PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Gräsö skola PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gräsö skola & fritidshem 2016

2 2 Avsiktsförklaring Planen mot diskriminering och kränkande behandling syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning (=skyddade diskriminerings-grunder). Enligt Lgr11 skall skolan sträva efter att varje elev: utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att andra människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt verkar för att bistå andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Lagstiftning Gräsö skolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt förebyggande arbete för en god och trygg arbetsmiljö för våra elever bygger på gällande lagstiftning såsom 14 a kap. skollagen och diskrimineringslagen(2008:567) 2 o 3 kap, barn och elevers deltagande i arbete med en likabehandling, skollag(2010:800), skolförordningar, läroplaner, arbetsmiljölagen81977:1160), brottsbalken(1962:700) anmälningsskyldighet enl. socialtjänstlag(2001:453)(14:1) samt barnkonventionen. Definitioner och begrepp Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (lappar, foton, sms, mms, chat på webbsidor) Kränkande behandling kan delas in i trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning annan kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har koppling till kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

3 3 Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev och det har samband med de skyddade diskrimineringsgrunderna. Vision Gräsö skola är en skola för alla, där man trivs och känner trygghet genom att man visar varandra hänsyn, respekt, hövlighet och hjälpsamhet. Vi arbetar för att utveckla barnens initiativförmåga, kreativitet, samarbetsförmåga och lust till fortsatt lärande. Att skapa en skol- och fritidshemsmiljö där alla kan känna sig trygga Att alla visar respekt för varandra Att alla vågar vara sig själva Vi vill att alla på fritidshemmet och skolan skall ta avstånd från diskriminering. Alla ska vara konsekventa i sitt handlande och ta ansvar för ett positivt arbetsklimat och att det finns en god och rak kommunikation på skolan och fritidshemmet. Ingen skall behöva utsättas för diskriminering, mobbning eller kränkande behandling. Trivselregler vid Gräsö förskola, fritidshem och skola En bra kompis Jag visar hänsyn mot andra och uppträder mot andra som jag vill att de ska uppträda mot mej. Jag slutar när någon säger sluta eller nej. Det är sluta-regeln. Jag säger, eller gör, inget som sårar andra människor. Jag pratar med andra på ett vänligt och hänsynsfullt sätt. Om någon går ensam eller står under kompisträdet så frågar jag om den vill vara med. Att slåss eller att göra fula miner och gester hör inte hemma hos oss i förskolan, fritids eller skolan. Jag viskar inte. Jag behöver inte vara bästa kompis med alla, men jag får absolut inte vara en dålig kompis. Inomhus Jag använder ett vårdat språk. Jag lyssnar när andra talar. Jag räcker upp handen för att begära ordet. Jag har inga ytterkläder på mig inomhus. Jag hänger upp mina ytterkläder och ställer mina skor på anvisad plats. Jag går inomhus. Jag tvättar händerna innan jag äter. Jag samtalar lågt med dem som sitter nära mej vid matbordet och skjuter in min stol när jag ätit färdigt. Jag tackar för maten. Jag bygger med kuddarna i lekhallen. Jag städar alltid efter mej. Min mobil ska alltid ligga i min väska eller ryggsäck. Vill jag leka med en kompis efter skolan så bestämmer vi det hemma kvällen innan. Tar jag med mig egna saker så leker jag med dem på rasten, annars ligger de på min hylla eller i väskan. Jag tar själv ansvar för mina medhavda saker.

4 Utomhus Vår skola ligger på en vacker och trevlig plats där vi alla hjälps åt att hålla snyggt. Vi njuter av mogna bär och frukter från buskar och träd, men bryter inte av några kvistar eller grenar. När vi klättrar i träd använder vi vår längd som riktmärke för klätterhöjden. Vi spelar fotboll på grusplanen. Vi använder hjälm när vi cyklar på rasten, förskolan och fritids. Våra privata cyklar ställer vi i cykelstället, de används inte på skolgården. Vi kommer ihåg att ta in bollar och andra saker, som är skolans, när vi går in. Staket, grindar och rink håller inte att klättra på. På vintern När vi åker skridskor eller är på isen använder vi hjälm. Tennisboll använder vi i stället för puck eller bandyboll. I pulkabacken har vi också hjälmen på. Vi kastar bara snöbollar i skogsdungen. Ansvar och skyldigheter Rektor, all personal samt eleverna ska känna till innehållet i Planen mot diskriminering och kränkande behandling och Trivselreglerna och ansvarar för att dessa efterföljs. Berörd personal har skyldighet att, tillsammans med inblandade parter utreda händelser och rapportera till rektor, där kränkningar kan ha inträffat. Rektor bär ytterst ansvar för att Planen för diskriminering och kränkande behandling följs. Elevernas föräldrar ska informeras och ges möjlighet att hjälpa till i arbetet. Eleverna ska ha klart för sig att de kan vända sig till all personal för att få hjälp om de känner sig utsatta. Den i personalen som upptäcker eller får information om kränkande behandling har skyldighet att utreda händelsen, eller se till att den blir utredd och rapportera till rektor. Arbetsgång för Gräsö skolas & fritidshems arbete mot kränkande behandling Kartläggning I början av varje läsår genomförs en enkätundersöknig bland eleverna där de svarar på fyra frågor (se bilaga). Resultatet ligger till grund för åtgärder som behöver vidtas. Kontinuerligt, under läsåret, gör personalen en översyn av behovet av insatser. Åtgärder I årets enkätundersökning kom det fram att två barn upplevde rädsla över att bli sist kvar i korridor/omklädesrum. Vi ser till att en vuxen alltid är med i dessa utrymmen. 4

5 Förebyggande arbeteoch främjande arbete Vi arbetar förebyggande med temadag, klass/elevråd och genom utvecklingssamtal. Vi tar kontakt med skolpsykolog och kurator vid behov. Vi tar tag i konflikter och arbetar aktivt för att alla elever ska känna sig trygga och bli accepterade för den de är. Åldersblandade aktiviteter: - Kompisdagar - Friluftsdagar - Idrottsdagar - Lektioner 5 Vi ser till att sluta-regeln alltid är aktuell. Utvärdering och befästande av skolans regler. Sluta -regeln är en av skolans viktigaste regler. Om någon säger sluta ska detta respekteras. Vi samtalar i det dagliga arbetet om alla elevers rätt att få känna sig trygga. Alla är lyhörda för hur eleverna mår. Frågor kring kamratskap tas upp vid utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Aktiva samtal om mobbning, etik och moral genomförs regelbundet i klassråd och under temadagar. Vi arbetar med värderingsövningar, forumspel för att på ett positivt sätt få eleverna att själva finna förståelse för andras och eget agerande vid mobbningssituationer. Alla som arbetar på skolan har ansvar att direkt utreda tänkbara fall av kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Planen granskas fortlöpande av personalen I slutet av varje läsår gör lärarna tillsammans med eleverna en utvärdering av arbetet med planen. Arbetslaget reviderar planen i början på varje läsår Identifiering Kartläggning av misstänkt mobbning skall ske i beaktande av alla inblandades integritet. Personal har samtal med den mobbade och utpekad mobbare och eventuellt andra uppgiftslämnare. Information Kontakt med den mobbades föräldrar upprättas så snart misstanke om mobbning föreligger. Kontakten upprätthålls under hela antimobbningsarbetet. Mobbarens föräldrar kontaktas vid den tidpunkt i arbetet som gruppen finner lämpligt. Åtgärder Om mobbning upptäcks gör vi följande: Den mobbade eleven stöttas genom hela antimobbningsarbetet av berörd personal. Personal samtalar med mobbarna, en och en. Samtalen präglas av stor respekt för mobbaren/na med hög grad av tilltro till hans/hennes förmåga att få slut på sin del i mobbningen. Mobbningen ska ovillkorligen upphöra. Utökad rastvaktsstyrka med extra fokus på den mobbade. Uppföljning Efter en vecka sker uppföljningssamtal med såväl offer som mobbare, samt eventuellt föräldrar för att kontrollera att mobbningen upphör. Speciella fall Om mobbningen ej upphör, efter ovan nämnda insatser, kommer rektor att delta i nytt samtal.

6 6 Som yttersta åtgärd tar rektor kontakt med sociala myndigheter och polis. Dokumentation Enligt skolans rutin ska varje lärare dokumentera händelser som sker. De händelser som bedöms behöva mer utredning tar personalen tag i. Händelsen dokumenteras av personalen. Dokumentationen förvaras oåtkomlig för obehöriga. Utvärdering av föregående års mål-skriv in åtgärder från detta år. Kartläggning och nulägesanalys Nuläge I elevernas enkätsvar framkom det att två elever upplever otrygghet i korridoren/omklädesrum. Vi ser till att det alltid finns en vuxen på dessa ställen. Inga svar pekar på otrivsel. Eleverna vill att vi arbetar som vi gjort tidigare. Prioriterade mål och åtgärder Årligen återkommande vänskapsdag för alla elever på förskola, fritidshem och grundskola i april. Etikövningar sker regelbundet. Alla har lika värde och känner det (att vara en bra kompis) konkretiseras genom att: - alla tränar på att vänta på sin tur - alla skall ha ett trevligt språkbruk mot varandra - alla skall visa hänsyn och omtanke - alla ska känna sig välkomna och få delta på samma villkor - alla skall känna sig trygga på skola och fritidshem - vi respekterar varandras känslor och att vi kan ha olika åsikter - vi kränker inte varandra genom att fysiskt eller psykiskt trakassera någon All personal ansvarar för att hålla frågorna aktuella genom att diskutera dem i de olika grupperingarna som finns på skola och fritidshem och ta upp dem på klassråd och elevråd. Fortlöpande utvärdering och planering görs på de olika konferenserna i skola och på fritidshem. Skolgården skall kännas lugn och trygg. Rastvakten skall röra sig vid de elevgrupper där en vuxen behöver närvara. Återkommande samtal med eleverna efter utevistelser för att se var rastvakten behöver vara och reda ut eventuella situationer som uppstått. De vuxna skall uppmuntra eleverna att bli mer aktiva i lekar och spel. Vuxna skall finnas med vid matköer, vara uppmärksamma på hur eleverna hanterar situationer i omklädningsrum. Tydlig och snabb information mellan fritidshem/skola och hem när något inträffar. De vuxna skall vara förebilder och föregå med gott exempel. Uppföljning, utvärdering och revidering Vid utvärderingen går vi igenom de uppställda målen och ser om de uppnåtts och om nya behov har tillkommit. Förankringsarbetet Arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras genom redan etablerade kanaler som arbetsplatsträffar, klassråd, skolråd, veckobrev och föräldramöten. Planen anslås på skolans hemsida.

7 7 Frågor i enkätundersökningen: 1. Finns det någon plats i skolan där du känner dej otrygg? 2. Finns det tillfällen under skoldagen då du känner oro? 3. Hur fungerar det på rasterna, har du alltid någon att vara/leka med? 4. Vill du att vi ska ändra på något i skolan?