Budget 2016 Ekonomiplan GETA KOMMUN B U D G E T Fastställd i kommunstyrelsen

Transkript

1 GETA KOMMUN B U D G E T Fastställd i kommunstyrelsen Fastställd i kommunfullmäktige

2 2

3 Innehåll B U D G E T EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN GETA KOMMUNS SITUATION BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER STADGANDEN OM BUDGET BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER RESULTATRÄKNINGSDELEN DRIFTSEKONOMIDELEN FINANSIERINGSDELEN INVESTERINGSDELEN BUDGETENS BINDANDE NIVÅER DISPOSITIONSPLANER ÄNDRING AV BUDGETEN RESULTATRÄKNINGSDELEN RESULTATRÄKNINGEN DRIFTSEKONOMIDELEN UPPGIFTSOMRÅDEN KOMMUNLEDNING SOCIALNÄMNDEN SKOLNÄMNDEN BIBLIOTEK OCH KULTUR BYGGNADSINSPEKTION BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN VATTEN OCH AVLOPP AVFALLSHANTERING BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN LANTBRUKSNÄMNDEN FINANSIERINGSDELEN INVESTERINGSDELEN BALANSRÄKNINGSDELEN EKONOMIPLANDELEN INVESTERINGSPLANEN PERSONALÖVERSIKT

4 1. EKONOMISK ÖVERSIKT 1.1 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN Nedan en sammanfattning av Ålands statistik och utredningsbyrås (ÅSUB) rapport 2015:3 Ekonomisk översikt hösten Ålands ekonomi ÅSUB har reviderat upp sin prognos för årets och fjolårets tillväxt, vilket innebär att man nu räknar med en svagt positiv tillväxt båda åren; 0,5 respektive 0,8 procent. I nuläget ser det ut som att vi riskerar att få en rejäl minskning av befolkningstillväxten innevarande år (2015) i förhållande till de senaste åren, antagligen spelar de stigande lönenivåerna i tidigare emigrantländer in. På kort till medellång sikt kommer en sjunkande deltagandegrad på arbetsmarknaden och minskande arbetskraftsinvandring att pressa ner arbetslösheten. Konsumtionen ökar endast marginellt nästa år. En svag löneutveckling, avtagande befolkningstillväxt och stora pensioneringskullar håller nere den samlade privata konsumtionen och efterfrågan i ekonomin. Den offentliga sektorn Skatteintäkterna ger facit på riktningen i den ekonomiska utvecklingen. Enligt preliminära uppgifter från skatteförvaltningen kommer kommunalskatterna öka med 4,8 procent för de åländska kommunerna år 2014 jämfört med Motsvarande siffra för hela Finland är 3,7 procent. Över hälften av ökningen av de åländska skatteintäkterna förklaras dock av höjda skattesatser. Samfundsskatterna väntas 2014 öka med cirka 20 procent för de åländska kommunerna, vilket även det är högre än för hela Finlands kommuner sammantaget, vars ökning väntas bli cirka 14 procent. Enligt ÅSUBs prognoser väntas sedan samfundsskatterna ligga på en relativt oförändrad nivå år För år 2014 fastställde Ålandsdelegationen klumpsumman till 214,5 miljoner euro. Detta var en höjning med cirka 3,2 procent från Enligt uppgifter från statsbudgetförslaget för 2016 förväntas klumpsumman bli 221,0 miljoner euro 2015, vilket skulle innebära en ökning med 3,0 procent väntas klumpsumman sedan minska marginellt och utgöra 220,8 miljoner euro. Skattegottgörelsen till landskapet, den så kallade flitpengen, blir aktuell då de i landskapet debiterade inkomstskatterna överstiger 0,5 procent av motsvarande skatt för hela Finland. År 2012 uppgick flitpengen till 5,3 miljoner euro, medan den år 2013, som är det senaste år som flitpengen fastställts för, uppgick till knappt 7,0 miljoner euro. Enligt ÅSUBs prognoser beräknas skattegottgörelsen närmast växa till 9,6 miljoner euro för år 2014 och sedan ytterligare till 11,0 miljoner euro år För skattegottgörelsen är systematiken sådan att 2014 års belopp tas upp i 2016 års budget. För 2014 var summan av klumpsumman och flitpengen 219,8 miljoner euro. I år beräknas summan av de två stiga till 228,0 miljoner euro och 2016 till 230,3 miljoner euro. 4

5 1.2 GETA KOMMUNS SITUATION Geta kommun lyckas framställa en budget med positivt resultat trots att skatteintäkter och landskapsandelar inte ökar i paritet med verksamhetens kostnader. Resultatet är dock kraftigt försämrat i och med kostnadsökningar vilket inte täcks upp av andra intäkter. Befolkningstillväxten har stagnerat på en nivå mellan 490 och 500 personer vilket är positivt ur perspektivet att Geta kommun behåller sin position i befolkningsstrukturgrupp 1 men negativt då det hämmar skatteutvecklingen för kommunen. Investeringarna är fortsatt höga där det största önskade projektet för nästa år innefattar brandstationsshall och ny brandbil. Det finns behov av fortlöpande investeringar inom kommunens samtliga fastigheter. Många av investeringarna är absolut nödvändiga att genomföra under budgetår 2016 för att upprätthålla fastigheternas säkerhet och funktionsduglighet. Detta och genomförandet av nybyggnation av brandstationshall och inköp av ny brandbil resulterar i en dubbelt högre investeringsbudget än tidigare år. Behovet uppgår till cirka euro. Trots att resultatet försämras har någon skattehöjning inte rekommenderats. Kommunens likviditet stärktes under 2014 men situationen inför år 2016 innebär att genomförandet av investeringarna kräver extern finansiering. Kommunen utreder för närvarande hur en framtida organisation kan utformas som blir effektivare och som i större utsträckning har möjlighet att fokusera på verksamheternas interna utvecklingsarbete. Kommunstyrelsens förslag skiljer sig något från nämndernas just på grund av att kommunen är i början av en reformprocess. Bland annat föreslår kommunstyrelsen att de nya tjänsterna som föreslås blir tidsbundna. Kommunens finansiella situation är fortsättningsvis svårbedömd på medellång sikt i och med landskapsregeringens planerade reformer inom den kommunala sektorn där kommunernas socialtjänst tillsammans med översynen av landskapsandelssystemet utgör de mest centrala. Ingvar Björling, kommunstyrelsens ordförande 5

6 2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER 2.1 STADGANDEN OM BUDGET Kommunerna följer fr.o.m i tillämpliga delar den privata sektorns bokföringslag. Handels- och industriministeriets bokföringsnämnds kommunsektions anvisningar har följts vid uppgörande av budgeten. Budgeten för 2016 har uppgjorts enligt bestämmelserna i kommunallagens 10 kapitel 64 : Kommunen skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslaget till budget skall upprättas av styrelsen och överlämnas till fullmäktige före utgången av november månad. Fullmäktige skall anta budgeten före utgången av året. Budgeten skall innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten skall framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten skall bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Viktiga bestämmelser finns även i kommunens förvaltningsstadga: 96 Budgetens förverkligande Kommunfullmäktige godkänner i budgeten verksamhetsmål, anslag och beräknade inkomster för de enskilda organens uppgifter och projekt. Kommunstyrelsen, nämnder och direktioner godkänner dispositionsplaner som grundar sig på budgeten. Dessa organ kan överföra rätten att godkänna dispositionsplaner på underlydande tjänstemän. Kommunstyrelsen utfärdar vid behov verkställighetsdirektiv. Nämnd kan också utfärda dylika direktiv till nämnden underlydande förvaltning. 97 Ändringar i budgeten Eventuella ändringar i budgeten skall föreläggas kommunfullmäktige under budgetåret. Efter budgetåret kan ändringar i budgeten behandlas endast i undantagsfall. Efter det att bokslutet har undertecknats kan förslag till ändringar i budgeten inte föreläggas kommunfullmäktige. Vid förslag till ändringar i anslagen bör det organ som äskar om ändringar utreda vilken verkan ändringar får på målen för verksamheten och på de beräknade inkomsterna. Likaså måste man, innan ändringar görs i målen för verksamheten eller i de beräknade inkomsterna, utreda ändringarnas inverkan på anslagen. Målen styr anslagens användningsändamål, kvantiteten eller kvaliteten hos de tjänster som skall produceras eller anger den riktning i vilken verksamheten skall utvecklas. Verksamhetsmålen kan uppdelas på Kvantitet - stycketal, vikt, mått m.m. Kvalitet - förbättrande av varans och tjänstens kvalitet, helhetskvalitet Effektivitet - euro/prestation 6

7 Dessa kan vara bindande eller enbart som motivering. Fullmäktige fastställer vilka mål som är bindande. 2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER Budgetens struktur år 2016 är densamma som för år I kommunens budget för år 2016 anges både externa och interna utgifter och inkomster. Internt är det främst kostnaderna för fastighetsskötseln, matservicen och interna hyror som fördelats. Kommunallagen förutsätter inte någon formell balansering av inkomsterna och utgifterna på årsnivå, det vill säga att kommunerna skall sträva efter att årligen uppvisa nollresultat. Räkenskapsperiodens resultat enligt budgeten kan visa över- eller underskott. I verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige skall kommunstyrelsen föreslå åtgärder som gäller disponeringen av räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. 2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN Resultaträkningsdelen visar hur väl inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de utgifter, räntor och övriga finansiella utgifter som den kommunala servicen medför samt de planenliga avskrivningar som egendomens förslitning förutsätter. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget anger hur mycket av driftsekonomins kostnader som skall täckas med skatteintäkter och landskapsandelar. Årsbidrag Årsbidraget, som är den viktigaste posten, är ett mellanresultat som beskriver kommunens totala inkomstfinansiering. Av årsbidraget framgår huruvida kommunens inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorer med lång verkningstid, dvs. avskrivningarna på anläggningstillgångar. Före årsbidraget anges intäkter och kostnader för den regelbundna verksamheten. Genom att de extraordinära posterna och avskrivningarna placerats efter årsbidraget garanteras att årsbidraget för olika år och olika kommuner är jämförbart. I en kommun där ekonomin är i balans täcker årsbidraget avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan bör motsvara det genomsnittliga årliga behovet av reinvesteringar. Ett årsbidrag som täcker reinvesteringarna innebär att kommunen inte behöver skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller minska sitt rörelsekapital för att hålla produktionsmedlen funktionsdugliga. Årets resultat och överskott/underskott Årets resultat visar verksamhetens resultat när även extraordinära poster och avskrivningar beaktats och överskott/underskott när även bokslutsdispositionerna (bl.a. ändringar i reserveringar och fonder) medtagits. 7

8 2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN Geta kommuns driftsekonomidel består av 13 uppgiftsområden enligt följande: Kommunledning Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Barnomsorg Undervisningsverksamhet Bibliotek och kulturaktiviteter Byggnadstillsyn Byggnader och anläggningar Vatten och avlopp Avfallshantering Trafikleder och allmänna områden Brand- och räddningsnämnden, gemensam för Ålands landskommuner Lantbruksnämnden, gemensam för Norra Åland Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen. I budgetens driftsekonomidel ställer fullmäktige upp målet för verksamheten samt anvisar ifrågavarande organ de anslag och beräknade inkomster som behövs för skötseln av uppgiften eller uppgifterna. Kommunen definierar själv de uppgiftshelheter för vilka fullmäktige ställer upp verksamhetsmål och godkänner anslag och beräknade inkomster. 2.5 FINANSIERINGSDELEN Finansieringskalkylen utgör en central del av kommunernas budget och bokslut. Med hjälp av den samlas internt tillförda medel, investeringar och andra kapitalutgifter samt kapitalfinansiering i en enda kalkyl. Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i kommunens budget vid sidan av resultaträknings-, driftsekonomi- och investeringsdelarna. 2.6 INVESTERINGSDELEN Kostnadskalkylen anger projektets totala beräknade, återstående investeringskostnad, oberoende av hur denna kostnad fördelas över olika år. Om förverkligandet av ett projekt eller en del av ett projekt försenas jämfört med den tidtabell som man har räknat med i budgeten, skall anslagen för denna investering periodiseras om. Kommunen kan reservera medel för kommande investeringar genom att göra en investeringsreservering av räkenskapsperiodens överskott. Användningen av en investeringsreservering eller -fond för finansieringen av ett projekt eller en projektgrupp skall framgå separat i en bindande motivering. Däremot kan kommunen inte reservera medel för pågående eller kommande investeringar genom att omvandla outnyttjade anslag till reservationsanslag. Gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar Gränsen för småanskaffningar ändrades från och med 2014 från euro till euro. Beloppet utgör gränsen mellan driftsekonomidelen och investeringsdelen. Här finns även undantag från regeln till exempel ifall man anskaffar en särskild grupp inventarier i vilken olika inventarier ingår, var för sig till mindre belopp, men deras sammanräknade 8

9 anskaffningsvärde överstiger gränsvärdet. I dylika fall kan totalanskaffningen räknas ihop och budgeteras i klump under investeringsdelen. Att märka är att till exempel årsunderhåll inte skall aktiveras trots att beloppet klart kan överstiga gränsen för småanskaffning, medan en ombyggnads- eller grundförbättringsutgift som överstiger gränsvärdet är en investering. 2.7 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen finns som tidigare den löpande verksamhetens kostnader, intäkter och nettobelopp angivna. Anslagen och de beräknade intäkterna (exkl. interna poster) per uppgiftsområde föreslås för år 2016 vara bindande gentemot kommunfullmäktige till nettobelopp. Givna mål anses som riktgivande om fullmäktige inte beslutat annat. Kommunfullmäktige beslutar således skilt vilka mål som är bindande. Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt. Resultaträkningsdelen Följande poster är bindande till nettobelopp: Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Ränte- och övriga finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader Finansieringsdelen Anslaget för ökning eller minskning av långfristiga lån är bindande. 2.8 DISPOSITIONSPLANER Sedan fullmäktige godkänt budgeten, förser kommunstyrelsen den med verkställighetsdirektiv och ger den till nämnderna och övriga enheter som skall följa den. Härefter fastställer kommunstyrelsen eller ifrågavarande nämnd en dispositionsplan, genom vilken den preliminära dispositionsplanen justeras till att motsvara fullmäktigebesluten. Samtidigt fattar organet sina egna beslut om hur uppgifterna skall utföras och anslagen användas. Utgående från de mål som fullmäktige godkänt ställer organet i dispositionsplanen upp exaktare mål. 2.9 ÄNDRING AV BUDGETEN Om ändring i budgeten beslutar fullmäktige. Rätten och skyldigheten att föreslå ändringar i budgeten gäller på samma sätt både anslagen och målsättningarna. När ett anslag höjs eller en beräknad inkomst sänks skall behovet att ändra målsättningarna för verksamheten bedömas. Bestämmelser om tilläggsbudget finns inte längre. 9

10 Ändringar i budgeten skall man sträva efter att göra omedelbart under budgetåret, genast när det blir klart att en ändring är nödvändig. Om överskridningen av ett bindande anslag eller underskridningen av en beräknad inkomst väsentligt inverkar på räkenskapsperiodens resultat, skall den såsom ändring föreläggas fullmäktige för godkännande innan bokslutet överlämnas till revisorerna för granskning. Delanslagen under respektive anslag omdisponeras av kommunstyrelsen vad gäller anslaget för Kommunledning och anslagen under resultaträkningsdelen. Nämnderna har rätt att inom ramen för sina anslag omdisponera medel mellan delanslag. Såvida kommunstyrelsen eller nämnden ej annorlunda förordnat omdisponerar avdelningscheferna medlen på kontoslagsnivå. Överföring av medel mellan personalutgifter och övriga utgiftsslag avgörs dock i regel av respektive nämnd eller kommunstyrelsen. 10

11 3. RESULTATRÄKNINGSDELEN 3.1 RESULTATRÄKNINGEN Alla kostnadsställen BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter INTÄKTER Totalt KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader KOSTNADER Totalt VERKSAMHETSBIDRAG Totalt SKATTEINKOMSTER Kommunal inkomstskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Källskatt SKATTEINKOMSTER Totalt LANDSKAPSANDELAR Allmän landskapsandel Kompensation för skatteavdrag Landskapsandel för social- och hälsovård Landskapsandel för undervisning och kultur Finansieringsunderstöd Kompensation för kapitalinkomstskatter Övriga landskapsandelar LANDSKAPSANDELAR Totalt FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt EXTRAORDINÄRA POSTER -400 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt Årsbidrag (Årets resultat exkl. av- & nedskrivningar) Verksamhetsintäkter/kostnader -11% -10% -12% Årsbidrag/Avskrivningar 203 % 17 % 64 % Skattebidrag/Invånare Årsbidrag/Invånare Invånarantal

12 3.2 DRIFTSEKONOMIDELEN KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDENA SAMMANLAGT C10 Driftshushållning BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 Externa RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETSBIDRAG INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Totalt PER UPPGIFTSOMRÅDE VERKSAMHETENS KOSTNADER BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 Driftshushållning Kommunledning Socialnämnden Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Skolnämnden Undervisningsverksamhet Barnomsorg Bibliotek och kultur Byggnadstillsyn och kommunalteknik Byggnadstillsyn Byggnader och lokaler, uthyrning Avfallshantering Vatten och avlopp Trafikleder och allmänna områden Gemensamma brand- och räddningsnämnden Lantbruksnämnden Finansiering Totalt

13 4. UPPGIFTSOMRÅDEN 4.1 KOMMUNLEDNING C110 Kommunledning BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Verksamhetsområde Kommunledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommundirektör och kommunkansli. Verksamhetsområdet omfattar huvudområdena allmän förvaltning, samhällsplanering, rättsväsende och säkerhet samt näringsliv. Kommundirektören och kommunkansliet förbereder ärendena inför styrelse och fullmäktige. Kommunkansliet stöder och koordinerar övriga förvaltningsfunktioner. Till allmän förvaltning hör resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunkansli, beskattning och övrig allmän förvaltning samt fritidsoch ungdomsverksamhet. Hit hänförs även försäkringsutgifter, utgifter för företagshälsovård, personalrekreation, stipendium för eftergymnasiala studier, samt understöd till samfund och representation. Konstateras att inga val kommer att ske under år Samhällsplanering utgör en egen resultatenhet, liksom näringsliv. Området fritids- och ungdomsverksamhet omfattar kommunens idrotts- och friluftsliv samt ungdomsarbete. Samarbete med befintliga föreningar i kommunen för ungdomarnas bästa. Verksamhetsmål Kommunledningens huvudsakliga fokus ligger på att, för en fortsatt positiv ekonomisk utveckling, arbeta för att främja möjligheterna att bo och verka i Geta. En fortsatt stor inflyttning ska säkras genom en attraktiv miljö för boende och företagande. Geta kommun ska i all verksamhet beakta sparsamhet med naturresurserna, kretsloppsfrågor och att en ekologiskt hållbar utveckling främjas. Kommunen avser också att främja produktion av och handel med lokala varor och tjänster. Kommunen utreder för närvarande hur en framtida organisation kan utformas som blir effektivare och som i större utsträckning har möjlighet att fokusera på verksamheternas interna utvecklingsarbete. 13

14 Åtgärder Genomförande av den av fullmäktige eventuellt beslutade förvaltningsreformen. Rekrytering av ordinarie kommundirektör på 80 procent med uppgift att stödja verksamheternas interna utvecklingsarbete. Uppdraget blir tidsbundet. Verksamheternas interna utvecklingsarbete kommer att kräva fokus på tydliga rutiner, tydlig uppgiftsfördelning och tydligt ledarskap, där utbildning av personalen är en viktig del. Generellt för kommunen ska ärendehanteringen effektiviseras genom digitalisering. Fortsatt arbete med upprustning av kommunens byggnader och anläggningar. Färdigställa arbetet med bostadsplanering i Vestergeta. Kommunstyrelsen konstaterar att liggande förslag är högre än budgetdirektivet, men detta beror på att kostnaden för den utökande ekonomtjänsten inte fanns i bokslut 2014 och därmed inte budgetdirektivet. Investeringar Det finns för 2016 inga investeringar planerade. Verksamhetsplan Fortsätta implementering av kommunens förvaltningsreform. Fortsätta det interna utvecklingsarbetet. Hantering av reformer så som Kommunernas socialtjänst, landskapsandelsöversyn och liknande. Kostnadsfokus om avmattningen för skatteutvecklingen fortsätter. Uppföljning och intern kontroll Budget, kassaflöde, investeringar och befolkningsutveckling följs upp vid respektive kommunstyrelse och kommunfullmäktigemöte. Statistik levereras till ÅSUB och andra institutioner regelbundet. Inspektioner utförs av tillsynsmyndigheter och deras rekommendationer implementeras. 14

15 4.2 SOCIALNÄMNDEN Socialnämndens verksamhetsområden är 1. Allmän social verksamhet samt 2. Hemservice och äldreomsorg. C300 Socialnämnden BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET C310 Allmän social verksamhet BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt Interna totalt RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN KOSTNADER Interna totalt Totalt Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar socialnämnden och kansli. service för barn och familjer (socialt arbete, barnskydd, anstalts- och familjevård inom barnskyddet). service för handikappade (handikappservice, specialomsorgen, närståendevård för yngre). missbrukarvård. övrig socialvård (sysselsättningsverksamhet). Verksamhetsmål Det centrala målet och verksamhetsprincipen är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård utgående från gällande lagstiftning och budgeterade medel. 15

16 SOCIALNÄMNDEN OCH KANSLI Socialkansliet är gemensamt för Finström och Geta. Geta erlägger en samarbetsersättning enligt avtal. Personalen består av socialchef med övergripande ansvar över den sociala verksamheten i kommunerna samt socialt arbete i barnskydd samt barnatillsyningsmannens uppgifter. Socialarbetare som arbetar med barnskydd, utkomststöd, missbrukarvård samt sysselsättning. Socialarbetare med ansvar över äldreomsorgen samt handikappservice, specialomsorg och närståendestöd. Faderskapslagen har reviderats och träder i kraft , verkningarna för kommunens barnatillsyningsman är ännu oklara. Ekonomi Samarbetsavtalet mellan de två kommunerna justerat. Verksamhetsmål 2016 Lagstadgad service erbjuds till kommunens invånare fortsättningsvis, en förmiddag per vecka finns socialarbetare på plats i kommunkansliet i Geta. En effektivare handläggning av klientärenden genom ibruktagning av IT-tjänster anpassade för socialvård. Samarbetsavtal med övriga norråländska kommuner gällande individ- och familjeomsorg. Åtgärder Inköp och ibruktagning av Abilita socialvård, moduler för barnatillsyn, närståendestöd samt inscanningsmodul inklusive maskinvara. Utreda möjlighet till uppkoppling mot FPAs datasystem Kelmu. Initiera frågan samt ingå samarbetsavtal med de övriga norråländska kommunerna för att trygga möjlighet till beslutsfattande vid kortare frånvaro av behörig tjänsteman, främst inom barnskyddet. Uppföljning Abilita socialvård möjliggör uppföljning i form av olika rapporter och statistikuppgifter, t.ex. att lagstadgade behandlingstider efterföljs. SERVICE FÖR BARN OCH FAMILJER Verksamhetsområdet omfattar socialt arbete (köp av tjänster från Folkhälsans familjerådgivning, kostnader för fältarna), barnskydd (kostnader för stödpersoner/stödfamiljer samt familjearbete som en köptjänst av Sunds kommun) samt anstalts- och familjevård inom barnskyddet (köp av tjänster samt kostnader för familjehem). Ekonomi Samtliga kostnader beräknade enligt uppgifter för För köp av familjearbete har euro budgeterats. Antal besök på familjerådgivning beräknas öka och det innebär ökade kostnader. Ökade kostnader för familjehem främst beroende av ny lagstiftning samt att familjehemmen utökades Ingenting budgeterat för anstaltsvård inom barnskyddet. Verksamhetsmål 2016 Familjearbete skall erbjudas som stödtjänst i barnskyddets öppenvård samt om möjligt även i förebyggande arbete innan familjerna är inom barnskyddets öppenvård. Detta kräver att familjearbete kan köpas om 10 % under året. Kommunens socialarbetare fortsätter att i samarbete med Rädda barnen r.f. rekrytera nya stödfamiljer samt familjehem. 16

17 Åtgärder Kommunens familjearbete köps av Sunds kommun, 10 % av heltid. Detta under förutsättning att Sunds kommun har möjlighet att sälja tjänsten. Förvaltningen får avgöra hur utökningen fördelas under året. Finström kommer inte att ha möjlighet att sälja av sina familjearbetarresurser under Behovet av stödfamiljer och familjehem bedöms öka. För att snabbt kunna tillgodose behovet behövs en bank av aktiva stödfamiljer. Uppföljning Uppföljning av barnskyddsärenden görs regelbundet i form av möten, nätverksmöten, statistiköversikter och dylikt. Uppföljning av insatsen familjearbete görs regelbundet tillsammans med klienten det berör. Nyckeltal SERVICE FÖR BARN OCH FAMILJER Bokslut Kostnad Budget (30.6) 2016 Folkhälsans familjerådgivning, kostnad Antal besök Kostnad per besök Öppna stödåtgärder barnskydd Antal stödfamiljer/stödpersoner Familjearbete, kostnad Familjearbete, antal familjer 0 1 Klientrelationer 4 5 Utredningar om behov av barnskydd, antal barn 0 4 Inkomna barnskyddsanmälningar 3 10 Familjehem, inkl. eftervård, kostnader Antal familjehem Ungdomsverksamhet, Fältarna, kostnad SERVICE FÖR HANDIKAPPADE Resultatområdet omfattar handikappservice samt specialomsorgen. Verksamhetens övergripande lagrum är, lag om service och stöd p.g.a. handikapp och lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Handikappservice regleras i Lag och Förordning om service och stöd på grund av handikapp. Det finns vissa serviceformer i Lag om service och stöd på grund av handikapp som beviljas såsom subjektiva rättigheter, det vill säga tjänster för gravt handikappade som under förutsättning att lagens krav uppfylls, medger rättigheter för klienterna oberoende om det finns budgeterade medel eller inte. De subjektiva rättigheterna är färdtjänst, serviceboende, ändringsarbeten i bostaden, dagverksamhet samt personlig assistans. Därutöver finns det anslagsbundna rättigheter och dessa beviljas om lagens krav uppfylls och det finns budgeterade medel. De anslagsbundna rättigheterna är rehabiliteringshandledning, anpassningsträning, delvis anskaffning av nödvändiga kläder och specialkost samt delvis anskaffning av maskiner, redskap och anordningar för att klara de dagliga funktionerna. Handikappservicens budget omfattas av kostnader för understöd till handikappade, byggtjänster, stöd för personliga 17

18 assistenter och färdtjänst som är beviljad i enlighet med Lag om service och stöd på grund av handikapp. Största delen av kostnaden för understöd till handikappade består av ersättning för assistentlöner. Specialomsorgen är i kommunen inrättad som en köptjänst/förmedlingstjänst från Ålands omsorgsförbund k.f (ÅOF) och De utvecklingsstördas väl r.f. (DUV). ÅOF:s verksamhet omfattar boendeservice, stödboende, korttidsvård, daglig verksamhet, fritidsverksamhet, omsorgsbyråverksamhet samt annan service såsom personliga assistenter. Verksamhetsmål 2016 Att tillhandahålla en god vård och service för kommunens invånare samt att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför. Att kommunens invånare ska erhålla de stöd som man är berättigad till för att uppfylla lagens syfte. Att beviljandet av service stöds av individuella serviceplaner. Informera om handikappservice, specialomsorg samt till närståendestöd. Motivering och åtgärder Att utgående från ansökningar och vårdplanering bevilja lagstadgad service inom verksamhetsområdena. Att följa med utvecklingen och delta i utbildning inom verksamhetsområdena. Verksamheten för specialomsorgen utgår från att bevilja lagstadgad service utgående från efterfrågan, behov och rättighet till beviljad service. Uppgörande och uppföljning av individuella serviceplaner såsom ett redskap för att dokumentera hjälpbehov samt underlätta ordnandet och genomförandet av de tjänster och stödinsatser som motsvarar behoven. Följa med utvecklingen inom lagstiftningen och delta i utbildning gällande handikappservice. Nyckeltal Ålands omsorgsförbund k.f. Årtal Kostnad * *Uppgifterna för år 2015 avser kostnaden t.o.m. augusti 2015 för ÅOF. Uppskattade kostnader för service från Ålands omsorgsförbund utgående från budgetförslag från Ålands omsorgsförbund för åren 2013, 2014 och Årtal Dagl.verks/timme Boende/dygn ,10 228, ,80 221, ,37 215,76 18

19 MISSBRUKARVÅRD Resultatområdet omfattar öppenvårdstjänster genom köptjänster inom missbrukarvård av alkohol- och drogmottagningen (Mariehamns stad). Ekonomi Besöken på alkohol- och drogmottagningen väntas öka och därmed ökar också kostnaderna. Ingenting är budgeterat för vård på behandlingshem. Verksamhetsmål 2016 Erbjuda lagstadgade öppenvårdstjänster till personer med beroendeproblematik och deras anhöriga samt genom ett aktivt förebyggande socialt arbete arbeta för att motivera personer att ta kontakt med alkohol- och drogmottagningen då problematiken föreligger. Fortsättningsvis arbeta aktivt för ett gott samarbete och utveckla arbetsmetoderna mellan behandlare på alkohol- och drogmottagningen och barnskyddet. Vid behov ombesörja vård på behandlingshem i samarbete med alkohol- och drogmottagningen. Åtgärder Kommunen köper öppenvårdstjänster av alkohol- och drogmottagningen, Mariehamns stad. Behovet är svårt att uppskatta, men förväntas öka. För barn i grundskolan ersätts en del av prenumerationskostnaderna för EOStidningen som en förebyggande åtgärd. Uppföljning Uppföljning sker genom kontakt med berörda parter, främst familjer inom barnskyddet. Nyckeltal MISSBRUKARVÅRD Bokslut Kostnad Budget (30.6) 2016 Öppna stödtjänster, kostnad 117, Alkohol- och drogmottagningen, besök 1 13 Kostnad per besök 117,60 110,00 ÖVRIG SOCIALVÅRD Resultatenheten omfattar utkomststöd, förebyggande utkomststöd samt sysselsättningsverksamhet och sysselsättningsarbete. Resultatenheten omfattar också kostnader för Ålands fountainhouse r.f./klubbhuset Pelaren. Ekonomi För utkomststöd budgeteras samma summa som 2015, detta trots att utkomststödets grunddelar förväntas stiga. Kostnader för besök på Ålands fountainhouse/pelaren uppskattas till 500 euro. För sysselsättningsstöd (i samarbete med AMS) är ingenting budgeterat. Sysselsättningsverksamhet enligt samma omfattning som 2015, inklusive en plats vid Fixtjänst. Verksamhetsmål 2016 Kartlägga orsakerna till behov av utkomststöd för att bättre rikta det sociala arbetet där behovet finns. Personer som redan är beviljade sysselsättnings/arbetsverksamhet fortsätter som tidigare, budgeterade medel finns för en person till. 19

20 Åtgärder Socialarbetaren kartlägger orsaken till utkomststöd enligt olika kategorier enligt svensk modell för att bättre rikta det sociala arbetet. Uppföljning Uppföljning gällande utkomststödet sker regelbundet med klienter samt genom att aktivt arbeta för att klienter inom utkomststödet ska få en annan inkomstkälla. Uppföljning gällande sysselsättningsverksamhet sker regelbundet tillsammans med klienten det berör samt aktuell arbetsplats. Nyckeltal ÖVRIG SOCIALVÅRD Bokslut Kostnad Budget (30.6) 2016 Utkomststöd, kostnad , , Antal beslut Antal hushåll Förebyggande utkomststöd, kostnad 424, , Sysselsättningsverksamhet, kostnad , , Antal personer

21 HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG Verksamhetsområdet omfattar vård på åldringshem hemservice och äldreboende närståendevård. C320 Hemservice och äldreomsorg BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Kommunstyrelsens förslag: Föreståndartjänsten ombildas vid Hemgården till 80 procent under året, med endast administrativa uppgifter. En arbetsgrupp tillsätts för att bereda frågan och överlag ta fram riktlinjer för fortsatt utveckling av kommunens hemservice och äldreomsorg. Försöket med ansvarig hemvårdare avslutas i samband med ombildningen av föreståndartjänsten. Den föreslagna tjänsten som kock utgår. Enligt budgetförslag 2016 har kommunen totalt 288,4 procent kökspersonal som är budgeterad under daghemmet Kotten, Hemgården samt centralköket. Kommunstyrelsen föreslår att eventuella utökningar görs på centralköket för att daghemmet Kottens och Hemgårdens behov ska kunna tillgodoses. Den tillfälliga befattningen som köksbiträde förlängs t.o.m från och med anställs köksbiträde om 78,4 procent på centralköket. Anställningen är tillfällig t.o.m Under november utvärderas upplägget. Den föreslagna utökningen av städare inklusive matutkörare till 78,4 procent utgår. Städare kvarstår som 50 procent och är tidsbunden fram till Kommunens städpersonal ska under året samordnas under kommunens fastighetsförvaltning vilken kan innebära ombildning av tjänster. Totalt för De gamlas hem reserveras medel för cirka 720 vårddygn (i jämförelse med socialnämndens förslag om cirka vårddygn). KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT: Enligt förslag. VÅRD PÅ ÅLDRINGSHEM Resultatområdet omfattar De Gamlas Hem. Geta kommun är medlem i kommunalförbundet för De Gamlas Hem k.f. och äger där 2 platser för institutionsvård. 21

22 Verksamhetsmål 2016 Målsättningen för De Gamlas Hem k.f. (DGH) är att nyttja institutionsvård i den omfattning som är ändamålsenligt utgående från vårdbehov. Åtgärder DGH har haft svårigheter att få platserna tillsatta. Det nya grundavtalet medger förändringar i verksamheten för DGH på det sättet att även yngre personer kan beviljas vårdplats vid kommunalförbundet samt att en avgift kommer att faktureras till medlemskommunerna för de platser som inte nyttjas av kommunen eller är utlånad till annan kommun. DGH diskuterar även namnbyte och att ombilda en del av institutionsvårdsplatserna till effektiverat servicehusboendeplatser. Målsättningen med det nya grundavtalet har varit att bredda verksamheten, öka beläggningen och därmed minska kostnaderna per vårddygn vid hemmet. Kostnaden för institutionsvård vid DGH har budgeterats utgående från kommunalförbundets förslag till budget för år 2016, men utgående från att Geta kommun nyttjar cirka vårddygn. En ändring inför år 2016 är att DGH i sitt budgetförslag föreslår differentierade dygnskostnader på så sätt att institutionsvården föreslås kosta 189,49 euro per dygn, institutionsvård för demensvård 252,34 euro per dygn och servicehusboende 165,86 euro per dygn. 1 Geta kommuns andel av investeringskostnaderna föreslås inför år 2016 vara euro. DGH har startat dagverksamhet för personer med demenssjukdom och det har upptagits budgetmedel för att en person ska kunna delta två dagar per vecka. HEMSERVICE OCH ÄLDREBOENDE Resultatområdet omfattar servicehuset Hemgården, hemservice på fältet samt stödtjänster i form av färdtjänst, måltidsservice, städ- och badservice samt trygghetslarm. Verksamhetsmål 2016 Att då det är möjligt bemöta efterfrågan på service utgående från att i första hand bevilja hemservice till det ordinarie boendet i kommunen. Då det inte längre är möjligt att bo kvar i ordinarie boende ska beviljande av boendeplats utgå från vårdbedömning. Att utöka antalet besök till ordinarie boende i kommunen. Stödtjänster erbjuds utgående från behov. Målsättningen för måltidsservicen är att boende i ordinarie hem i kommunen ska kunna få hem en varm måltid alla dagar i veckan. Att fortsättningsvis arbeta i enlighet med gällande avtal för Sammanhållen hemvård med ÅHS, hemsjukvården och kommunens närvårdare. Att följa med utvecklingen angående vårdtyngdsmätningsinstrument. Ålands landskapsregering betalar för en projektledare som arbetar på De Gamlas Hem k.f för att utreda möjlighet för att samtliga åländska kommuner samt kommunalförbundet för DGH gemensamt ska köpa in ett vårdtyngdsmätningsinstrument. Åtgärder Det är kvalitativt värdefullt att ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinarie boende även då ett hjälpbehov uppstår. Om fler beviljas hemservice och stödtjänster till ordinarie boendet minskar efterfrågan på boendeplatser vid det effektiverade servicehemmet Hemgården. För att kunna utöka hemservicen till de ordinarie hemmen behöver det 1 Prisuppgifterna har justerats i texten ovan efter nämndens behandling, i enlighet med uppdaterade uppgifter från De gamlas hem. 22

23 finnas möjlighet att erbjuda service samt tillräckligt många närvårdare. Inför år 2016 föreslås att en ny närvårdare inrättas. Centralköket i Geta skola tillreder lunchmåltiden på vardagar för äldreomsorgen. Detta är endast en liten del av all mat som behöver tillredas och hanteras för äldreomsorgen. Vid Geta hemgård serveras fem måltider per dygn, frukost, lunch, kaffe, middag och kvällsmål. Antalet dagar som Centralköket är stängt utgör 113 för år 2016 och då hemservicens personal tillreder och hanterar all matlagning. Det föreslås inför år 2016 att en tillfällig anställning som köksbiträde, sedan år 2013, omändras till en ordinarie anställning som kock med omfattningen heltid. Ytterligare föreslås att en anställning som städare inrättas med omfattningen 78,4 % av heltid. Om det blir aktuellt att köpa in RAI-soft som vårdtyngdsmätningsinstrument kräver det en viss utökning av personalen inom äldreomsorgen samt inköp av flera datorer till Hemgården. ANNAN SERVICE FÖR ÄLDRE Resultatområdet omfattar närståendestöd. Verksamhetsmål 2016 Sträva mot att uppfylla Kvalitetsrekommendationerna om tjänster för äldres, (Social- och hälsovårdsministeriet 2008:4), mål att 5-6 % av andelen 75 år och äldre kan bo kvar i ordinarie boende stöd för närståendevård. Bevilja stöd för närståendevård utgående från efterfrågan och kommunens fastställda kriterier för beviljande och uppfölja beviljad vård. Informera om rätten till närståendestöd för vård av anhörig. Åtgärder Stöd för närståendevård är en lagstadgad social service som möjliggör kvarboende i ordinarie hem även då ett hjälpbehov uppstår. Aktivt sprida information om möjligheten att ansöka om närståendevård som ett alternativ till annan lagstadgad service. Personal Äldreomsorgens personal arbetar förutom administration med vård-, köks- och städuppgifter samt matutkörning. Personalen föreslås bestå av en föreståndare 100 % som arbetar 60 % föreståndare och 40 % närvårdare, en 100 % ansvarig närvårdare som arbetar 50 % ansvarig närvårdare och 50 % närvårdare, 692 % närvårdare, varav 192 % närvårdare har anställning för nattarbete, 100 % kock och 78,4 % städare. Socialarbetaren med ansvar över äldreomsorg handhar institutionsvården, närståendestöd för äldre, färdtjänst samt administration gällande budget, verksamhetsberättelser och lagstiftning. Hemsjukvården inom ÅHS har det medicinska ansvaret och Geta kommun har tecknat avtal med ÅHS angående Sammanhållen hemvård, vilket innebär ett utbyte av arbetsuppgifter mellan hemsjukvårdens och hemservicens personal. Personal, inrättade befattningar, procent Hemgården Föreståndare Ansvarig närvårdare Närvårdare Närvårdare/natt Städare inkl. matutkörn ,4 Kock

24 Köksbiträde 78,4 78,4 0 PERSONAL TOTALT 1032,4 1032,4 1282,4 År 2013 inleddes ett försök med anställning av köks- och städbiträde. Anställningen har på prov övergått till 78,4 % köksbiträde och 50 % städbiträde. Upplägget föreslås att permanentas inför år 2016 så att köksbiträdet ombildas till heltids kock och städaren permanentas till 78,4 %. Under år 2015 har inletts ett försök med att ombilda en närvårdare till ansvarig närvårdare och detta föreslås att det permanentas inför år Nyckeltal Antal vårddygn Hemgården År Antal vårddygn Det finns 9 boendeplatser vid det effektiverade servicehusboendet Hemgården. Antal vårddygn vid De Gamlas Hem k.f År Vårddygn Nettokostnad * * ** *Till och med augusti **Har räknat med en dygnskostnad omfattande 185,47 euro för 6 institutionsvårdsplatser. Demensvårdsplatser kostar 252,73 euro per dygn. Utöver detta tillkommer kostnader för investeringar och ersättning för outnyttjade vårdplatser. Vårdklasser och arvoden för närståendestöd Vårdklass ,50 386,20 * 2 540,00 545, ,00 829,00 *har inte ännu uppgifter om den lagstadgade indexjusteringen för arvode för närståendestöd för år för socialnämndens samtliga verksamhetsområden Att följa med utvecklingen inom verksamhetsområdena avseende ny lagstiftning samt hur den påverkar kostnadsutvecklingen. I riket kommer det grundläggande utkomststödet att överföras till FPA den , om Åland väljer samma linje kommer andelen utkomststödsansökningar i kommunen att minska. Social- och hälsovårdsministeriet i Finland har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att sammanslå nuvarande lag om service och stöd på grund av handikapp och lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda till en ny speciallag om handikappservice samt utreda övriga reformbehov inom lagstiftning som gäller handikappservice. Den nya lagen har beräknats att börja gälla från den i Finland. Lagförslag om kommunernas socialtjänst (KST) är antaget av lagtinget, det är svårt att förutspå på vilket sätt förslaget kommer att påverka kommunen. Olika alternativ gällande sammanslagning av de norråländska socialkanslierna samt också Brändö och Kumlinge har diskuterats men något beslut är ännu inte fattat. 24

25 Geta kommun har genom en långsiktig, medveten satsning på kvarboende och hemservice i kommunen samt stödtjänster ökat andelen äldre som vårdas inom öppenvården. Geta kommun äger två (2) platsandelar i De Gamlas Hem och målsättningen gällande institutionsvården under perioden är att erbjuda vårdplatser utgående från efterfrågan och behov samt att sträva mot att uppfylla Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldres, (Social- och hälsovårdsministeriet 2008:4) mål att 3 procent av andelen 75 år och äldre kan vårdas i institutionsvård. Den 1 juli 2013 antogs en ny lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, den så kallade äldreomsorgslagen i kraft i riket. Det pågår arbete att lagstifta om en motsvarande lag på Åland. 25

26 4.3 SKOLNÄMNDEN C400 Skolnämnden BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Verksamhetsområde Skolnämnden handhar övervakningen av barnomsorgen och grundskoleverksamheten i åk 1-6. I Geta skola finns kommunens centralkök och fritidshemsverksamhet som bägge hör till skolnämndens ansvarsområde. Dessutom ingår köptjänster från kommunalförbundet NÅHD beträffande grundskolans högstadium, elevvård och träningsundervisning i skolnämndens verksamhetsområde. Verksamhetsmål 2016 Genom att skapa en bra pedagogisk situation i skola och barnomsorg kan vi hjälpa till att öka kommunens attraktionskraft. Skolnämnden kommer särskilt att jobba med att möta behoven för skolan, centralköket och barnomsorgen med de resurser som finns att tillgå. Åtgärder uppföljning och ekonomiplan återfinns under respektive resultatenhet: 1. Geta skola 2. Godby högstadieskola och träningsundervisningen 3. Centralköket 4. Fritidshemsverksamhet 5. Barnomsorg 26

27 GETA SKOLA C410 Undervisningsverksamhet BOKSLUT 14 BUDGET 15 BUDGET 16 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Kommunstyrelsens förslag: En generell inbesparing om euro görs inom skolnämndens ram. Enligt budgetförslag 2016 har kommunen totalt 288,4 procent kökspersonal som är budgeterad under daghemmet Kotten, Hemgården samt centralköket. Kommunstyrelsen föreslår att ett tillfälligt köksbiträde om 78,4 procent anställs vid centralköket från och med t.o.m Kommunens städpersonal ska under året samordnas under kommunens fastighetsförvaltning vilket kan innebära ombildning av tjänster under året. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT: Enligt förslag. Ekonomi Elevantalet är under elever; vårterminen 22 elever och höstterminen 26. Eleverna undervisas i tre huvudundervisningsgrupper, åk 1-2, åk 3-4 och åk 5-6. För att skapa en fungerande inlärningssituation behövs en genomsnittlig timresurs för 2016 om ca 85 vt. I timresursen ingår allmänundervisning, valbara språk, specialundervisning och data. För att eleverna ska få den tidsenliga undervisning de har rätt till ska skolan erbjuda en pedagogiskt relevant undervisningsmiljö med modern utrustning och teknik. Utrustningen kompletteras med bl a en projektor. Vi skapar en bättre läsfrämjande miljö genom att f.d. mediateket inreds till ett läsrum för eleverna. I budget 2016 finns medel upptaget för möbler Skolan har elever med rekommenderade behov av extra stödinsatser. I budgeten har upptagits anslag för assistenter. Verksamhetsområde Geta skola svarar för undervisningen i åk 1-6 för Geta kommun. Skolan erbjuder den grundutbildning som varje barn enligt styrdokumenten (grundskollag, förordning, skolstadga och läroplan) har rätt till. 27

28 Verksamhetsmål 2016 Varje elev ska utveckla sin förmåga att använda sig av modern teknik som redskap för skapande, kommunikation och lärande. I skolans IT-strategi finns målen preciserade. LR initierade hösten 2014 ett projekt för läsfrämjande i skolorna där målet är att genom medvetna insatser försöka öka elevernas läsförståelse och läsintresse. Vi vill under året öka läsmotivation, bredda läsintresset och förbättra attityder till läsning hos eleverna. Alla elever ska med stöd och uppmuntran från sin lärare, lära sig att ställa upp egna mål och ges möjlighet att hitta arbetssätt som passar deras personliga inlärningsstil. Vi upprätthåller ett gott samarbete mellan skolan, elevvården, elever och föräldrar. Alla skall trivas, ha arbetsglädje och känna sig stolta över att arbeta och verka i Geta skola. Personalen skall ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Åtgärder Genom att använda läromedel som stöds digitalt ökar vi elevernas motivation och förstärker lärandet. Ett tema våren 2016 är att presentera olika platser i Geta digitalt. Mediateket inreds till ett mysigt läsrum. Vi arbetar med projektet En läsande klass och deltar i författar- och bokpresentationer som ordnas för grundskolan. Varje elev skall ha en dokumentation kring sin egen kunskapsutveckling i vilken föräldrarna skall göras delaktiga. Veckodagböcker, individuella utvecklingsplaner och - samtal samt elevportfolion i Fronter är några av de verktyg vi använder. Vi har elevaktiva utvecklingssamtal en gång per termin. Vi fortsätter arbeta utifrån KiVa Skola-programmet, ett åtgärdsprogram med målsättning att förebygga och minska förekomsten av mobbning. Vi deltar i Skolfreden och projektet Schysst på nätet. Vi uppdaterar vårt samverkansdokument. För att öka trivsel och medinflytande träffas all personal som verkar inom skolans väggar regelbundet. All personal erbjuds adekvat fortbildning. Uppföljning Den pedagogiska verksamheten uppföljs och utvärderas enligt de direktiv som anges i skolans arbetsplan. Den ekonomiska uppföljningen sker kontinuerligt utifrån budgetjämförelserna. Målsättningen är att kunna erbjuda en modern och kvalitativt god undervisning med behörig personal och tillräckliga resurser. Vad gäller utvecklingen inom undervisningsområdet följer vi de övriga skolorna på norra Åland så att våra elever garanteras en likvärdig kompetens inför högstadiet. Elevstatistik elever elever elever elever elever 28