Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.



Relevanta dokument
Förbättringskunskap och kvalitetsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Vanlig ide om förbättringsarbete. Åtgärd. Åtgärd.

Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen

Arbete för kvalitetsförbättring innebär även implementering. Förbättringskunskap metoder och verktyg. Betydelsen av kunskap om hur man implementerar

Analysera mera! Förbättringskunskap metoder och verktyg. Cykel för ständig förbättring. Åtgärd. Struktur Process - Resultat

Vad behövs för att skapa ständig förbättring? Förbättringskunskap och kvalitetsarbete. Metoder och verktyg

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Förbättringskunskap - verktyg och metoder

Systematisk förbättringsarbete

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

Välkomna! Bild från Trollhättan???

som förbättrar vård och kvalitet

Förbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?

Vad är kliniska mikrosystem?

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Systematisk förbättringsarbete

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Nationella indikatorer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Förändringsledning. Stöd & behandling Anette Cederberg

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

Barn som anhöriga 5,6,7 november

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.

Kunskapsstödsutredningen

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Mångfunktionella utomhusmiljöer. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

Hur ska bra vård vara?

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Arbetsgång i förbättringsarbete

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Patienter som sköter sina läkemedel själva

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

SOSFS 2011:9 ersätter

Checklista - förbättringsarbete

Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid

Policys. Vård och omsorg

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Beslut på bättre grund.

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Förändringsledning. Stöd & behandling Anette Cederberg

Värdeskapande flöden för vårdtagaren

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013.

Rutiner för f r samverkan

Varje dag lite bättre

Hur gör vi action av juridiken

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Förbättringskunskap. 16 september

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Att mäta för att lära - syfte, mål och mått

Att mäta förbättringsarbete

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Patientforum. - en modellbeskrivning

Planering och kontroll av processen MATILDA HÖÖK

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Nationell plattform för förbättringskunskap

Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.

Transkript:

Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir en förbättring 2 går att göra Vanligt misstag Det egentliga et är kvar Vanligt misstag att gå på lösningen direkt utan att ha analyserat et!!! 3 Varför är det ett vad är målet Varför uppstår et För vem är det ett Vilka är inblandade Vanliga svårigheter När, hur ofta, hur allvarligt Vilka tänkbara åtgärder finns Vad ska vi göra först Hur ska vi kunna visa se att det blir en förbättring Hur ska vi få alla att göra som vi säger För vem blev det Hur ska vi kunna bibehålla läget eller bli ännu Varför blev det inte 4 1

Vilken kunskap behövs? Välja bästa åtgärd & mätning FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP! Analysera smart & fortsätta 5 8 kunskapsdomäner inom förbättringskunskap Vården och dess ansvar i en social kontext förståelse för lokal, nationell och global organisation Kundfokusering förståelse för patientens behov, involvera patienten, följa patientens väg Vården som process och system förstå och reducera ev. fel och förseningar genom optimal design av hälsosjukvården Variation och mätning ökad förståelse av variationer för att kunna designa och redesigna hälso och sjukvården Förmåga att planera, leda och följa förändringar i vården välkomna och stötta förändringar i ett öppet klimat Samarbete kunna arbeta effektivt i grupp, förstå och värdera olika perspektiv och ansvar Utveckla ny, lokalt användbar kunskap evidens, PDSA Professionell kunskap i relation till ovan nämnda punkter Batalden P et al., IHI Knowledge Domains, Dartmouth Medical School, USA 6 Vården och dess ansvar i en social kontext förståelse för lokal, nationell och global organisation 1 MÅLET för hälso och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (HSL; 1982:763) 31 Inom hälso och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (HSL; 1996:787) MÅLET ska nås genom GOD VÅRD (HSL; 1982:763) VAD är GOD VÅRD och GOD KVALITET? HUR upprätthålla och göra? Kundfokusering GOD VÅRD ska: vara av god kvalitet och tillgodose patienters behov av trygghet i vård och behandling vara lättillgänglig bygga på respekt för patienters självbestämmande och integritet främja goda kontakter mellan patienten och hälsooch sjukvårdspersonalen Hälso och sjukvårdslagen (1982:763) 7 8 2

Nationella indikatorer för GOD VÅRD Sex kvalitetsområden för uppföljning och förbättringsarbete: 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig 2. Säker 3. Patientfokuserad 4. Effektiv 5. Jämlik 6. Hälso och sjukvård i rimlig tid Socialstyrelsen 2005, 2009 Utgår från Hälso och sjukvårdslagen (1982:763) 9 Att definiera GOD KVALITET att möta behoven hos dem som servicen (vården) mest, till lägsta kostnad för organisationen, inom de gränser som satts av högre beslutsfattare och beställare Øvretveit, J., (1992) Health service quality BEHOVSBASERAD KOSTNADSEFFEKTIV Patienternas, professionernas och politikernas perspektiv alla behövs för att definiera vårdkvalitet 10 Vården som process och system Dela upp kvalitet i tre olika dimensioner VAD är et och HUR kan vi bedöma vårdkvalitet i en komplex verklighet? 11 Process = hur vården genomförs Före Ankomst Insatser Utskrivning Efter Struktur = vilka resurser som finns personal, kompetens, material, organisation Resultat = vad vården leder till Avedis Donabedian (1988) 12 3

Variation och mätning Fiskbensdiagram Verktyg för att finna möjliga orsaker till ett (orsak-verkan diagram, Ishikawa) HUR kan vi precisera VAD som är et? Människa Metod Problem/Verkan Material Maskin Miljö Definiera et Brainstorming för att identifier huvudorsaker och delorsaker 13 14 Arbetsprocess HUR ska vi göra för att vårt arbete ska leda till förbättring? Nolans modell tre initiala frågor som måste besvaras 1. Vad försöker vi uppnå? Mål 2. Hur ska vi veta att en förändring är en förbättring? Mått 3. Vilka förändringar kan vi göra som resulterar i en förbättring? Förändring Starta förbättringscykel 15 16 4

Cykel för ständig förbättring Analysera mera! Shewhart s cykel (PDCA) och Deming s cykel (PDSA) Systematiskt PLANERA, besluta VAD göra och HUR mäta GENOMFÖRA intervention STUDERA process och resultatdata, besluta om effekt AGERA i en ny PGSA cykel förändra eller implementera Agera Planera Välja bästa åtgärd & mätning Analysera smart & fortsätta UPPREPA, LÄRA, UPPREPA, LÄRA, UPPREPA Studera Genomför Struktur Process Resultat VARIATION 18 17 5