Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola. Syftet med rapporten är att ta reda på hur detta arbete fungerar på en förskola och frågeställningen har varit följande; På vilka sätt uppmuntrar likabehandlingsplanen mötet mellan olika kulturer? Hur förmedlar personalen detta i sitt arbete? Metoderna som har brukats har varit textanalys av två dokument samt en intervju. Detta resulterade i ett antal slutsatser där den viktigaste handlade om hur förskolan arbetar för att få alla att känna sig delaktiga. Arbete visade sig finnas på flera plan och rapporten kommer att redovisa några av de arbetssätt som förskolan brukar sig av. En av de metoder som lyfts fram var förskolans arbete att lyfta fram de olika kulturerna och låta dem mötas. På detta fanns det även planer för hur spridningen av information skulle ske så att alla vårdnadshavare kunde få en inblick i förskolans verksamhet.
Innehåll 1. Innledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2.1 Syfte och preciserade frågeställningar... 3 1.2.2 Metod... 3 2. Resultat... 5 2.1 Lokala dokument... 5 2.3 Intervjuer... 6 3. Avslutning... 10 3.1 Slutsatser... 10 3.2 Reflektioner... 10 1
1. Innledning Den svenska skolan skall i dagens samhälle ta ansvar för att varje barn som vistas inom skolan skall känna sig trygg. Hur detta arbete tar sin form kan se olika ut allt beroende på skolans karaktär. Gemensamt för alla skolor är dock att de arbetar mot individens likavärde. Men hur fortskrider detta arbete på en skola där många barn härstammar från andra kulturer och seder. Hur arbetar skolan för att lyfta fram de olika värdena och kulturerna? Vilka konflikter kan uppstå? Och vart sätter skolan gränsen för de olika värdena barnen bär med sig? Arbetet du håller i din hand kommer att kretsa kring liknande frågor och hur arbetet med dem kan se ut på förskolan. 1.1 Bakgrund Första gången jag kom ut på VFU häpnades jag över de många kulturer som fanns på förskolan och hur väl dessa fungerade ihop. Ofta blir vi överösta med berättelser och hörsägner som berättar om hur stökigt det är på skolor där många kulturer möts. Men till min stora lättnad visade sig detta vara just hörsägner och inget annat. Snart väcktes ett intresse inom mig för hur förskolan kan arbeta för att skapa en gemensam värdegrund. Enligt Sjöwall (1994, s.88) är det viktigt att lyfta fram alla kulturer i ett mångkulturellt arbete. Sjöwall menar även att skolan inte får glömma bort att lyfta fram den egna kulturen i arbetet. Ett sådant arbete, som lyfter fram barnens olika kultur, visar sig även vara gynnsamt då det gäller att förebygga de fördomar som kan uppkomma mot främmande kulturer. Sjöwall (1994, s. 88) säger att ett sådant arbete kan vara ett bra förstasteg då det kommer till att ta del av de olika tankar och värderingar som olika barnen bär med sig från hemmet. Sjöwall (1994, s.122) nämner även en mamma som vill att förskolan skall lyfta fram barnets egen kultur mer. Detta menade modern bör ske på ett sätt som gör att barnet slipper känna en skam för sitt eget modersmål. En intressant sak med detta uttalande är att den hänger samman med ovanstående stycke. En förskola med blandade kulturer bör lyfta fram de 2
olika kulturerna. Frågan är dock hur detta arbete bör gå till. Ska det ske genom att barnen ges möjlighet till valfrihet, något som Sjöwall (1994, s.67) talar om då det kommer till julpysslet, och i så fall i vilken grad bör det vara valfritt att delta. I ovanstående situationen så löste de problemet genom att några barn fick chansen att göra kalendrar istället, då detta kändes mer naturligt för dem vid årsskiftet. Dock får det inte glömmas bort att barnen inom förskolan skall sträva efter att utveckla en förståelse och respekt för varandras kulturer (Lpfö 98, s.8). Hur detta arbete kan se ut varierar säkerligen mellan de olika förskolorna. Därför kommer arbetet framför dig att lägga fokus på hur en av alla förskolor i Sverige har valt att arbeta med dessa frågor. För precis som Sjöwall (1994, s.122) säger så kan inga kurser mäta sig med positiva barndomsupplevelser. Får vi som barn en bra bild av olika kulturer kommer detta intryck förmodligen att bestå. 1.2.1 Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta dokument är att lyfta fram hur den förskolan som min VFU var belagd på arbetar med värdegrundsfrågan då det kommer till de kulturella mötena. Det som jag kommer att titta närmare på är bland annat hur de som är verksamma inom förskolan utför sitt arbete rent praktiskt. På vilka sätt uppmuntrar likabehandlingsplanen mötet mellan olika kulturer? Hur förmedlar personalen detta i sitt arbete? 1.2.2 Metod För att få svar på frågeställningen har jag valt att titta på två av förskolans dokument. Dokumenten är Likabehandlingsplan för förskoleverksamheten, HALLSBERG ORR 2009 och avdelningens mål VT 10. Observera dock att dokumenten står under ett anonymt namn. 3
De dokument som nämns ovan tilldelades jag efter att jag hade förklarat syftet med arbetet. Förskolläraren som gav dem till mig sade även att det var de dokument som denne kunde komma på nämnde något inom ämnet. Förutom dokumentanalysen har det även genomförts en intervju med en av förskolelärarna. Meningen var att det skulle vara två intervjuer men den ena uteblev pågrund av en miss från min sida. Intervjun utgick ifrån förskolan likabehandlingsplan med fokus på de kulturella mötena. Syftet med intervjun var att lyfta fram hur likabehandlingsplanen lyfts fram i praktiken. Själva intervjun kom att äga rum på en lugn plats inom förskolan och tog cirka 20 minuter i anspråk. Notera att förskolläraren, då intervjun redovisas, kommer att gå under namnet pedagog 1. Denna återgärd har vidtagits för att hålla personen som intervjuades anonym. 4
2. Resultat Under denna rubrik kommer resultatet av arbetet att redovisas. Detta kommer att ske under två underrubriker. 2.1 Lokala dokument där resultatet av dokumentanalysen kommer att redovisas och 2.2 Intervjuer där resultatet av intervjun kommer att redovisas. 2.1 Lokala dokument Under detta stycke kommer det att redovisas två skilda dokument. Dessa är Likabehandlingsplan för förskoleverksamheten, X ORR 2009 samt avdelningens mål. otera att det som redovisas är hur dokumenten lyfter fram det mångkulturella arbetet samt övriga punkter som angränsar till det arbetet. I X:s Likabehandlingsplan för förskoleverksamheten finns följande mål; Förskolan ska arbeta förebyggande och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion och annan trosuppfattning. (Likabehandlingsplan för förskoleverksamheten, X NORR 2009, sid 8) Detta uppföljs av en rad aktiviteter som förskolan skall arbeta emot för att klara av de uppställda målen. Nedan följer en redovisning över några av dessa återgärder. Verksamheten gör informationsmaterial till vårdnadshavarna tillgänglig på de språk som finns representerade på förskolan. Förskolan lyfter fram olika seder, traditioner och kulturer i sitt arbete med barnen. Förskolan använder sig av modersmålstränarens kunskaper om olika kulturer och religioner. Det som går att skåda genom dessa punkter är att förskolan genom likabehandlingsplanen bör föra ett arbete som får alla att känna sig mer eller mindre delaktiga. För det första kan vi se att förskolan gör informationen 5
tillgänglig på flera språk. För det andra ser vi förskolans arbete med att lyfta fram olika kulturer, seder osv. I dokumentet över avdelningens mål VT 10 har dessa mål omarbetats. Några av de punkter som talar om likabehandlingsplanen är dessa; Pedagogerna behandlar barnen och eleverna utifrån deras förutsättningar och personligheter. (Avdelningens mål VT 10, sid 5) Måltider efter etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning serveras. (Avdelningens mål VT 10, sid 5) I ett senare stycke i avdelningens mål VT 10 finner vi dessa punkter som handlar om avdelningens arbete mot mångkultur. Söka efter barnmusik på olika språk. Genom familjebild, atlas, världskarta, musik och barnlitteratur vill vi belysa barnens ursprung, likhet och olikhet. Genom ovanstående punkter kan vi se att avdelningen lyfter fram musik från olika länder för att göra något konkret av de mål som nämndes inom ramen för mångkultur i likabehandlingsplanen. På detta har avdelningen även valt att lyfta fram barnens ursprung på ett sätt som skapar grunden för djupare förståelse kring olika kulturer. Frågan som återstår är dock hur detta syns i arbetet. För att få svar på det skall vi nu titta närmare på den intervju som genomfördes. 2.2 Intervjuer På förskolan genomfördes en intervju med en av pedagogerna, för att hålla dennes namn anonymt har jag valt att ge personen titeln pedagog 1. Frågorna i intervjun har utgått från förskolans likabehandlingsplan och pedagog 1 har försökt att besvara frågorna efter bästa förmåga. 6
Jag: I förskolans likabehandlingsplan nämns det att seder och traditioner från olika kulturer och religioner ska lyftas fram i arbetet med barnen, hur syns detta i ert arbete? Pedagog 1: På förskolan arbetar vi aktivt med att ta tillvara på olika traditioner genom att lyfta fram dem i arbetet. Detta är av storvikt för oss då 40% av barnen kommer från hem med andra kulturer och traditioner. För att detta arbete ska fungera så väl som möjligt så ges föräldrarna chansen att komma in till förskolan och berätta om sina kulturer och högtider. Här lyfte pedagog 1 bland annat fram att de tidigare hade uppmärksammat ramadan på förskolan. Muslimska föräldrar hade under den perioden blivit inbjudna till förskolan för att berätta lite mer om traditionen. Jag: Finns det några andra exempel där kulturella skillnader lyfts fram i vardagen? Pedagog 1: Bland annat har vi lyft fram klädstilar och olika typer av musik. Musiken har vi tagit fram tillsammans med föräldrar som har bidragit med sådan musik som förekommer i hemlandet eller den egna kulturen. Även här talar pedagog 1 om hur viktigt det är att föra ett samarbete med föräldrarna och våga bjuda in dem till verksamheten. Detta för att de ska få chansen att berätta om hur de ser på sina kulturer. Pedagog 1 nämner lite senare att det även är viktigt att den svenska kulturen lyfts fram i förskolans arbete. Pedagog 1 säger även att denne i vissa fall kan tycka att detta är en av de viktigare bitarna i arbetet med kulturerna. Jag: Finns det tillfällen då kulturer eller seder bryter mot förskolans värdegrund? Pedagog1: Det kan förkomma tillfällen då kulturer eller seder bryter mot vår värdegrund. Ett sådant exempel är agan. I somliga kulturer är detta 7
fortfarande accepterat och det är då upp till oss att meddela föräldrarna vad som gäller enligt svensklag. Här lyfter pedagog 1 även fram att denne i de flesta fall ser till lagen då det kommer till om en kultur eller sed måste ge vika. I många fall så finns det dock inget att anmärka på. Pedagog 1: Det finns dock en sak som gör att det uppstår konflikter mellan föräldrar från olika kulturer och oss inom personalen, nämligen tider. Somliga av föräldrarna som kommer från en annan kultur har svårt då det kommer till vår kulturs syn på tid. Här tar pedagog 1 upp en händelse som hade med tid att göra där jag och pedagogen närvarade. Anledningen att hon tog upp detta var för att visa på ett av många exempel där tiderna ställer till förvirring mellan avdelningarna. Pedagog 1: I dessa fall handlar det dock om att finna förståelse för varandra. Vi som pedagoger måste förstå att den kulturen har ett annat perspektiv på tider. Detta för att vi när vi vidrör problemet inte ska starta en större konflikt. Jag: Nu så har jag bara en sista fråga, hur ser samarbetet mellan er och hemspråkstränarna ut? Pedagog 1: Hemspråkstränarna är ofta delaktiga i planering av de mångkulturella aktiviteterna och som exempel kan jag lyfta fram den kulturfest som vi anordnar om några veckor där vi försöker lyfta fram de kulturer som närvarar. Under en sådan aktivitet så är hemspråkstränarnas kunskaper väldigt viktiga och tillsammans med dem så planerar vi hur vi ska lyfta fram de olika kulturerna. I en sådan aktivitet kan vi bland annat ha en tipspromenad med kulturfrågor. Detta för att öka barnens kunskaper om andra kulturer men även våra egna kunskaper om de olika kulturerna. Vidare använder vi även deras kunskaper för att få en bättre kontakt med föräldrarna. Hur föräldrarna tänker, hur de känner samt att 8
hemspråkstränaren kan vara till god hjälp då det kommer till att övervinna de gränser som olika språk annars medför. Det som framgår av intervjun är att pedagog 1 tillsammans med sina kollegor genomför ett arbete som motsvarar mot de punkter som tidigare togs fram ur likabehandlingsplanen. Till exempel lyfter pedagog 1 fram samarbetet med hemspråkstränaren som en del i det egna lärandet om olika kulturer. Vidare lyfter pedagog 1 fram samarbetet med föräldrarna då det kommer till sökandet av musik. Musik från olika länder omnämns inom målen för avdelningen och för att förverkliga detta har pedagogen valt att ta hjälp av barnens föräldrar. Slutsatsen efter genomförd intervju är att avdelningen genomför ett arbete som eftersträvar att förverkliga de uppställda målen. Detta arbete sker på olika vis men det bottnar i att uppmärksamma kulturerna. 9
3. Avslutning Under detta stycke redovisas mina slutsatser och reflektioner. Detta kommer ske under rubrikerna 3.1 Slutsatser och 3.2 Reflektion. 3.1 Slutsatser Förskola X:s arbete, då det kommer till att binda samman värdegrunden, bottnar i att finna förståelse för varandras likheter och olikheter. Detta lyfts bland annat fram genom likabehandlingsplan och avdelningens mål. Genom genomförd intervju framgår även hur detta arbete läggs fram i praktiken. Det som framgår är att förskola x genom sitt arbete försöker lyfta fram alla kulturer inkluderat den svenska kulturen. Ser vi till det praktiska arbetet sker detta dels genom att förskola x tillhandahåller informationen till vårdnadshavarna på vårdnadshavarens modersmål. Förskola x lyfter även fram arbetet genom att göra de olika kulturerna till en del av förskolans vardag. Det arbetet syns genom att föräldrarna bjuds in av förskola x för att tala om sina kulturer. Arbetet sker även i samarbete med föräldrarna och hemspråkstränarna. Föräldrarna blir till exempel ombedda att ta med sig musik som spelas i deras hemland, medan hemspråkstränarna blir delaktig genom planeringarna av mångkulturella aktiviteter. 3.2 Reflektioner Några frågor har blivit besvarade medan andra fortfarande väntar på svar. På detta kan även redovisa en rad nya frågor som dykt upp inom under arbetets gång och nedan följer ett axplock av dem. Hur genomför förskolor på samma ort arbetet med de mångkulturella frågorna? Om de inte har samma mångfald av kulturer hamnar då mötet med andra kulturers värden i skymundan? I detta fall vad blir konsekvensen? Kommer barnen från de olika förskolorna ha samma tolerans för det främmande? eller kommer mötet i skolans senare år sluta i en konflikt? 10
Referenslista Dokument Avdelningens mål VT10 X Kommun, (2009). Likabehandlingsplan för förskoleverksamheten, X ORR 2009. Skolverket, (1998). Lpfö 98. Ödeshög: Fritzes. Litteratur Sjöwall, A. (1993). Kulturmöten i barnomsorg och skola. Lund: Studentlitteratur. 11