Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Relevanta dokument
Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

Fyra typer av förstärkare

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

Laborationer / Gruppindelning. Kapitel 4: Interferens. Fri dämpad svängning. Förra veckan, fri svängning FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Reflektion och transmission

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer.

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Väntevärde, standardavvikelse och varians Ett statistiskt material kan sammanfattas med medelvärde och standardavvikelse (varians), och s.

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum) (YF kap. 8.1)

Föreläsningsanteckningar till Linjär Regression

Uppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF

Repetition DMI, m.m. Några begrepp. egenskap d. egenskap1

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

3 Rörelse och krafter 1

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Orderkvantiteter i kanbansystem

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Kan asymmetriska prisindex approximera superlativa? - en studie av prisindex i producent- och importled.

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/ Tel.

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

Kap. 1. Gaser Ideala gaser. Ideal gas: För en ideal gas gäller: Allmänna gaslagen. kraft yta

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

Reglerteknik AK, FRT010

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Modell för fukt på vind Enligt figuren kan en energi balans ställas upp:

Fördelningen för populationen som stickprovet togs ifrån är känd så nära som på ett antal parametrar, t.ex: N med okända

in t ) t -V m ( ) in - Vm

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

DN1240 numi12 1

Ljudtransmission och reflektion

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

================================================

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

Ljud i byggnad och samhälle. Innehåll. Lärare. Kurslitteratur/-material. Hemsida. 2 st laborationer

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Ordinära differentialekvationer,

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

System med variabel massa

Formelsamling. TFYA16 Mekanik TB. r r. B r. Skalär produkt. Vektorprodukt (kryss produkt) r r r. C r B r Φ A r. En vektor: där Φ är vinkeln mellan A r

Elektromagnetisk strålning (ljus) och materia har både våg- och partikelegenskaper

101. och sista termen 1

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

Datastrukturer och algoritmer

{ ( )} = X s. ( ) /< t. Stabilitet för energifria LTI-system. L{ } e(t) i 0 (t) E(s) I 0 (s) ( ) ( )e st 0. Kretsberäkningar, linjära RLMC-nät

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Pingsteld över Maramba, Zambia

Lösningar till Matematisk analys IV,

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

Grundläggande matematisk statistik

Luftflödesregulator. Dimensioner

Kapitel 3-4. Kapitel 3, Integralrelationer repetition energiekvationen. Kapitel 4, Differentialrelationer

KONFIDENSINTERVALL FÖR MEDIANEN (=TECKENINTERVALL )

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Ack du min moder (epistel nr 23)

SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.

Bäckvägen EDSBERGS ENTRÉ. Sammanställning av enkätdialog, Skyttevägen. Malla Silfverstolpes väg. Baronvägen. Slottsvägen.

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

26,4 21,8 21,8 21,8 1:27 22,7 22,4 19,4 21,7 18,3 18,6 23,1 19,8 26,2 17,7 15,9 1:45 15,5 24,4 16,3 15,5 1: ,2 10,3 18,6 1:28.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

0 Testvariabel t, x s n. Lite historia om t-testett. testet. Ett stickprov: Hur räknar r. testet. ett stickprov

Våg1 Endimensionell vågutbredning

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Prognoser

fermacell Brandskydd Brandskydd med fermacell AESTUVER och fermacell Firepanel A1

Transkript:

Formelsamlg jud bggad oh samhälle Några räkeregler för logarmer: log log log log log log log log log log log log Några grudläggade akusska defoer oh räkeregler -dmesoell la ljudåg som ubreder sg os -rkg: Aos Ae k Effekärde rms för ljudrke e uk: ~ d judrkså ljudå: ~ log där = -5 Pa Ekale ljudå: eq log log d / d

Vägd ljudå: ägd log ägg / Addo a å ljudkällor är de okorrelerade förser ssa erme: ~ o ~ ~ d Addo a N s okorrelerade ljudkällor: o log N / Efrhesgradsssem Efrhesgradsseme med e massa fjäder oh e dämare leder ll rörelseekaoe Mu Ru Ku F om har e oal lösg som besår a e homoge oh e arklär del u = u h + u. De homogea lösge är d d Ae A e e B s B os uh e d där de odämade resoasfrekese dämkosae oh dämade resoasfrekese förs K R M MK d d oh arkulärlösge för e drade kraf F F os Re F e u D s D os D D är dr R K M R K M K M R F F dr dr dr

Edmesoell ågubredg Rörelseekaoe fluder oh fasa meder är För fluder gäller sambade mella rk oh arkelhasghe P För fasa meder har mosarade sambad mella kraf oh förskjug u F E Vågekaoe för logudella ågor e dmeso urk ljudrk är där P är ubredgshasghee för rkåge luf =.4 oh P är amosfärsrk. fasa meder är ubredgshasghee för logudella ågor E. rke ka ersäas med arkelförskjug arkelhasghe öjg eller kraf som fälarabel ågekaoe. De allmäa lösge ll ågekaoe är / / De harmoska lösge å ågekaoe å komle form för fskalsk olkg a realdele a resulae är ˆ e k ˆ e k där ˆ oh ˆ är rkamludera för ågora som ubreder sg os reseke ega rkg. är kelfrekese oh k är ågale. De ger f efk akussk medas deferas som efk akussk medas för e edmesoell åg luf som ubreder sg os -rkg blr

För skjuågor ka ma urka ågekaoe med de rasersella förskjuge w w G w där G För böjågor balkar oh laor blr ågekaoe e dmeso 4 4 w w B med böjshee 3 bh B E för rekagulär ärs oh ubredgshasghee fases 4 B k f judeerg reseke ljudese är F Ufrå ljudrke deferas ljudå som Pa där ~ log 5 judeffekå oh ljudeseså beräkas ufrå reseke dsmedelärde elg log oh log där = - W oh = - W/m. dsmedelärdea är d oh d För e åg som forlaar sg os -rkg gäller a ~.

Refleko oh rasmsso Vd ormal fall mo e hård rada blr rkfukoe e k os ˆ oh hasghesfukoe / s ˆ e k Helmholz ekao k har de edmesoella falle med å hårda rador d = oh = lösge f e B os där f är resoasfrekesera f de redmesoella falle med se hårda rador blr egefrekesera H B f z z Vd öergåg frå e medum med ågmedase = ll e medum med ågmedase = blr rasmssosfakor oh lekosfakor r ˆ ˆ ˆ ˆ r r meda rasmssoskoeffee oh lekoskoeffee blr 4 4 r

judsolerg oh absoro Redukosal: R log log Mäg a redukosal R: R s m log A Mäg a segljudså: m A log ammasa redukosal: rgläkage: R log R / R /... R log R / s abes formel: V 6 A Masslage för ekelägg: fm'' R log Kodesfrekes eller krsk frekes B är böjshe er lägdehe B = E h 3 / m f K / h B

abeller Okabad oh ersbad: Phokuror:

Refereskura för lufljudsolerg: För a beräka resulae ska ereskura flas seg om db mo de umäa kura lls de ogsamma akelse är så sor som möjlg me e sörre ä 3 db. E ogsam akelse d e seell frekes räffar är resulae a mägara är mdre ä eresärde. Edas ogsamma akelser beakas. De ärde db som ereskura har d 5 Hz efer a ha flas elg dea llägagågssä är R w. Refereskura för segljudsolerg: För a beräka resulae ska ereskura flas seg om db mo de umäa kura lls de ogsamma akelse är så sor som möjlg me e sörre ä 3 db. E ogsam akelse d e seell frekes räffar är resulae öerskrder eresärde. Edas ogsamma akelser beakas. De ärde db som ereskura har d 5 Hz efer a ha flas elg dea förfargssä är w.