Aortastenos kliniska utmaningar och nya riktlinjer

Relevanta dokument
Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet

Aortastenos-ekokardiografiska möjligheter och fallgropar

Pulmonalisstenos RVOT obstruktion. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1.

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

Kardiomyopati Equalis användar möte Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund

EQUALIS användarmöte Dålig kammarfunktion och AS*

Del 7_6 sidor_14 poäng

Rekommendation för beräkning av slagvolym

Livet efter TAVI (Transcatheter Aortic Valve Implantation) allmänt och ekokardiografiskt

Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens. Användarmöte Ekokardiografi 28/ Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

Rekommendationer för ekokardiografi

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

GUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Idrott vid aortastenos och koarktatio aortae Finns det några riktlinjer? Håkan Wåhlander

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Kateterinterventioner JOHAN HOLM

Fall 4 våren Eva Nylander. Användarmötet

Stenosvitier. Cecilia Kjellberg Olofsson Barn- och ungdomskliniken Sundsvall. Barnveckan

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Jan Engvall, Linköping. Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos. Ingen intressekonflikt

Ekokardiografisk diagnostik

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

Erik Svensson, 19 år. Del 1

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Rekommendationer för uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Conduitproblem Ett kroniskt bekymmer? Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnveckan

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtfel och graviditet

Kärlundersökningar Fall 2

Endokardit Kirurgisk behandling

Klaffmottagning Sunderby sjukhus

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck

Plackkarakteristik med ultraljud

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Indikationer för ekokardiografi

Importance of Aortic Impedance for Altered Vascular-Ventricular Coupling in Heart Failure

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016

Basprotokoll för hjärtultraljud vid hjärtsvikt inom Stockholms Läns Landsting Ekokardiografi 4D-hjärtsviktsprotokoll (EKO-4D)

Coarctation av Aorta. diagnostik, behandling och. Copyright. uppföljning i vuxen ålder. Peter Eriksson GUCH centrum SU/Östra Göteborg

Kateterburen operation av hjärtklaff

Outcome of patients with severe aortic stenosis A retrospective follow-up study

Tryck och resistens i lungcirkulationen Vad kan vi mäta?

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Några komplicerade tvåkammarhjärtan

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Problemet är diastole!

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH)

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus

Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå

Aortastenos. Information om anatomi, diagnos och behandlingsalternativ

Bakteriell endokardit

Aortadissektion - patofysiologi

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Kardio-onkologi. Joanna-Maria Papageorgiou Specialistläkare Sviktsektion US,Linköping

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

GUCH och Idrott. Copyright

GUCH & Pulmonell hypertension. Copyright. Johan Holm

Datortomografi av kranskärl

Akut hjärtsvikt. Carin Cabrera Specialistläkare

Fallots tetrad morfologi. Copyright

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Primärvårdens Barnkardiologi. Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus

Fetal cirkulation och neonatal cirkulationsomställning. Öppen ductus hos fullgångna barn

Att förebygga stroke är att behandla stroke

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Inga aktuella läkemedel.

Rekommendation för mätning av vänster och höger kammares dimension och systoliska funktion

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Aortastenos är underbehandlat hos pa1enter äldre än 80 år (?)

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt RISK-perspektiv

Rapport vårens utskick 2016

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Integrerande MEQ-fråga 2

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Jättecellsarterit (GCA) Patientfall: Lars

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp)

Transkript:

kliniska utmaningar och nya riktlinjer 2019-01-22 Carl J Meurling Docent, Överläkare Expertgruppsmedlem Ekokardiografi Equalis Hjärtsvikt-Klaff-GUCH-Ekokardiografi Lund

Anatomi normala aortaklaffen Tre semilunar cuspar (tricuspid) Lunulae = Coaptation zone Nodules of Arantius = fibrös region på cuspens anatomiska mittpunkt Health & Medicine 2016 Gray s Anatomy 2nd Edition

är den vanligast förekommande klaffsjukdomen Män > kvinnor Prevalensen ökar med stigande ålder (ca 2 % hos individer över 65 år samt ca 9 % över 85 år) Aortaklaffskleros, d v s en lindrig förkalkning av klaffen, kan ses hos ca 25-30 % av individer över 65 år. Nath MP, Kumar NN J Vasc Med Surg 2015

Den vanligaste orsaken till aortastenos är en degeneration, med tilltagande förkalkning, av den normalt tricuspida aortaklaffen. Hos patienter med kongenital bicuspid aortaklaff sker denna process tidigare (ofta asymmetrisk förkalkning). Globalt ses även aortastenos på basen av reumatisk klaffsjukdom. Dessa patienter har ofta även en aortainsufficiens och i princip alltid en typisk reumatisk påverkan av mitralklaffen. Otto CM et al 2007

Den klassiska symtom-triaden vid en uttalad aortastenos är: Dyspné (systolisk och/eller diastolisk hjärtsvikt) Kärlkramp (med/utan signifikant kranskärlssjukdom) Synkope/presynkope (framför allt under eller strax efter fysisk ansträngning) När dessa symptom börjat uppträda är prognosen, utan interventionell behandling, dålig med en medelöverlevnad på ca 1-2 år vid hjärtsvikt (nedsatt EF) samt ca 3 år vid kärlkramp eller synkope.

Differential diagnoser: Hypertrof obstruktiv kardiomyopati (med subvalvulär dynamisk utflödesobstruktion; SAM) Varma et al. Annals of Cardiac Anaesthesia 2014

Differential diagnoser: Subvalvulärt membran (med fix subvalvulär aortastenos) Multi-Scale Cardiovascular Bioengineering Laboratorywright.edu.

Differential diagnoser: Supravalvulär aortastenos (sällsynt medfött hjärtfel, ses bla vid Williams syndrom) Typ I: Hourglass Typ II: Fibröst membran Youn HJ et al Heart 2002 Julian Thottian

Ekokardiografi vid aortastenos: - Primär non-invasiv undersökningsmetod - Konfirmerar diagnosen (diff: subvalvulär/supravalvulär) - Uppskattar klaffmorfologi, mobilitet och grad av förkalkning - Uppskattar vänster kammares funktion, grad av hypertrofi och slagvolym (flöde) - Detekterar förekomst av associerade klaffel och aortadilatation

ESC EACTS Guidelines EHJ 2017 ASE Guidelines 2017

Suggested calcium scoring: Male >2,065, Female >1,275

ASE Guidelines 2017

ASE Guidelines 2017

Primär skattning av stenosgrad (Level 1 Recommendation = appropriate in all patients with AS) - Peakhastighet - Medelgradient - AVA-beräkning

Metodologiska skillnader mellan gradienter deriverade från dopplerflödeshastigeter och invasiva tryckmätning: - Doppler mäter den maximala momentana tryckskillnaden - Hjärtkateterisering mäter peak-tryckskillnaden i vänster kammare och aorta Ekokardiografiskt uppmätta medelgradienten korrelerar bäst till den invasivt uppmätta peak-to-peak gradienten Zipes: Braunwald's Heart Disease 2005

ASE Guidelines 2017 The "chin" vs the "beard"

Bulwer, Rivero 2017 Cosinus 0 grader = 1.0 Cosinus 20 grader = 0,94 Cosinus 30 grader = 0,87 Cosinus 40 grader = 0,77

Bulwer, Rivero 2017 Aortaklaffens V-max och medelgradient: Intra- och interobserver variability ~ 3-4 % En peak velocity 4 m/s är förenligt med uttalad aortastenos En medelgradient 40 mmhg är förenligt med uttalad aortastenos

Fallgrop: vs Mitralinsufficiens - Mitralinsufficiensen spektraldoppler kurva har längre duration (ejektionstid + isovolumetriska perioder) - Mitralinsufficiensen spektraldoppler kurva är mer symmetrisk - Mitralinsufficiensen har alltid högre V-max - ens spektraldoppler kurva består av klaff + LVOT ThoracicKey.com

ASE Guidelines 2017

LVOT mätning: Intra- and interobserver variability ~ 5-8 % - Area LVOT = πr 2 (mätfelet kvadreras) Invid klaffplan? 5 10 mm proximalt klaffplan? Där man mätte LVOT-PW?

Arieta and Pomi Teoretisk LVOT diameter = 5.7 x BSA + 12.1 (Leye et al JASE 2009) Poh et al European Heart Journal 2008

LVOT ofta ellipsoid (kan underskatta AVA med upp till 0,2 cm 2 ) (Mät LVOT i mid-systole)

ASE Guidelines 2017

The recommendation is to move the Doppler sample up and down in order to obtain a nice Doppler trace with a closure click (possibly missing in severe AS) without the opening click. ESC Cardiology Practice vol 15, 2018

LVOT flödehastighet och flödesintegral (VTI): Intra- and inter-observer variability 3-4 % - Dilatation av LVOT ger högre centrala hastigheter (falskt högre beräknad SV) - Mätning längre från aortaklaffen ger högre hastigheter invid septum

Kontinutetsekvationen: LVOT (area = πr 2 ) VTI-aortaklaff (CW-doppler) VTI-LVOT (PW-doppler) ASE Guidelines 2017 En AVA < 1,0 cm 2 är förenligt med uttalad aortastenos - En medelgradient på > 40 mmhg vid normalt flöde ~ AVA 0,8 cm 2

Obs! Den förenklade Bernoulli ekvationen utgår från att LVOT velocity är försumbar Ex. V-max Aortaklaff 4 m/s: Med LVOT velocity 0 m/s = beräknad gradient 64 mmhg Med LVOT velocity 1 m/s = beräknad gradient 60 mmhg Med LVOT velocity 1,5 m/s = beräknad gradient 55 mmhg Med LVOT velocity 2,0 m/s = beräknad gradient 48 mmhg Rekommenderad Cut-off: LVOT velocity 1,5 m/s.

Alternativ skattning av stenosgrad (Level 2 Recommendation = reasonable when additional information is needed in selected patients) - Förenklad kontinuitetsekvation - Dimensionless Index (VTI-kvot) - AVA planimetri

Förenklad kontinuitetsekvation: -LVOT -V-max aortaklaff (CW-doppler) -V-max-LVOT (PW-doppler) Ger ingen slagvolym (definition: low flow?) Mindre tillförlitlig vid atypiska spektral-doppler kurvor Mereles Echobasics 2017

Dimensionless Index ( VTI-kvot ): VTI LVOT / VTI Aortaklaff Ger indirekt förhållandet mellan LVOT area och AVA (om ingen stenos föreligger närmar sig kvoten = 1) Fel kan uppstå när LVOT inte korrelerar till kroppsstorlek Arieta and Pomi En dimensionless index < 0,25 är förenligt med uttalad aortastenos

AVA Planimetri: Utförs med TEE eller TEE ev med 3D (CT) Kalk och artefakter försvårar ofta utlinjeringen Mäter anatomic area som är större än effective valve area (= doppler-ava)

Ekokardiografi ens svårighetsgrad definieras vanligtvis enligt följande: Stenosgrad V-max Maxgradient Medelgradient AVA Lindrig 2,0-2,9 m/s 16-35 mmhg 10-20 mmhg 1,5-2,0 cm 2 Måttlig 3,0-3,9 m/s 36-63 mmhg 20-39 mmhg 1,1-1,4 cm 2 Uttalad 4,0 m/s 64 mmhg 40 mmhg 1,0 cm 2 Bild: C Meurling, Internetmedicin.se

Experimentella metoder för skattning av stenosgrad (Level 3 recommendation, not recommended for routine clinical use) ASE Guidelines 2017

Aorta asc ca 27 mm Beräknad AVA = 0,8 cm2

Aorta asc ca 27 mm Beräknad AVA = 0,8 cm2 PR korrigerad AVA = 1,1 cm2

Pressure recovery (PR): Relaterar till omvandlingen mellan - potentiell energi (P) - kinetisk energi (V) - Värme Störst betydelse vid: - Aorta asc diameter < 3 cm - AVAi > 0,5 cm2/m2 Betydelse även vid vissa klaffproteser (ffa mekaniska bileaflet: St Jude), highoutput, kongenital aortastenos Pibarot, Garcia, Dumesnil Circulation 2013

Pressure recovery (PR): Relaterar till omvandlingen mellan - potentiell energi (P) - kinetisk energi (V) - Värme Störst betydelse vid: - Aorta asc diameter < 3 cm - AVAi > 0,5 cm2/m2 Betydelse även vid: - vissa klaffproteser (mekaniska bileaflet: i.e. St Jude) - high-output - kongenital aortastenos Thoracickey.com Kheradvar et al 2015

Pressure recovery (PR) calculator Echonomy by Saric Paramererz.com by Dyar

Skattning av stenosgrad vid speciella patientkategorier: Flödeshastigheter och gradienter är flödesberoende - Hypertension påverkar beräkningarna - AVA bör indexeras till kroppsstorlek (~ BSA) vid extremt små / stora patienter (AVAi) - High-flow påverkar beräkningarna (feber, anemi, hyperthyreos, dialysshunt) - Low-flow påverkar beräkningarna ASE Guidelines 2017

Patienter med AVA < 1,0 cm2 men med V-max < 4 m/s och med en medelgradient < 40 mmhg: - Kontrollera mätningarna (LVOT-diametern?) TEE, CT? - Kontrollera SVi (SVi < 35 ml/m2 = low-flow) CMR, hjärtkateterisering? Schmidkonz et al E J of Radiology 2014

Low Flow, Low Gradient AS with Reduced Ejection Fraction: - AVA < 1.0 cm2 - Medelgradient < 40 mmhg - LVEF < 50 % (< 40 %?) - SVi < 35 ml/m2 Äkta fix valvulär aortastenos eller pseudo aortastenos?

ASE Guidelines 2017

Low Flow, Low Gradient AS with Preserved Ejection Fraction: - AVA < 1.0 cm2 - Medelgradient < 40 mmhg - LVEF normal - SVi < 35 ml/m2 Vanlig klinik: > 70 år, hypertoni, liten hypertrof vänster kammare

Low Flow, Low Gradient AS with Preserved Ejection Fraction: - Uteslut mätfel (LVOT-diametern / area vanligaste felkällan) TEE, CT? - Uteslut mätfel flöde (SV / SVi) CMR, hjärtkateterisering? - Uteslut signifikant hypertoni vid flödesmätningarna - Calcium score CT? (? BSA? LVOT Ø?) LVOT 19 mm AVA = 0,9 LVOT 22 mm AVA = 1,1

Normal Flow, Low Gradient AS with Preserved Ejection Fraction: - AVA < 1.0 cm2 - Medelgradient < 40 mmhg - LVEF normal ( 50 %) - SVi > 35 ml/m2 Tveksamt kliniskt fynd Sannolikt måttlig aortastenos trots allt (= samma prognos som måttliga aortastenoser)

Normal Flow, Low Gradient AS with Preserved Ejection Fraction: - AVA < 1.0 cm2 - Medelgradient < 40 mmhg - LVEF normal ( 50 %) - SVi > 35 ml/m2 The Mayo Clinic group: Among 1,704 patients with a valve area below 1 cm², 24% presented with discordant grading (AVA <1 cm² and MPG <40 mmhg). In the vast majority (21% of the overall population), the flow was normal while low flow was observed in only 3% of the total population. Eleid MF, Sorajja P, Michelena HI, Malouf JF, Scott CG, Pellikka PA. Flow-gradient patterns in severe aortic stenosis with preserved ejection fraction: clinical characteristics and predictors of survival. Circulation. 2013 Oct 13;128(16):1781-9. 1

UPPFÖLJNING Prognosen vid aortastenos är framför allt relaterad till förekomsten av symtom. I genomsnitt ökar medelgradienten med ca 7 mmhg/år och reduktionen av aortaklaffens area (AVA) är vanligtvis ca 0,1 cm 2 /år. Vid uttalad aortastenos kommer 50-70 % få klaffrelaterade symtom inom 2 år. Uttalad aortastenos bör kontrolleras ca 1-2 gånger/år Måttliga aortastenoser kan kontrolleras varje till vartannat år Lindriga stenoser blott vart tredje till femte år

BEHANDLING Thoraxkirurgi Uttalad aortastenos med symtom bör opereras. Generellt är operationsresultaten goda och långtidsöverlevnaden skiljer sig inte nämnvärt från normalbefolkningens. Nyttan av profylatisk klaffoperation av symptomfria patienter med uttalad aortastenos är omtvistad även om det nyligen framkommit data som talar för att tidig profylaktisk intervention kan förbättra prognosen.

Den thoraxkirurgiska operationen innebär att den nativa stenoserade klaffen ersätts med en klaffprotes (mekanisk eller biologisk). Valet av protestyp styrs främst av patientens ålder eftersom en biologisk klaffprotes har en begränsad livslängd. En mekanisk klaffprotes kräver dock livslång warfarinbehandling. Hos en patient utan betydande co-morbiditet är den perioperativa mortaliteten låg (< 2 procent vid isolerad klaffkirurgi, något högre vid samtidig CABG). Vid symtomgivande uttalad aortastenos utgör hög ålder inget absolut hinder för klaffkirurgi.

TAVI (TAVR) Kateterburen klaffimplantation, TAVI (Transcatheter Aortic Valve Implantation) Metoden används i nuläget till symtomatiska patienter för vilka thoraxkirurgi inte är lämplig eller då det föreligger en måttlig - hög operationsrisk, ofta beroende av betydande co-morbiditet. Riskvärderingen genomförs vanligtvis med hjälp av olika algoritmer (STS respektive EuroSCORE I och II) och värderas i samband med konferenser.

Antal TAVI/år 2008-2015 Antal SAVR/år 2005-2015

Om patienten erhållit en mekanisk klaffprotes är antikoagulantia med warfarin (Waran) av största vikt. Vanligtvis siktar man på ett INR-värde mellan 2-3. Nya antikoagulantia (NOAK-preparat) har i preliminära studier ej visat sig fungera tillfredställande och anses därför kontraindicerade i nuläget. Efter det första året kan en årlig rutinuppföljning vara tillräcklig om möjligt företrädesvis via primärvården. Specialistbedömning eller ekokardiografisk undersökning av den mekaniska klaffprotesen är endast nödvändig vid klinisk misstanke om komplikation. Zoghbi et al et al JASE 2009

Patienter som erhållit en kateterburen biologisk aortaklaffprotes (TAVI) bör, med tanke på dessa klaffars begränsade hållbarhet, kontrolleras årligen. Enligt senast publicerade guidelines rekommenderas även att samma uppföljning ska gälla även för thoraxkirurgiskt inopererade biologiska klaffproteser (tidigare rekommenderades årliga kontroller med början 4-5 år efter implantationen). Biologiska klaffproteser degenererar i regel snabbare hos yngre patienter än hos äldre, vilket bör beaktas vid den planerade uppföljningen. Rodriguez-Gabella et al JACC 2017

Antibiotikaprofylax inför tandläkaringrepp rekommenderas för närvarande av Svenska Kardiologföreningen till alla patienter med klaffprotes/klaffplastik med främmande material och hög risk för bakteriemi. Amoxicillin 2 g som engångsdos 60 minuter före ingreppet Vid dokumenterad penicillinallergi ges klindamycin 600 mg

Amyloidos vid aortastenos - Ökad prevalens hjärtamyloidos ses vid stigande ålder (i.e. wtattr) - Typisk patient: äldre manlig patient med low-flow low-gradient AS - Associerat med ökad mortalitet (x 3-9?) - Associerat med utebliven förbättring st post AVR PharmaceuticalIntelligence.com

Amyloidos vid aortastenos - Ekofynd: större LA, lägre iava, lägre longitudinell VK-funktion - CMR med late gadolinium enhancement: ökat interstitiellt spatium (ECV < 25% associerat med bättre prognos), markerad concentrisk hypertrofi, ökad LV-massindex och mass/volume-ratio, lägre isv - EKG: vanligare med AF (dock ej vanligt med low-voltage) - Myocardscint: cardiac transthyretin amyloid (ATTR) kan detekteras hos 16 % post-tavr (Scully et al 2018) - Biopsi (golden standard) - Obduktion: 1/3 av TAVI patienter had amyloidos (Nietlispach et al 2012)

Amyloidos vid aortastenos Ca 6 % hos patienter 65 år Ca 16 % hos patienter 74 år Ca 25 % hos patienter 80 år Mortaliteten ökar > 3ggr Treibel et al 2016 Cavalcante et al 2017 Longhi et al 2016 Haloui et al 2016

kliniska utmaningar och nya riktlinjer 2019-01-22 Carl J Meurling Docent, Överläkare Expertgruppsmedlem Ekokardiografi Equalis Hjärtsvikt-Klaff-GUCH-Ekokardiografi Lund