BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ

BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ Sammantsällning av miljöpåverkan för produktion av ett kg kycklingkött Totalt / kyckling Totalt / kg kyckling N-läckage, kg 0,007 0,006 Gödselgiva, kg N 0,05 0,04 Arealbehov, ha 0,0006 0,0005 NH3-emissioner, kg 0,17 0,14 Prod. träck, kg 1,2 1 Effektivt N i träck, kg 0,01 0,008 Slakt Vid slakt väger en kyckling 1,7 kg (levandevikt) 1. Utbytet efter slakt är ca 70%, dvs 1,2 kg livsmedel 2. Uppfödning slaktkyckling En slaktkyckling äter totalt 3 kg foder under fem veckor. För en tillväxt på 1 kg åtgår 2 kg foder 3. Ett typiskt kycklingfoder har följande recept 4 : Fodertyp Andel Foder/kyckling (kg) Spannmål (merparten vete) 60-70% 2 Sojamjöl (importeras) 25% 0,8 Köttmjöl 2-3% 0,08 Fiskmjöl 1% 0,03 Rapsmjöl 4-5% 0,1 Foderfett 2-3% 0,08 Västeråsarna äter 2 323 263 st kycklingar/år. En uppfödare föder i genomsnitt upp 30 000 kycklingar åt gången och han hinner med 5-6 omgångar per år, maximalt alltså 180 000 kycklingar/år. Västeråsarna ger alltså möjlighet för 13 kycklinguppfödare att fortleva. Totalt i Sverige finns 150 kycklinguppfödare 5. 1 www.ekon.slu.se/demo/databok/16fjaderfa/16fjaderfa_demo.htm. Besökt 2001-09-28 2 Johannisson, V. och Olsson, P (1999) Energiåtgång från jord till bord för råvara, hel- och halvfabrikat. SIK- Rapport nr 659. 3 LivsmedelsSverige: www.livsmedelsverige.org/djurhallning/djurhallning_kyckling.htm. Senast uppdaterad 2001-01-08. 4 Svensk fågel, http://www.svenskfagel.se/sidor/fakta/faktasidor/prodkedja.html. Besökt 2001-09-28 5 Svensk fågel, http://www.svenskfagel.se/sidor/fakta/faktasidor/prodkedja.html. Besökt 2001-09-28 1

För att producera 2 kg (höst)vete krävs: Areal 6 2 kg / 5884 kg/ha 0,0003 ha Gödselgiva 7 165 kg N / ha * 0,0003 0,05 kg N N-läckage 8 22 kg/ha * 0,0003 ha 0,007 kg N (11 kg/ha höstsådda arealer 9 ) N i vete(samma fotnot som ovan) 2 kg * 0,019 0,04kg N För att producera 0,8 kg soja krävs 10 : Areal 0,8 kg / 2400 kg/ha 0,0003 ha Gödselgiva 3,6 kg N / ha * 0,00002 ha 0,001 kg N N-läckage 0?? Kan läckaget vara 0 eftersom växten är kvävefixerande (tror jag, det är i alla fall en böna, sojaböna!!)??? N i soja 0,8 kg * 0,51 * 0,16 0,07 kg N Gödsel från slaktkyckling Under ett år producerar 650 kycklingar 1,6 m3 fastgödsel. Detta motsvarar 800 kg gödsel. Detta gödsel innehåller 29 kg kväve (brutto), alltså 3,6%. Den effektiva växtnäringen är 8 kg kväve (gäller vid vårspridning av ett års produktion av stallgödsel här fastgödsel), dvs. 1 %. Ett djur ger 1,2 kg gödsel med effektivt N-innehåll på 0,01 kg. 11 Ammoniakavgången från slaktkyckling är 0,17 kg/djur 12. 6 SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket 1999. Statistiska meddelanden J 15 SM 9901 7 SCB hemsida: www.scb.se Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används. 8 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 9 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 10 Källa: NV Rapport 4909 "Ärter eller fläsk". Jag har använt siffrorna för odling i USA utan bevattning. Kan ju vara kul att även använda de andra siffrorna för USA m. bevattning och Brasilien. Blir det någon skillnad? Antagit att N innehållet i protein är 16% som i Kväveinventeringen. 11 SJV (2000) Riktlinjer för gödsling och kalkning 2001. Rapport 2000:22, Jordbruksverkets, Jönköping 12 SCB (2000) Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999. Statistiskt meddelande MI 37 SM 0001, SCB 2

BILAGA 2- PRODUKTION AV FLÄSKKÖTT Sammanställning av miljöpåverkan för produktion av ett kg fläskkött Totalt / gris Totalt / kg fläskkött N-läckage, kg 2,2 0,05 Gödselgiva, kg N 7,2 0,2 Arealbehov, ha 0,07 0,001 NH3-emissioner, kg 3,4 0,07 Prod. av träck, kg 170 4 Effektivt N i träck, kg 0,34 0,007 Slakt I genomsnitt väger slaktkroppen från en gris 84 kg (74% av 113 kg levande vikt, här är inälvor och huvud borträknat) 13. Av slaktkroppen är 57% (här är ben och svål borträknat) 14 = 48 kg fläskkött. Beräkningar av foderbehov och miljöpåverkan vid foderframställning för foder till slaktsvin, smågrisar och suggor Uppfödning av slaktsvin En slaktgris äter ca 240 kg foder (se tabell nedan) under de ca 100 dagar den lever som slaktsvin före slakt. Tabell: Foderbehov för ett slaktsvin 15 Tillväxt, kg 86 Energibehov, MJ/kg tillväxt 35 Energiinnehåll foder, MJ/kg foder 12,6 Totalt energibehov, MJ 86*35 = 3 010 Fodermängd, kg 3 010 / 12,6 240 kg Fodermängd kg / kg tillväxt 240 / 86 2,8 Vanligaste foderstaten i Mälardalen består av spannmål, soja, vitaminer, mineral och syntetiska aminosyror. Vanligt är att fodret serveras blött (med vatten eller vassle). 16 Korn, vete och soja är utmärkta foder till slaktsvin, medan havre främst ges till smågrisar 13 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 14 Hansson, I (1997) Svinslaktkroppar. EU-anpassning av köttprocent. Fakta Husdjur nr 6 1997. SLU, Uppsala 15 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 16 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 3

Tabell: Fodertyper och andelar för slaktsvin 17 Foder Andel 240 kg foder Korn 45% 108 kg Vete 20% 48 kg Havre 20% 48 kg Koncentrat 15% 36 kg Soja i konc. 27 kg 1 kg koncentrat innehåller 0,38 kg råprotein 18. Om detta antas komma från soja (innehåller 51% råprotein 19 ) motsvarar det en sojamängd om 0,75kg. 36 kg konc. motsvarar 27 kg soja. Uppfödning av smågrisar En smågris äter ca 40 kg foder (se tabellen nedan) under de ca 7 veckor de tar från att den avvänjs tills den förflyttas till slaktsvinstall. Insättning i slaktsvinstall sker vanligen när smågrisen väger 27 kg 20. Tabell: Foderbehov för ett slaktsvin Tillväxt, kg 20 Energibehov, MJ/kg tillväxt 21 25 Energiinnehåll foder, MJ/kg foder 22 12,6 Totalt energibehov, MJ 20*25 = 500 Fodermängd, kg 500 / 12,6 40 kg Fodermängd kg / kg tillväxt 40 / 20 = 2,0 I den här studien antas att smågrisar äter ett hos bonden blandat foder. De kan då bestå av korn, vete, havre och koncentrat med enzymer, vitaminer och mineral 23. Mängderna spannmål (se tabell nedan) beror på råproteinhalten i spannmålet, här antas att råproteinhalten är 10%. Tabell: Fodertyper och andelar för smågrisar 24 Foder Andel 40 kg foder Korn 46% 18,4 kg Vete 21% 8,4 kg Havre 17% 6,8 kg Koncentrat 16% 6,4 kg En kulting diar i 5 veckor innan den avvänjs och under den perioden äter suggan 43 kg foder / vecka. Totalt 215 kg foder 25. En sugga levererar vanligen 10 avvanda smågrisar (fler föds men några dör) 26. Suggans foderbehov per smågris motsvarar då 21,5 kg foder. 17 Framräknat själv utifrån helfoders sammansättning och innehåll av energi, råprotein, växttråd och lysin i de olika spannmålssorterna. 18 www.lantab.nu/tab_suggor.html. Besökt 2001-09-20 19 Simonsson, A (1995) Fodermedel till svin, 1995. Husdjur 77, SLU, Uppsala 20 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 21 Mattson, B och Persson, E (2000) Pelleterat foder jämfört med mjölfoder till avvanda grisar. Nr 22 april 2000, Praktiskt Inriktade Grisförsök (PIG), Skara 22 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 23 Svenska foder hemsida: www.svenskafoder.se/sok/foder/gris/små_kon.htm. Sidan besökt 2001-09-26. 24 Svenska foder hemsida: www.svenskafoder.se/sok/foder/gris/små_kon.htm. Sidan besökt 2001-09-26. 25 Neil, M., Le Cozler, Y. och Ringmark-Cederberg, E. (1998) Strategier vid gyltuppfödning - utfodring och tidpunkt för betäckning. Fakta Jordbruk nr 11 1998. SLU, Uppsala. 4

Suggan är dräktig i ca 16 veckor 27. Under den tiden äter hon 290 kg foder (se tabell nedan). Beräkningarna är baserade på energibehov för suggan som väger 160 kg och antagandet att suggan hull är normalt. Per avvand smågris motsvarar det 29 kg foder. Tabell: Foderbehov för ett dräktig sugga Dräktighetstid, dagar 112 Energibehov, MJ/dag 28 33 Energiinnehåll foder, MJ/kg foder 12,6 Totalt energibehov, MJ 112*33 = 3 700 Fodermängd, kg 3 700 / 12,6 290 kg Tabell: Fodertyper och andelar för digivande och dräktiga suggor 29 Foder Andel 50,5 kg foder Korn 41% 20,7 kg Vete 25% 12,6 kg Havre 17% 8,6 kg Koncentrat 17% 8,6 kg Tabell: Totalt foderbehov för uppfödning av en slaktgris från dräktig sugga via grisning och uppfödning till slakt. Foder Sugga Smågris Slaktsvin Summa Korn 20,7 kg 18,4 kg 108 kg 147,1 kg 150 kg Vete 12,6 kg 8,4 kg 48 kg 69 kg Havre 8,6 kg 6,8 kg 48 kg 63,4 kg 63 kg Koncentrat 8,6 kg 6,4 kg 36 kg 51 kg Soja i konc. 27 kg 27 kg Spannmålet i fodret ovan kommer från Sverige medan sojan importeras från USA eller Brasilien. Vid foderproduktionen fås miljöbelastning via läckage till vatten samt att konstgödsel används. För att producera 150 kg (vår)korn krävs: Areal 30 150 kg / 4431 kg/ha 0,03 ha Gödselgiva 31 105 kg N/ha * 0,03 ha 3,6 kg N N-läckage 32 40 kg N/ha * 0,03 ha 1,2 kg (26 kg/ha vårsådda arealer 33 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 150 kg * 0,019 2,9 kg N 26 PIG (?) Besättningsbeskrivning av smågrisproducerande besättningar inom FARMEK som utnyttjar Rasp. Rapport nr 3, Praktiskt Inriktade Grisförsök (PIG). 27 PIG (?) Besättningsbeskrivning av smågrisproducerande besättningar inom FARMEK som utnyttjar Rasp. Rapport nr 3, Praktiskt Inriktade Grisförsök (PIG). 28 Agriwise Databoken. www.ekon.slu.se/demo/databok/14smagris/14smagrisproduktionexklbygg_demo.htm. Besökt 2001-09-27 29 Svenska foder hemsida: www.svenskafoder.se/sok/foder/gris/sug_kon.htm. Sidan besökt 2001-09-27. 30 SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket 1999. Statistiska meddelanden J 15 SM 9901. 31 SCB hemsida: www.scb.se Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används. 32 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 33 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 5

För att producera 69 kg (höst)vete krävs: Areal 34 69 kg / 5884 kg/ha 0,01 ha Gödselgiva 35 165 kg N/ha * 0,01 1,7 kg N N-läckage 36 22 kg/ha * 0,01 ha 0,22 kg (11 kg/ha höstsådda arealer 37 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 69 kg * 0,019 1,3 kg N För att producera 63 kg havre krävs: Areal 38 63 kg / 3822 kg/ha 0,02 ha Gödselgiva 39 95 kg N / ha * 0,02 1,9 kg N N-läckage 40 40 kg/ha * 0,02 ha 0,8 kg (26 kg/ha vårsådda arealer 41 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 63 kg * 0,019 1,2 kg N För att producera 27 kg soja krävs 42 : Areal 27 kg / 2400 kg/ha 0,01 ha Gödselgiva 3,6 kg N / ha * 0,01 ha 0,04 kg N N-läckage 0?? Kan läckaget vara 0 eftersom växten är kvävefixerande (tror jag, det är i alla fall en böna, sojaböna!!)??? N i soja 27 kg * 0,51 * 0,16 2,2 kg Gödselproduktion från slaktsvin Under ett år producerar 2,5 grisar 0,6 m3 fastgödsel. Detta motsvarar 420 kg och innehåller 9 kg kväve (brutto, alltså 2 %). Den effektiva växtnäringen är 0,8 kg kväve, dvs. 0,2 %. Ett slaktsvin producerar alltså 170 kg fastgödsel under sin levnad med effektivt N-innehåll på 0,34 kg 43. (Gäller vid vårspridning av ett års produktion av stallgödsel här fastgödsel.) Ammoniakavgången från slaktsvin är 3,4 kg/djur 44. 34 SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket 1999. Statistiska meddelanden J 15 SM 9901. 35 SCB hemsida: www.scb.se Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används 36 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 37 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 38 SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket 1999. Statistiska meddelanden J 15 SM 9901. 39 SCB (1998) Gödselmedel i jordbruket 1996/97. Statiska meddelanden Na 30 SM 9803 40 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 41 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 42 Källa: NV Rapport 4909 "Ärter eller fläsk". Jag har använt siffrorna för odling i USA utan bevattning. Kan ju vara kul att även använda de andra siffrorna för USA m. bevattning och Brasilien. Blir det någon skillnad? Antagit att N-innehållet i protein är 16% som i Kväveinventeringen. 43 SJV (2000) Riktlinjer för gödsling och kalkning 2001. Rapport 2000:22, Jordbruksverkets, Jönköping 44 SCB (2000) Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999. Statistiskt meddelande MI 37 SM 0001, SCB 6

BILAGA 3- PRODUKTION AV NÖTKÖTT Sammanställning av miljöpåverkan för produktion av ett kg nötkött Totalt / kreatur Totalt / kg nötkött N-läckage, kg 19,6 0,1 Gödselgiva, kg N 115 0,6 Arealbehov, ha 0,9 0,005 NH3-emissioner, kg 18,6 0,1 Prod. träck, kg 8 700 48 Effektivt N i träck, kg 6,2 0,03 Allmänt I Sverigen kommer 70% av köttet från mjölkraserna och 30% från köttraserna. De flesta tjurkalvar slaktas vid 18 månaders ålder efter intensiv uppfödning inomhus. Merparten av kvigorna föds upp för att bli mjökkor. 45 Slakt I genomsnitt väger slaktkroppen från ett nötkreatur 320 kg (exkl. huvud och inälvor, levandevikten är 320 kg*1,30 = 420 kg) 46. Av slaktkroppen är 57% 47 (samma utbyte antas gälla för nötkreatur som för svin) = 180 kg fläskkött. Beräkningar av foderbehov och miljöpåverkan vid foderframställning för foder till ungnöt, kalv och moderko Uppfödning tjurkalvar Man räknar med att till 1 kg kött från nötboskap (intensiv uppfödning) åtgår 7 kg foder för 48. En ungnöt ger 180 kg kött vilket motsvarar ett foderbehov av 1260 kg. Av detta kommer 450 kg från stråfoder, 240 kg från mjölk och mjölknäring (se tabell) och resten, 570 kg från kraftfoder. 45 LivsmedelsSverige: www.livsmedelsverige.org/djurhallning/djurhallning_not.htm. Senast uppdaterad 2001-01-08. 46 SJV (2001) Slakt och avräkningspriser. Pdf-dokument www.sjv.se 47 Hansson, I (1997) Svinslaktkroppar. EU-anpassning av köttprocent. Fakta Husdjur nr 6 1997. SLU, Uppsala 48 LivsmedelsSverige: www.livsmedelsverige.org/djurhallning/djurhallning_kyckling.htm. Senast uppdaterad 2001-01-08. 7

Tabell över foderbehov för kalvar 49 50. Tid Foder Stråfoder 4 dagar råmjölk, 14 l fri tillgång (antaget 0 kg) 5-56 dagar (7 veckor) mjölknäring, 230 liter kalvstarter, fri tillgång 57-63 dagar (1 vecka) kalvstarter, 3 kg (antaget 7 kg) kraftfoder, fri tillgång 64 dagar - 6 mån kraftfoder, fri tillgång 104 kg 6 mån - 18 mån kraftfoder, fri tillgång 336 kg 447 450 kg Tabell: Fodertyper och andelar för ungtjurar 51 Foder Andel 570 kg foder Korn 60% 340 kg Havre 25% 140 kg Koncentrat 15% 86 kg Kon är dräktig med i regel en kalv i 9 månader. Antaget att dräktig ko äter samma mängd foder som mjölkande ko, dvs 10,4 kg ts stråfoder/dag och 6,4 kg kraftfoder/dag. Andelen kraftfoder antas vara samma som för ungtjurar. En ko under dräktigheten äter alltså 2600 kg stråfoder och 1600 kg kraftfoder. Tabell: Fodertyper och andelar för kor 52 Foder Andel 1600 kg foder Korn 60% 960 kg Havre 25% 400 kg Koncentrat 15% 240 kg För att producera 1300 kg (vår)korn krävs: Areal 53 1300 kg / 4431 kg/ha 0,3 ha Gödselgiva 54 105 kg N/ha * 0,3 ha 31 kg N N-läckage 55 40 kg N/ha * 0,3 ha 12,0 kg (26 kg/ha vårsådda arealer 56 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 1300 kg * 0,019 25 kg N 49 www.ekon.slu.se/demo/databok/12notkott/12notkott_demo.htm. Besökt 2001-09-20 50 Svenska Foder: www.svenskafoder.se/sok/not/ung_fard.htm. Besökt 2001-09-28 51 Svenska foder hemsida: www.svenskafoder.se/sok/foder/not/ung_kon.htm. Sidan besökt 2001-09-28. 52 Svenska foder hemsida: www.svenskafoder.se/sok/foder/not/ung_kon.htm. Sidan besökt 2001-09-28. 53 SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket 1999. Statistiska meddelanden J 15 SM 9901. 54 SCB hemsida: www.scb.se Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används. 55 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 56 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 8

För att producera 540 kg havre krävs: Areal 57 540 kg / 3822 kg/ha 0,14 ha Gödselgiva 58 95 kg N / ha * 0,14 13 kg N N-läckage 59 40 kg/ha * 0,14 ha 5,6 kg (26 kg/ha vårsådda arealer 60 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 540 kg * 0,019 10 kg N För att producera 3050 hö (ts) krävs: Areal 61 3050 kg / 6000 kg ts/ha 0,5 ha Gödselgiva 62 140 kg N/ha * 0,5 ha 71 kg N N-läckage 63 4 kg/ha * 0,5 ha 2,0 kg (3 kg/ha flerårig gröda 64 ) ts (torrsubstansen) i hö är 84% och i ensilage 50% 65 Gödsel från nötkreatur En kalv producerar under ett år 4,0 m3 fastgödsel vilket motsvarar 3 ton fastgödsel. En årsproduktion av gödsel innehåller 34 kg kväve (brutto, alltså 1 %). Den effektiva växtnäringen är 3 kg kväve, alltså 0,1 %. Under kalvens 18 månaders livstid producerar den 4,5 ton fastgödsel med effektivt kväveinnehåll om 4,5 kg 66. (Gäller vid vårspridning av ett års produktion av stallgödsel här fastgödsel.) En ko producerar under 6 månader 3,7 m3 fastgödsel. Under ett år producerar kon 7,4 m3 gödsel vilket motsvarar 5,55 ton fastgödsel. En årsproduktion av gödsel innehåller 63 kg kväve (brutto, alltså 1 %). Den effektiva växtnäringen är 2 kg kväve, alltså 0,04 %. Under kons 9 månaders dräktighet producerar hon 4,16 ton med effektivt kväveinnehåll om 1,7 kg 67. (Gäller vid vårspridning av ett års produktion av stallgödsel här fastgödsel.) Ammoniakavgången från nötkreatursgödsel är 18,6 kg/djur inkl. emissioner vid betesgång 68. 57 SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket 1999. Statistiska meddelanden J 15 SM 9901. 58 SCB hemsida: www.scb.se Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används. 59 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 60 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 61 http://www.jvsk.slu.se/aa/ekonot/vallavk.htm. Senast uppdaterad 2000-06-08 62 SCB hemsida: www.scb.se Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används 63 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 64 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 65 http://www.husdjurssverige.org/hastbiblioteket/39.htm. Besökt 2001-10-01 66 SJV (2000) Riktlinjer för gödsling och kalkning 2001. Jordbruksverkets rapport 2000:22 67 SJV (2000) Riktlinjer för gödsling och kalkning 2001. Jordbruksverkets rapport 2000:22 68 SCB (2000) Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999. Statistiskt meddelande MI 37 SM 0001, SCB 9

BILAGA 4 - KVÄVEREDUKTION I KUNGSÄNGENVERKET N-halt i ut-vatten (2000): 12,1 mg/l (Mälarenergi, 2000) N-halt i in-vatten (1998): 48,2 mg/l (Danius och Burström, 2001) Reduktion uträknad från ovanstående siffror är 36,1 mg/l eller 75 % 10

BILAGA 5 - SVENSK ELMIX 1 kwh = 3,6 MJ Svensk elmix består av ett antal energislag enligt tabell 5:1. Tabell 5:1: Kraftslag i svensk elmix, samt effektivitet vid elframställningen (ORWARE) Andel Kraftslag Effektivitet 0.062 % Biobränsle 1,09 (gaskondensering) 0.456 % Vattenkraft 1 * 0.004 % Vindkraft 1 * 0.419 % Kärnkraft 0,33 0.011 % Naturgas 0,40 0.012 % Olja 0,40 0.033 % Kol 0,44 0.003 % Misc. det som köptes in det året -- * Det är egentligen fel att tala om verkningsgrad för vatten och vind. Vad är egentligen energiinnehållet i vinden (rörelseenergi) och vattnet (lägesenergi) innan elen produceras. I ORWARE räknar man inte med svensk elmix utan har ett marginaltänkande som innebär att man räknar med el från kolkondens eller naturgas. Den känslighetsanalys man gjort där man bytt ut el från naturgas mot svensk elmix visade inte på någon större skillnad (Eriksson, pers kom. oktober 2001). För att producera el måste bränsle tas fram, kraftverk (vattenkraftverk, kärnkraftverk osv) byggas. Vid driften behövs t.ex. kemikalier, smörjoljor, transporter av dessa, transporter av bränsle. Vid avslutad produktion ska verket rivas. Dessa aktiviteter har samlats i uppströms flöden för elproduktion. Alltså hela bränslekedjan från bränsleproduktion till avfallshantering (Brännström-Norberg et al, 1996). I ORWARE räknar man med endast framtagandet av bränslet, ej byggandet av kraftverk, underhåll osv. varför uppströms flöden för vattenkraft blir noll (pers. kom Eriksson, oktober 2001). Tabell 5:2: Uppströms flöden (produktion av bränsle) för produktion av el (MJ/MJ el) (ORWARE) Vattenkraft Biomassa Vindkraft Kärnkraft Naturgas Olja Kol För att ta fram energi från behövs : Vattenkraft 0 0 0 3.22e-3 4.87e-5 3.61e-3 0 Biomassa 0 0 0 0 8.79e-7 1.50e-7 0 Vindkraft 0 0 0 0 0 0 0 Kärnkraft 0 0 0 1.02e-2 7.29e-6 1.31e-6 0 Natur gas 0 0 0 8.91e-4 3.05e-2 2.33e-2 0 Olja 0 3.53e-2 0 2.86e-3 5.59e-3 9.53e-2 2.32e-2 Kol 0 0 0 4.17e-3 6.96e-4 2.10e-4 2.07e-2 Tabell 5:3: Utsläpp till luft (uppströms) kg/mj (ORWARE) CO2-f CO NOx N2O CH4 Framställt från : Vattenkraft 0 0 0 0 0 Biomassa 2.69e-3 1.33e-5 4.22e-5 0 0 Kärnkraft 6.39e-4 9.36e-7 3.64e-6 0 0 Natur gas 9.22e-3 8.17e-6 3.44e-5 0 0 Olja 8.92e-3 6.17e-6 5.14e-5 0 0 Kol 4.30e-3 5.03e-6 6.27e-5 4.17e-10 8.94e-5 Vindkraft 0 0 0 0 0 11

Vid själva användningen av el uppkommer inga utsläpp (förutom värme). Uppgifterna ovan är för producerad mängd (MJ) el. För att få motsvarande värden för konsumtion (överföringsförluster) hos hushåll multiplicera med 1,10 och konsumtion hos industrikund multiplicera med 1,05 (Brännström-Norberg et al, 1996). 12

BILAGA 6 - DIESEL OCH BENSIN Miljöbelastning uppkommer dels då diesel och bensin produceras och distribueras, samt dels vid användandet (förbränning). Enligt Nätverket för Transporter och Miljön är miljöpåverkan störst vid själva fordonet när bränslet används (NTM hemsida). Tabell 6:1. Energiinnehåll i bränslen, 90% av dieselanvändningen idag utgörs av Mk 1 (Uppenberg et al, 1999) Bränsle Energiinnehåll (MJ/kg) Densitet (kg/m3) Diesel Mk1 och Mk2 43,2 815 Diesel Mk3 42,8 845 Motorbensin 43,0 730 Tabell 6:2. Utsläpp vid användandet av diesel i tunga fordon (14,07 MJ/fordonskilometer) (Uppenberg et al, 1999) Miljöpåverkan Produktion och distribution Vid fordon Total Energiförbrukning, MJ/MJ 0,06 NOx mg/mj 31 720 751 N2O mg/mj 0,0 3,0 3 CO2 mg/mj 3 500 73 000 76 500 CO mg/mj 2,0 11 13 CH4 mg/mj 2,0 6,0 8,0 13

REFERENSER BILAGOR Skriftliga referenser Brännström-Norberg et al (1996) El och miljö. Livscykelanalys för vattenfalls elproduktion. Vattenfall Mälarenergi (2000) Miljörapport för Kungsängenverket 2000. Mälarenergi, Västerås Danius, L och Burström, F. (2001) Kvävemetabolism i Västerås 1995 och 1998. Praktisk tillämpning av materialflödesanalys. Institutionsrapport TRITA-KET-IM 2001:1 Uppenberg et al (1999) Miljöfaktabok för bränslen. Del 2 Bakgrundsinformation och teknisk bilaga. IVL rapport B 1334 B. Stockholm Muntliga referenser Eriksson, Ola, doktorand Industriellt Miljöskydd, KTH, 08-790 9331 Internet NTM (Nätverket för transport och miljö) hemsida: www.ntm.a.se/. Sidan besökt oktober 2001. Opublicerat material ORWARE, filen Xsinit.m 14