Edsskolan

Transkript

1 Edsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ Edsskolan

2 Innehållsförteckning Sid Mål och vision 3 Vad säger lagen 3 Definition 4-6 Förebyggande arbete 6 Om mobbing eller kränkande behandling uppstår 7 Kartläggning och nulägesanalys skola 7 Åtgärder skola 8 Kartläggning och nulägesanalys fritids 9 Åtgärder fritids 9 Uppföljning och utvärdering 10 Förankringsprocessen 10 Åtgärder från föregående år skola 10 Åtgärder föregående år fritids 11 2

3 Mål och vision Vårt viktigaste mål är att alla på Edsskola, barn, ungdomar och vuxna, ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är bara tillsammans som barn, ungdomar och vuxna kan skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. Vi vill ha en miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andra. Ingen ska behöva vara rädd på väg till, från eller i skolan. Alla har rätt att känna gemenskap. Vi vill att barn och ungdomar växer upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med vårdnadshavarna, men en stor del av elevernas sociala fostran sker också i skolan och på fritiden. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att vara gränssättare, normbildare och förebilder för barn/ungdomar. Vi ska ge tydliga signaler om att kränkande beteende, diskriminering eller mobbning aldrig accepteras. Vi reagerar alltid och griper in direkt när vi ser eller hör ett oacceptabelt eller oönskat beteende. Rektorns ansvar är att se till att all personal på skolan känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lärarnas och annan skolpersonals uppgift är att se till att planen följs samt att inkludera eleverna i arbetet med denna plan. Vad säger lagen? Att utöva mobbning eller kränka andra människor är brottsligt. Lagtexten anger påföljder och sorterar in brotten under ärekränkning, olaga hot, misshandel, hets mot folkgrupp m.fl. Skollagen Edsskolan följer skollagen (2010:800) 6 kap. Diskrimineringslagen Anger att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sex diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder. Arbetsmiljölagen (AML) Omfattar både vuxna och elever. Det sägs att mobbning (som i arbetsmiljölagen benämns kränkande särbehandling) är oacceptabelt på arbetsplatsen. Mobbning är alltså en form av kränkande handling. 3

4 Läroplanerna om likabehandling Läroplanerna för förskolan, grundskolan och fritidshemmet (Lgr11) uttrycker angående förståelse och medmänsklighet, att verksamheten skall präglas av omsorg, omtanke och respekt för andra, samt att alla tendenser till trakasserier aktivt skall bekämpas. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. (kap 1.2, 2.1, 2.2, 2.6, 2.8). Ansvaret vilar på alla som arbetar i skolan. Vad är mobbning? Definition Vilken definition man än ansluter sig till kan mobbning rent allmänt sägas föreligga då en eller flera personer utsätter andra för kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig i uttryck i olika former, såsom att man utsätter någon för trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan Skolverkets juridiska enhet.. På vår skola är det alla vuxnas ansvar att reagera på minsta tendens till mobbning och agera tillsammans med berörd personal. Diskrimineringsgrunderna En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar- oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Här följer exempel på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Kön: Lisa vill göra praktik som snickare vilket hon blir avrådd från med argumentet det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Etnisk tillhörighet: Erin är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Eva ett A i betyg, eftersom svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) Religion eller annan trosuppfattning: Julia är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionshinder: Petter, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar sin plats flera gånger under lektionen. En dag klarar inte läraren av situationen utan skickar hem Petter med orden. Du är omogen och beter dig som om du gick på förskolan (diskriminering och trakasserier) 4

5 Henrietta går i särskolan och får då och då höra från andra elever: -Särunge! (trakasserier) Sexuell läggning: Några elever på skolan brukar vara elaka mot Krister på många olika sätt. Oftast kallar de honom jävla bög och säger att han är tjejig. (trakasserier) Könsöverskridande identitet eller uttryck: Jarl blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Ålder: Julius är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. (trakasserier) Kränkande behandling: Cathy blir ofta kontaktad via MSN av elever på skolan. Där kallar de henne pucko och tjockis och de har lagt ut bilder av Pia på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter idrotten. Ordförklaring: Direkt diskriminering: Att en elev missgynnas kopplat till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Att alla elever på skolan behandlas lika, trots olika förutsättningar. Trakasserier: Att en elev kränks utifrån diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Ovanstående text är hämtad ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling, från DO, BEO & Skolinspektionen (2009). Vad är kränkande handlingar? Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan ske vid enstaka eller upprepade tillfällen. Det gäller både mellan elever, mellan elev och vuxen, vuxen och elev samt vuxna sinsemellan. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att hon eller kan blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. Fysiska kränkningar: Knuffar, slag, sparkar, att bli spottad på, sabotage av personlig egendom. 5

6 Verbala kränkningar: Hot, hån, svordomar, glåpord, öknamn, elaka kommentarer, förtal, förlöjligande eller förnedrande uppförande. Psykosociala kränkningar: Utfrysning, isolering, blickar eller ryktesspridning. Kränkningar genom text och bild: Klotter, brev, e-post, sms, mms, MSN, chatt etc. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Edsskolans arbete mot kränkande behandling Skolan är en mötesplats där alla skall känna sig trygga och må bra. På Edsskolan arbetar vi alla aktivt mot kränkande handlingar genom att följa handlingsplanen och genom att arbeta förebyggande. Målet är att ingen skall utsättas för kränkande behandling. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling skrivs om vid varje nytt kalenderår utifrån skolans rådande situation. Förebyggande arbete o Ser till att ha personal ute på rasterna. Vi har ett rastvaktsschema som visar att flera vuxna finns bland barnen. o Det finns tillgång till att ha med någon mer vuxen till idrotten för att alla ska känna sig trygga i omklädningsrum och till och från idrottshallen. o Alla vuxna reagerar tydligt på negativa beteenden genom att t.ex. våga bryta in, säga ifrån och föreslå andra alternativ. Personalen pratar och diskuterar om gemensamma förhållningssätt på konferenserna. o Har en stående punkt på dagordningen i klassråden om stämningen i klassen. o Inte utsätter barnen för valsituationer där man väljer bort varandra. o Ofta diskuterar vikten av att acceptera varandras olikheter. o Har ett faddersystem mellan klasserna. o Har samarbete över klassgränserna för att öka VI-känslan på skolan, som t.ex. idrottsdagar och temaveckor. Vi har också o En kompisgrupp på skolan där tre vuxna och elever från åk 3-6 ingår som jobbar förebyggande. o Ett trygghetsteam som består av vuxen personal som har till uppgift att prata med elever, föräldrar och personal om kränkande behandling uppstår. o Tillsammansvecka, då vi arbetar med värderingsövningar för att skapa gemenskap o Barnrättsdagar, då vi arbetar med delar av barnkonventionen. o Vänskapsövningar, drama, massage m.m. o En stående punkt på arbetslagsträffarna med elevprat för att se till att inget barn far illa 6

7 Om mobbing eller kränkande behandling uppstår o Personal på skolan får besked om misstänkt mobbing, trakasserier eller kränkningar. o Personal ser till att informera rektor och trygghetsteam vid misstanke om mobbing, trakasserier och andra kränkningar. Detta görs genom att en kränkningsrapport skrivs som också skickas till huvudman. o En kartläggning görs och maximal information runt det inträffade samlas in. o Trygghetsteamet har enskilda samtal med utsatta elever och spårar eventuella mobbare. Samtal med den/de mobbade och mobbare ska alltid hållas var för sig. o Alla åtgärder och minnesanteckningar dokumenteras. o Berörda föräldrar informeras i anslutning till elevsamtalen. o Skriftlig överenskommelse om hur mobbarna ska uppträda i fortsättningen görs. Överenskommelsen dokumenteras och tid för uppföljning bestäms. Information till alla berörda elever, föräldrar och personal hur överenskommelsen ser ut. o Om åtgärder inte hjälper kopplas skolledning in. Vid behov görs anmälan till sociala myndigheter. Kartläggning och nulägesanalys skolan Kartläggning hos oss har skett genom elevenkäter, kompisgruppsträffar, skolråd och föräldrakontakter. Hur ser det ut hos oss? Vad behöver åtgärdas? Årskurs F-3 De flesta eleverna har en bra känsla när de kommer till skolan. Ett fåtal elever tycker att det är dåligt på skolgården. Många upplever att lektionerna är roliga De flesta elever har någon vuxen man kan prata med på skolan. Upplevelsen av matsalen känns negativ för ett antal elever. Ett större antal elever upplever omklädningsrummen som otrygga. Årskurs 4-5 Alla upplever stor trivsel eller ganska stor trivsel på skolan och med sina lärare. Alla har någon vuxen att vända sig till och blir lyssnad på. Många har kompisar men några känner att man bara har kompisar Ibland. En del känner sig otrygga i omklädningsrummen. Många klagar på att inte få arbetsro. Många tycker att det är stökigt i matsalen. Några elever är oroliga för att bli utsatta på sociala medier. En del tycker att det är stökigt på rasterna. En del tycker att toaletterna är en otrygg plats. 7

8 Årskurs 6 Det känns bra att komma till skolan De vuxna bryr sig om eleverna De har någon att vara med på rasterna Toaletterna upplevs som en otrygg plats. Några tjejer känner varje vecka sig illa behandlad verbalt av andra elever. Några har blivit utsatta på sociala medier. Åtgärder Bland de äldre eleverna vet vi att det är trångt i matsalen, lite rörigt och långa köer till att ta mat. Därför ska vi se över mattiderna och om det finns chans att byta till tider då det är färre i matsalen så ska vi göra det. Bland de yngre ska vi undersöka varför matsalen känns som negativ, därefter åtgärdar vi det. Vi behöver ha fler vuxna som följer med till omklädningsrummen i idrottshallen. Då kan man som vuxen finnas till hands om det skulle vara något. Dessutom ska vi se till att inte äldre elever från högstadiet blandas med de yngre från Edsskolan. Vi behöver se över toalettlåsen så att de fungerar ordentligt. Vi ska också visa elever som har svårt att uppsöka toaletterna i kapprummen, var det finns toaletter där de inte behöver bli störda. Vi ska införa trygghetsvandringar med de yngre barnen i början av varje termin. Vi behöver ha styrda rastaktiviteter, gärna både av kompisgruppen och av rastvakter. På så sätt kan vi komma åt att det är stökigt, att alla har något att göra och skapa möjligheter att träffa nya kompisar. Vi ska låta alla definiera ordet arbetsro och vad det står för. Behöver det vara tyst för att det ska vara arbetsro? Alla pedagoger behöver prata med sina elever och sätta upp klassregler för vad som ska gälla. Även komplementen behöver diskuteras så att det gäller alla som jobbar där. Mellanstadiet behöver fokusera mer på att prata om sociala medier. Under Tillsammansveckan ska vi försöka få hit någon utifrån som pratar kring vad som kan hända om beter sig illa på nätet. Dessutom har kompisgruppen i uppdrag att ta fram övningar och filmer som är bra att jobba med. Viktigt också att man kontinuerligt pratar om det i klasserna. För årskurs sex är det bra om tjej-och killsnack genomförs några gånger under vårterminen. Då kan man komma till rätta med verbala kräkningar och eventuell oro inför att börja högstadiet. 8

9 Kartläggning och nulägesanalys fritids Kartläggning hos oss har skett genom elevenkäter, kompisgruppsträffar, skolråd och föräldrakontakter. Hur ser det ut hos oss? Vad behöver åtgärdas? F-1 Det är stor trivsel. De är nöjda med de aktiviteter som bedrivs. Det finns vuxna som man kan prata med. 2-5 Det är för många barn och det blir lätt högljutt, men man trivs. Några vill ha fler styrda aktiviteter ute där vuxna deltar. Många tycker det är bra med fria aktiviteter. Några vill kunna hitta platser där man kan få lugn och ro. Alla har någon vuxen att vända sig till. Det har varit stor personalomsättning och de har varit svårt att känna igen dem som jobbar. Åtgärder Det är viktigt att det skapas aktiviteter ute för att på så sätt ge chans till styrda aktiviteter och minskat antal barn inne i skolan. En del klassrum står tomma och kan användas till rum där barnen får lugn och ro om det också finns en vuxen som ser till dem. Vi kan också utnyttja brottarlokalen, lekhallen, simhallen och ishallen. Det är svårt att komma tillrätta med stor personalomsättning, men det är bra om vikarierna kan vara på samma avdelning ett antal gånger så att det finns chans till att skapa relationer. 9

10 Uppföljning och utvärdering Elevenkät görs sista veckan på höstterminen, vilken sammanställs av kurator och personal i kompisgruppen. Enskilda samtal i stället för skriftlig enkät ska genomförs med barn i fk-åk.2 Resultatet visas vid första arbetsplatsträffen på vårterminen. Vi ser då om åtgärderna till de angivna målen har uppnåtts. Då ser vi också om fortsatt arbete behövs och om nya behov har uppstått. Likabehandlingsplanen skrivs om i början av varje år. Förankringsprocessen Förankringsprocessen kommer att ske hos: o Personal genom arbetsplatsträffar o Elever genom elevråd och klassråd. o Föräldrar genom skolråd och föräldramöten Varje gång planen skrivs om, elevråd och skolråd, där vi diskuterar och eventuellt förändrar. Rektor bär ytterst ansvar för att planen mot diskriminering och kränkande behandling följs. Åtgärder föregående år 2017 skola: Alla har under höstterminen ökat sitt värdegrundsarbete och har mer aktiviteter som främjar gemenskap och trivsel. Alla klasser hade föräldramöten samtidigt med värdegrundsarbete som ett gemensamt innehåll. All personal har haft en APT kring värdegrundsarbetet och försökt skapa samsyn och en målsättning med värdegrundsarbetet. Kompisgruppen har haft morgonsamling för de yngre barnen. Kompisgruppen har också haft rastaktiviteter med de yngre barnen. De elever som är namngivna har uppmärksammats noggrant så at de har kommit med i gemenskapen. Rastvaktsantalet har utökats och varje rastvakt ansvarar för olika områden på skolgården och använder sina västar, så att de syns. Vi har skapat ordningsregler och tider för användandet av arenorna. Anslag sitter vid arenorna. Flera klasser har infört tjej-och killsnack. Till viss del har respektive fadderklasser träffats för att ha gemensamma aktiviteter. 10

11 Fritids åtgärder föregående år Vi har inrett rummen så att det ska anpassas till olika aktiviteter. Bl.a. så finns det ett pysselrum dit barn från olika avdelningar kan komma om de är pysselsugna. Vi har också skaffat ett legorum för de som vill bygga legobanor och figurer utan att behöva riva dem på en gång. De barn som namngavs att de var ensamma har personalen uppmärksammat noggrant och de har kommit in i samvaron med andra barn. De barn som var rädda för brandlarmet förbereddes när det skulle ske en övning. Vi har infört ett årshjul där ord som trygghet och respekt har ingått. Då har vi hadt samarbetsövningar, aktiviteter i mindre grupper och tränat på att ge varandra feedback när någon t.ex. visat respekt. 11

12 12