Uppföljning av trafikstrategin

Uppföljning av trafikstrategin År 2018 KS-2017/3091 2018-12-14

Uppföljning av trafikstrategin År 2018 Jack Lu, trafik- och landskapssektionen, kommunstyrelsens förvaltning Huddinge kommun Illustration av Rebecca Elfast ISBN 91-85565-02-4 www.huddinge.se

2 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN Sammanfattning I maj 2013 antogs trafikstrategin av kommunfullmäktige och blev där med ett styrdokument för kommunens verksamhet. Sedan 2013 har arbete utförts för att implementera trafikstrategin i Huddinge kommuns verksamhet. Under 2018 har implementeringsarbetet fortsatt med uppdraget att Förverkliga trafikstrategin genom att anta en gångplan. Dessutom har arbetet med en godstrafikplan startat. Utifrån genomförda mätningar bedöms att kommunen inte ligger i linje med trafikstrategins mål om ett ökat hållbart resande och fler stationsnära boenden och arbetande. Detta märks genom att bilresandet ökar, att färre arbetar inom 1 200 meter från kommunens spårstationer. Samtidigt är andelen stationsnära boende oförändrad, vilket beror på att antalet boende i hela kommunen har ökat i samma takt som boende i stationsnära lägen. Bedömningen är dock att kommunens planering är på rätt väg och att fler och fler bostäder planeras i stationsnära områden, mycket tack vare Sverigeförhandlingen. Genom att förtäta och öka funktionsblandningen i kollektivtrafiknära lägen ökar även förutsättningarna för ett mer hållbart resande, där invånare och besökare lättare kan gå, cykla eller åka kollektivtrafik för att uträtta sina vardagliga ärenden. På sikt, när intentionerna realiserats, är det rimligt att anta mer positiva siffror då planerna fastställs en efter en. Att öka stationsnärheten innebär dock också att överbrygga barriärer för att öka tillgängligheten till spårstationerna, vilket är tydligt i årets mätning då en nyttig koppling i ett bra läge nära spårstation har ersatts av en mer perifer koppling, vilket slår hårt i analysen. Samtidigt behöver bostäder fortfarande byggas i de områden som inte berörs av Spårväg syd. För att nå utvecklingen enligt trafikstrategin behöver Huddinge kommun därför bli ännu mer offensiv för att se till att den primära utvecklingen tillkommer i de stationsnära lägena. De inomkommunala kollektivtrafikresorna minskar och kommunens arbete att driva Spårväg syd och stombusstrafik på Tvärförbindelse Södertörn är därför mycket nödvändiga åtgärder för att öka kollektivtrafikens attraktivitet i de reserelationer som sker tvärs kommunen. Dessutom är busslinjenätet i Huddinge kommunen föråldrat och inte helt anpassad efter dagens och framtidens behov och målpunkter, varför en linjenätsöversyn är nödvändig. Kommunen måste fortsätta jobba mer med att förändra kommunanställdas egna resvanor för att uppnå trovärdighet i trafikstrategin, framförallt i de korta arbetsresorna där potentialen för gång- och cykelresandet är hög. På grund av resursbrist har ingen uppföljning skett av åtgärdsplanerna. Uppföljning Trend Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik Planera utifrån stationsnärhetsprincipen Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet -

Innehåll Sammanfattning 2 1. Bakgrund och syfte 4 2. Uppföljning 5 3. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik 6 3.1. Kommunövergripande RVU 6 3.1.1. Resultat 2016 7 3.2. Kompletteringsmätningar 8 3.2.1. Resultat 2018 9 3.2.2. Tidigare resultat 14 3.3. Slutsatser och rekommendationer 16 4. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen 18 4.1. Andel stationsnära arbetande och boende 18 4.1.1. Resultat 2018 19 4.2. Kompletteringsmätningar 21 4.2.1. Resultat 2018 21 4.3. Slutsatser och rekommendationer 22 5. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner 24 5.1. Status för åtgärdsplaner december 2017 25 5.2. Årets bedömning av läget 25 6. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet 28 Bilaga 1. Uppföljning av cykelplan 29 Bilaga 2. Uppföljning av mobility managementplan 32 Bilaga 3. Uppföljning av parkeringsprogram 35 Bilaga 4. Uppföljning av kollektivtrafikplanen 37 Bilaga 5. Uppföljning av trafiksäkerhetsplanen 39 Bilaga 6. Uppföljning av gångplan 42

4 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 1. Bakgrund och syfte Huddinge kommun har tagit fram en trafikstrategi som antogs av kommunfullmäktige den 13 maj 2013. Trafikstrategin har utgjort ett underlag för arbetet med översiktsplan 2030. Denna plan syftar till att följa upp att trafikstrategin är en del i att säkerställa att kommunen arbetar efter den antagna strategin. Vidare så utgör detta dokument en handlingsplan för uppföljningsmätningar av de övergripande målen preciserade i trafikstrategin. Dessa är input till verksamhetsplanen och innebär att medel bl.a. behöver avsättas i budget.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 5 2. Uppföljning Uppföljningen av trafikstrategin delas in i fem delar: 1. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik, se kapitel 3. 2. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen, se kapitel 4. 3. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner, se kapitel 5. 4. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet, se kapitel 6. 5. Uppföljning av åtgärdsplanerna, se Bilaga 1-5 Uppdatering av denna rapport ska ske i slutet av varje år för att komma med i verksamhetsberättelsen som tas fram nästkommande vår. D.v.s. uppföljningen för år 2018 hamnar i 2019 års verksamhetsberättelse. Uppföljningen och uppdateringen av denna rapport genomförs av kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen och trafik- och landskapssektionen. Konsultkostnaden för att ta fram underlag till denna rapport bedöms för år 2018 till 40 000 kr exkl. moms och består av leverans av analysen av stationsnära boende och arbetsplatser. Detta förutsätter att kompletteringsmätningar genomförs i andra projekt samt att dessa kan användas.

6 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 3. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik Ett av de två övergripande målen i trafikstrategin är att andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Utgångsläget är RVU 2011 (Resvaneundersökning 2011) och är en långsiktig uppföljning som behöver kompletteras med lokala mätningar vid särskilda satsningar i de separata planerna för att ge utslag. Att öka andelen transporter som sker med gång, cykel och kollektivtrafik kommer enligt trafikstrategin att vara en stor utmaning, bland annat p g a de omfattande väginfrastruktursatsningarna som genomförs i kommunen. 3.1. Kommunövergripande RVU Nedan följer en uppföljningsrutin för kommunövergripande resvaneundersökning (RVU). En RVU ger färdmedelsfördelning per transportslag. Med en RVU kan det bedömas om biltrafiken ökar eller minskar i förhållande till resor till fots, med cykel eller kollektivt. Hur ofta och ansvarig En kommunövergripande resvaneundersökning ska göras var femte år och ansvarig för uppföljningen är kommunstyrelsens förvaltning. Tillsvidare är trafikoch landskapssektionen ansvarig för att uppföljningen utförs. År för beställning, genomförande och sammanställning av resultat framgår av nedanstående tabell. År Beställning Utförande Sammanställning RVU 2011 2010 - utfört 2011 - utfört 2012 - utfört RVU 2016 2015 - utfört 2016 - utfört 2017 - utfört RVU 2021 2020 2021 2022 RVU 2026 2025 2026 2027 Kostnad Konsultkostnaden för 2016 års kommunövergripande resvaneundersökning var 90 000 kr exkl. moms. Motsvarande kostnad bedöms behövas år 2021 då nästa RVU genomförs. För mer information se sammanställd rapport 1. Redovisning Redovisning sker i en PM där resultatet presenteras och förklaras. Två resultat används som mått för uppföljning av resor kopplade till Huddinge kommun. Dels 1 PM: Resvanor i Huddinge kommun, Huddinge kommun 2017

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 7 resor inom Huddinge kommun och dels alla resor i Huddinge kommun. (Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade.) Förklaring följer nedan. Resor inom Huddinge; Resor med både startpunkt och målpunkt i Huddinge kommun. Personer behöver inte vara bosatta i Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. Resor till/från Huddinge; Resor med startpunkt i Huddinge och målpunkt utanför Huddinge, eller startpunkt utanför Huddinge och målpunkt i Huddinge. Personer behöver inte vara bosatta i Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. Alla resor i Huddinge; Resor inom samt till/från Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. 3.1.1. Resultat 2016 Nedan presenteras uppföljningsmåtten sammanställda från senaste resvaneundersökningen år 2016. Fler resultat finns redovisade i en separat rapport 2. Målet är att andelen gång, cykel och kollektivtrafik ska öka och ta en större del av andelen utförda transporter. Färdmedelsfördelning alla resor annat bil kollektivt cykel till fots 56% 41% 19% 4% 18% 3% Färdmedelsfördelning resor inom Huddinge annat bil kollektivt cykel till fots 56% 42% 4% 6% 32% 2% Figur 1. Färdmedelsfördelning för alla resor i Huddinge respektive för resor inom Huddinge. 1 2 PM: Resvanor i Huddinge kommun, Huddinge kommun 2017

8 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN I jämförelse med 2011 har resor med kollektivtrafik minskat medan resor till fots har ökat för samtliga resor. Resor med bil och cykel är i princip oförändrad mellan åren. 60% 57% 56% 50% 40% 30% 20% 13% 18% 24% 19% 10% 0% 4% 4% 2% 3% Bil Till fots Cykel Kollektivtrafik Annat RVU 2011 RVU 2016 Figur 2. Förändring i färdmedelsfördelning för alla resor För resor som startar och slutar inom kommunen har däremot andelen för bilresor inom kommun ökat, medan resor med hållbara färdmedlen har minskat. 60% 56% 50% 47% 40% 30% 36% 32% 20% 10% 0% 9% 7% 6% 4% 1% 2% Bil Till fots Cykel Kollektivtrafik Annat RVU 2011 RVU 2016 Figur 3. Färdmedelsfördelning för resor inom kommun 3.2. Kompletteringsmätningar För att kunna följa upp om kommunens planering bidrar till ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver kompletteringsmätningar göras. Dessa mätningar blir inte på samma sätt systematiskt utförda som den kommunövergripande resvaneundersökningen. Mätningar kan tas från

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 9 kollektivtrafikplan, miljöbarometern 3 eller enskilda projekt så som säkra skolvägar 4 och liknande. Kommunen genomför även undersökningar, såsom medborgarundersökning och resevaneundersökning över kommunens anställda där resvanor kan studeras. Kompletteringsmätningarna bidrar till bedömningen av kommunens planering och väljs ut och sammanställs varje år om inget annat anges. 3.2.1. Resultat 2018 Avgörande för att få fler att gå, cykla och åka kollektivt är att ha god planering för dessa. En viktig milstolpe för att påverka människors färdmedelsval togs genom kommunfullmäktiges antagande av trafikstrategin. Under året har även ett fortsatt implementeringsarbete med att få in trafikstrategin i vår verksamhetsutövning pågått genom att anta en gångplan, samtidigt som planering av cykel- och kollektivtrafikåtgärder har pågått enligt cykelplan och kollektivtrafikplan. Resor med cykel Miljöbarometern 5 redovisar cykeltrafikanter (på utvalda mätpunkter) i förhållande till folkmängden, se figur 3. Det görs genom manuell räkning vid tio geografiskt spridda punkter under vanligtvis septembermånad varje år. Detta ger dock inte en total bild av antalet cyklister i kommunen utan enbart läget på de utpekade punkterna. Mätningen som utfördes 2018 visar att antalet cyklister i förhållande till invånarantalet har minskat sedan föregående mätning från 22 till 20 cyklister/1000 invånare. I jämförelse med startåret 2007 har antalet cyklister per invånare ökat. Dock ses ingen tydlig trend sett. Då mätningen endast genomförs vid tre tillfällen under samma dag och på tio platser i Huddinge, ger det ett litet underlag som är svårt att dra generella slutsatser ifrån. Mätningarna påverkas bl.a. av aktuella väderförhållanden samt andra tillfälligheter. Dessutom har ny konsult upphandlats för att genomföra de senaste tre årens mätningar, vilket kan påverka kvaliteten på mätningarna. Därför är det svårt att avgöra om årets ökning beror på tillfälligheter och eller inte. Kommunen planerar att under 2019 handla upp fasta mätstationer för gång- och cykeltrafik i syfte att få bättre och mer tillförlitlig cykeldata, där det går att se 3 Miljöbarometern följer upp indikatorer framtagna i Agenda 21-arbetet 4 www.huddinge.se/sakraskolvagar 5 Miljöbarometern följer upp indikatorer framtagna i Agenda 21-arbetet

10 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN utveckling över tid. Figur 2. Cykeltrafikanter (på utvalda målpunkter) i förhållande till folkmängden 6 För att stimulera cyklandet krävs bl.a. ett gent och sammanhängande cykelvägnät med vägar av god kvalité. Det pågår ett intensivt arbete att bygga ut och förbättra standarden på flertal av kommunens cykelvägar, både inom ramen för Sverigeförhandlingen samt handlingsplan för cykel. Resor till fots Samtidigt och på samma sätt som cykelräkningen (se Resor med cykel), genomför Huddinge kommun även manuella räkningar av gångtrafikanter. Mätningen ger som sagt inte en total bild av antalet fotgängare i kommunen utan enbart läget på de utpekade punkterna. Mätningen som utfördes 2018 visar att antalet fotgängare per 1000 invånare har minskat sedan föregående år. Figur 3. Antal fotgängare på utvalda mätpunkter I jämförelse med startåret 2007 är antalet fotgängare per 1000 invånare i princip oförändrat. Dock ses ingen tydlig trend då antalet ökar och minskar med jämna 6 Figuren är hämtad från Miljöbarometern, Agenda 21.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 11 mellanrum. Av samma anledning som för cykelmätningen, är det svårt att dra generella slutsatser från mätningen. Kommunen planerar att under 2019 handla upp fasta mätstationer för gång- och cykeltrafik i syfte att få bättre och mer tillförlitlig gångdata, där det går att se utveckling över tid. Resor med kollektivtrafiken 2018-års resultat rapporteras in i feb/mars under 2019. Därför redovisas här resultatet från 2017. Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållande till invånarantalet har minskat mellan 2016 och 2017, från 219 till 214 resor/invånare i Huddinge. Trenden för kollektivtrafikresandet bedöms som positiv inom kommunen och ökningen i sig kommer att medföra ökade krav på framkomlighet och bekvämlighet i kollektivtrafiksystemet. Under senare år ser vi dock en minskning i antalet resor per invånare, jämfört med år 2012 då kollektivtrafikresandet var som högst med 220 resor/invånare. Med en växande befolkning ökar trängseln i transportsystemet. Även om förhållandet mellan andra trafikslag saknas så innebär detta en ökad efterfrågan på kollektiva resmöjligheter. För att möta denna efterfråga är genomförandet av kommunens kollektivtrafikplan av avgörande betydelse. Utifrån ambitionen i kommunens kollektivtrafikplan kan förväntas att kollektivtrafikandelen kommer att öka. I aktualiseringsprövningen av ÖP anges att en utredning krävs för att närmare undersöka förbättringspotentialen för minskad restidskvot mellan kollektivtrafik och bil i syfte att påverka den inomkommunala kollektivtrafikandelen, särskilt i de tvärkommunala relationerna. Kommunen kan ge kollektivtrafiken goda förutsättningar genom att planera och bygga för god framkomlighet samt god tillgänglighet till kollektivtrafiken. En viktig faktor för ökat kollektivt resande är dock utbud och trafikering, vilket inte kommunen beslutar. Under år 2018-2021 kommer dock ett nytt trafikavtal upphandlas för stora delar av Huddinge kommun. I samband med detta kan en översyn av linjenätet göras för att anpassa trafikeringen till dagens behov. Figur 1: Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållande till invånarantalet.

12 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN Befolkningsundersökning Huddinge kommun har under 2012, 2014 och 2018 genomfört en befolkningsundersökning i syfte att identifiera vilka behov och erfarenheter kommuninvånarna har. Undersökningen genomför via enkäter som skickas ut till slumpmässigt utvalda medborgare mellan 18-84 år. I undersökningen ställs bl.a. frågan på vilket sätt man vanligtvis tar sig till sin närmaste livsmedelsaffär, sitt närmaste centrum samt till arbete, skola eller annan daglig verksamhet. Observera att alternativet färdtjänst är nytt för 2018 års mätning. % 60 50 40 30 20 10 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig till den livsmedelsaffär där du oftast handlar? Bil Gång Kollektivtrafik Cykel Moped/MC Annat sätt Kombination av flera transportslag Färdtjänst* 2012 2014 2018 Figur 2: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till den livsmedelsaffär den oftast handlar. % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig till närmaste centrum? Bil Gång Kollektivtrafik Cykel Annat sätt Moped/MC Besöker inte närmaste centrum Kombination av flera transportslag Färdtjänst* 2012 2014 2018 Figur 3: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till närmaste centrum.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 13 För lokala resor (resor till närmaste livsmedelsaffär och centrum) är resvanorna relativt oförändrade mellan åren. Resor med bil och gång har minskat något medan resor med kollektivtrafik och cykel är relativt oförändrat. % 60 50 40 30 20 10 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig arbete, skola eller annan daglig verksamhet? Kollektivtrafik Bil Gång Cykel Moped/MC Annat sätt Kombination av flera transportslag Färdtjänst* 2012 2014 2018 Figur 4: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till arbete/skola/annan daglig verksamhet. För längre resor (till arbete/skola/annan daglig verksamhet) är även där resvanorna i princip oförändrade. Analys av resor i Huddinge kommun Huddinge kommun genomför med jämna mellanrum en resevaneundersökning bland kommunens anställda som en del av kommunens arbete med att minska utsläppen av koldioxid från tjänste- och arbetspendlingsresor. Våren 2018 genomfördes en uppföljning 7 av två undersökningar som gjordes 2010 och 2013. I och med att svarsfrekvensen är låg (22 %) skall viss försiktighet tas vid tolkning av färdmedelsandelar från arbetspendling. Det är oklart när neästa undersökning ska genomföras, med förslagsvis inom 2-3 år. Bland arbetspendlarna har andelen medarbetare som använder bilen till arbetet minskat med 1 % sedan senaste mätning 2015. Andelen medarbetare som reser med kollektivtrafik och cykel har ökat med 5 % respektive 11 %. Även gångresorna har ökat, dock med 1 %. 7 Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun, 2018

14 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN Figur 5: Färdmedelsfördelning för Huddinge kommuns medarbetares arbetsresor. Detta tyder på att kommens anställda går i rätt riktning gällande arbetsresor då fler reser med hållbara färdmedel. Sett till trafikarbete står kollektivtrafikresorna för en ännu större andel, vilket beror på att folk reser längre sträckor än förut. Det är viktigt att Huddinge kommun agerar förebild gällande hållbara transporter om kommunen vill marknadsföra sig som en hållbar kommun, och att vi lever som vi lär. En utmaning är att fortsätta arbetet med att öka andelen cyklister och fotgängare för de kortaste pendlingsresorna. Nästan hälften av alla bilister har under 10 kilometer till arbetet. 22 % har max fem kilometer till sitt arbete. Bland frisvaren framgår att medarbetare efterfrågar bättre möjlighet till att låsa sina cyklar, förvaring och duschmöjligheter samt subvention av elcyklar. Kommunen bör även motivera fler medarbetare att resa med kollektivtrafiken, t.ex. genom att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken så att fler medarbetare har möjlighet att utnyttja den. Detta kan handla om att lokalisera arbetsplatser i goda kollektivtrafiklägen. Ett gemensamt kommunhus i Huddinge C och en strikt parkeringspolicy kan vara ett sätt att förändra resebeteendet. Även arbetsförmåner som stimulerar hållbart resande bör prioriteras. 3.2.2. Tidigare resultat Nedan redovisas resultat från mätningar som gjorts tidigare som med försiktighet kan analyseras för att bedöma utvecklingen av gång-, cykel- och kollektivtrafikresandet. Resor till/från skola (2017) Inom ramen för Huddinge kommuns arbete med säkra skolvägar samarbetar kommunen med ett antal grundskolor i syfte att påverka valet av färdmedel till och från skolan. Aktiviteter genomförs under hela året för elever i åk F-6 och alla skolor erbjuds möjlighet att delta. År 2017 hade 19 8 skolor ett uttalat engagemang i arbetet med säkra skolvägar men deltagandet varierar mellan åren. Ingen resevaneundersökning genomfördes 2018 då mätmetoden ses över. Nästa mätning planeras ske 2019, då med utvecklad mätmetod. 8 Balingsnässkolan, Juringeskolan, Kungsklippeskolan, Sjötorpsskolan, Snättringeskolan, Stensängsskolan, Trångsundsskolan, Ängsnässkolan, Hörningsnässkolan, Utsäljeskolan, Edboskolan, Visättraskolan, Mörtviksskolan, Solfagraskolan, Vistaskolan, Tomtbergaskolan, Kräpplaskolan, Skapaskolan och Grindstuskolan.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 15 I nedanstående figur kan utvecklingen av resvanorna följas sedan år 2009 och framåt. Andelen som skjutsas med bil till skolan minskade något under 2017 i förhållande till föregående år. Årets resultat är det lägsta hittills sedan mätningen startade. Sedan 2012 ligger dock nivån på mellan 20 och 25 % och det går därför inte att utläsa någon tydlig negativ trend. Andelen som går, cyklar eller åker kollektivt har ökat markant sedan föregående mätning och visar på det högsta resultatet sedan mätningen startade. Dock har användningen av avlämningsplatser minskat något sedan föregående mätning. Variationer i de årliga mätningarna förekommer som ett resultat av vilka skolor som väljer att delta i mätningarna. Fler skolor deltog dock i mätningen i år i jämförelse med föregående år, vilket innebär att underlaget är bättre. Dock är resultatet starkt beroende av vilka förutsättningar de tillkommande skolorna har, varför det är svårt att dra slutsatser kring effekten av arbetet med säkra skolvägar. Procent Val av färdmedel till skolan 2009 2010 2012 2013 2014 2015 2016 2017 80 60 40 20 0 67 67 68 60 6163 59 43 40 32 232124 2122 19 17 4 5 6 6 9 5 0 4 5 6 8 11 6 8 Avlämningsplats Gått/cyklat, åkt kollektivt Bil hela vägen Övrigt 8 Figur 4. Val av färdmedel på de 19 skolor som arbetar aktivt med säkra skolvägar år 2017. Trots att resultatet har förbättrats sedan tidigare mätningar, är det fortsatt viktigt att aktivt arbeta med information och att påverka resvalsbeteenden. Målet enligt trafiksäkerhetsplanen är att resandet med bil ska minska till 15 % år 2030. Att arbeta med både fysiska trafiksäkerhetsåtgärder och så kallad mobility management 9 är därför viktiga pusselbitar för att få ökad andel gång, cykel och kollektivresenärer. En särskild insats behövs under 2019 för att se över mätmetoden för resevaneundersökningen för att säkerställa att resultaten är jämförbara mellan åren. Ett sätt skulle kunna vara att få fler skolor att rapportera in deras resvanor för att få ett stabilare underlag att dra slutsatser ifrån. Resvanor i Stockholms län (2015) Under hösten 2015 genomförde Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Trafikverket en stor undersökning för att få veta mer om länsinvånarnas resvanor i vardagen. Syftet var att tillsammans kunna planera framtidens resande på bästa 9 Mobility management är ett samlingsnamn på åtgärder som påverkar människors val av om man ska genomföra en resa eller/och hur man reser.

16 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN sätt. I undersökningen framgår skillnader mellan olika kommuner i länet samt skillnader mellan olika åldrar och mellan män och kvinnor. Detta är den första resvaneundersökningen sedan länge som mäter resvanemönster specifikt i Stockholmsregionen. Tidigare resvaneundersökningar har byggt på statistik från nationella mätningar. Resvaneundersökningen 2015 bör ses som en nollmätning och bör inte jämföras med tidigare undersökningar, då det finns skillnader i bland annat metod, definitioner och urval. Färdmedelsfördelning Bil Koll Cykel Gång Annat Huddinge Alla resor (veckosnitt) 50 % 31 % 4 % 9 % 6 % Resor till arbete 44 % 42 % 5 % 6 % 4 % Resor på fritid 59 % 19 % 4 % 12 % 5 % Resor inom Huddinge 53 % 14 % 9 % 19 % 5 % (vardag) Resor inom Huddinge 67 % 7 % 6 % 15 % 5 % (helgdag) Resor med mål utanför Huddinge (vardag) 52 % 33 % 6 % 9 % - Nästa mätning för jämförelse genomförs 2019 och resultaten sammanställs våren 2020. 3.3. Slutsatser och rekommendationer Den samlade bedömningen av året är att det hållbara resandet bland Huddingebor inte ökar, utan snarare minskar, framförallt bland kollektivtrafikresandet. Det hållbara resandet tycks främst minska bland inomkommunala resor, vilket uppskattningsvis är av kortare karaktär. Gång- och cykelmätningar visar att gångoch cykelresandet varierar mellan är, men p g a av brister i mätmetoden, kan denna trend inte säkerställas. Därför är det bra att vi under 2019 upphandlar behöva fasta mätpunkter av gångtrafik och cykeltrafik för att få ett statistiskt mer säkerställt underlag. Att planera bebyggelse utifrån stationsnärhetsprincipen bidrar till färdmedelsfördelar för de hållbara transportslagen och är avgörande för att lyckas. En slutsats kan vara att stationsnärhetsprincipen ännu inte är fullt implementerad och att hårt arbete och tålamod krävs för att skapa goda förutsättningar för att resa mer hållbart, framförallt i de lokala resorna. En annan slutsats är att bilen är mycket konkurrenskraftig i de tvärkommunala resorna, där kollektivtrafikmöjligheterna är bristfälliga. Kommunens arbete att driva Spårväg syd och stombusstrafik på Tvärförbindelse Södertörn är därför mycket nödvändiga åtgärder för att öka kollektivtrafikens attraktivitet i de reserelationer som sker tvärs kommunen. Dessutom är busslinjenätet i Huddinge kommunen föråldrat och inte helt anpassad efter dagens och framtidens behov och målpunkter. För att öka kollektivtrafikresandet kan det vara aktuellt att se över linjenätsstrukturen inför upphandlingen av det nya trafikavtalet som driftsätts 2021. Framtagandet av en vägtrafikplan under 2019 är viktigt för att ytterligare peka på vilka satsningar i infrastrukturen som krävs och hur prioriteringar bör ske

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 17 för att uppnå intentionerna med trafikstrategin. Vid utbyggnad av gator och vägar är det viktigt att rätt trafikslag prioriteras, eftersom kapacitetsökningar tenderar att bidra till ökad trafik. Det går dock att anta att kommunen ligger rätt med sin planering av den fysiska infrastrukturen för transporter men att det kommer att ta tid innan det gör någon signifikant förändring av färdmedelsvalet. Olika mätningar och undersökningar pekar dock på olika tendenser och vi har inte tillräckligt utvecklade verktyg för att kunna dra tydliga slutsatser om utvecklingen. I den kommunövergripande RVUn har svarsfrekvensen minskat med 12 procentenheter mellan mätningarna 2011 och 2016. Dessutom är det olika organisationer som har genomfört intervjuerna, vilket kan påverka resultatet. Under året har gångplanen antagit och under nästkommande år kommer vägtrafikplanen påbörjas. De redan antagna åtgärdsplanerna har precis påbörjat sitt implementeringsarbete och ett stort arbete krävs för att genomföra planerna. Därefter kan det vara aktuellt och se ifall åtgärderna ger effekt. Ett mer systematiskt arbete kring handlingsplaner har gjorts för att konkretisera och prioritera kommunens kommande satsningar inom gång-, cykel- och kollektivtrafik samt trafiksäkerhet. Arbetet med de handlingsplanerna fortsätter under 2019. Dessutom har kommunen tecknat avtal kring Sverigeförhandlingen där kommunen bl.a. åtar sig att bygga ut 23 cykelstråk samt ett cykelgarage inom en tioårsperiod. Dessa utbyggnader kommer leda till ett mer sammanhängande och genare cykelvägnät, vilket är en viktig förutsättning för ökad cykling. Kommunalanställdas arbetsresor går åt rätt håll, men det finns även ett behov att jobba ännu mer med kommunens egna resor. För att det ska finnas en trovärdighet i trafikstrategin måste Huddinge kommun leva som vi lär. En striktare parkeringspolicy i kombination med arbetsförmåner som stimulerar hållbart resande, kan ett sätt att förändra resebeteendet.

18 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 4. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen För att stödja en effektiv transportförsörjning behöver bebyggelseplaneringen utgå från stationsnärhetsprincipen. Detta för att andelen stationsnära boende och arbetande ska öka vilket i sin tur leder till minskat bilberoende. Det andra övergripande målet i trafikstrategin är att andelen stationsnära boenden och arbetande ska öka. Stationsnärhetsprincipen finns förklarad i underlagsdokumentet till trafikstrategin. Kortfattat kan det förklaras att arbetande och boende 600 meter eller kortare från en spårstation har påvisad effekt för minskad bilanvändning. 10 För Huddinge bedöms att ett avstånd upp till 1200 meter från en spårstation kan anses vara stationsnära och därmed bidra till ökad andel gång, cykel- och kollektivtrafik. 11 Bl.a. service och handel bör förläggas så nära stationsläget som möjligt. När personalintensiva verksamheter placeras stationsnära har det en viktig inverkan för minskat bilanvändande. Utgångsläget är presenterat i rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2012 12. Att påverka och öka andelen boende och arbetande i stationsnära lägen kommer att ta tid. För att få en uppfattning av utvecklingen genomförs en kompletteringsmätning över andel stationsnära boende på årsbasis. 4.1. Andel stationsnära arbetande och boende Nedan följer en uppföljningsrutin för att mäta andel arbetande och boende. Genom att planera för en ökad andel stationsnära boende och arbetande, kan transportbehovet minska samt öka förutsättningarna öka resandet till fots, cykel och kollektiva färdmedel. Hur ofta och ansvarig Andelen stationsnära boende och arbetande ska följas upp var tredje år. Ansvarig för att utföra mätningen är kommunstyrelsens förvaltning. Tillsvidare är trafikoch lanskapssektionen ansvarig för att uppföljningen blir utförd. I nedanstående tabell framgår vilka år som analysen ska beställas, utföras och sammanställas. För nästkommande uppföljning bör mätningen samordnas med uppföljningen av Översiktsplanen, där i princip samma uppföljning görs. Dock har uppföljningen inom ÖP använt sig av statistiska centralbyrån och haft annan metod där man inte följer upp faktiskt gångavstånd och där man endast tar med spårstationer som ligger inom Huddinge kommun. Förslag är att slå ihop dessa två mätningar och utgå från Spacescapes metod istället. Dock är det oklart i nuläget vilken leverantör som ska göra denna mätning. 10 Underlagsrapport till trafikstrategi för Huddinge kommun, mars 2013. 11 Underlagsrapport till trafikstrategi för Huddinge kommun, mars 2013. 12 Stationsnära lägen, Spacescape 2012

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 19 År Beställs, utförs och sammanställs 2012 Beställs, utförs och sammanställs 2015 Beställs, utförs och sammanställs 2018 Anmärkning Utfört Utfört genomfördes dock april 2016 Utfört Beställs, utförs och sammanställs 2021 o.s.v. Kostnad Kostnaden för Space scape att ta fram andel stationsnära boende och arbetande är 40 000 kr exkl. moms för år 2018. Redovisning Redovisning sker i en PM där resultatet presenteras och förklaras. Metoden för analysen framgår av rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2018. Andel boende och andel arbetande som är stationsnära i förhållande till hela kommunens befolkning ska redovisas. Det är det verkliga gångavståndet som ska mätas. Detta betyder att det radiella avståndet multipliceras med 1,3 för att få verkligt gångavstånd. Det verkliga gångavståndet 780 meter motsvarar alltså radiellt avstånd 600 meter och 1560 meter motsvarar radiellt avstånd 1200 meter. Rutin och metod för detta framgår av rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2018 4.1.1. Resultat 2018 Figuren nedan visar kommunens situation vid senaste mätningen år 2018, i jämförelse med senaste mätning från 2015. Fler resultat finns redovisade i en separat rapport, (Stationsnära lägen, Spacescape 2018). Målet är att andelen stationsnära arbetande och boende ska öka.

20 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN Figur 6: Boende och arbetande befolkning inom 780 respektive 1 560 meters gångavstånd år 2018. Inom parantes visas motsvarande siffror för år 2015. Analysresultaten visar att andelen av Huddinges befolkning som bor stationsnära är mer eller mindre oförändrad mellan 2015 och 2018. Detta innebär att antalet boende i hela kommunen har ökat i samma takt som boende i stationsnära lägen. De största förändringarna är att det har blivit fler boende och arbetande kring framförallt Flemingsberg och Huddinge C. Jämfört med mätningen från 2012 har andelen stationsnära boende minskat något, då motsvarande siffror var 39 % (inom 780 m) och 71 % (inom 1 560 m). Andelen som arbetar inom 780 m från stationerna har ökat något (2 procentenheter från 42 till 44 %). Däremot har andelen som arbetar inom 1 560 m från station minskat från 73 till 68 %. Detta trots att det 2018 är fler som arbetar inom 1 560 m från en station (32 400) än vad det var 2015 (31 200). Detta märks främst kring Skärholmen där den avstängda gång- och cykeltunneln mellan Skärholmen och Kungens Kurva har ersatts av en gång- och cykelbron längre bort och därmed ökat gångavståndet till Skärholmens station för många arbetsplatser i Kungens kurva. Jämförelse med tidigare mätning år 2012 saknas då den tidigare studien hade brister 13 i underlaget som har justerats. 13 I den ursprungliga studien 2012 uppdagades att en rad företag med arbetsplatser i Huddinge kommun inte inkluderats i underlaget, detta på grund av att de var skrivna i en annan kommun. Denna brist i underlaget har justerats till denna uppföljning men resultaten för arbetande stationsnära befolkning jämförs därför inte med resultaten 2012.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 21 4.2. Kompletteringsmätningar För de år när mätning av andel stationsnära arbetande och boende inte görs, bör måttet kompletteras med årlig uppföljning av antal stationsnära boende. Arbetsinsatsen för att ta fram antalet stationsnära arbetande är mer omfattande och görs därför var tredje år. Detta blir då inte relevant för i år. Som kompletteringsmått bör även andel boende som ligger stationsnära i de projekt som finns i Planen för samhällsbyggnadsprojekt och lokalförsörjning användas. I planen framgår att utbyggnad ska ske genom förtätning i goda kollektivtrafiklägen och boende ska ha närhet till service och rekreationsområden. De planerade projekten i planen bör studeras närmre för att se ifall utbyggnad sker i enlighet med stationsnäraprincipen. Planen för samhällsbyggnadsprojekt och lokalförsörjning revideras årligen. Utbyggnad av antal arbetsplatser framgår ej i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt. 4.2.1. Resultat 2018 Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning 2018-2020 Pågående bostadsprojekt kan generera i snitt 800 bostäder per år under 2018-2020, med tyngdpunkt i Flemingsberg och centrala Huddinge. Målet är att nå ca 20 000 bostäder till år 2031. Planen har utökats med betydligt fler bostäder jämfört med planen från 2015-2017, vilket beror på ökad ambition med tanke på Spårväg syd och Sverigeförhandlingen. För 2016-2018 gjordes ingen plan för samhällsbyggnadsprojekt.

22 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN Tyvärr har planen för samhällsbyggnad och lokalförsörjning 2018-2020 inte digitaliserats, vilket innebär att det inte finns någon geografisk position kopplat till projekten. Därför har inga analyser kunnat göras för hur stor andel bostäder som planeras inom stationsnära områden. Nedan redovisas dock resultat från förra plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning. Plan för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017 2017-2019 Totalt planerade bostäder i plan för samhällsbyggnadsprojekt Antal och andel planerade bostäder inom 780 meter gångavstånd från spårstation Antal och andel planerade bostäder inom 1 560 meter gångavstånd från spårstation 9 930 17 248 2 944 (30 %) 5 111 (30 %) 6 312 (64 %) 13 351 (77 %) 4.3. Slutsatser och rekommendationer Mätningarna av stationsnära boende indikerar att andelen invånare som bor stationsnära inte ökar i jämförelse med tidigare mätningarna. Detta innebär att antalet boende i hela kommunen har ökat i samma takt som boende i stationsnära lägen. Arbetet med att planera utifrån stationsnärhetsprincipen är fortfarande relativt ny och inte fullt implementerad i kommunens rutiner och verksamhet ännu. I implementeringen av översiktsplan 2030 behöver stationsnärhetsprincipen implementeras ytterligare. Dessutom tar samhällsbyggnadsprocessen tid och de utbyggnadsplaner som finns i stationsnära lägen har inte hunnit genomföras ännu, vilket kan påverka resultatet av minskad andel stationsnära boende, vilket märks i resultaten bland planerade projekt som ligger i stationsnära lägen. Gällande stationsnära arbetande har andelen stationsnära arbetande ökat inom 780 m. Dock har andelen arbetande inom 1560 m minskat kraftigt. Förklaringen till det ligger i att en gångtunnel under E4:an mellan Skärholmen och Kungens kurva har stängts av p g a byggnationen av Förbifart Stockholm och istället ersätts av en ny bro i ett sydligare läge vid Heron City. Resultatet av detta blir att exempelvis IKEA (vars adresspunkt sitter i huvudentrén) hamnar utanför Skärholmens yttre isokron. Här är det problematiskt att en nyttig koppling i ett bra läge nära spårstation ersätts av en mer perifer koppling, vilket slår hårt i analysen. Gångoch cykel tunneln öppnar åter igen år 2021. Förhoppningsvis kan det ge ett positivt utslag till nästa uppföljning av stationsnära arbetande som sker år 2021. Sett till kommunens planerade projekt, kommer stora delar tillkomma i Spårväg syds influensområde, med tyngdpunkt i Flemingsberg, centrala Huddinge, Glömstadalen och Kungens kurva. Det är dock fortsatt viktigt att bostäder byggs i anslutning till spårstationer som inte berörs av Spårväg syd, samt att arbetet med utvecklingen av Östra Huddinge kommer igång.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 23 Dock få bostäder tillkommer inom 780 meter från spårstation. Där är svårare att hitta tillgänglig mark, men det finns fortfarande ytor som kanske skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt. Därför behöver Huddinge kommun bli ännu mer offensiv för att nå utvecklingen enligt trafikstrategin genom att se till att den primära utvecklingen tillkommer i de stationsnära lägena. För att intentionerna i översiktsplan 2030 och trafikstrategin ska få effekt behöver kommunstyrelsens förvaltning tydligt redovisa hur planerna i projektplanen bidrar till ökat kollektivt resande. Årets resultat för stationsnära arbetande visar tydligt att det också viktigt att jobba med tillgängligheten till stationerna, i form av gena och sammanhängande gångoch cykelvägar. Dock kan stora transportleder och järnväg utgöra en barriär som minskar tillgängligheten till stationerna. Dessa barriärer måste överbryggas för att ytterligare öka andelen stationsnära boenden och arbetande.

24 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 5. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner I trafikstrategin specificeras vilka åtgärdsplaner som behöver tas fram och varför. Planerna ska utgöra kommunens trafikplan där specifika objekt preciseras vilka ska bidra till att visionen i trafikstrategin uppfylls. I maj 2013 beslutade kommunfullmäktige att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram de planer som preciserats i trafikstrategins bilaga 1. Förklaring av färgindikatorer Status: Finns inget uppdrag eller/och arbetet har ej påbörjats. Arbetet påbörjat Planen framtaget och är antagen eller väntar på antagandebeslut. Medel: Medel finns inte och behöver avsättas Medel finns delvis för att finansiera arbetet Medel finns avsatt för att finansiera arbetet Hur ofta och ansvarig Varje år beskrivs statusen för framtagandet av åtgärdsplaner i samband med uppdateringen av denna rapport. Statusbeskrivning utförs av ansvarig för respektive plan. Kostnad Att se över statusen för de olika planerna ingår i kommunstyrelseförvaltningens årliga arbete. Konsultkostnad 0 kr.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 25 5.1. Status för åtgärdsplaner december 2017 Uppdaterad tidplan och status för framtagandet av åtgärdsplaner i december 2017. Respektive planer kommer att följas upp årligen och arbetas in den gemensamma uppföljningen av trafikstrategin. Uppföljningen redovisas i Bilagorna. Planer Framtagen 14 Ansvarig Status Medel Cykelplan År 2016 KSF Mobility managementplan År 2016 KSF Kollektivtrafikplan År 2016 KSF Parkeringsplan År 2016 KSF Trafiksäkerhetsplan År 2017 KSF Godstrafikplan År 2019 KSF Vägtrafikplan År 2019 KSF Gångplan År 2017 KSF Trafik- och miljöplan År 2020 KSF 5.2. Årets bedömning av läget Antagandet av gångplanen har varit viktiga delar i att implementera trafikstrategin under 2018. Dessutom har godstrafikplanen påbörjats under 2018. Cykelplan Cykelplanen antogs i kommunfullmäktige september 2016. För uppföljning av cykelplanen, se Bilaga 1. Mobility managementplan Mobility managementplanen antogs i kommunfullmäktige maj 2016. För uppföljning av mobility managementplanen, se Bilaga 2. Kollektivtrafikplan Kollektivtrafikplanen antogs i kommunfullmäktige februari 2017. För uppföljning av kollektivtrafikplanen, se Bilaga 4. Parkeringsplan Parkeringsprogrammet antogs i kommunfullmäktige mars 2016. Parkeringsplanen består av flera delprojekt och kommer genomföras i etapper. Dessa delprojekt är: Användning av bilar som laddas med bränsleceller eller solceller ej påbörjad 14 Med framtagen menas här att planen är färdig att skickas för politiskt beslut

26 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN Infartsparkering för cykel och bil ej påbörjad Inventera behov av tillkommande cykelparkeringar vid stationer och centrum påbörjad Inventering av bilparkering i stationsnära lägen - påbörjad Inventering av cykelparkering vid stationer och centrum genomförs varje år Parkeringsavgifter inkl. infartsparkeringar påbörjad Rutiner för flexibla parkeringstal påbörjad Tidsreglering för att styra till rätt målgrupp ej påbörjad I de delprojekt som påbörjats finns medel för framtagande av planen, men bedömningen är att medlet inte täcker åtgärderna. För uppföljning av parkeringsprogrammet, se Bilaga 3. Trafiksäkerhetsplan Trafiksäkerhetsplanen antogs i kommunfullmäktige december 2017. För uppföljning av trafiksäkerhetsplanen, se Bilaga 5. Godstrafikplan Medel finns avsatta för att ta fram en godstrafikplan under 2018-2020. Under 2018 togs en nulägeskartläggning fram för att bygga upp en kunskapsbas gällande godstrafikfrågor i Huddinge kommun. Ett förslag till godstrafikplan beräknas tas fram under 2019 med antagande i KF 2020. Kommunen arbetar med samordnade kommunala varutransporter tillsammans med övriga Södertörnskommunerna. Deltagande kommuner är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Beslut i kommunstyrelsen togs i samtliga kommuner i januari februari 2013 och den 1 mars 2013 startade projektet med att handla upp en gemensam transportör. Projektet pågår från den 1 mars 2013 till den 31 december 2016. Den nya transportstrukturen startar med två testkommuner, Huddinge och Tyresö, under februari 2015 i samarbete med Widrikssons AB. Den 1 januari 2017 ska samtliga avtal vara överlagda i det nya transportsystemet. Projektledning: Jan Hultgren och Sven-Gunnar Andersson är projektledare och utgör projektledning tillsammans med Gunilla Eitrem, utvecklingsledare för Södertörnssamarbetet. Samtliga personer placerade i Huddinge kommun. Mer information på: http://www.sodertornskommunerna.se/projekt/samordnad-varudistribution. Under 2018 tar tillväxt och regionplaneförvaltningen tar fram en godsstrategi inom ramen för RUFS. Vägtrafikplan Medel finns avsatta för att ta fram en vägtrafikplan under 2019-2020.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 27 Gångplan Gångplanen antogs i kommunfullmäktige mars 2018. För uppföljning av gångplanen, se Bilaga 6. Trafik- och miljöplan Inga medel avsatta och inget arbete pågår för att ta fram en trafik- och miljöplan.

28 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 6. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet I trafikstrategin framgår att kommunen föreslås arbeta fram en rutin för att bedöma kommunens transporthållbarhet över tid. Med transporthållbarhet menas den ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarheten i kommunens transportsystem. Rutinen planeras att tas fram i samband med upprättandet av en trafik- och miljöplan, tidigast år 2020.

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 29 Bilaga 1. Uppföljning av cykelplan På grund av resursbrist har ingen uppföljning av cykelplan gjorts under 2018. Ett arbete krävs framöver för att se över de föreslagna indikatorerna och mätmetoderna. Nedan redovisas istället senaste uppföljningen från 2017. I cykelplanen finns ett effektmål att andelen cykelresor ska öka från 4 procent till 15 procent år 2030. Effektmål Utgångspunkt 2017 Andelen cykelresor i kommunen ska öka till 15 procent år 2030 4 % (år 2011) 4 % (år 2016) Ett antal indikatorer har pekats ut för att underlätta den kontinuerliga uppföljningen av cykelplanen. Indikator Utgångspunkt (2016) 2017 Andel cykelresor av arbetsresor 5 % (år 2011) 3 % (år 2016) Andel av cyklisterna som är nöjda med: Okänt 37% - Trafiksäkerheten längs cykelstråken - Framkomligheten på cykelstråken 57 % (2014) Okänt - Utformningsstandarden på cykelstråken Okänt Okänt - Belysningen längs cykelstråken 43% (2014) 41 % - Utformningen av passager och korsningar Okänt Okänt - Cykelparkering Okänt 28 % - Vägvisningen 49 % (2014) 42 % - Vinterväghållningen 16 % (2014) 28 % - Omledning vid vägarbeten Okänt 31 % - Kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik Okänt Okänt - Felanmälningssystemet Okänt Okänt Andel barn åk 4 9 som cyklar på egen cykel till skolan 16 % (2015, åk f-6) 16 % (åk f-6)

30 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN Antalet cyklister som passerar kommunens mätstationer 1759 (år 2016) st 2435 st Framkomlighet på cykelbanorna - Restidskvot cykel/bil Okänt Okänt - Restid för utvalda sträckor Okänt Okänt - Medelhastighet Okänt Okänt - Andel stopptid av totala restiden Okänt Okänt Beläggning cykelparkeringsplatser 98 % Okänt Andelen cykelparkeringar som: - har ställ med ramlås 70 % - har god belysning Okänt Okänt - är väderskyddade Okänt Okänt - är anpassade för olika cykeltyper - avstånd till parkeringens målpunkter Andel och antal km av sträckan inom resp. cykelstråkstyp (regionala stråk, huvudcykelstråk och lokala stråk) som: - följer cykelplanens vägutformningsprinciper Okänt Okänt Regionala stråk 13 %, 7,7 km (breddstandard) Huvudcykelstråk 4 %, 4 km (breddstandard) Lokalcykelstråk okänt Okänt Okänt Okänt - är sammanhängande Regionala cykelstråk Okänt 61 %, 36 km (andel utbyggd sträcka enligt Cykelplan) Huvudcykelstråk 55 %, 55 km (andel utbyggd sträcka enligt Cykelplan)

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 31 Lokalcykelstråk okänt - har egen belysning Okänt Okänt - har konsekvent vägvisning Okänt Okänt - är fri från inbyggda hinder Okänt Okänt Andel och antal säkra passager och korsningar inom resp. cykelstråkstyp: Drift och underhåll - Standard på drift och underhåll i cykelvägnätet - Standard vinterväghållning - Tid mellan felanmälningar och utförd åtgärd - Andel av beläggningsbudget som riktas till cykelåtgärder Skadade eller förolyckade cyklister - Antalet lindrigt skadade - Antalet svårt skadade - Antalet döda 74 % gc- passager på huvudvägnätet, säker eller delvis säker standard Okänt Slutsatser och rekommendationer Ingen uppföljning har gjorts 2018. Nedan redovisas slutsatser och rekommendationer från föregående uppföljning: Cykelplanen antogs i september 2016 och fastställer mål och riktlinjer som ska gälla för kommunens framtida arbete med cykel i syfte att öka resandet med cykel från 4 % till 15 % år 2030. Efter endast ett år är det svårt att dra några slutsatser om hur arbetet har utvecklats och om vi går i riktning mot målen. Antalet cyklister vid mätstationerna har ökat sedan föregående år, men det kan ha slumpmässiga orsaker. Under 2018 ska en handlingsplan för cykel påbörjas. En översyn av föreslagna indikatorer och mätmetoder behöver också göras i samband med detta.

32 UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN Bilaga 2. Uppföljning av mobility managementplan På grund av resursbrist har ingen uppföljning av mobility manangementplan gjorts under 2018. Ett arbete krävs framöver för att se över de föreslagna indikatorerna och mätmetoderna. Nedan redovisas istället senaste uppföljningen från 2017. I mobility managementplanen har tre inriktningsmål tagits fram och för respektive mål finns indikatorer för hur respektive mål ska följas upp. Mål A: Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Indikator Utgångspunkt 2017 Andelen stationsnära boende och arbetande. Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer som ligger stationsnära. Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer inom avstånd 400 meter längs de prioriterade busstråken i översiktsplan. Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid. Antal medlemmar i bilpool i Huddinge kommun. Andel ingångna föravtal där avsiktsförklaringar gällande mobility management finns inskrivna. Andel ingångna genomförandeavtal där överenskommelse om plan för mobility managementåtgärder eller andra mobility managementåtgärder finns. Andel av nya bostäder eller verksamheter i goda kollektivtrafiklägen där möjligheten till flexibel p-norm använts och plan för mobility managementåtgärder tagits fram. Se kap 4 Se kap 4 Se kap 4 Se kap 4 Mätmetod saknas Mätmetod saknas Mätmetod saknas - 25% - 50% - 0

UPPFÖLJNING AV TRAFIKSTRATEGIN 33 Andel av åtgärderna i föregående års planer för mobility managementåtgärder som är utförda efter två års tid. Andel av berörda tjänstemän och politiker som utbildats inom mobility management. - Uppföljning sker 2018-35% (tjänstemän) Mål B: Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor, både inom den kommunala organisationen och andra aktörer i kommunen. Indikator Utgångspunkt 2017 Antal nya samarbeten som har resulterat i en grön resplan eller annat mobility managementarbete hos en extern aktör eller kommunal verksamhet. Andel elever i kommunens grundskolor som deltagit i en resvaneundersökning under året. Andel elever i kommunens grundskolor som går eller cyklar till skolan. Antal förskolor som arbetar med trafiksäkerhet och hållbara resor. Andelen tjänsteresor som görs med gång-, cykel- och kollektivtrafik 16. Andel som går, cyklar eller åker kollektivt 17 till och från arbetet. Andel som använder sig av distansmöten/ webbmöten/ webbseminarium. - 1 14 % (2017) 14% 15 60 % (2016) 60 % Arbetet ej påbörjat 37 % (2015) Nästa mätning 2018 42 % (2015) Nästa mätning 2018 Ej möjligt att mäta för oss. RVU? Mål C: Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. Indikator Utgångspunkt 2017 Antal personer som har nåtts av kommunens kampanjer för hållbart - Mäts 2018 15 Totalt elevantal baseras på kommunala skolor 16 Kommunorganisationens tjänsteresor. Omfattar även fjärrtåg och långfärdsbuss, ej flyg. 17 Kommunorganisationens arbetspendling. Omfattar även fjärrtåg och långfärdsbuss, ej flyg.