Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Relevanta dokument
Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

Riktad primärvård för äldre

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Hälsa på lika villkor? År 2010

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Falls and dizziness in frail older people

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Medicinsk vårdplanering VPL

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Specialiserade överviktsmottagningar

Stillasittande & ohälsa

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Hälsokalkylator. Bakgrund

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Vad är ett gott åldrande?

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Ingen ska behöva dö ensam LIBERALA FÖRSLAG FÖR FRIHET FRÅN OFRIVILLIG ENSAMHET

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Falls and dizziness in frail older people

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Lättläst program för landstingsvalet 2018

Prevention och behandling vid

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Kan man förebygga depression hos äldre?

De äldres hälsoutveckling

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

YTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

Region Östergötland. Geriatriska kliniken

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Välkommen till en ny Salut-dag!

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Vägledning för en god palliativ vård

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

God palliativ vård state of the art

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Hälsoläget i Gävleborgs län

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Hälsa på lika villkor?

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Transkript:

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet jan.marcusson@liu.se Attityder Kunskap Åtgärd Konsekvens JanMarcusson Meddellivslängd 2011 prognos (SCB) Kostnader, KPP, 2011 1

Mediabilden Under ett år har en svårt sjuk man bollats mellan kommunala och regionala vårdinrättningar i Helsingborg. Vården av multisjuka är bristfällig, anser anhöriga och demensföreningens ordförande, men får inget gehör hos kommunen. (HD 2007) Men hur ser behoven ut när man blir äldre? Anknytning Modern Jaget Självkänsla Gruppen 2

Basala behov för överlevnad Mat, dryck sömn. Basala kroppsliga behov (tarm, blåsa, fysisk aktivitet) Anknytning fysisk och psykisk närhet Sysselsättning Mening Anknytning Existentiell bekräftelse Aktivitetet Meningsfullhet Åldrande och livskvalitet Daglig meningsfull sysselsättning är även då viktigt för både hälsa, överlevnad och livskvalitet. Greta Häggblom Kronlöf, Participation in everyday life. Medical Dissertation, Sahlgrenska Academy, 2007. För kvinnor verkar tillfredsställelsen av dessa behov ha större betydelse än för männen. Ivarsson, Isacsson, Persson, Scherste, Occupation and survival. Am. J. Occupational Therapy 52:326 336, 1998 Åldrande och ensamhet Vid 65 är 35%, vid 75 är 45% och vid 85 år 70% ensamstående. Ensamhet är en vanlig orsak till försämrad livskvalitet. den sociala kretsen minskar funktionsnivån avtar risk för medikalisering 3

Livskvalitet inte bara hälsa Forskningen visar att de viktigaste faktorerna för bibehållen livskvalitet är hälsa, relationer och meningsfulla aktiviteter. Sjukdomspanorama hos äldre Hjärtkärlsjukdomar och demens står för majoriteten av sjukligheten hos äldre (30-50%), medan cancer är relativt ovanligt (<10%). Multisjukdom finns hos hälften av de äldre. Graden av multisjukdom ökar risken för funktionsnedsättning. Alessandra Marengoni, Prevalence and impact of chronic disease and multimorbidity in the aging population. Doctoral thesis, Karolinska institute, 2008 Multisjukdom Det multisjuka spöket ELSA 85 Ewa Wressle, Katarina Nägga, Jan Marcusson Health-related factors associated with hospitalization for old people: Comparisons of elderly aged 85 in a population cohort study. Katarina Nagga a,b, Huan-Ji Dong a,c, Jan Marcusson a,c, Sabina Olin Skoglund a, Ewa Wressle a,c,* a Arch Gerontol Geriatr. 2012 Mar-Apr;54(2):391-7. 4

Kostnadsanalys rel population 2011 Sjukvårdskonsumtion % Slutenvård 25 Besök akutmott 31 Primärvård, läkare 75 Primärvård, ssk 79 Inga vårdkontakter 4 Stödinsatser % Färdtjänst 41 Trygghetslarm 40 Hemtjänst dagligen 12 Hemtjänst ej dagl 19 Hjälpmedel förflyttning 39 Andra hjälpmedel 18 5

Livet just nu Mycket/ganska bra 88 % Skattning nuvarande hälsotillstånd 100 = bästa tänkbara tillstånd Medelvärde 67 Median 70 Spridning 0-100 0 = sämsta tänkbara tillstånd FRAMTIDA UTMANINGAR FÖR ÄLDREVÅRDEN I-ADL, svårigheter Kvinnor, % Män, % Förflyttning utomhus 49 39 Laga enkel måltid 20 13 Matlagning 29 29 Allmänna kommunikationer 49 25 Småinköp 36 24 Storhandla 51 30 Städning 61 47 Tvätthantering 38 40 6

60% 50 40 30 20 10 0 Livssituation Ej Vårdad Vårdad % av användning Enkät populationen n=496 % Sjukhusvårdade individer Får fler omsorgsinsatser! 60 50 40 30 20 10 0 Övervikt och fetma Hembesök & Mottagningsbesök n = 338 * BMI: Body Mass Index (kg/m 2 ) Undervikt: n=5 BMI * : <18.5 Normalvikt: n=119 (BMI: 18.5-24.9) Övervikt: n=156 (BMI: 25-29.9) Fetma: n=58 (BMI: 30) Fetma ökade risken för komorbiditet Övervikt Vs. Normal vikt Inkontinens 1.3 (0.7-2.4) Diabetes 0.9 (0.5-1.8) Hjärtsvikt 1.2 (0.6-2.4) Multimorbiditet ( 2 1.1 (0.6-1.9) sjukdomar) Mottagnings gruppen : n = 333 Oddskvot (95% Konfidensintervall) i förhållande till sjukdomarna Fetma Vs. Normal vikt Fetma ökade risken för komorbiditet! Dong HJ, Unosson M, Wressle E, Marcusson J. J Am Geriatr Soc. 2012 Feb;60(2):243-50. 7

Vikt relaterad till svårigheter i vardagliga aktiviteter 80 % ** 60 40 20 0 * * Mottagnings gruppen : n = 333 * ** *Signifikant; **Högt signifikant Dong HJ, Unosson M, Wressle E, Marcusson J. J Am Geriatr Soc. 2012 Feb;60(2):243-50. Normal weight Overweight Obesity Hälsa 2/3 skattar sin hälsa > 60% De flesta har 3 kroniska sjukdomar Funktion ¾ klarar sitt dagliga liv 85% i eget boende Sjukvård 75% har aldrig legat på sjukhus senaste 12 mån 2/3 har 0-2 besök till sin distriktsläkare Ökning av antalet friska äldre med flera sjukdomar Hälsa Ohälsa Föreställningar Myter 8

Även ökning av antalet äldre med stora sjukvårdsbehov Sjukligheten Hjärtkärlsjukdom Demens Övervikt, smärta, rörelseproblem Cancer Stora möjligheter till prevention Sjukvårdskonsumtion äldre 80+ konsumerar en stor del av sjukvårdskostnaderna, men utgör <10% av populationen. Kunskapen om detaljerna om de äldres sjukvårdskonsumtion är begränsad. 9

Åldersstruktur 2011 prognos (SCB) Äldreframtid Ökad livslängd Fler äldre Fler friska med flera vårdkrävande sjukdomar Fler kvalificerat sjuka äldre Förändrade levnadsförhållanden Vällevnadssjukdomar Hjärtkärlsjukdom, övervikt-fetma» Demens Sociala förhållanden, ensamhet Relationer en bristvara Äldres andel av sjukvårdsresursen kommer att öka Preventiva insatser måste öka Friskt eller sjukt Hur satsa resurserna? 10

Utöka den friska äldremajoriteten Prevention Stimulera rörlighet Prevention Stimulera relationer Prevention Öka mångfald och utbud ÄLDRELIV inte ÅLDERDOM Prevention Öka kompetens och autonomi Internet Visst finns sjuka äldre! Ohälsa Funktion 1/3 är högkonsumenter både av PV o SV Högkonsumenterna finns i egna hemmet, men använder både sjukvård och omsorg Sjukvård Dessa använder 50-70% av sjukvårdskostnaderna Hur styrs äldrevården? Evidens? Trend? Känslor? Makt? 11

Hur styra vård och omsorg efter behov?! Äldrevården måste differentieras efter de äldres behov Health care intelligence Omsorg, primärvård, specialistvård Kostnadsanalys 2011 8/20 25/50 >20km, utanför US Coordinates of the Curve Positive if Greater Than or Equal To Sensitivity Specificity,10,978,204,20,760,521,30,508,79,40,377,897,50,161,96,60,093,986,70,025 1 1,00,000 1 12

Landsbygds VC (Kisa, Österbymo, Åtvidaberg) Åldersgrupp 79-91 N = 1658 Prediktiv modell grupp: 874 Totalt antal på sjukhus året efter: 366 Prediktivt antal på sjukhus: 252 Genom att fokusera vården till ca 50% av äldrepopulationen hittar vi 2/3 av dem i behov av sjukhusvård Nya arbetssätt? Framtida riktning Morgondagens samhälle för äldre, för alla, måste byggas så att de är lätt att leva nära människor, nära aktiviteter och service Samhälle Äldreliv 13

Morgondagens äldrevård måste hitta nya funktionella strukturer som binder samman äldre i eget boende, med omsorg, primärvård och olika typer av specialistvård Äldresjukvården kan organiseras bättre, bli effektivare och ge bättre kvalitet bl.a. genom gemensamt journalsystem för sjukvård samt health intelligence 14