktiviteter. 6
Åtgärder vid kränkningar Identifiering Kartläggning av misstänkt mobbning skall ske under sträng sekretess i beaktande av alla inblandades integritet. Samtal förs med den mobbade och med eventuell annan uppgiftslämnare. Ansvar rektor. Information Kontakt med den mobbades föräldrar upprättas så snart misstanke om mobbning föreligger. Kontakten upprätthålls under hela mobbningsarbetet. Mobbarens/mobbarnas föräldrar kontaktas i samband med de samtal som sker med den/dem. Ansvar rektor. Insatser Den mobbade eleven stöttas genom hela antimobbningsarbetet av berörda lärare. förmåga att få slut på sin del i mobbningen. Uppföljning Uppföljningssamtal sker med såväl offer som mobbare för att kontrollera att mobbningen upphör. I samband med detta informeras alla inblandade föräldrar av rektor eller mentor. Speciella fall Om mobbningen ej upphör efter ovan nämnda åtgärder finns följande strategier att tillgå: Ovan nämnda insats kan upprepas med ökad tydlighet. Samtal i mindre grupper av de inblandade. Möten med enskilda familjer. Samtal med kurator. Om mobbningen ej upphör kontaktas sociala myndigheter och slutligen kan en polisanmälan göras. Dessa beslut fattas av rektor. Utvärdering Utvärdering av antimobbningsarbetet i anslutning till respektive fall är viktigt, för att dra lärdom av positiva och negativa erfarenheter av det aktuella fallet och på så sätt upprätthålla kvalitéten i likabehandlingsarbetet. Utvärderingen görs efter varje fall i elevhälsogruppen och årsvis vid hela planens revidering. Förankringsprocessen. Förankringsprocessen kommer att ske hos: Personal genom arbetsplatsträffar Elever genom elevråd och klassråd. 7
Föräldrar genom skolråd och föräldramöten Vid årlig revidering, elevråd och skolråd, där vi diskuterar och eventuellt förändrar. Rektor bär ytterst ansvar för att planen mot diskriminering och kränkande behandling följs. Åtgärder föregående år Kännedom om Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen har tagits fram i klassrummet vid olika tillfällen. Planen har då diskuterats gemensamt. Även vid temadagar kring vänskap har likabehandlingsplanen använts.. Gemensamma aktiviteter Läsåret 2016/2017 har vi haft gemensamma lekaktiviteter. Rastvärdarna har ansvarat för det. De elever som inte har vetat vad de ska göra har då kunnat vara med i en gemensam styrd lek. Alla elever har rast samtidigt från f-klass till år 3. Detta är en bra träning och gör att eleverna tränar sig i att ta hänsyn och blir vana vid att leka tillsammans. Vi införde Solen som var en ruta där man kunde ställa sig om man kände sig ensam. Vi slutade dock med Solen eftersom det inte fungerade som det var tänkt. Osäker på vem man ska leka med, ensam på rasten De vuxna fångar upp de elever som är ensamma på rasterna. Vi har haft samtal i klasserna om att eleverna kan ta kontakt med rastvärden när de behöver stöd. Trygg och tillitsfull miljö Nästa alla barn från f-klass till år 3 går på fritids i Snesslinge skola. Barnen känner varandra mycket bra och tränar samarbete, respekt och har ett gott umgängesklimat. En del elever som har börjat på Edsskolan i årskurs 4, väljer att fortsätta att gå på Snesslinge skola. 8