Snesslinge skolas LIKABEHANDLINGSPLAN plan mot kränkande behandling.

Transkript

1 Snesslinge skolas LIKABEHANDLINGSPLAN plan mot kränkande behandling. Giltighetstid 2015 Syfte och mål: Detta dokument baseras på riktlinjerna i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i den nya diskrimineringslagen ( ) angående diskriminering. Enligt 14 a kap. skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje verksamhet och varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Annan kränkande behandling är ett beteende som utan att vara trakasserier, annars kränker ett barns eller elevs värdighet (t.ex. mobbning) Snesslinge skola ska vara en skola för alla, där man trivs och känner trygghet genom att alla visar varandra hänsyn, respekt, hövlighet och hjälpsamhet. Skolans målsättning är att arbeta mot alla former av kränkande behandling. Alla elever ska veta till vem han/hon ska vända sig för att få hjälp och garanteras att ett aktivt arbete med att lösa kränkningen omedelbart inleds. J:\a USB 20 jan 2015\likabehandlingsplan\2015\LIKABEHANDLINGSPLAN SNESSLINGE SKOLA OCH FRITIDS 2015.doc 1 (6)

2 Läsårsplan Likabehandlingsarbetet Vad När Ansvarig Trygghetsenkät görs med eleverna. maj lärare Planen gås igenom och utvärderas i arbetslagen. Kartläggning genom trygghetsenkät och diskussion i arbetslagen. aug Rektor Åtgärder med anledning av kartläggning handlingsplan tas fram sep arbetslag/rektor Likabehandlingsplanen och skolans regler aktualiseras/introduceras för elever, personal och föräldrar. sep-okt rektor Handlingsplan och åtgärder behandlas i klassråd,fritidsverksamhet, okt-nov arbetslag/rektor elevråd, skolråd Planen slutrevideras och läggs ut på hemsidan jan rektor Kartläggning och nulägesbeskrivning LOKALT Varje termin görs en elevenkät som syftar till att ta reda på om någon upplever sig otrygg eller kränkt. Följande aktiviteter kan också används för att klarlägga om kränkningar förekommer: Veckoutvärdering i t ex tankeboken. Frågeformulär inför utvecklingssamtalen. Intervju med eleverna inför utvecklingssamtalen. Återkommande värderingsövningar. Utvecklingssamtal och andra samtal. CENTRALT 1. När rektor får kännedom om att någon anser sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i verksamheten, inleder denne en kartläggning för att få en bild av situationen. 2. Rektor rapporterar till verksamhetschefen att en sådan kartläggning har påbörjats samt kortfattat beskriver ärendet. Rapporterna arkiveras på verksamhetskontoret för upprättande av statistik. Se bilaga: Dokumentation Utredning/Åtgärder vid diskriminering och kränkande handling! J:\a USB 20 jan 2015\likabehandlingsplan\2015\LIKABEHANDLINGSPLAN SNESSLINGE SKOLA OCH FRITIDS 2015.doc 2 (6)

3 3. Verksamhetschefen håller sig informerad om ärendet tills det är säkerställt att kränkningarna och/eller trakasserierna upphört. 4. Skolchefen informerar barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott om aktuella ärenden vid ordinarie sammanträden. Förebyggande arbete Fadderverksamhet - åldersblandade aktiviteter för att skapa bra relationer mellan äldre och yngre elever. Utvärdering och befästande av skolans regler. Slutaregeln är en av skolans viktigaste regler. Om någon säger sluta ska detta respekteras genast. Elever och föräldrar informeras varje år om skolans likabehandlingsplan. Frågor kring kamratskap tas upp vid utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Aktiva samtal om mobbning, etik och moral genomförs regelbundet i klassråd och under temadagar. Regelbundet arbete med värderingsövningar och tex forumspel för att på ett positivt sätt få eleverna att själva finna förståelse för andras och eget agerande. Alla som arbetar på skolan har ansvar att rapportera (meddela) tänkbara fall av kränkande beteende till mentor/rektor. Ordningsregler Vi är rädda om skolan och alla saker vi har i skolan Vi är rädda om varandra och snälla om varandra Vi använder ett trevligt språk till varandra Slutaregeln alla vet vad den betyder och den bryter vi inte emot! Det är en överenskommelse! Inomhus: Vi har lugn och ro inomhus. Vi går inomhus. Vi lyssnar på varandra. Vi räcker upp handen när vi vill prata. Vi lägger var sak på sin plats. Utomhus: På rasterna är vi inom skolgården. Staket och häck är gränserna som alla vet. Allt lekmaterial ska läggas på sin rätta plats när vi lekt färdigt och rasten är slut. När klockan ringer är rasten slut. På vintern har vi hjälm i pulkabacken och på isbanan. Snöbollskastning får ske på lilla gräsmattan. Äpplen plockas av vuxen. Skrottar läggs i komposthinken. Vi kastar bara bollar och frisbees. Vi får bara klättra i klätterställningarna. J:\a USB 20 jan 2015\likabehandlingsplan\2015\LIKABEHANDLINGSPLAN SNESSLINGE SKOLA OCH FRITIDS 2015.doc 3 (6)

4 Åtgärder vid kränkningar Identifiering Kartläggning av misstänkt mobbning skall ske under sträng sekretess i beaktande av alla inblandades integritet. Samtal förs med den mobbade och med eventuell annan uppgiftslämnare. Ansvar rektor. Information Kontakt med den mobbades föräldrar upprättas så snart misstanke om mobbning föreligger. Kontakten upprätthålls under hela mobbningsarbetet. Mobbarens/mobbarnas föräldrar kontaktas i samband med de samtal som sker med den/dem. Ansvar rektor. Insatser - Den mobbade eleven stöttas genom hela antimobbningsarbetet av berörda lärare. - Enskilda samtal förs med mobbaren/mobbarna. (Ansvar rektor/mentor) - Samtalet präglas av stor respekt för eleven (mobbaren) med hög grad av tilltro till hans/hennes förmåga att få slut på sin del i mobbningen. - I samtalen betonas allvaret i det som skett. - Att samtalen sker under sträng sekretess för att skydda såväl offer som mobbare. Uppföljning Uppföljningssamtal sker med såväl offer som mobbare för att kontrollera att mobbningen upphör. I samband med detta informeras alla inblandade föräldrar av rektor eller mentor. Speciella fall Om mobbningen ej upphör efter ovan nämnda åtgärder finns följande strategier att tillgå: - Ovannämnda insats kan upprepas med ökad tydlighet. - Samtal i mindre grupper av de inblandade. - Möten med enskilda familjer. - Samtal med kurator. Om mobbningen ej upphör kontaktas sociala myndigheter och slutligen kan en polisanmälan göras. Dessa beslut fattas av rektor. Utvärdering Utvärdering av antimobbningsarbetet i anslutning till respektive fall är viktigt, för att dra lärdom av positiva och negativa erfarenheter av det aktuella fallet och på så sätt upprätthålla kvalitéten i likabehandlingsabetet. Utvärderingen görs efter varje fall i elevhälsogruppen och årsvis vid hela planens revidering. J:\a USB 20 jan 2015\likabehandlingsplan\2015\LIKABEHANDLINGSPLAN SNESSLINGE SKOLA OCH FRITIDS 2015.doc 4 (6)

5 Prioriterade mål På Snesslinge skola ska alla elever och vuxna känna sig trygga och lika mycket värda. Åtgärder innevarande år: Fortsatt arbete med att tillsammans med elever skapa en gemensam värdegrund som ska vara väl förankrad i skola, fritidshem och hem. I varje klass arbeta med värdegrundsfrågor, konflikthantering och känslor. Snabbt agerande om någon misstänkt otrygghet förekommer. Regelbundet ta upp mobbningsfrågor på personalmöten. Hur har föregående års åtgärder genomförts: Åldersblandade aktiviteter genomförs regelbundet. Återkommande diskussioner i klasserna om hur man är mot varandra. Vi ska jobba för att mer kontinuerligt diskutera mobbningsfrågor i personalen. Mål 1: Skolans inne- och utemiljö ska upplevas som trygg Åtgärder innevarande år Kontinuerligt diskutera elevernas trygghetssituation i personalgruppen och med eleverna. Genomförande av temadag där värderingsövningar förekommer. Revidera skolans regler tillsammans med elever och föräldrar Rastvakter är synliga för elever och agerar direkt vid konflikter Personal äter pedagogiska måltider tillsammans med eleverna Hur har föregående års åtgärder genomförts: Skolans regler har reviderats tillsammans med elever och föräldrar. Personal har ätit pedagogiska luncher och aktivt rastvaktat. Diskussioner kring barnens situation har genomförts. Mål 2: Alla ska visa hänsyn och respekt Åtgärder innevarande år: Återkommande ha samtal, dels förebyggande och när något händer i skola och fritidshem och noggrant följa upp dem. Vid behov genomföra mobbningssamtal enligt skolans handlingsplan för mobbningssamtal. Utveckla arbetet i klasserna så att skolans värdegrunder och skolregler blir medvetna för alla och efterföljs. Hur har föregående års åtgärder genomförts: Återkommande samtal kring mobbningsfrågor och värderingar har genomförts. Skolreglerna har väl förankrats i elevgrupp och personalgrupp. J:\a USB 20 jan 2015\likabehandlingsplan\2015\LIKABEHANDLINGSPLAN SNESSLINGE SKOLA OCH FRITIDS 2015.doc 5 (6)

6 Förankringsarbetet Likabehandlingsarbetet kommer att förankras i alla klasser, i fritidshemmets verksamhet, i elevråd, i kamratstödjargrupp, på föräldramöten och i skolråd. Arbetet med att följa Likabehandlingsplanen ska ske återkommande under läsåret och ingå som en naturlig del i undervisning, rastverksamhet och i fritidshemsverksamhet. Arbetet ska årligen utvärderas för att kunna revideras inför kommande läsår. Råd till föräldrar Om ditt barn blir mobbat - Visa att du finns där och stöttar ditt barn - Visa att du tror på barnet - Tala om att det inte är barnets fel - Berätta vad du kommer att göra - Säg att det är skolans ansvar att sätta stopp för mobbningen - Kontakta skolan! - Försök inte lösa problemet själv - Dokumentera händelser anknutna till mobbningen - Lär ditt barn att säga ifrån Om mitt barn mobbar ett annat barn - Ta händelsen på allvar - Överreagera inte - Visa ditt allvar men skäll inte - Få barnet att sätta sig in i den mobbades situation. - Kom överens om hur ni ska skapa en förändring - Ha regelbundna samtal där ni går igenom hur det går - Uppmuntra till förändringar - Håll kontakten med skolan - Låt ditt barn fundera på hur man kan gottgöra den mobbade - Försök ta reda på orsaken till att ditt barn mobbar andra - Fråga inte varför Svarstalong: Elevens namn: Jag/vi har tagit del av Snesslinge skolas likabehandlingsplan och vi har pratat om innehållet med barnet/barnen. Jag/vi vill lämna följande synpunkter: Ort och datum: Målsman 1 Målsman 2 J:\a USB 20 jan 2015\likabehandlingsplan\2015\LIKABEHANDLINGSPLAN SNESSLINGE SKOLA OCH FRITIDS 2015.doc 6 (6)