HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2015-2017 Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den 30.12.2014 Antagen och godkänd av kommunfullmäktige den 15.1.2015
HAMMARLANDS KOMMUN Innehållsförteckning HAMMARLANDS KOMMUN... 1 Innehållsförteckning... 1 BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS ALLMÄNNA MOTIVERINGAR... 1 KOMMUNDIREKTÖRENS FÖRORD... 1 1. EKONOMISKA LÄGET... 3 1.1 Världsekonomin... 3 1.2 Ekonomin i Finland och Sverige... 3 1.3 Den åländska ekonomin... 4 1.4 Landskapet Ålands ekonomi... 4 1.5 Kommunerna... 5 1.6 Reformer inom det kommunala... 6 2. BEFOLKNINGEN I KOMMUNEN... 7 3. RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS... 10 4. SKATTEINKOMSTER... 14 5. LANDSKAPSANDELARNA... 18 6. NYA TJÄNSTER I BUDGETFÖRSLAGET... 18 7. EKONOMIPLAN... 19 8. KOMMUNENS LÅN... 20 9. INVESTERINGARNA... 21 BUDGETENS VERKSTÄLLIGHETSDIREKTIV... 22 1. BUDGETUPPSTÄLLNINGEN... 22 2. BINDANDE NIVÅER... 22 3. SPARSAMHET OCH PRIORITERING... 23 4. DISPOSITIONSPLAN... 23 5. EKONOMISKA RAMAR... 23 6. ANSVARSPERSON... 24 7. UPPTAGANDET AV KORTFRISTIGA LÅN... 24 8. BUDGETENS INDELNING I RESULTATENHETER... 25 SAMMANDRAG DRIFTSDELENS EXTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER... 29 C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN... 30 C 10. REVISORERNA... 31 C11. KOMMUNSTYRELSEN... 32 C20. SOCIALNÄMNDEN... 37 C 30. SKOLNÄMNDEN... 53 C 40. BIBLIOTEKSNÄMNDEN... 61 C 50. FRITIDSNÄMNDEN... 64 C 60. BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN... 66 C 70. GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN... 79 C 80. LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN... 81 C 89. FINANSIERINGSDEL... 83 C2. INVESTERINGSDEL... 85 KOMUNSTYRELSENS BUDGETRAMAR AUGUSTI 2014 FÖR ÅR 2015... 94
BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KOMMUNDIREKTÖRENS FÖRORD Tiden arbetar framåt omutligt med konstant hastighet. Budget planeras nu för år 2015. Det här betyder att det är sju år sedan finanskrisen startade. Under 2010 och 2011 fanns redan goda tecken på att det värsta är över då en ny ekonomisk svacka inträffade. Även inför år 2014 såg den ekonomiska aktiviteten positiv ut innan krisen i Ukraina startade efter långvariga kravaller under vintern. Jag vill tro att den ekonomiska återhämtningen har börjat och förhoppningsvis kan den bidra till att läget med sysselsättningen i Norden och Europa börjar förbättras. Om inte kommer den ökande arbetslösheten att bli en faktor som i framtiden kan leda till oroligheter. För alla samhällen är det viktigt att undvika överskuldsättning. Det här gäller familjer, företag, kommuner, landskap och stater. Den service som offentliga sektorn ger borde vara konstruerad så att inkomsterna räcker till att finansiera den. Det här har staterna i västvärlden haft svårt att rätta sig efter. Vi ser det även lokalt på Åland där lagtinget sedan finanskrisen fortsatt med att stifta många kostnadsdrivande lagar trots att finanskrisen radikalt försämrade landskapets inkomster. Det är inte lätt att vara kommun med den lagstiftning som för närvarande stiftas. Landskapet satsar allt mera resurser på att på olika sätt övervaka att kommunerna följer lagstiftning. Det här är ett sätt att arbeta som leder till ökade kostnader och passivitet. Kommunerna borde istället få större frihet att få producera tjänsterna på det sätt som beslutande i kommunen vill. Flexibilitet skulle ge större möjligheter att anpassa kommunens service efter ekonomiska förutsättningar. Kommunens budget visar att kommunens ekonomi är ansträngd. Ekonomin kommer under planeåren att försvagas ytterligare med anledning av utökade behov inom omsorgerna. Kommunens basservice håller god kvalitet. Kommunen har lediga barnomsorgsplatser i de två relativt nya daghemmen. Även äldreomsorgen har förbättrats under senaste året. Kommunen använder alla sina platser i De gamlas hem och beläggningen i Hammargården är god. Kommunens personal i äldreomsorgen är engagerad vilket är en grundförutsättning för en god omsorg. Det är glädjande att antalet elever ökar i Näfsby skola. Kommunen har nu en egen tjänst som specialklasslärare. Det att specialklassläraren även arbetar som specialbarnträdgårdslärare borde vara en bra modell då läraren redan tidigt lär känna de barn som kommer att behöva mera stöd i skolan. Investeringsnivån i kommunen är hög i jämförelse med både avskrivningar och årsbidrag. Nettoinvesteringarna i budget och ekonomiplan är totalt 2,1 M. Avskrivningarna enligt plan uppgår till 1,4 M. Årsbidraget är 0,3 M. Det här förhållandet innebär att kommunens kassa under planeperioden fortsätter att minska. Investeringarna i budget och ekonomiplan har en betoning på investeringar i vägnätet. Av investeringarna planeras 1,4 M gå till investeringar i trafikleder. Inom IT-området står Åland i ett brytningsskede. Landskapet och kommunerna håller på att starta Ålands digitala agenda Ab med den ambitiösa målsättningen att samordna upphandling av program,
gemensam serverutrustning samt utveckling av e-förvaltning. Landskapet har en viktig roll i bolaget för att göra verksamheten intressant för de mindre kommunerna. Bostadsområdet Öra strand fick en logo med en backsvala som motiv. Det är positivt att försäljning av tomter har kommit igång. Området är otroligt vackert! Området inger framtidstro för kommunen. Vi har någonting fint att erbjuda våra egna ungdomar för att hålla dem kvar i Hammarland. Därtill kan vi även få inflyttning vilket skulle göra gott för skattebasen. Avslutningsvis är det skäl att framhålla att de ekonomiska framtidsutsikterna för Hammarlands kommun är mycket utmanande. De svaga resultaten innebär att kommunen måste dra åt svångremmen. Det finns inte ekonomiskt utrymme för utökning eller förbättring av service. Anpassningen av ekonomin kommer att bli svår då kostnaderna till kommunalförbund och andra serviceproducenter ser ut att öka mycket under kommande år. 2
1. EKONOMISKA LÄGET 1.1 Världsekonomin Nedanstående tabell över procentuella förändringen i BNP i vissa länder visar på några trender. Förenta staterna förutspås hitta en väg till en stabil tillväxt kring 3 %. Kina beräknas fortsättningsvis ha en tillväxt kring 7 % vilket är betydligt över genomsnittet i världen. Euroområdet beräknas ha en sämre tillväxt vilken de närmaste åren beräknas ligga kring 1,5 %. Ryssland förutspås få en svag tillväxt som en följd av den utdragna krisen i Ukraina. Det förhållandevis låga oljepriset ger problem för den ryska ekonomin. Bruttonationalprodukten (procentuell volymförändring) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Förenta staterna 1,8 2,1 2,2 2,7 2,7 3,2 Japan -0,4 1,5 1,5 1,5 1,5 1,2 Euroområdet 1,5-0,5-0,5 1,0 1,5 1,7 Finland 2,6-1,5-1,2 0,0 1,2 1,4 Sverige 3,0 1,3 1,6 2,5 2,5 2,7 Kina 9,6 7,8 7,6 7,2 7,0 7,0 Ryssland 4,3 3,5 1,2-1,0 0,0 1,5 Hela världen 3,9 3,2 3,2 3,4 3,9 4,0 (Källa: Finansministeriets, ekonomiska översikt hösten 2014) 1.2 Ekonomin i Finland och Sverige Förväntningarna inför år 2014 var stora vad gäller vändningen i ekonomin. Dessvärre försvårades krisen i Ukraina och ekonomiska sanktioner mellan Ryssland och västvärden har införts. Det här har fört med sig sämre utsikter för flera branscher i Finland. Under år 2014 beräknas Finland inte ha någon tillväxt alls. En vändning i ekonomin förutsätter att Finlands export börjar öka då den privata konsumtionen inte tillräckligt stöder tillväxten. Arbetslöshetsprocenten i Finland förväntas öka till ca 8,6 %. År 2016 innebär att den offentliga sektorns finansiella ställning visar ett underskott för sjunde året i följd. Den offentliga skulden i relation till BNP stiger nästa år för första gången efter krigsåren till 61,2 %. Den svenska ekonomin har klarat sig bättre genom finanskrisen. Sverige har sedan 2009 under samtliga år haft en bättre utveckling av BNP än Finland. Även i Sverige har man känt av recessionen under senaste år. I Sverige planeras skattesänkningar i inkomstskatten för att stimulera hushållens konsumtion. Arbetslösheten i Sverige är år 2014 ca 8 % och den beräknas minska något under kommande år. Sverige kan stoltsera med att ha bland de lägsta graderna av skuldsättning av länderna inom EU. Det här är imponerande då dessutom värdet på kronan i jämförelse med Euron varit relativt stark. 3
1.3 Den åländska ekonomin Den ekonomiska utvecklingen i landskapet Åland avviker från Finland och Sverige. Förutom finanskrisen har Åland drabbats av att arbetsplatser flyttats till Sverige som en följd av utflaggning av passagerarfärjor. Trots att arbetslösheten ännu inte är lika hög som i Finland och Sverige har trenden varit att den ökar. Det tråkiga är att det är unga personer som drabbas hårdast av arbetslösheten. Under år 2014 beräknas inflationen vara ca 1,1 %. Några nyckeltal för den åländska ekonomin 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP 6,2 1,4-6,1-1,5 0,0-1,9 Arbetslöshet 2,7 3,1 2,8 3,1 3,5 4,0 Inflation 0,2 1,9 3,6 2,3 1,3 1,1 (Källa: ÅSUB, Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014) 1.4 Landskapet Ålands ekonomi År 2009 uppmärksammades Åland på den risk i finansiering som finns när inkomsten från avräkningsbeloppet snabbt sjönk till 169 M som en följd av att statens inkomster minskade. Trots att överföringarna från rikets budget återhämtat sig har landskapets kostnader ökat så att det idag finns problem med ekonomin. Klumpsumman beräknas öka från år 2014 med ca 4 %. Skattegottgörelsen är betydligt lägre än under toppår. Landskapsregeringen beräknar att skattegottgörelsen ökar från 5,3 M år 2014 till 6,7 M år 2015. Överföringar från statsbudgeten till landskapet Åland M 2012 2013 2014 2015 2015 LR budget Ökn 14-15 Ökn % 14-15 Avräkningsbeloppet 204,3 209,4 212,4 221,6 221,6 9,2 4,3 % Skattegottgörelse 17,4 9,8 25,0 15,0 6,7-18,3-73,2 % Lotteriskatt 8,7 10,3 13,0 13,0 10,5-2,5-19,2 % Hela världen 230,4 229,5 250,4 249,6 238,8-11,6-4,6 % (Källa: Statens budgetproposition 2015, Förslag till budget för landskapet Åland, 2015) Inflyttningen till Åland fortsätter. År 2013 var nettoinflyttningen 164 personer eller 0,6 %. Köpkraften hos invånarna kommer att försvagas då lönejusteringarna kommer att vara låga. ÅSUB bedömer att oljepriset har en stor påverkan på många åländska företags resultat. Det här gäller särskilt sjöfarten. Oljepriset har under senaste år varit rätt stabilt runt 110 USD/fat. Som en följd av Ukrainakrisen har oljepriset för närvarande gått ner till ca 61,1 USD/fat (vecka 51). Sjöfarten lider i övrigt av hård konkurrens både inom passagerar- och frakttrafik. 4
1.5 Kommunerna Kommunernas bokslut för år 2013 utvisar att verksamhetsbidraget minskade med 1,2 M eller 1,0 %. Årsbidragen i samtliga kommuner försämrades med 1,0 M vilket betyder 7,9 %. Kommunernas lånestock ökade under år 2013 2,0 M till 60,6 M. Trenden för kommunerna är att årsbidragen successivt försvagas efter uppsvinget år 2008 då det nya landskapsandelssystemet togs i bruk. Årsbidragen försvagas eftersom ny lagstiftning kontinuerligt för över nya uppgifter på kommunerna utan ekonomisk kompensation. Sett i efterhand är det anmärkningsvärt med alla de reformer som genomförts efter det att recessionen började vilket ledde till att landskapets ekonomi försvagades kraftigt. Några av de här reformerna är handikappservicelagen, lagen om utkomststöd, barnomsorgslagen, lagen om närståendevård, barnskyddslag, skolskjutsbestämmelser och lagen om Ålands hälso- och sjukvård. Dessutom har landskapet under två år valt att låta bli en indexjustering av landskapsandelarna. Landskapsandelssystemet har urholkats sedan det infördes år 2008. Enligt det nya landskapsandelssystemet var det meningen att kommunerna genom sina överskott skall spara ihop till sina framtida investeringar. Genom att allt fler kommuners resultat försvagats med anledning av ovanstående har hela grundtanken med landskapsandelssystemet förfallit. En utredning av landskapsandelssystemet är nödvändig inom en snar framtid. I tabellen nedan anges de åländska kommunernas årsbidrag per invånare i bokslutet för år 2013. För kommunerna innebar den globala recessionen till en början att främst de kommuner som har ett stort beroende av samfundsskatten drabbades när resultaten från företagen försämrades. Kommunernas förvärvsskatteinkomster beräknas öka under år 2015 med 2,2 %. Staten planerar att göra vissa ändringar i riksavdragen. Bl.a. planeras en höjning av grundavdraget i kommunalbeskattningen, höjning av pensionsinkomstavdrag och höjning av arbetsinkomstavdrag. Däremot minskar avdragsrätten för bolåneräntor. Landskapsregeringen avser kompensera kommunerna för de ökade avdragen. ÅSUB har uppskattat att utlandsinkomsterna i Hammarland utgör totalt 3,3 M eller ca 9 % av de totala förvärvsinkomsterna. Som en följd av de relativt stora avdragen i kommunalbeskattningen råder det en stor skillnad mellan den egentliga kommunala skattesatsen och den effektiva skattegraden. Enligt ÅSUB: s kalkyl är kommunernas genomsnittliga skatt 17,5 % och den effektiva genomsnittliga skatten 12,6 % 5
1.6 Reformer inom det kommunala Landskapsregeringen har arbetat med en samhällsreform inom det sociala. Ett förslag om att överföra hela sociala sektorn förutom åldringsvården och barnomsorgen till Ålands omsorgsförbund finns för närvarande på remiss. Landskapet har även avsett att till år 2015 bilda bolaget Ålands digitala agenda ab för att samordna offentliga sektorns IT samt utveckla e-förvaltningen. Med tanke på alla de reformer som genomförts de senaste åren under år av stagnation förefaller det som om det åländska samhället borde avhålla sig från reformer som driver på de offentliga utgifterna. Trots det finns det planer på att t.ex. se över lagen om hemvårdsstöd. 6
2. BEFOLKNINGEN I KOMMUNEN Nedan återges några tabeller angående befolkningen. Folkmängd 1.1. Kön 1971 1980 1990 2000 2010 2013 2014 Kvinnor 533 561 599 674 723 747 753 Män 530 615 614 674 740 775 787 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 522 1 540 Folkmängd byar 1.1. By 1971 1980 1990 2000 2010 2013 2014 Prästgården 43 174 177 207 208 237 255 Frebbenby 104 136 141 141 188 195 191 Torp 150 151 150 176 165 175 168 Kattby 63 93 92 92 114 115 117 Mörby 80 79 83 109 111 110 117 Bovik 53 50 51 52 81 82 81 Postad 87 70 67 63 69 76 73 Näfsby 79 86 85 92 81 73 71 Bredbolstad 47 46 45 67 62 68 69 Boda 67 49 54 53 64 61 66 Lillbolstad 42 30 42 44 50 54 55 Hellesby 31 31 41 54 50 53 54 Sålis 54 44 42 51 46 51 50 Djäkenböle 40 40 42 41 45 38 39 Strömma 46 25 25 30 37 36 33 Skarpnåtö 10 17 20 24 25 24 24 Övriga 0 4 11 1 17 17 20 Vestmyra 15 13 12 9 13 18 16 Drygsböle 7 10 14 14 9 12 13 Byttböle 16 8 6 11 11 10 12 Kråkböle 13 7 4 4 7 8 7 Öra 6 8 6 7 6 6 6 Äppelö 4 2 1 4 4 3 3 Borgö 2 0 0 0 0 0 0 Torsholma 4 3 2 2 0 0 0 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 522 1 540 7
I tabellen nedan återges Hammarlands kommuns invånare fördelat per ålder och kön enligt läget den 1.1.2014. Ur tabellen för barn i åldern 0-15 år kan vi se att antalet barn per åldersklass varierar rätt kraftigt från år till år. År 2000 födda är 13 barn och 2010 födda 14 barn. De högsta antalen barn är 2005 och 2011 födda med 24 barn. Variationerna medför en utmaning att skapa servicesystem för barndagvård och skola vilka är både effektiva och ändamålsenliga. 8
Med tabellen nedan eftersträvas ett åskådliggörande av antalet barn i åldern 1-6 år i kommunen under åren 1975-2013. Den högsta noteringen gjordes år 1996 med 120 barn och år 1997 med 119 barn. År 2013 hade kommunen 108 barn i åldern 1-6 år. Kommunens invånare fördelas i åldersgrupper enligt diagrammet ovan den 31.12.2014. 9
3. RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Budgeten och ekonomiplanen för tre år godkänns samtidigt. Budgeten består av en drifts- och finansieringsdel samt en investeringsdel. RESULTATRÄKNING FÖR ÅREN 2015-2017 HAMMARLANDS KOMMUN Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Nämnd 2015 Förslag Kst 2015 Budget Kfge 2015 Ek plan 2016 Ek plan 2017 Anv. 1-11 2014 Ökn 14-15 Ökn % 14-15 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 817 011 844 321 790 822 782 902 782 902 784 042 779 302 829 105-61 419-7,3 % A3120 Försäljningsintäkter 316 111 315 501 306 017 306 017 306 017 310 757 306 017 361 912-9 484-3,0 % A3170 Avgiftsintäkter 320 149 349 750 307 620 307 620 307 620 307 620 307 620 278 774-42 130-12,0 % A3240 Understöd och bidrag 25 759 37 865 38 030 30 110 30 110 26 510 26 510 27 382-7 755-20,5 % A3250 Övriga verksamhetsintäkter 154 992 141 205 139 155 139 155 139 155 139 155 139 155 161 037-2 050-1,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 266 076-7 598 196-7 637 390-7 595 564-7 610 564-7 803 253-7 795 755-6 668 690-12 368 0,2 % A4110 Personalkostnader -3 169 686-3 449 260-3 391 909-3 394 594-3 394 594-3 396 694-3 396 696-2 954 866 54 666-1,6 % A4170 Köp av tjänster -3 051 104-3 061 070-3 170 317-3 119 806-3 134 806-3 346 765-3 339 265-2 738 006-73 736 2,4 % A4200 Material, förnödenheter och varor -559 532-603 373-607 163-613 163-613 163-593 023-593 023-491 270-9 790 1,6 % A4230 Understöd -466 665-466 243-450 314-450 314-450 314-448 584-448 584-470 525 15 929-3,4 % A4270 Övriga verksamhetskostnader -19 089-18 250-17 687-17 687-17 687-18 187-18 187-14 022 563-3,1 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 449 065-6 753 875-6 846 568-6 812 662-6 827 662-7 019 211-7 016 453-5 839 585-73 787 1,1 % A5100 SKATTEINKOMSTER 3 898 751 4 073 613 4 236 411 4 236 411 4 236 411 4 236 054 4 236 054 3 924 152 162 798 4,0 % 5000 Kommunal inkomstskatt 3 728 278 3 926 613 4 081 411 4 081 411 4 081 411 4 081 054 4 081 054 3 733 328 154 798 3,9 % 5100 Fastighetsskatt 80 764 77 000 85 000 85 000 85 000 85 000 85 000 82 462 8 000 10,4 % 5200 Andel av samfundsskatt 53 265 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 73 489 0 0,0 % 5300 Källskatt 36 444 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 34 873 0 0,0 % A5110 LANDSKAPSANDELAR 2 525 891 2 685 964 2 821 169 2 821 169 2 821 169 2 821 169 2 821 169 2 418 407 135 205 5,0 % 5500 Allmän Landskapsandel 84 662 84 441 87 064 87 064 87 064 87 064 87 064 77 404 2 623 3,1 % 5505 Komplettering av skatteinkomster 281 400 310 319 346 843 346 843 346 843 346 843 346 843 284 459 36 524 11,8 % 5510 Kompensation för avdrag 38 155 49 500 9 000 9 000 9 000 9 000 9 000-40 500-81,8 % 5520 Kompensation för kapitalskatt 47 317 40 000 43 000 43 000 43 000 43 000 43 000 47 394 3 000 7,5 % 5600 Lr-andel för socialvård 1 378 722 1 471 326 1 554 554 1 554 554 1 554 554 1 554 554 1 554 554 1 348 715 83 228 5,7 % 5700 Ls-andel för undervisning och kultur 910 907 945 087 1 002 098 1 002 098 1 002 098 1 002 098 1 002 098 857 252 57 011 6,0 % 5850 Övriga statsandelar -215 273-214 709-221 390-221 390-221 390-221 390-221 390-196 816-6 681 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 15 955 15 020 10 346 10 346 10 346 8 805 5 052 10 482-4 674-31,1 % A6110 Ränteintäkter 11 981 15 100 10 100 10 100 10 100 8 100 4 100 5 207-5 000-33,1 % A6120 Övriga finansiella intäkter 5 722 1 450 1 350 1 350 1 350 1 350 1 350 8 601-100 -6,9 % A6130 Räntekostnader -1 645-1 220-794 -794-794 -335-88 -1 324 426-34,9 % A6140 Övriga finansiella kostnader -104-310 -310-310 -310-310 -310-2 002 0 0,0 % ÅRSBIDRAG -8 468 20 722 221 358 255 264 240 264 46 817 45 822 513 456 219 542 1059,5 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -357 647-409 583-492 421-440 868-417 385-462 160-511 683-375 451-7 802 1,9 % A7110 Avskrivningar enligt plan -357 647-409 583-492 421-440 868-417 385-462 160-511 683-375 451-7 802 1,9 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -366 115-388 861-271 063-185 604-177 121-415 343-465 861 138 005 211 740-54,5 % 10
Resultatet för år 2015 uppskattas till - 177 T. Verksamhetsbidraget ökar med 74 T (1,1 %). Skatteintäkterna ökar med 163 T (4,0 %). Landskapsandelarna ökar med 135 T (5,0 %). En kommun måste visa bokslut med positivt resultat för att på längre sikt kunna investera och även hålla sin tidigare egendomsmassa i skick. Enligt budgetförslag är årsbidraget 240 T (156 /invånare). Verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen är 7 611 T vilket innebär en ökning med 12 T eller 0,0 %. Personalkostnaderna minskar med 55 T (1,6 %). Köptjänsterna ökar med 74 T (2,4 %). Enligt kommunstyrelsens budgetdirektiv eftersträvades att kostnaderna skulle uppgå till maximalt 7 352 T (exklusive avskrivningar). Nämndernas förslag är 7 637 T d.v.s. 285 T högre än kommunstyrelsens budgetdirektiv. (Jfr Budgetdirektiv s. 94-95) En balanserad ekonomi för kommunen förutsätter ett årsbidrag kring 500-600 T. Kommunens avskrivningar kommer att öka med anledning av att landskapsandelar inte längre beviljas för skoloch daghemsbyggnader, servicehus, institutioner, vägar och avlopp etc. samt då de årliga investeringarna ligger betydligt högre än de årliga avskrivningarna enligt plan. För att undvika att avskrivningarna växer för snabbt borde kommunens nettoinvesteringar inte överstiga 500 T /år. År 2015 beräknas nettoinvesteringarna vara 593 T. Kommunen bör ha som strategi att minska investeringsnivån till enbart det som är absolut nödvändigt. I budgetförslaget har årslönerna för den ordinarie personalen beräknats enligt gällande lönenivå hösten 2014 jämte en ökning om ca 0,5 % för avtalsenliga justeringar. Vid utgången av planeperioden den 31.12.2017 uppskattas kommunens kassa till 566 T. 11
FINANSIERINGSANAYLS 2015-2017 HAMMARLANDS KOMMUN Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Nämnd 2015 Förslag Kst 2015 Budget Kfge 2015 Ek plan 2016 Ek plan 2017 Anv. 1-11 2014 Ökn 14-15 Ökn % 14-15 HAMMARLANDS KOMMUN Årsbidrag -8 468 20 722 221 358 255 264 240 264 46 817 45 822 513 456 219 542 1059,5 % Korrektivposter till interna tillförda medel 0-43 950 Kassaflödet i verksamheten -8 468 20 722 221 358 255 264 240 264 46 817 45 822 469 506 219 542 1059,5 % Investeringsutgifter Investeringsutgifter -904 222-1 222 450-1 074 400-837 400-762 400-1 063 700-787 900-671 377 460 050-37,6 % Finansieringandelar för investeringsutgifter 10 309 150 810 129 660 129 660 129 660 70 000 0 35 812-21 150-14,0 % Försäljn. ink. av tillgångar bland best. aktiva 0 100 000 104 500 114 500 104 500 110 000 100 000 41 143 4 500 4,5 % Kassaflödet för investeringarnas del -893 913-971 640-840 240-593 240-528 240-883 700-687 900-594 422 443 400-45,6 % Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -902 381-950 918-618 882-337 976-287 976-836 883-642 078-124 916 662 942-69,7 % 0 Kassaflöde för finansieringens del 0 Minskning av långfristiga lån -29 460-29 460-31 587-31 587-31 587-33 714-1 801-29 460-2 127 7,2 % Förändring av kortfristiga lån 4 255 0 Förändringar i lånebeståndet -25 205-29 460-31 587-31 587-31 587-33 714-1 801-29 460-2 127 7,2 % 0 Övriga förändringar av likviditeten 0 Förändringar av förvaltade medel och förv.kapital 255-31 0 Förändringar i fordringar 19 845 225 037 0 Förändringar i räntefria skulder -75 881-169 622 0 Övriga förändringar av likviditeten -55 781 55 384 0 0 Kassaflödet för finansieringens del -80 986-29 460-31 587-31 587-31 587-33 714-1 801 25 925-2 127 7,2 % 0 Förändringar av likvida medel -983 366-980 378-650 469-369 563-319 563-870 597-643 879-98 991 660 815-67,4 % Likvida medel 31.12 2 643 856 1 819 622 1 549 531 2 030 437 2 080 437 1 209 840 565 961 2 544 883 260 815 14,3 % Likvida medel 1.1 3 627 222 2 800 000 2 200 000 2 400 000 2 400 000 2 080 437 1 209 840 2 643 856-400 000-14,3 % Förändringar av likvida medel -983 366-980 378-650 469-369 563-319 563-870 597-643 879-98 973 660 815-67,4 % 12
Kommunens nettokostnader fördelar sig på följande sätt enligt budgetförslaget: Budgetområde Nettokostnad Kommunstyrelsen, val och revisorer 254 279 Socialnämnden 3 879 479 Skolnämnden 2 278 690 Biblioteksnämnden, fritidsnämnden 259 038 Byggnadstekniska nämnden, brandnämnden, lantbruk 571 661 TOTALT 7 243 147 Biblioteksnämnd, fritidsnämnd 5 % Nettokostnader budget 2015; 7,2 M Byggnadstekniska nämnden, brandnämnden, lantbruk 8 % Kommunstyrelse, val och revisorer 4 % Skolnämnden 31 % Socialnämnden 54 % 13
4. SKATTEINKOMSTER Kommunalskatterna har upptagits i budget och ekonomiplan enligt tabellen nedan: KOMMUNALSKATTER 2013-2017 Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ökn/min 14-15 % Kommunalskatt 3 728 278 3 926 613 4 081 411 4 081 411 4 081 411 3,94 % Fastighetsskatt 80 764 77 000 85 000 85 000 85 000 10,39 % Andel av samfundsskatt 53 265 45 000 45 000 45 000 45 000 0,00 % Källskatt 36 444 25 000 25 000 25 000 25 000 0,00 % TOTALT 3 898 751 4 073 613 4 236 411 4 236 411 4 236 411 4,00 % Enligt redovisningen den 28.10.2014 är de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för år 2013 23 224 891 skatteören. Det här innebär en ökning med 6,1 %. Den beskattningsbara inkomsten i budgeten för år 2015 beräknas till 23 658 282. Den beskattningsbara inkomsten härleds genom att utgå från beskattningsbar inkomst för år 2013 så att den beskattningsbara inkomsten ökar med 0,9 % för år 2014 och med 1,0 % för år 2015. Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår 2001 16,00 % 13 593 181 6,3% Skatteår 2002 16,00 % 14 218 850 4,6% Skatteår 2003 16,00 % 14 914 169 4,9% Skatteår 2004 16,00 % 15 646 090 4,9% Skatteår 2005 16,00 % 16 344 990 4,5% Skatteår 2006 17,00 % 16 944 053 3,7% Skatteår 2007 17,00 % 18 209 494 7,5% Skatteår 2008 16,50 % 18 892 139 3,7% Skatteår 2009 16,50 % 18 813 436-0,4% Skatteår 2010 16,50 % 20 446 012 8,7% Skatteår 2011 16,50 % 21 188 127 3,6% Skatteår 2012 16,50 % 21 895 776 3,3% Skatteår 2013 (28.10.2014) 16,50 % 23 224 891 6,1% Skatteår 2014 prognos 17,25 % 23 424 042 0,9% Skatteår 2015 prognos 17,25 % 23 658 282 1,0% ÅSUB: s preliminära förvärvsinkomstskattekalkyl för år 2015 kan studeras nedan. ÅSUB kalkylerar med att skatteinkomsterna i Hammarland för år 2015 är 24 134 000 ören. 14
Preliminär kommunalskattekalkyl (enligt debitering), Hammarland November 2014 (baserad på slutlig debiteringsstatistik för 2014) (1.000 euro) 2012 2013 2014** 2015** Förvärvsinkomster 34 536 35 354 36 279 36 745 Förändr., % 4,6 2,4 2,6 1,3 därav utlandsinkomster 3 831 3 694 3 700 3 700 Avdrag, riks- 7 070 7 146 7 310 7 549 Avdrag för inkomstens förvärvande 524 525 530 536 Förvärvsinkomstavdrag 2 153 2 107 2 118 2 128 Grundavdrag 764 758 775 821 Övr avdrag inkl pensionsink avdrag 3 629 3 756 3 888 4 065 Avdrag, åländska 1 363 1 067 1 082 1 094 Resekostnadsavdrag 860 751 766 778 Studielåneavdrag 4 3 3 3 Sjukdomskostn.avdrag 458 274 274 274 Studieavdrag 41 39 39 39 Allmänt avdrag 0 0 0 0 Avdrag, sammanlagt 8 433 8 213 8 392 8 643 "Beskattningsbar inkomst" 26 103 27 141 27 887 28 102 Skattesats 16,50 16,50 17,25 17,25 Kalkylerad skatt 4 307 4 478 4 810 4 848 Arbetsinkomstavdrag 174 168 176 187 Övr. avdrag från skatten mm. 520 478 488 497 Debiteras 3 613 3 832 4 146 4 163 Förändr., % 3,3 6,1 8,2 0,4 Den inkomst som motsvarar debiterad skatt 21 896 23 225 24 037 24 134 Förändr., % 3,3 6,1 3,5 0,4 Not: De debiterade skatterna (de skatter skattebetalarna ska betala) stämmer inte helt överens med de skatter som under året redovisas till kommunerna. (Källa ÅSUB) Den kommunalskatt som beräknas flyta in under år 2015 är 4 081 T. Det här är en ökning med 154 T (3,9 %) från budgeten för år 2014. Kommunens skattekraft/invånare är under genomsnittet på Åland. År 2013 var kommunens förvärvsinkomster/invånare 15 081. Med den här skattekraften ligger Hammarland på en 12: te plats bland de åländska kommunerna. 15
BESKATTNINGEN AV FÖRVÄRVSINKOMSTER (jämförelse mellan 2012 och 2013 års beskattning där 2013 års uppgifter är enligt läget den 28.10.2014) KOMMUN Kommunalskatt 2012 29.10.2013 Kommunalskatt 2013 28.10.2014 Besk förv ink 2012 Besk förv ink. 2013 Ökn. Minsk. 12-13 Ökn minskn. 12-13 % Beskbar ink per inv 2013 MARIEHAMN 35 788 738 37 486 235 216 901 442 227 189 303 10 287 861 4,74 % 19 941 SOTTUNGA 318 939 346 357 1 771 883 1 924 206 152 323 8,60 % 19 242 JOMALA 12 506 811 13 576 451 73 569 476 79 861 476 6 292 000 8,55 % 18 052 LEMLAND 5 105 487 5 530 948 31 418 382 34 036 603 2 618 221 8,33 % 17 672 BRÄNDÖ 1 329 188 1 332 853 7 818 753 7 957 331 138 578 1,77 % 16 752 LUMPARLAND 1 245 654 1 277 744 6 733 265 6 906 724 173 459 2,58 % 16 723 KUMLINGE 1 011 960 1 006 783 5 470 054 5 442 070-27 984-0,51 % 16 491 FINSTRÖM 7 519 791 7 997 818 38 563 031 41 014 451 2 451 420 6,36 % 16 276 SUND 2 885 465 3 123 053 15 186 658 16 437 121 1 250 463 8,23 % 15 974 SALTVIK 4 421 607 4 651 941 27 209 889 28 627 329 1 417 440 5,21 % 15 790 FÖGLÖ 1 485 788 1 530 092 8 613 264 8 870 099 256 835 2,98 % 15 507 HAMMARLAND 3 612 803 3 832 107 21 895 776 23 224 891 1 329 115 6,07 % 15 081 ECKERÖ 2 366 322 2 493 777 13 146 233 13 854 317 708 084 5,39 % 14 630 KÖKAR 705 203 705 656 3 616 426 3 618 749 2 323 0,06 % 14 417 VÅRDÖ 991 351 1 039 812 5 507 506 5 776 733 269 227 4,89 % 13 341 GETA 994 793 1 008 144 5 684 531 5 760 823 76 292 1,34 % 11 522 TOTALT 82 289 900 86 939 771 483 106 569 510 502 226 27 395 657 5,67 % 17 809 Fastighetsskatten beräknas enligt följande oförändrade grunder. Allmän fastighetsskatteprocent 0,20 %, byggnader för stadigvarande boende 0,00 %, andra byggnader 0,90 % och allmännyttiga samfund 0,00 %. Fastighetsskatten beräknas avkasta 85 T under år 2015. Beskattningsvärdet för byggnader uppskattas år 2014 vara för stadigvarande boende 30 183 T, annan bostad 6 807 T och allmänna 15 012 T. Ett uttag av fastighetsskatt för stadigvarande boende motsvarande 0,1 % innebär därmed 30 183 i skatteinkomster. Motsvarande siffra för förhöjning av allmänna byggnader är 15 012,- per 0,1 %. Fastighetsskattekalkyl per kommun 2014-2015, 1000 euro (enligt debitering) 2014 2014* 2014* 2014* 2015** Skatteprocenter Beskattningsvärden Skatt Debiterad Debiterad Stadigv. Annan Allmän Stadigv. Annan Allmän Stadigv. Annan Allmän Skatt Skatt bostad bostad skattepr. bostad bostad skattepr. bostad bostad skattepr. Totalt Totalt Brändö 0,00 0,90 0,0 9 607 3 757 5 482 0,0 33,8 0,0 33,8 34,1 Eckerö 0,00 0,90 0,7 19 280 7 488 23 480 0,0 67,4 164,4 230,3 232,4 Finström 0,00 0,90 0,8 51 999 5 750 23 892 0,0 51,8 179,2 227,0 229,0 Föglö 0,00 0,90 0,7 10 261 8 001 6 890 0,0 72,0 48,2 117,7 118,8 Geta 0,00 0,90 0,5 8 236 5 584 8 984 0,0 50,3 44,9 93,5 94,3 Hammarland 0,00 0,90 0,2 30 183 6 807 15 012 0,0 61,3 30,0 87,4 88,2 Jomala 0,00 0,90 0,5 94 938 5 931 74 391 0,0 53,4 372,0 416,9 420,7 Kumlinge 0,00 0,90 0,4 5 840 3 737 3 802 0,0 33,6 15,2 47,5 47,9 Kökar 0,00 0,90 0,8 4 648 4 100 3 941 0,0 36,9 31,5 67,1 67,7 Lemland 0,00 0,90 0,7 39 404 10 496 19 075 0,0 94,5 133,5 220,8 222,8 Lumparland 0,00 0,90 0,6 6 484 3 626 7 272 0,0 32,6 43,6 74,5 75,2 Saltvik 0,00 0,90 0,2 34 280 6 758 13 227 0,0 60,8 26,5 82,3 83,1 Sottunga 0,50 0,90 0,7 1 693 1 714 1 442 8,5 15,4 10,1 33,9 34,2 Sund 0,00 0,90 0,8 18 217 5 716 8 656 0,0 51,4 64,9 114,7 115,8 Vårdö 0,00 0,90 0,2 7 390 6 590 7 323 0,0 59,3 11,0 68,6 69,2 Mariehamn 0,30 0,90 0,2 284 991 850 186 137 855,0 7,6 372,3 1 237,0 1 248,1 Hela Åland 0,14 0,90 0,38 627 451 86 905 409 007 863,4 782,1 1 547,3 3 153,0 3 181,4 förändring, % 10,0 11,8 10,4 10036,0 12,0 33,3 74,2 0,9 Not: Föreningshus och dylikt har inkluderats i beskattningsvärdena även om de befriats från fastighetsskatten. (Källa: ÅSUB: Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014) Vad gäller samfundsskatten har den idag en mindre betydelse i kommunens finansiering. Det är trots det viktigt för kommunen att fortsätta utveckla möjligheter för företag att etablera sig i Hammarland för att öka antalet lokala arbetsplatser. En strategi för det här kunde vara bra att utarbeta. För år 2015 beräknas inkomsten från samfundsskatten till 45 T. Det är trevligt att se att Hammarlands kommuns samfundsskatter ökat under senaste år. 16
Kalkyl för kommunernas andel av samfundsskatten enligt debitering 2012-2015, euro 2012 2012 2013 2013* 2014 2014** 2015** 2015** Koefficient Skatt Koefficient Prel. skatt Koefficient Kalk. skatt Kalk. koeff. Kalk. skatt Brändö 0,01404087 82 263 0,01348332 77 171 0,01236404 68 002 0,01185402 59 270 Eckerö 0,00566003 33 161 0,00547527 31 337 0,00635180 34 935 0,00656045 32 802 Finström 0,02804823 164 329 0,03088052 176 742 0,04279017 235 346 0,03813968 190 698 Föglö 0,02179457 127 690 0,02609915 149 376 0,02861942 157 407 0,02172005 108 600 Geta 0,00068117 3 991 0,00062597 3 583 0,00079670 4 382 0,00102793 5 140 Hammarland 0,01598155 93 633 0,01411302 80 775 0,01269393 69 817 0,01039555 51 978 Jomala 0,10096366 591 526 0,11238506 643 226 0,13457284 740 151 0,15472913 773 646 Kumlinge 0,00105560 6 185 0,00145164 8 308 0,00174834 9 616 0,00177166 8 858 Kökar 0,00116692 6 837 0,00125197 7 166 0,00157410 8 658 0,00174892 8 745 Lemland 0,00552187 32 352 0,00533119 30 513 0,00730859 40 197 0,00975656 48 783 Lumparland 0,00532718 31 211 0,00560511 32 080 0,00651625 35 839 0,00865196 43 260 Saltvik 0,07484972 438 530 0,07630195 436 708 0,08535206 469 436 0,08821238 441 062 Sottunga 0,00085213 4 992 0,00099342 5 686 0,00100021 5 501 0,00090815 4 541 Sund 0,00172690 10 118 0,00214643 12 285 0,00296978 16 334 0,00370929 18 546 Vårdö 0,00067673 3 965 0,00089177 5 104 0,00111824 6 150 0,00109238 5 462 Mariehamn 0,72165288 4 228 020 0,70296419 4 023 354 0,65422354 3 598 229 0,63972190 3 198 609 Hela Åland 1,00000000 5 858 800 1,00000000 5 723 413 1,00000000 5 500 000 1,00000000 5 000 000 Förändring, % -37,6-2,3-3,9-9,1 Samfundsskatte-% 24,5 24,5 20,0 20,0 Kommunernas andel av skatterna, % 28,34 29,49 35,56 36,26 Not: Baserad på preliminär debiteringsstatistik för 2013 per 6.10.2014 Källa: ÅSUB, bearbetningar av debiteringsstatistik från Skattestyrelsen För år 2015 beräknas källskatten bli 25 T. 17
5. LANDSKAPSANDELARNA Landskapsandelarna har uppskattats enligt tabellen nedan: LANDSKAPSANDELAR 2013-2017 Ändamål Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ökn/min 14-15 % Allmän landskapsandel 84 662 84 441 87 064 87 064 87 064 3,11 % Komplettering av skatteinkomst 281 400 310 319 346 843 346 843 346 843 11,77 % Landskapsandel för socialvården 1 378 722 1 471 326 1 554 554 1 554 554 1 554 554 5,66 % Landskapsandel för undervisning och kultur 910 907 945 087 1 002 098 1 002 098 1 002 098 6,03 % Komplettering av kapitalskatt 47 317 40 000 43 000 43 000 43 000 7,50 % Kompensation åländska avdrag 38 155 49 500 9 000 9 000 9 000-81,82 % Nedskärningen i landskapsandel 2013-215 273-214 709-221 390-221 390-221 390 3,11 % TOTALT 2 525 891 2 685 964 2 821 169 2 821 169 2 821 169 5,03 % Landskapsandelssystemet förändrades från och med år 2008. Reformen innebar att landskapsandelarna för driften ökades och att landskapsandelarna för investeringar vad gäller grundskola och socialväsendet slopades helt. Även systemet för skattekomplettering ändrades. Vid utjämningen beaktas inte längre inkomsterna från samfundsskatten. Det positiva med det här är att de kraftiga variationerna i skattekompletteringen kan undvikas och den blir mera förutsägbar. En positiv sak med landskapsandelssystemet var den årliga justeringen enligt ett index för den kommunala basservicen. Det att indexjusteringen slopats under två år är beklagligt. Hammarlands kommun gör 2015 den tredje budgeten i bosättningsstrukturgrupp 3. Landskapsandelarna utgör totalt 37 % av verksamhetskostnaderna. 6. NYA TJÄNSTER I BUDGETFÖRSLAGET I förslaget till budget för år 2015 finns följande nya tjänster: Ökning: Assistent barnomsorg 0,8 Sysselsättning (utkomststödstagare) Minskning: Barnträdgårdslärare 0,5 Familjedagvårdare från 1.7.2014 1,0 Eftermiddagshemsledare 0,45 Personlig hjälpare 0,34 18