Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stocklycke förskola avdelning Regnbågen

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stocklycke förskola avdelning Regnbågen

2 Innehåll Inledning 2 Mål 2 Syfte 2 Förskolans mål enligt Lpfö 98/10 2 Diskrimineringsgrunder 3 Främja och förebygga 4 Att utreda 5 Kartläggning 6 Trivselregler 6 Åtgärder 7 Lagar och styrdokument 8 Litteraturlista 8 Uppföljning och fastställande 8 1

3 Trygghet, respekt och ansvar - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Inledning Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft, med syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den 1 januari 2009 ersatte ett nytt kapitel i skollagen (14 a kap.) den del av barn- och elevskyddslagen, som avser annan kränkande behandling och bestämmelserna om diskriminering skrevs i den nya diskrimineringslagstiftningen. Planen presenteras vid föräldramöten och/eller vid utvecklingssamtal. Planen skall finnas tillgänglig för föräldrarna på förskolan samt på förskolans hemsida. Mål På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda. Vi skall respektera och acceptera varandras olikheter och se det som en tillgång. Ingen skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Syfte Likabehandlingsplanens främsta syfte är att klargöra hur vi skall främja likabehandling och förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Förskolans mål - enligt läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, och alla människors lika värde. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, Förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 2

4 Diskrimineringsgrunder Ett barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag. Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar på FNkonventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker ett barns värdighet. ( Allmänna Råd och kommentarer, s.9) T.ex. mobbning, där någon utsätts för negativa handlingar som upprepas, sker i smyg, i förbifarten eller helt öppet med avsikt att tillfoga en annan person skada eller obehag. Kränkningar kan vara: Fysisk knuffar, slag, sparkar, bli spottad på Verbal hot, hån, glåpord, elaka kommentarer, förtal Psykosocial utfrysning, isolering, ryktesspridning Text- och bildburen klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, sociala medier Övriga grov respektlöshet eller på annat sätt ovänligt beteende 3

5 Främja och förebygga Organisations- och gruppnivå I förskolan skall vi kontinuerligt samtala om hur vi bemöter varandra och uppmuntra positivt beteende. All personal inom förskolan skall arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna informeras vid inskolningen att förskolan har en likabehandlingsplan och vad den innebär. Förskolan skall föra en kontinuerlig dialog med föräldrarna om barnens trivsel och förhållningssätt mot varandra. De vuxna ska vara goda förebilder Vi som pedagoger måste alltid ha öppna ögon och ta alla konflikter på allvar Alla barn är allas, vilket innebär en skyldighet att ingripa, när man ser att barn kränker eller blir kränkta. Gruppstorleken varieras genom att vi delar in barnen i mindre grupper delar av dagen. I den fria leken sprider barnen ut sig i de tillgängliga lokalerna. Personal finns alltid i närheten av barnen. Frågor runt likabehandling tas upp på APT, Verksamhetsmöten och planeringsmöten. Allmänna insatser Forskning visar att det som motverkar kränkningar och mobbning allra mest är att barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet. Därför arbetar vi aktivt med att skapa en sådan kultur i förskolan. Vi har även andra vägar att arbeta för gemenskap och samhörighet. Exempel på det är: EQ-arbete utvecklingssamtal med barn och föräldrar trivselregler lösningsinriktade förhållningssätt Giraffspråket: Vi försöker alltid se möjligheter istället för hinder och vi uppmuntrar och fokuserar på det som fungerar bra. Vi betonar känslornas betydelse för den empatiska utvecklingen. På olika sätt får barnen träna på att bli tydliga med sina känslor och att sätta ord på sina känslor. De får lära sig att hantera och ta ansvar för sina känslor och handlingar genom de olika stegen i "Giraffspråket". Vad är det jag ser eller hör? Vad är det jag känner? Vad behöver jag? Vad vill eller önskar jag? 4

6 Att utreda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling0 Vad gör vi? Barn - Barn 1. Ta reda på vad som hänt. Personalen uppmärksammar det som hänt och pratar med den som blivit utsatt. Samtal med ev kamrater/vuxna som sett vad som hänt. Samtalen dokumenteras på blanketten: Anteckningar vid händelse av kränkande karaktär. 2. Stoppsamtal. Prata med det barn som kränkt/diskriminerat. Redogör tydligt för vad som hänt enligt den som blivit kränkt/diskriminerad och enligt andra barn/vuxna. Om fler barn har deltagit samtalar vi med dem var och en för sig. Informera barnen om att förskolan kommer att kontakta föräldrarna samma dag Samtalen dokumenteras på blanketten: Anteckningar vid händelse av kränkande karaktär. 3 Kontakta de inblandade barnens föräldrar Görs samma dag och dokumenteras på blanketten: Anteckningar vid händelse av kränkande karaktär. 4 Uppföljning Samtal med de inblandade barnen under den närmaste tiden, var och en för sig. Om behov finns, ytterligare samtal efter en period för att säkerställa att kränkningarna/diskrimineringen upphört Samtalen dokumenteras på blanketten: Anteckningar vid händelse av kränkande karaktär. Stöd till den som blivit kränkt/diskriminerad samt till den/de som kränkt/diskriminerat. Håll föräldrarna till de inblandade barnen informerade om vad som händer Avslut: Om kränkningarna upphört lämnas dokumentationen till förskolechef och ärendet anses avslutat. 5 Om kränkningarna/mobbningen fortsätter: Anmälan till förskolechef Förskolechefen ser till att utredningen fortsätter och kallar berörda föräldrar till ett samtal Anmälan görs enligt skollagen 6 kap 10 Vem är ansvarig? Förskolechefen informeras Barnhälsoteam Förskolechef När vuxna är inblandade så sker all rapportering till förskolechef. Ärendet utreds, följs upp och dokumenteras skyndsamt. 5

7 Kartläggning sker kontinuerligt, men sammanställs när vi reviderar likabehandlingsplanen. Det här kom fram vid vår senaste kartläggning Jag kan bli rädd eller ledsen: När brandlarmet tjuter. När det är höga ljud. När någon säger att man måste göra en grej, fast man inte alls måste/eller vill. När man inte har någon att leka med. När någon bråkar eller retas Här kan jag bli rädd eller ledsen: På toaletten när ljuset slocknar eller inte tänds. När någon stänger dörren in till lekrummen fast man inte vill Trivselregler För att öka inflytandet utarbetar vi trivselregler på varje avdelning tillsammans med barn och föräldrar. Leka tillsammans Att kunna säga förlåt Trösta när någon är ledsen Dela med sig av leksakerna Vara snälla vid varandra Inte bråka och slåss Åtgärder med anledning av kartläggning/nulägesanalys på avdelning 6

8 Mål/åtgärder Nulägesanalys: Mål: Åtgärd: Lampan som slocknar/inte tänds på toaletten. Barnen ska känna sig trygga och inte behöva känna obehag samt slippa sitta i mörker. Försöka koppla bort automatiken på lamporna inne på toaletten När: 2014/2015 Ansvarig: Tilldelade resurser: Nulägesanalys: Mål: Arbetslaget/ Fabs Inom ramen När någon stänger dörren till lekrummen fast man inte vill Att dörrarna hålls öppet, Åtgärd: Att man frågar barnen hur dom vill ha det. När: 2014/2015 Ansvarig: Tilldelade resurser: Arbetslaget Inom ramen Lagar och styrdokument Barn och vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på: Läroplan för förskolan, Lpfö98 FN:s konvention om barnets rättigheter Skollagen (1985:1100) 7

9 Diskrimineringslagen (2008:567) Socialtjänstlagen (14kap 1 ) Brottsbalken Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen Litteraturlista Smith, Anne-Christine (2006) Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur Björndal, c. (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber DO, BEO & Skolinspektionen (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling-främja likabehandling. Uppföljning och fastställande Uppföljning sker kontinuerligt under läsåret. En utvärdering sker på våren 2014 som ett led i arbetet med vår nulägesanalys. Som underlag till utvärderingen används bl.a. olika enkäter, kartläggningar samt de insatser som framgår av denna plan och förskolans interna uppföljningar. Ny reviderad plan tas fram i oktober månad