Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Edsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ Edsskolan

2 Innehållsförteckning Sid Mål och vision 3 Vad säger lagen 3-4 Definition 4-6 Förebyggande arbete 6-7 Om mobbing eller kränkande behandling uppstår 7 Kartläggning och nulägesanalys skola 8 Åtgärder skola 9 Kartläggning och nulägesanalys fritids 10 Åtgärder fritids 10 Uppföljning och utvärdering 11 Åtgärder föregående år skola Åtgärder fritids Föregående år 12 2

3 Mål och vision Vårt viktigaste mål är att alla på Edsskola, barn, ungdomar och vuxna, ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är bara tillsammans som barn, ungdomar och vuxna kan skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. Vi vill ha en miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andra. Ingen ska behöva vara rädd på väg till, från eller i skolan. Alla har rätt att känna gemenskap. Vi vill att barn och ungdomar växer upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med vårdnadshavarna, men en stor del av elevernas sociala fostran sker också i skolan och på fritiden. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att vara gränssättare, normbildare och förebilder för barn/ungdomar. Vi ska ge tydliga signaler om att kränkande beteende, diskriminering eller mobbning aldrig accepteras. Vi reagerar alltid och griper in direkt när vi ser eller hör ett oacceptabelt eller oönskat beteende. Rektorns ansvar är att se till att all personal på skolan känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lärarnas och annan skolpersonals uppgift är att se till att planen följs samt att inkludera eleverna i arbetet med denna plan. Vad säger lagen? Att utöva mobbning eller kränka andra människor är brottsligt. Lagtexten anger påföljder och sorterar in brotten under ärekränkning, olaga hot, misshandel, hets mot folkgrupp m.fl. Skollagen Edsskolan följer skollagen (2010:800) 6 kap. Diskrimineringslagen Anger att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sex diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder. 3

4 Arbetsmiljölagen (AML) Omfattar både vuxna och elever. Det sägs att mobbning (som i arbetsmiljölagen benämns kränkande särbehandling) är oacceptabelt på arbetsplatsen. Mobbning är alltså en form av kränkande handling. Läroplanerna om likabehandling Läroplanerna för förskolan, grundskolan och fritidshemmet (Lgr11) uttrycker angående förståelse och medmänsklighet, att verksamheten skall präglas av omsorg, omtanke och respekt för andra, samt att alla tendenser till trakasserier aktivt skall bekämpas. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. (kap 1.2, 2.1, 2.2, 2.6, 2.8). Ansvaret vilar på alla som arbetar i skolan. Vad är mobbning? Definition Vilken definition man än ansluter sig till kan mobbning rent allmänt sägas föreligga då en eller flera personer utsätter andra för kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig i uttryck i olika former, såsom att man utsätter någon för trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan Skolverkets juridiska enhet.. På vår skola är det alla vuxnas ansvar att reagera på minsta tendens till mobbning och agera tillsammans med berörd personal. Diskrimineringsgrunderna En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar- oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Här följer exempel på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Kön: Lisa vill göra praktik som snickare vilket hon blir avrådd från med argumentet det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Etnisk tillhörighet: Erin är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Eva ett A i betyg, eftersom svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) Religion eller annan trosuppfattning: Berit är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) 4

5 Funktionshinder: Roine, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar sin plats flera gånger under lektionen. En dag klarar inte läraren av situationen utan skickar hem Petter med orden. Du är omogen och beter dig som om du gick på förskolan (diskriminering och trakasserier) Henrietta går i särskolan och får då och då höra från andra elever: -Särunge! (trakasserier) Sexuell läggning: Några elever på skolan brukar vara elaka mot Krister på många olika sätt. Oftast kallar de honom jävla bög och säger att han är tjejig. (trakasserier) Könsöverskridande identitet eller uttryck: Jarl blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Ålder: Julius är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. (trakasserier) Kränkande behandling: Cathy blir ofta kontaktad via MSN av elever på skolan. Där kallar de henne pucko och tjockis och de har lagt ut bilder av Caty på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter idrotten. Ordförklaring: Direkt diskriminering: Att en elev missgynnas kopplat till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Att alla elever på skolan behandlas lika, trots olika förutsättningar. Trakasserier: Att en elev kränks utifrån diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Ovanstående text är hämtad ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling, från DO, BEO & Skolinspektionen (2009). 5

6 Vad är kränkande handlingar? Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan ske vid enstaka eller upprepade tillfällen. Det gäller både mellan elever, mellan elev och vuxen, vuxen och elev samt vuxna sinsemellan. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att hon eller kan blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. Fysiska kränkningar: Knuffar, slag, sparkar, att bli spottad på, sabotage av personlig egendom. Verbala kränkningar: Hot, hån, svordomar, glåpord, öknamn, elaka kommentarer, förtal, förlöjligande eller förnedrande uppförande. Psykosociala kränkningar: Utfrysning, isolering, blickar eller ryktesspridning. Kränkningar genom text och bild: Klotter, brev, e-post, sms, mms, MSN, chatt etc. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Edsskolans arbete mot kränkande behandling Skolan är en mötesplats där alla skall känna sig trygga och må bra. På Edsskolan arbetar vi alla aktivt mot kränkande handlingar genom att följa handlingsplanen och genom att arbeta förebyggande. Målet är att ingen skall utsättas för kränkande behandling. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling skrivs om vid varje nytt kalenderår utifrån skolans rådande situation. Förebyggande arbete o Ser till att ha personal ute på rasterna. Vi har rastaktiviteter som leds av vuxna vilket också ska leda till att många vuxna visar sig ute bland barnen. Rastaktiviteterna ska också leda till att skapa goda relationer mellan elever, samt öka valmöjligheter av kompisar att vara med. o Lågstadiet har utökat sitt schema med rörelse för att kunna skapa arbetsro på lektionerna samt öka inlärningsförmågan på lång sikt. o Det finns tillgång till att ha med någon mer vuxen till idrotten för att alla ska känna sig trygga i omklädningsrum och till och från idrottshallen. o Alla vuxna reagerar tydligt på negativa beteenden genom att t.ex. bryta in, säga ifrån och föreslå andra alternativ. Personalen pratar och diskuterar om gemensamma förhållningssätt på konferenserna. o Kamratbanor som leds av idrottslärare. Syftet med kamratbanorna är att öka samarbetsförmågan på ett förebyggande sätt. o Har en stående punkt på dagordningen i klassråden om stämningen i klassen. 6

7 o Inte utsätter barnen för valsituationer där man väljer bort varandra. o Ofta diskuterar vikten av att acceptera varandras olikheter. o Har ett faddersystem mellan klasserna. o Har samarbete över klassgränserna för att öka VI-känslan på skolan, som t.ex. idrottsdagar och temaveckor. o Gruppstärkande aktiviteter görs i samtliga klasser vid terminsstart. o Påbörjat ett arbete tillsammans med genuspedagog för att arbeta normkritiskt. Vi har också o En kompisgrupp på skolan där tre vuxna och elever från åk 3-6 ingår som jobbar förebyggande mot kränkningar. o Ett trygghetsteam som består av vuxen personal som har till uppgift att prata med elever, föräldrar och personal om kränkande behandling uppstår samt arbeta förebyggande. o Trygghetsvandringar för att få få syn på eventuella otrygga platser. o En presentation av planen för kränkande behandling vid varje terminsstart för elever, personal och föräldrar. o Tillsammansvecka, då vi arbetar med värderingsövningar för att skapa gemenskap o Barnrättsdagar, då vi arbetar med delar av barnkonventionen. o Edsskolan är medlem i Global Friends och deltar i WCP programmet som bygger på de Globala Målen och jobbar med värdegrund. o Vänskapsövningar, drama, massage m.m. o En stående punkt på arbetslagsträffarna med elevprat för att se till att inget barn far illa Om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier uppstår o Personal på skolan får kännedom om misstänkt kränkning, trakasserier eller diskriminering. o Personal upprättar en kränkningsrapport samt har samtal med berörda elever. o Alla åtgärder och minnesanteckningar dokumenteras. o Berörda föräldrar informeras i anslutning till elevsamtalen. o I behov kontaktas någon av deltagarna i Trygghetsteamet vid genomförandet av samtalen. o En analys och bedömning görs utifrån de samtal som har genomförts. Rektor gör en bedömning om kränkning, diskriminering eller trakasserier har förekommit. o Trygghetsteamet informeras. o En åtgärdsplan kan upprättas om behov finns. o Överenskommelsen dokumenteras och tid för uppföljning bestäms. o Information till alla berörda elever, föräldrar och personal hur överenskommelsen ser ut. 7

8 Kartläggning och nulägesanalys skolan Kartläggning hos oss har skett genom elevenkäter, kompisgruppsträffar, skolråd och föräldrakontakter. Hur ser det ut hos oss? Vad behöver åtgärdas? Årskurs F-3 De flesta eleverna har en bra känsla när de kommer till skolan. Ett fåtal elever tycker att det inte känns bra när de kommer till skolan De flesta eleverna tycker att det känns jättebra ute på skolgården men några tycker att det känns dåligt. Multiarenan känns otrygg. Många upplever att det känns bra på lektionerna Ett fåtal tycker att det är jobbigt att prata inför klassen. De flesta elever har någon vuxen man kan prata med på skolan. Omklädningsrummet kan upplevas negativt för ett antal elever, speciellt killarnas omklädningsrum. Upplevelsen av matsalen känns negativ för ett antal elever. Ljudnivån är hög. Årskurs 4-5 De flesta upplever stor trivsel eller ganska stor trivsel på skolan och med sina lärare. Många har någon vuxen att vända sig till men några stycken tycker att de inte har det. Några elever känner sig otrygga i omklädningsrummen. Många klagar på att inte få arbetsro. De flesta äter lunch i matsalen. Några elever är oroliga för att bli utsatta på sociala medier. Några är också oroliga för att bli fotograferade eller inspelade via mobil/padda. Ett fåtal elever känner att de inte har någon kompis, att de inte trivs i skolan och är rädda. De tycker också att de blir illa behandlade av någon annan elev. En del tycker att toaletterna är en otrygg plats. Likaså busshållplatsen. De flesta tycker att skolans korridorer är en trygg plats. Årskurs 6 Alla elever tycker att det känns bra att komma till skolan, de har någon att vara med på rasterna och det finns vuxna som bryr sig om dem som de kan vända sig till. Några elever tycker att en del ställen på skolan är otrygga. T.ex. korridoren, omklädningsrummen, duscharna, toaletterna och matsalen. Några elever har känt sig illa behandlade fysiskt av annan elev Några elever har känt sig någon enstaka gång illa behandlad verbalt. Några tjejer och killar har någon enstaka gång blivit illa behandlad på nätet av annan elev, två pojkar har blivit illa behandlad varje månad. Två flickor har blivit utsatt för sexuella trakasserier av annan elev. Några elever har känt sig orättvist behandlade av personalen. (Man behandlar tjejer och killar olika) 8

9 Åtgärder Om man är otrygg på skolgården är det ofta vid multiarenan. Det är blandade årskurser där och det kan kännas jobbigt. När vuxna är med i aktiviteterna och deltar känns det tryggt. Därför ska det alltid finnas en vuxen där som hjälper till med aktiviteter och finnas till hands för eleverna. Det bör också alltid finnas någon/några vuxna i skogen då det där kan förekomma en hel del kastande av pinnar och dylikt. Klassrumsmiljön/kapprumsmiljön behöver förbättras när det gäller att röra andras saker och när det gäller språket. Personalen behöver uppmärksamma fula ord och dåligt språk. I korridorerna behöver vi säga -Hej till varandra för att alla ska känna att man blir uppmärksammad och att man bryr sig om varandra. Vi måste se över vilka klasser som behöver en vuxen i omklädningsrummet. Oron kan ha att göra med om äldre elever kommer för att byta om. De äldre eleverna behöver ha mer arbete kring om hur man rör sig på nätet. Under året ska temadagar genomföras som har med säkerhet på nätet att göra. Alla behöver återigen prata om vad arbetsro är och hur man kan respektera varandra. Det behövs en tydlig struktur i klassrummen. Diskussioner i arbetslagen om hur detta nås. Vi måste också få ner ljudnivån i matsalen. Vi diskuterar vid klassråd och involverar barnen i detta. Kollegiala besök i klassrummen, fortsätta normkritiskt arbete. Vi måste få syn på vårat eget förhållningssätt till killar och tjejer. Rastvakter vid busshållplatsen måste ses över. Det är viktigt att vi har vuxna där vid Edsskolans avgångar. 9

10 Kartläggning och nulägesanalys fritids Kartläggning har skett hos oss genom elevenkäter och föräldrakontakter. F-1 Det är stor trivsel Nästan alla har något att göra på fritids och kompisar att leka och prata med Det finns vuxna som man kan prata med 2-5 En del tycker det är lite högljutt på morgonfritids, de vill att det ska vara lugnt Det är stor trivsel Nästan alla har något att göra på fritids Nästan alla har någon vuxen att vända sig till och kompisar att prata med Många tycker det är roligt att gå till brottarlokalen Många får hjälp av sina kompisar vid konflikter Några tycker det är roligare på fritids när deras bästa kompisar också är på fritids Några framhåller att det är roligt att vara ute Åtgärder Då vi har fått ett överväldigande positivt gensvar från barnen fortsätter vi att arbeta på det sättet som vi redan gör. Vi arbetar varje vecka med vår värdegrund och det har framkommit att de äldre barnen stöttar och hjälper varandra vid konflikter. Det är viktigt att det finns lugna rum på morgonfritids. Vi arbetar med att alla barn ska känna att de har en vuxen att vända sig till. Vi uppmärksammar de barn som inte har kompisar och hjälper dem att hitta lekkamrater och vi arbetar med att barnen ska leka med andra än sina bästa 10

11 Uppföljning och utvärdering En trygghetsenkät görs sista veckan på höstterminen, vilken sammanställs av kurator och personal i kompisgruppen. Enskilda samtal i stället för skriftlig enkät ska genomföras med barn i fk-åk.2 Resultatet visas vid första arbetsplatsträffen på vårterminen. Vi ser då om åtgärderna till de angivna målen har uppnåtts. Då ser vi också om fortsatt arbete behövs och om nya behov har uppstått. Likabehandlingsplanen skrivs om i början av varje år. Förankringsprocessen Förankringsprocessen kommer att ske hos: o Personal genom arbetsplatsträffar o Elever genom elevråd och klassråd. o Föräldrar genom skolråd och föräldramöten samt visas på UNIKUM. Rektor bär ytterst ansvar för att planen mot diskriminering och kränkande behandling följs. Åtgärder skolan föregående år 2018 Vi har sett över våra mattider och fyrorna äter nu på Edsskolan. Köerna har minskat och det känns för det mesta bra. Ljudnivån är fortfarande hög i matsalen. Vi har haft tillgång till vuxna för att följa med till omklädningsrummen men ibland har personalen inte räckt till. Vi har sett över toalettlåsen så att de fungerar ordentligt. Vi har visat elever som har svårt att uppsöka toaletterna i kapprummen, var det finns toaletter där de inte behöver bli störda. Vi har infört trygghetsvandringar och kan nu ringa in de områden/ställen där eleverna kan känna sig otrygga. Där har vi utökat närheten av vuxna. Vi har infört styrda rastaktiviteter och satsat mycket på rörelse. På så har vi skapat en bättre trygghet och att alla har något att göra. Vi har genom detta skapat möjligheter att träffa nya kompisar när det är åldersblandat. Arbetet med redskapsboden har varit positivt då eleverna har varit mer rädda om det material de lånat. Vi har börjat med kamratbanor. Vi har definierat ordet arbetsro och vad det står för. Fortfarande återstår en hel del arbete kring vad vi menar med arbetsro. Behöver det vara tyst för att det ska vara arbetsro? Vi har satt upp nya ordningsregler och skrivit en konsekvenstrappa. Detta har presenterats på föräldramötena. Mellanstadiet har fokuserat mer på att prata om sociala medier. Vi har haft en föreläsning kring kräkningar och porr. Flera kill-och tjejprat har genomförts. Skolan har påbörjat ett arbete tillsammans med genuspedagogen för att arbeta mer normkritiskt. 11

12 Fritids åtgärder föregående år Det har skapats aktiviteter ute för att på så sätt ge chans till styrda aktiviteter och minskat antal barn inne i skolan. De klassrum som stått tomma har kunnat användas till rum där barnen får lugn och ro om det också har funnits en vuxen som sett till dem. Vi har också utnyttjat brottarlokalen, lekhallen, simhallen och ishallen. I den mån det varit möjligt har vikarierna varit på samma avdelning en längre tid för att på så sätt haft möjlighet att skapa relationer till eleverna. 12

13 13