6. Studerade alternativ

6. Studerade alternativ 6.1 Val av vägteknisk standard Som tidigare beskrivits syftar vägutredningen till att ta ställning till vilken vägkorridor och vilken vägteknisk standard som är lämpligast för den nya vägen, med hänsyn till projektets målsättningar, ekonomi och så vidare. När det gäller vägteknisk standard tar man ställning till tekniska aspekter såsom maximal lutning, kurvradier, vägbredd, korsningstyper, antal körfält, behov av gång- och cykelfält m.m. Detta styrs av beräknade trafikmängder, vägens status samt ekonomiska förutsättningar. Hänsyn till omgivande miljö kan göra att man i vissa fall sänker standarden. Eftersom E4 är en nationell stamväg och den i särklass mest betydelsefulla vägen i regionen bör standarden vara hög trots att trafikmängden är förhållandevis måttlig. Den nuvarande vägstandarden brister framför allt i trafiksäkerhet men också i framkomlighet. Typsektion 2+2. Fyrfältsväg med mitträcke. Den målstandard som föreslagits från Vägverkets sida inför projektstarten är fyrfältsväg (2+2) med mitträcke och planskilda korsningar. Detta ger en god trafiksäkerhet och framkomlighet men är samtidigt en relativt dyr och utrymmeskrävande lösning. Om den valda korridoren till stor del kommer att följa befintlig väg så kan konflikterna med omgivande bebyggelse bli stora och en smalare vägsektion vara mer lämplig. Ett alternativ som ger nästan lika bra trafiksäkerhet är trefältsväg (2+1) med mitträcke. Korsningsstandarden till denna vägtyp kan vara antingen planskilda lösningar eller plankorsningar. Vägen bör vara fri från tomtutfarter, men lokala avsteg med enstaka utfarter kan tillåtas. Föreslagen GC-standard skiljer sig åt beroende på vilken standard som väljs för vägen i stort. I största möjliga mån bör GC-trafiken separeras från biltrafiken. Separeringen kan ske genom att GC-trafikanterna färdas på separat GC-väg vid sidan om vägen. På vissa håll finns gamla befintliga vägar som kan användas för ändamålet. I annat fall kan vägrenen nyttjas som GC-bana. Hållplatsstandard för kollektivtrafik bör vara god och hållplatser skall placeras i anslutning till bebyggelse eller vägnät och GC-vägnät som leder till bebyggelse eller annan målpunkt. Övergångsställen eller planskilda passager bör finnas i anslutning till viktigare hållplatslägen. Typsektion 2+1. Trefältsväg med mitträcke. 13

6.2 Skapandet av korridorer Med korridor menas ett markområde inom vilket man i nästa skede kan projektera en fungerande väglinje inklusive de anläggningar och sidoområden som erfordras. Bredden på korridoren anpassas till dels vilka begränsningar som finns i landskapet, dels till vilken flexibilitet som behövs inför projekteringen. Processen med att välja den bäst lämpade linjen för en ny väg, alternativt befintlig väg, sker i flera steg. Olika intressen, möjligheter, konflikter m.m. värderas och sammanvägs. Resultatet ska bli en väg som byggts med hänsyn till trafiksäkerhet, linjeföring, landskap, boendemiljö, kommersiella intressen, naturvärden, säkerhetsaspekter, ekonomi och så vidare. Utgångsläget för E4 Kongberget Gnarp inför vägutredningen var att en förstudie genomförts som visat att väg E4 har dålig trafiksäkerhet och standard samt att just denna delsträcka är problematisk att bygga om i befintlig sträckning. Några definierade alternativ finns inte i förstudien. I de tidiga studierna har man dock kommit fram till att E4 i stort bör följa befintlig sträckning genom Nordanstig. En mer kustnära huvudväg skulle orsaka behov av långa anslutningsvägar till de mindre orter som idag ligger nära E4 och en sådan väg i helt ny sträckning har inte bedömts vara samhällekonomiskt fördelaktig. Det motsatta att förlägga E4 längre inåt landet via Bergsjö bedöms inte heller vara samhällsekonomiskt lönsamt. Där finns redan i dag ett nord-sydligt vägstråk om än av betydligt lägre standard. Anslutningsvägarna mot kusten skulle bli långa och skapa problem för pendeltrafiken. Det finns också stora vinster resursmässigt med att nyttja så stor del av den befintliga E4 som möjligt. I den inledande skissfasen har ett antal möjliga korridorer för en eventuell ny väg tagits fram. Dessa korridorer täcker upp alla alternativ som vid en grov analys framstår som tekniskt genomförbara utan att vara i konflikt med påtagliga hinder i landskapet. Tillvägagångssättet för att få fram korridorerna kan åskådliggöras genom följande steg: Den yta som gråskrafferats bedöms orimlig som läge för ny väg helt enkelt för att den är för långt bort (vägen skulle gå i en krok för att nå tillbaks till befintlig E4 i den andra änden). Detta område ingår därför inte i utredningsområdet. Däremot ingår detta omgivande landskap i de konsekvensbedömningar som görs senare i vägutredningen. Inom det område som återstår visar en grov inventering att vissa delområden bedöms direkt olämpliga att förlägga en ny E4 i. Skälen är varierande, men huvudsakligen rör det sig om tät bebyggelse, riksintressanta miljövärden eller områden med mycket stor koncentration av fornlämningar. Dessutom undviker man helst sjöarna eftersom det är både mycket dyrt och konfliktfyllt att låta en stor väg korsa någon av sjöarna. Ett första steg i arbetet att ta fram vägkorridorer. Ett riksintresse har inte markerats i sin helhet eftersom det skulle omöjliggöra projektet, nämligen Harmångersån som bedöms ha mycket stora naturvärden. Eftersom ån går på tvären jämfört med E4 måste den korsas i någon punkt. Det finns dock möjlighet att undvika stora konflikter med riksintresset genom att man korsar vattendraget via en bro som anpassas till miljöförutsättningarna. Preliminära förslag till vägkorridorer som redovisades i det utökade samrådet. Med ovanstående begränsningar som utgångspunkt finns ett antal möjliga passager utöver den befintliga vägens sträckning. För att utforma en möjlig vägkorridor måste hänsyn tas till bland annat landskapets topografi så att vägen kan få en bra linjeföring och gärna en gen sträckning. Följande tänkbara korridorer har kunnat identifieras: Dessa korridorer har bland annat redovisats i det utökade samråd som genomförts. Vid Gnarp finns inga nysträckningsalternativ eftersom den befintliga E4 bedöms kunna åtgärdas utan några stora konflikter och det inte finns några uppenbart bättre lägen för vägen. 14

Efter denna grova analys har arbetet med att studera korridorerna gått vidare. Olika kombinationsmöjligheter mellan de nya delsträckorna och den befintliga vägen har utretts. Alternativen som benämns A, B, C, D, E och F ska inte ses som fristående korridorer utan de måste kombineras med varandra för att bilda en sammanhängande väg. Några av korridorerna har efter inledande studier valts bort eftersom olika faktorer sammantaget har visat att de är dåliga alternativ. Nedan redovisas en sammanfattning av respektive delsträcka/alternativ. 6.3 Tidiga studier och bortvalda alternativ Alternativ Nollplus (befintlig E4-korridor) Ca 22 km. Den nuvarande vägen har en varierande standard. Bristerna utgörs bland annat av kurvor, tomtutfarter och korsningar med dålig sikt, branta backar, avsaknad av mitträcken m.m. Vägen går rakt genom byarna Vattrång och Harmånger. I Jättendal ligger en mängd gårdar mycket nära vägen och även längre norrut vid Bäling och Gnarp finns enstaka bostadshus nära vägen. Det omgivande landskapet består omväxlande av skogsmark och odlingslandskap, bitvis med vackra utblickar över sjöar och vattendrag. Riksintresseområdena för Harmångersån och kulturbygden i Jättendal. Huvudvattentäkten för Harmånger ligger direkt intill E4 (nedströms). Bebyggelse och verksamheter. I den mån E4 kan byggas om till en bra standard innebär det en mycket billigare lösning än att bygga nytt, samtidigt som markintrången blir mindre. Alternativet är skonsamt för miljövärdena i landskapet. Butiker, bensinstationer m.m. kan behålla sina synliga lägen intill trafikleden. Särskilt fördelaktigt är detta alternativ om det kan kombineras med nysträckning förbi de sämsta passagerna (t.ex. Vattrång och Jättendal). Det är omöjligt att uppnå god standard på hela sträckan, så alternativet utgör en kompromisslösning för trafiken. Bostäder, skolor m.m. intill vägen utsätts för buller och andra störningar och enstaka hus måste lösas in. Trafiksäkerheten är låg där plankorsningar för fordon och fotgängare finns. Harmångers vattentäkt bör flyttas för att säkra försörjningen med rent vatten. Alternativ Nollplus som innebär en upprustning av befintlig sträckning till hyfsad standard men med anpassning till begränsat utrymme m.m. ingår som ett resurssnålt alternativ i utredningen. Korridor A, öst Vattrång Ca 2,5 km. Denna korridor berör skogslandskap samt den östra änden av Vattrångsåns uppodlade dalgång. A kan knytas samman med C, D eller befintlig väg. Korridoren utgör en gen väg förbi ett besvärligt parti på befintlig E4. Terrängen är ganska bergig vilket påverkar placeringen av väglinjen inom korridoren. Skogs- och odlingsmark samt enstaka bostäder och fornlämningar. Korridoren ger möjlighet till en ny gen vägsträckning med betydligt högre standard än befintlig väg, i ett område med relativt få konflikter och miljövärden. Passagen vid Vattrångstjärnen kan bli besvärlig med hänsyn till landskap, markstabilitet och bostäder. Enstaka fornlämningar kan behöva tas bort. Korridor A ingår i ett alternativ som drivs vidare i utredningen därför att: - Man undviker den mycket dåliga vägstandarden söder om Vattrång. - Den utgör en gen sträckning med relativt få konflikter. Korridor B, väst Nordanå/Vattrång Ca 9 km. Detta västliga alternativ ser ut att vara en lång omväg, men sträckan är bara något längre än befintlig E4 och kan utföras med en högre standard. Alternativ B är beroende av att man väljer nysträckningen E förbi Jättendal. Bergig skogsmark samt två dalgångar med odlingsmark berörs. Detta är det enda alternativet som ligger utanför riksintresseområdet för Harmångersån. Ån korsas dock direkt uppströms det skyddade området. Dalgången vid Harmånger och Nordanå undviks men istället berörs bygden vid Forsa. Odlingsbygd i Vattrång samt Forsa. Vattenskyddsområde för Harmångers huvudvattentäkt. Harmångersån samt skogens våtmarker, natur och jaktmarker. Enstaka fornlämningar. Ett mindre skogsområde söder om Vattrång bedöms vara mycket skyddsvärt enligt Skogsvårdsstyrelsen. Ny väg med bra standard som undviker genomfarter i Vattrång och Harmånger samt riksintresseområde enligt ovan. Konflikter med odlingsbygden och enstaka bostäder både i Vattrång och Forsa. Risker med passage uppströms vattentäkten i Harmånger. Långa tillfartsvägar till Harmånger. Orörda natur- och jaktmarker splittras upp. Enstaka fornlämningar kan behöva tas bort. Ingen vägförkortning erhålls. Korridor B bortförs från utredningen därför att: - Fördelen med att undvika riksintresseområdet är tveksam eftersom vattendraget ändå berörs endast några meter upp ströms om den skyddade delen. - En ny väg uppströms samtliga reservbrunnar i vattenskyddsområdet är mycket negativt. - Intrången i odlingslandskapet är relativt betydande. - Anslutningarna till Harmånger blir långa. Korridor C, väst Harmånger Ca 3 km. Denna korridor i kombination med A och E täcker upp den linje som kommunen förordar i översiktsplanen för Nordanstig. Alternativt kan C knytas ihop med befintlig väg. C innebär att en förbifart byggs på västra sidan om Harmånger, strax utanför den gamla radbyn. Därmed korsas det öppna odlingslandskapet kring Harmångersån och genom 15

16 Nordanå av en ny trafikled, men fördelen är att många av trafikproblemen i Harmånger kan lösas. Harmångersåsen och riksintresset Harmångersån med tillhörande dalgång. Bostäder och odlingsbygd. Vattenskyddsområde. Enstaka fornlämningar. Problemen med bullerstörningar och bristande trafiksäkerhet i Harmånger (bland annat för skolan) minskar betydligt. Den barriär som E4 utgör flyttas utanför samhället så att detta kan knytas samman igen. En väg med god standard erhålls. En kraftig uppsplittring av odlingsbygden i Nordanå och väster om Harmånger. Vattentäkten påverkas ungefär som idag. Viss påverkan på riksintresset. Risk för bristande kundunderlag för service och handel i Harmånger. Enstaka bostäder påverkas. Korridor C ingår i ett alternativ som drivs vidare i utredningen därför att: - Den är en gen förbifart som medför många fördelar genom minskade trafikstörningar och ökad trafiksäkerhet i centrala Harmånger. - Nackdelarna för odlingsmarken och kulturbygden kan bli betydande men kan lindras genom olika miljöåtgärder. Detta är värt att utreda vidare. Korridor D, öst Harmånger Ca 3,5 km. Ett östligt alternativ förbi Harmånger, som bör kombineras med A och E för att erhålla god linjeföring. Tanken är att genom detta alternativ undvika uppsplittringen av Harmångersbygden och centrala Harmånger. Korridoren ligger huvudsakligen i skogsmark men går bitvis mycket nära bostadsområdet Ronneberg. Den öppna marken väster om Kyrksjön korsas intill kraftledningsstråket. Riksintresset Harmångersån. Bostäder och verksamheter i östra Harmånger. Ett större kraftledningsstråk. Nära till fågelsjö (Kyrksjön). Vägen kan gömmas undan bättre än de västligare alternativen i passagen av Harmångersåns dalgång. Därigenom undviks konflikter både med odlingsmark och landskapsbild. Dessutom har korridor D samma fördelar som C när det gäller centrala Harmånger. Störningar och barriäreffekter vid ett trivsamt bostadsområde. Eventuellt måste handelsträdgården tas bort. Vid Kyrksjön är marken så dålig att det kan krävas dyra grundläggningsarbeten för vägen plus att fågellivet kan påverkas. Korridor D bortförs från utredningen därför att: - Problemen med markstabiliteten och passagen vid Ronneberg bedöms överväga de fördelar som alternativet erbjuder. Korridor E, väst Jättendal Ca 11 km. Detta är en lång vägsträcka väster om befintlig väg, men möjlighet finns eventuellt att använda befintlig E4 en bit söder om Gnarp innan man går över till korridor E. Huvudsakligen ligger den i skogsmark där enstaka fornlämningar är de enda klassade miljövärdena. Genom denna sträckning kan man få en väg med god linjeföring och slipper problemet med alla bostadsfastigheter utmed nuvarande E4. I den södra delen kan alternativet kombineras med alla alternativ förbi Harmånger. Enstaka fornlämningar. Bostäder och odlingsmark väster om Jättendal. Skogsbruk, jakt och friluftsmarker. Bra vägstandard med få väganslutningar. Minskade störningar för en mängd bostäder utmed befintlig väg. Svårt att hitta en bra planskild korsningspunkt med järnvägen. Lång vägsträcka som kommer att kosta en hel del. Konflikter med enstaka gårdar och fornlämningar. Kan påverka skogsbruk och vilt negativt. Sämre utblickar än från dagens väg (mest skog). Korridor E ingår i ett alternativ som drivs vidare i utredningen därför att: - Det bedöms kunna bli en vägsträckning med bra standard och relativt små miljökonflikter. - Problemen utmed befintlig väg genom Jättendal undviks. Korridor F, planskild järnvägskorsning vid Bälingsjön Denna korridor ska ses som en alternativ startpunkt för korridor E, ca 500 m lång. Alternativet har urskilts från E eftersom det berör den östra sidan av befintlig väg. Den nuvarande bron är i dåligt skick och behöver åtgärdas. För att skapa en ny planskild korsning med bra väggeometri kan E4 behöva flyttas österut närmare Bälingsjön på en kort sträcka innan vägen går på bro över järnvägen. Vägen berör då det öppna landskapet kring sjön. Odlingslandskap med enstaka gårdar, fornlämningar och en vacker strandmiljö. Igenväxande fågelsjö. Befintlig E4 söder om Gnarp som är relativt enkel att åtgärda i befintlig sträckning kan nyttjas. Därigenom minskar kostnader och intrång i skogslandskapet. Vägstandarden förbättras i det berörda partiet. Påverkan på trafiken i byggskedet blir mindre än om befintlig bro byggs om. Intrång, buller och visuella störningar vid Bälingsjön. Detta kan både påverka enstaka boende samt naturmiljön med den rika fågelfaunan. Fornlämningar kan behöva tas bort. Korridor F bortförs från utredningen därför att: - Efter linjestudier har det visat sig mycket svårt att genomföra denna lösning tekniskt. Linjen går genom ett trångt område där både Ostkustbanan och ett viktigt kraftledningsstråk samsas om utrymmet. Tillkomsten av E4 i denna sträckning skulle medföra intrång antingen i kraftledningsområdet eller i befintliga bostadshus.

6.4 Alternativ som utreds vidare De korridorer som i de tidiga studierna visat sig vara värda att utreda vidare, har bearbetats och kombinerats ihop till tre alternativa korridorer som alla täcker upp hela vägsträckan från Kongberget till Gnarp. Dessa alternativ har tillsammans med ett nollalternativ utretts på en djupare nivå, jämförts och konsekvensbedömts med avseende på en mängd aspekter. Här redovisas alternativens utformning, medan konsekvensbedömningarna görs i senare kapitel. Följande alternativ ingår i vägutredningen: Noll Nollplus Nysträckning Kombination Noll Ett nollalternativ ingår i alla vägutredningar så att de förslag till lösningar som tas fram kan jämföras med konsekvenserna av att inga åtgärder genomförs. Nollalternativet innebär alltså att E4 fortsätter att ha sin nuvarande utformning med normalt underhåll även i framtiden. Av detta följer att projektmålen inte uppfylls, men också att man slipper investeringskostnader, resursförbrukning och intrång i omgivande landskap. Väg E4 förbi Nybyn söder om Jättendal. Nollplus Alternativ Nollplus utgör samma korridor som i de tidiga studierna, det vill säga befintlig vägsträckning. Detta alternativ har många stora fördelar men också stora nackdelar. Måluppfyllelsen är relativt låg sett till projektmålen gällande trafiksäkerhet och framkomlighet. Nollplusalternativet innebär att befintlig väg används med minimala åtgärder. Vägen är i dag på flera håll smal och har även dålig profilstandard. På de smalaste partierna kan vägsektionen 1+1 väg med mitträcke användas. I övrigt eftersträvas 1+2 sektion med mitträcke. Smal vägsektion tillsammans med den låga profilstandarden gör att omkörningsstandard blir låg. Ägovägsanslutningar tillåts till vägen. På sträckor med mitträcke görs öppningar för att möjliggöra passage för jord- och skogsbruket. Korsningar med allmänna vägar utförs med så kallade c-korsningar, det vill säga med kanaliserade korsningar i plan. Mindre enskilda vägar som ansluts till vägen får enklare öppningar i mitträcket. Gång- och cykeltrafikanter hänvisas till vägrenen med undantag för en kortare sträcka norr om Harmånger där GC-trafiken eventuellt kan ledas till en mindre lokalväg. 17

Nysträckning Alternativ Nysträckning har skapats av korridorerna A-C-E från de tidiga studierna samt befintlig väg vid Gnarp. Detta medför alltså att E4 läggs i ny sträckning nästan hela vägen. Den nya vägen kan ges en linjeföring och sektion av hög standard, antingen fyrfältsväg med mitträcke och planfria korsningar eller motsvarande trefältsväg. Alternativet innebär att 18,8 km väg byggs i ny sträckning och 3 km förbi centrala Gnarp byggs i befintlig sträckning. Nysträckningsalternativet innebär att E4 förbi Vattrång flyttas österut i Vattrångsdalen. Två alternativa passager av dalgången är tänkbara inom korridoren. Passage väster om Vattrångstjärnen innebär att vägen passerar låglänt jordbruksmark med dålig bärighet. Passage öster om tjärnen innebär att vägen passerar ett något mera kuperat terrängavsnitt. Här ges möjlighet till en viltpassage i och med att E4 läggs på bro över en del av dalgången. Harmånger passeras väster om bebyggelsen och E4, genom odlingsmarken och Nordanå. Även norr om Harmånger och förbi Jättendal ligger vägen väster om befintlig E4. Korridoren ligger här mestadels i skogsmark. Planskilda trafikplatser föreslås finnas norr och söder om Harmånger för anslutning av Harmångers samhälle med omnejd. Jättendal ansluts via trafikplats med planskild anslutning av Bergsjövägen (väg 307). Strax norr om Bäling byggs en planskild trafikplats för anslutning av lokalväg och ägovägar. På sträckan förbi Gnarp föreslås planskilda korsningar vid väg 787 mot Sörfjärden samt vid väg 792 mot Kärnvik. Korsningarna i Gnarp kan i en första etapp byggas som plankorsningar i samband med att mitträcke installeras på sträckan. Skogsbilvägar och ägoanslutningar sammanbinds med sidovägnät på flera sträckor där detta behövs för att undvika trafikfarliga anslutningar av småvägar. Gång- och cykeltrafikanter och långsamma fordon leds på avsmalnad befintlig E4. När befintlig E4 övergår till att vara lokalväg kan den komma att utgå ur det allmänna vägnätet. I Harmånger kommer lokalvägnätet att nyttjas för lokal GC-trafik. I Gnarp kommer en befintlig lokalväg väster om E4 att nyttjas som GC-väg och som väg för långsamma fordon. Kombination Alternativ Kombination är i huvudsak ett mellanting mellan Nollplus och Nysträckning men med vissa lokala utformningar som inte återfinns i något av de andra två alternativen. Kombinationsalternativet är en sammansättning av korridor A-Nollplus-E-Nollplus. Därmed omfattar den en nybyggnadssträcka på ca 12,8 km och en ombyggnadssträcka på ca 9 km. Kombinationsalternativet får en linjeföring av hög standard, med antingen tre- eller fyrfältsväg på nybyggda delar av vägen. På sträckor där befintlig väg utnyttjas som E4 kan sektioner med antingen trefältsväg eller fyrfältsväg användas. Om befintlig väg förbi Harmånger byggs som fyrfältsväg föreslås planskild korsning/ passage vid Nordanåvägen norr om Harmånger tätort. Harmånger passeras på befintlig väg. Korsningen i centrala Harmånger byggs om till planskild korsning genom att E4 sänks för att möjliggöra passage i plan för väg 760. Vägen mot Nordanå strax norr om Harmånger ansluts med en plankorsning. Jättendal ansluts med planskild trafikplats vid väg 307 mellan Bergsjö och Jättendal. I Bäling byggs en plankorsning för anslutning av lokalväg och ägovägar. På sträckan förbi Gnarp föreslås planskilda korsningar vid väg 787 mot Sörfjärden samt vid väg 792 mot Kärnvik. Korsningarna i Gnarp kan i en första etapp byggas som plankorsningar i samband med att mitträcke installeras på sträckan. Skogsbilvägar och ägoanslutningar sammanbinds med sidovägnät på flera sträckor där detta behövs för att undvika trafikfarliga anslutningar av småvägar. Gång- och cykeltrafikanter leds på avsmalnad befintlig E4 som föreslås utgå ur det allmänna vägnätet. I Harmånger kommer lokalvägnätet att nyttjas för GC-trafik och långsamma fordon. I Gnarp kommer en befintlig lokalväg väster om E4 att nyttjas som GC-väg och som väg för långsamma fordon. 18

Detaljlösningar i känsliga passager Att dra vägen i ny sträckning medför att nya vägkorsningar måste byggas för ett fungerande vägnät. Det finns också vissa känsliga passager där det inte räcker att studera alternativen på översiktlig nivå, utan detaljstudier krävs för att bekräfta att korridoren är ett möjligt alternativ. Vissa lösningar kan användas i både alternativ Nysträckning och Kombination, medan andra detaljer blir olika för de två alternativen. På följande sidor redovisas ett antal illustrativa planer och profiler (med början i Vattrång och norrut) för att öka förståelsen för de beskrivningar som gjorts i text. Vattrång Alternativa passager av Vattrångsdalen. Gäller både alternativ Nysträckning (röd längdmätning) och Kombination (blå längdmätning). Profil över läget väster om Vattrångstjärnen. Gäller Nysträckning och Kombination. Illustrerad profil över det östliga läget vid kraftledningen. Gäller Nysträckning och Kombination. 19

Harmånger Alternativ Nysträckning. Tänkbar anslutning mot befintligt vägnät söder om Harmånger. Profilskiss över Nysträckning genom Harmångersdalens odlingsmark. Vägen ligger på bank för att kunna passera över ån och blir därför ett markant inslag i landskapet. Nysträckning genom Harmångersdalens odlingsmark. 20

Harmånger Alternativ Nysträckning. Tänkbar anslutning mot befintligt vägnät norr om Harmånger. Alternativ Kombination. Tänkbar anslutning mot befintligt vägnät söder om Harmånger. 21

Harmånger Alternativ Kombination. Illustration av tänkbar utformning av lokalbron som knyter ihop delarna öster och väster om väg E4. Gestaltningen bör anpassas mer i detalj under projekteringsskedet. Det är viktigt att E4 ligger så lågt i skärningen som möjligt och att bron utformas så att man har visuell kontakt mellan de båda sidorna av byn. Alternativ Kombination. Illustration av tänkbar utformning i centrala Harmånger. 22

Jättendal Trafikplats vid vägen mot Bergsjö väster om Jättendal. Här ligger både Nysträckning och Kombination i samma korridor. Som man kan se av profilritningen kommer väg E4 att ligga på bank över dalen, men genom att Bergsjövägen sänks kan profilen hållas ner och följa landskapet på ett rimligt sätt. 23

Söder om Gnarp Alternativ Nysträckning. Anslutning mot befintligt vägnät norr om Bäling. 24