KOMMUNFULLMÄKTIGE Kaese/underrättese Tid Tisdag 24 november 2015 kockan 18:00. Pats Stjerneskoans matsat Torsby. Gruppmöte Kockan 16:00 i saarna 258, 260, 262 och 263. Tid för justering Onsdagen den 2 december 2015 kockan 13:00 i kommunhuset Sammanträdet börjar med Eever från Kuturskoan spear Information av kuturchef Annika W redenberg Amänhetens frågestund Ordet är fritt Ärendeista Nr Offentiga ärenden Diarienummer Sid Svar på fråga från kommunfumäktige 2015-09-29 109- Amänhetens frågestund KST 2015/52 2 Deårsboksut KST 2015/46 2 3 Maxtaxa inom förskoa och fritidshem 2016 - revidering av tidigare besut KST 2015/434 57 4 Taxor och avgifter 2016 för kuturavdeningen KST 2015/731 59 5 Avsägese av poitiska uppdrag KST 2015/726 62 6 Va av ersättare i socianämnden KST 2015/821 7 8 9 O 11 12 Sammanträdestider 2016 KST 2015/757 Svar på motion- Inför utmananätt i Torsby kommun KST 2014/806 Svar på motion om vägbeysning vid industriområdet i KST 2014/97 Syssiebäck Svar på motion om crossbana för de yngsta crossåkarna i Torsby kommun Medborgarförsag angående säterkuturens bevarande KST 2014/51 O KST 2015/80 Medborgarförsag om hakskydd KST 2015/814 63 65 71 73 76 80 Kommunfumäktige Torsby kommun 0560-160 1 O sekr Besöksadress 0560-160 25 fax Nya Torget 8, Torsby 685 80 Torsby ks@torsby.se www.torsby.se
TORSBY KOMMUN Kommunfumäktige sid 2 Kaese/underrättese Nr Offentiga ärenden Diarienummer 13 Svar på medborgarförsag angående infonnation om amänna KST 2014/145 kommunikationer 14 Svar på medborgarförsag-namngivning på väg i Torsby KST 2015/181 centrum 15 Redovisning av besvarade och obesvarade motioner KST 2015/329 16 Redovisning av besvarade och obesvarade medborgarforsag KST 2015/812 17 För kännedom - Deårsboksut 2015 Värmands äns KST 2015/811 vårdförbund Sid 81 83 88 91 94 18 Informationsärenden KST 2015/10 Eva-Lena Gustavsson ordförande Ann-Margreth Edberg sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Tite E-post Teefon Anders Björck Angea Birnstein Ann-Margreth Edberg Thomas Stjerndorff bitr kommunchef ekonomichef sekreterare kommunchef anders.bjorck@torsby.se angea.birnstein@torsby.se ann-margreth.edberg@torsby.se thomas.stjerndorff@torsby.se 0560-160 86 0560-160 28 0560-16010 0560-160 01
1 Torsby kommun Kommunfumäktige sid 6 PROTOKOLL 2015-09-29 109 Amänhetens frågestund Dnr KST 2015/52 Sammanfattning av ärendet Roger Ericsson, undersköterska i Torsby kommun berättade om situationen för undersköterskor idag och städe en fråga ti socianämndens ordförande Åke Gustavsson. Frågan yder: "Vad gör Torsby kommuns socianämnd åt att, renoda undersköterskans ro och därmed återupprätta dess yrkesstatus?" Roger önskar svar på nästa kommunfumäktigemöte. Kommunfumäktiges besut Ordföranden tackar Roger Ericsson för frågan och skickar den ti socianämndens ordförande. Justerarens signatur.. tbtfj :;: f/ \!~ Utdragsbestyrkande
Torsby kommun Kommunstyresen sid 4 PROTOKOLL 2015-10-05 159 Deårsboksut Dnr KST 2015/46 Sammanfattning av ärendet I deårsboksutet per 31augusti 2015 redovisas ett resutat på+ 12,7 nijoner kron m~ 1,9 mijoner kronor ägre än budget. Prognosen för heåret är+ 12,6 nijoner kronor viket innebär ett resutat som är 1,3 nijoner eronor ägre än budget. Därmed kommer det agstadgade baanskravet att nås. Nämnder och förvatningar prognostiserar ett driftnetto på- 689 mijoner kronor viket totat sett är 5,7 nijoner eronor sämre än budget. Tekniska avdeningen prognostiserar ett underskott på närmare 900 000 kronor som främst beror på kostnader utöver budget för verksamheterna Björnevi, Torsby sportcenter och omastningscentraen. Fritidsavdeningen har för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på 400 000 kronor. Detta beror på extrakostnader för vikarier ti föjd av stor sjukfrånvaro i början på året. Åtgärder har vidtagits för att ta igen underskott men avdeningen bedömer ändå ett underskott på 200 000 kronor för heår. Fastighetsförsäjning prognostiserar ett överskott vid årets sut på närmare 370 000 kronor. Övriga avdeningar inom kommunstyresen prognostiserar ett resutat i nivå med budget. Barn- och utbidningsnämnden redovisar för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på 5,4 nijoner kronor. För heår prognostiserar nämnden ett underskott på 4,9 nijoner kronor. Det är främst nämndens kostnader för gymnasieskoan som avviker från budget. Socianämnden redovisar för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på närmare 2,5 nijoner kronor, som främst återfinns inom individ- och famijeomsorg. Det är kostnader för institutionsvård för både vuxna och barn som avviker negativt. För heår prognostiserar individ- och famijeomsorg ett underskott på 6 nijoner kronor. Vård- och omsorgprognostiserarett överskott på 2,5 nijoner kronor och handi<:appomsorg ett överskott på 3,5 mijoner kronor. Sammantaget gör detta att nämnden totat prognostisera! ett utfa i nivå med budget. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande ~ /.~, :;;:vu/?(/i4;j)0p/iei
Torsby kommun Kommunstyresen sid 5 PROTOKOLL 2015-10-05 forts. ks 159, Deårsboksut Överförmyndarnämnden redovisar för perioden ett underskott på drygt 200 000 kronor. För heårprognostiserasett underskott på 100 000 kronor. Detta beror på utfaet på ett överkagat arvodesbesut hos :M:igrationsverket. Finansförvatningen: Skatte- och bidragsintäkter bedöms ge ett underskott på närmare 2,9 mijoner kronor. För att värdesäkra kommunens samade kapita samt att amortera på bank- och pensionsskuder krävs ett årigt resutat i nivå på minst 2 % av kommunens intäkter. Handingar i ärendet Deårsboksutsrapport 2015-08-31. Deårsboksut 31 augusti 2015, ek~:mom Inger Thörngren 2014-09-30. Finansrapport per 2014-08-31, ekonom Kriste Pärin 2015-09-15. Deårsboksut 31 augusti 2014 Torsby kommun- verksamheternas berättese 2015-09-25. Kommunstyresens besut 1. Förvatningarna får i uppdrag att redovisa för kommunfumäktige hur måarbetet framskrider. Kommuned:riingen får i uppdrag att ta fram en pan för detta. 2. Kommunstyresen riktar ett tack ti nämnderna för arbetet med att minska det befarade underskottet. Kommunstyresen konstaterar att barn- och utbidningsnämnden trots detta inte kommer att kara verksamheten inom tidead budgetram, men utgår från att nämnden gör sitt yttersta för att håa kostnaderna nere resten-av året. 3. Deårsboksutet överämnas ti kommunfuhnäktige för vidare behanding. Besutet skickas ti Ekonomiavdeningen Kommunfumäktige Justerarens signatur Utdragsbestyrkande
Datum 2015-09-30 31 Anta sidor Torsby kommun Deårsboksut 31 augusti 2015 Inger Thörngren ekonom Ekonomiavdeningen 0560-160 33 direkt inger. thorngren@torsby.se Ti kommunfumäktige 2015-11-24 ~ ~~=-------------------------------------------t-or_s_b_y-.s--e
Innehåsförteckning 1 Förvatningsberättese... 3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Omvärdsbevakning... 4 1.3 Amänt... 4 1.4 Budget 2015... 4 1.5 Pensionsskuden... 5 1.6 Framtidsbedömning... 5 1.7 Kommunens persona... 6 2 Koncernen... 8 2.1 Resutaträkning kommunen och koncernen... 8 2.2 Anays kommunaa boagens resutat 2015-08-31... 9 3 Sammanstäd driftredovisning kommunen... 10 4 Investeringsredovisning... 4.1 Kommentarer ti investeringsbudgeten... 11 5 Ekonomisk översikt... 12 5.1 Resutat... 12 5.2 Räntenetto... 12 5.3 Skatter och bidrag... 13 5.4 Verksamheternas nettokostnad... 13 5.5 Eget kapita.... 14 5.6 Soiditet... 14 5.7 Likvida mede och åneskuder... 15 5.8 Finansiering... 15 5.9 Investeringar... 16 6 Uppföjning av må för god ekonomisk hushåning... 17 6.1 Finansiea må... 17 6.2 Vision och må2020... 17 7 Ekonomisk redovisning... 24 7.1 Resutaträkning koncernen... 24 7.2 Resutaträkning kommunen... 24 7.3 Baansräkning koncernen... 25 7.4 Baansräkning kommunen... 26 7.5 Kassafödesanays kommunen... 27 8 Kommentar ti nämndernas resutat... 28 9 Redovisningsprinciper... 30 9.1 Begreppsförkarningar... 30 2
1 Förvatningsberättese 1.1 Sammanfattning I deårsboksutet per 31 augusti 2015 redovisas ett resutat på+ 12,7 mnkr, 1,9 mnkr ägre än budget. Prognosen för heåret är+ 12,6 mnkr viket innebär ett resutat som är 1,3 mnkr ägre än budget. Därmed kommer det agstadgade baanskravet att nås. Nämnder och förvatningar prognostiserar ett driftnetto på- 689 mnkr viket totat sett är 5,7 mnkr sämre än budget. Tekniska avdeningenprognostiserarett underskott på närmare 900 tkr som främst beror på kostnader utöver budget för verksamheterna Björnevi, Torsby sportcenter och omastningscentraen. Fritidsavdeningen har för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på 400 tkr. Detta beroende på extrakostnader för vikarier ti föjd av stor sjukfrånvaro i början på året. Åtgärder har vidtagits för att ta igen underskott men avdeningen bedömer ändå ett underskott på 200 tkr för heår. Fastighetsförsäjning prognostiserarett överskott vid årets sut på närmare 370 tkr. Övriga avdeningar inom kommunstyresen prognostiserar ett resutat i nivå med budget. Barn- och utbidningsnämnden redovisar för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på 5,4 mnkr. För heår prognostiserar nämnden ett underskott på 4,9 mnkr. Det är främst nämndens kostnader för gymnasieskoan som avviker från budget. Socianämnden redovisar för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på närmare 2,5 mnkr, som främst återfinns inom individ- och famijeomsorg. Det är kostnader för institutionsvård för både vuxna och barn som avviker negativt. För heår prognostiserar individ- och famijeomsorg ett underskott på 6 mnkr. Vård- och omsorg prognostiserar ett överskott på 2,5 mnkr och handikappomsorg ett överskott på 3,5 mnkr. Sammantaget gör detta att nämnden totatprognostiserarett utfa i nivå med budget. Överförmyndarnämnden redovisar för perioden ett underskott på drygt 200 tkr. För heårprognostiserasett underskott på 100 tkr. Detta beror på utfaet på ett överkagat arvodesbesut hos Migrationsverket. Finansförvatningen: Skatte- och bidragsintäkter bedöms ge ett underskott på närmare 2,9 mkr. För att värdesäkra kommunens samade kapita samt att amortera på bank- och pensionsskuder krävs ett årigt resutat i nivå på minst 2 %av kommunens intäkter. 3
1.2 Omvärdsbevakning I USA bev tiväxten oväntat svag under första havåret medan det i dear av EU har utveckats något starkare. Tiväxten bedöms stärkas succesivt och bi högre nästa år. Under 2015 bedöms skatteunderaget i Sverige växa jämfört med 2014. Detta beror på ändrade avdragsreger samt större ökning av öner och pensioner. Med en betydigt större fyktinginvandring är bedömningen att arbetskraften och syssesättningen kommer att öka. Det har tagits hänsyn ti att nytikomna fyktinginvandrare hittis haft svårt att etabera sig på arbetsmarknaden. De första åren i Sverige är arbetsösheten hög, för att sedan succesivt minska. Trots hushåens starka inkomstökningar och den växande befokningen har konsumtionen utveckast betydigt sämre än enigt tidigare bedömning. Konsumtionen bedöms börja öka under 2017 och 2018. Kommunerna får räkna med att skatteintäkterna ökar ångsamt och att förvatningarna måste göra sitt yttersta för att håa sin budget. 1.3 Amänt Huvudsyftet med deårsboksutet är att få en avstämningstidpunkt utöver årsboksutet. Detta innebär ett bättre besutsunderag och ger en bättre möjighet att föja den finansiea utveckingen under året. I rapporten görs även en finansie anays. För att förbättra rapporteringen samt för att skapa en rättvisande bid pågår ett ständigt arbete med att utvecka och förbättra redovisningen. Kostnader och intäkter är periodiserade, viket betyder att de är bokförda i den period de skapas eer förbrukas. Tisammans med deårsboksutet ämnas en heårsprognos i förhåande ti besutad budget beträffande kommunen totat samt för respektive nämnd och styrese. Utöver kommunens rapportering redovisar vi även kommunkoncernens ekonomiska stäning och resutat. 1.4 Budget 2015 Den av kommunfumäktige faststäda budgeten för innevarande år visar ett budgeterat resutat på 13,9 mnkr. Efter att nämnder och kommunstyresen stämt av sina verksamheter har en ny prognos för heåret tagits fram som visar ett resutat på 12,6 mnkr, viket är ca 1,3 mnkr ägre än budgeterat. Främsta anedningen ti ett ägre resutat är att det i driftredovisningen prognosiseras ett underskott på 5,7 mnkr. Barnoch utbidningsnämnden står för den större deen av underskottet med 4,9 mnkr. Prognosen för skatte- och bidragsintäkter visar på ett underskott på 2,9 mnkr. Underskottet minskas av ägre pensionskostnader och ett bättre finansnetto. Det prognostiserade resutat innebär att kommunaagens krav på baans uppfys, d v s att våra öpande intäkter är större än våra öpande kostnader. Årets budget har i vissa dear periodiserats. De dear i budgeten för 2015 som har periodiserats är personakostnaderna för socianämnden, tekniska avdeningens kostnader för energi samt räntekostnaderna. Övriga kostnader har budgeterats injärt, det vi säga med en toftede per månad. Utveckingsarbetet med budgeten är något som ekonomiavdeningen ständigt arbetar med. 4
1.5 Pensionsskuden Kommunens pensionsskud för beräknade pensionsutbetaningar ti arbetstagare och pensionärer återfinns i boksutet som tre oika dear, at redovisat enigt agstiftning och rekommendationer. Avsättningar och pensioner omfattar garantipensioner och iknande förpikteser inkusive öneskatt. I boksutet redovisas denna avsättning ti 4 429 tkr. Intjänad pension från och med år 2000, det vi säga den individuea pensionen, kostnadsbokförs under intjänandeåret och utbetaas i början av påföjande år. I deårsboksutet redovisas denna skud som en kortfristig skud och uppgår per 2015-08-31 ti12 921 tkr exkusive öneskatt. Den tredje deen av pensionsskuden är de pensioner som intjänats före 1998. Dessa återfinns i årsboksutet under ansvarsförbindeser och ingår atså inte i baansräkningens poster. Denna skud uppgår per 2015-08-31 ti293 556 tkr exkusive öneskatt. 1.6 Framtidsbedömning BNP bedöms växa i en reativt snabb takt både 2015 och 2016. Då konjunkturen i omvärden bedöms förbättras kommer efterfrågan på svensk export att öka. Tiväxten kommer att påverkas positivt de kommande åren beroende på en ökad konsumtion och en högre investeringsnivå. SKL:s bedömning är att tiväxten för 2015 är 3,1 % och för 2016 är 3,7 %. För kommunerna är det viktigt att ha en god ekonomi som ger utrymme för kraftiga svängningar i skatteintäkterna som är kommunernas viktigaste intäktskäa. I kommuner som Torsby där befokningsunderaget dessutom utveckas negativt bir det extra viktigt med en god beredskap för minskade intäkter. Finns inte den ångsiktiga beredskapen måste nya anpassningar skyndas fram för att säkra kommunens egna kapita och för att kara det agstadgade baanskravet I och med agen om god ekonomisk hushåning är det inte tiräckigt att en kommun redovisar ett överskott i resutaträkningen. Med god ekonomisk hushåning menas att kommunens resutat ska vara i en storek som räcker ti för att trygga framtida investeringar, pensionsförpikteser samt att mede finns för oförutsedda händeser. Enigt en sådan definition ska en kommun av T orsbys storek redovisa resutat i storeksordningen på minst 12-14 mnkr (2 %) varje år. Befokningsminskningen i kommunen är en ständigt återkommande hotbid. Under januari ti jui 2015, har invånaranta i Torsby minskat med 34 personer. Att befokningsminskningen inte är större kan främst hänföras ti den invandring som skett ti kommunen. Enigt prognos har vi för 2015 bedömt att befokningsminskningen bir 120 personer. Osäkerheten i befokningsutveckingen försvårar inte minst den ekonomiska paneringen. Varje invånare genererar i genomsnitt knappt 50 000 kr. En befokningsminskning på 100 personer betyder atså att skatte- och bidragsintäkter minskar med 5 mkr. Dock behöver en befokningsminskning inte nödvändigtvis eda ti att efterfrågan på kommuna service minskar motsvarande. Om efterfrågan på kommuna service minskar, eder det ti förändringar av den framtida kommunaa organisationen. 5
1. 7 Kommunens persona Anta medarbetare och ådersstruktur Kommunen har 1106 personer som innehar tisvidareanstäningar per 31 augusti 2015. Anta tisvidareanstäda per förvatning och åder Kommunstyresen 14 24 55 86 44 Barn- och utbidningsnämnden 9 61 92 125 47 Socianämnden 32 84 166 164 85 Mijö/bygg och räddningsnämnden 1 4 4 5 2 överförmyndarnämnden 2 Summa 55 173 319 380 178 223 334 531 16 2 1106 Medeådern band Torsby kommuns tisvidareanstäda är 48 år. Den "ädsta" personagruppen finns inom kommunstyresens förvatning där medeådern är 50 år. Könsfördening och syssesättningsgrad Av de tisvidareanstäda är 80,1% kvinnor och 19,9% män. Ara mest kvinnodominerad är omsorgsförvatningen där 91,9 % av de tisvidareanstäda är kvinnor. Den genomsnittiga syssesättningsgraden för tisvidareanstäda i kommunen är 89 %. Lägst syssesättningsgrad har kvinnor inom sociaförvatningen med 84.9 %. Högst är den band män i Mijö/Bygg och Räddningsförvatningen samt Kommunstyresens förvatning med 97,5 %. Av kommunens totat 1106 tisvidareanstäda arbetar 365 personer detid. Av dessa återfinns 288 stycken inom sociaförvatningen. Det är stor kvinnadominans inom detid, ca 91 %av detidsanstäningarna utgörs av kvinnor. Lön Medeönen (hetid) för tisvidareanstäda kvinnor är 26 419 kr/månad. Motsvarande för männen är 29 288 kr/månad. Räknat utifrån ett hetidsmått utgör kvinnornas ön 90.2% av männens. Medeön per förvatning och kön *Redovisas ej pga. får få personer i gruppen 6
Medianön per förvatning *Redovisas ej pga. får få personer i gruppen sjukfrånvaro samtiga anstäda Ande procent av tigängig arbetstid i timmar som redovisas som sjukdomsreaterad frånvaro sjukfrånvarotid-samtiga anstäda Tota sjukfrånvaro Summa tid med ångtidssjukfrånvaro (60 dgr e mer) sjukfrånvarotid för kvinnor sjukfrånvarotid för män sjukfrånvarotid 29 år eer yngre sjukfrånvarotid i ådersgruppen 30-49 år sjukfrånvarotid i ådersgruppen 50 år och ädre 2015-01-01-2015-08-31 4,12 27,78 4,58 2,66 2,69 3,70 4,86 Totat i% 2014 3,94 29,70 4,36 2,65 2,32 4,04 4,17 Tota sjukfrånvaro i procent per förvatning samt hur stor de av sjukfrånvaron som pågick 60 dagar eer mer under perioden januari ti och med 31 augusti, i procent. Förvatning 2015-01-01-2015-08-31 Totat 2014% Kommunstyresen Barn- och utbidningsnämnden Socianämnden Mijö-, bygg- och räddningsnämnden Kommentar sjukfrånvaro Tota sjukfrånvarotid 3,80 2,90 5,20 1,35 % 60 dagar e mer 26,28 33,34 26,79 0,00 Tota 60 dagar sjukfrånvarotid e mer 3,09 26,32 3,00 24,22 5,06 33,85 2,29 0,00 Torsby kommunhade 2014ägst sjukfrånvaro av aa Sveriges kommuner som redovisade sina sjukta ti SKL (Sveriges kommuner och andsting). Genomsnittet för andet var 6,2% (Käa: SKL). Trots en iten ökning av sjukfrånvaron under 2015igger sjukskrivningstaen fortsatt ågt. Vi satsar fortsatt på ett proaktivt arbetssätt med mået att förhindra ohäsa i den mån det är möjigt. Ett nära samarbete med företagshäsovården ger verktyg att hantera såvä rehabiitering som förebyggande insatser. Att reagera och agera på tidiga signaer på ohäsa förhindrar ängre sjukskrivningar. Lång sjukfrånvaro påverkar såvä individ som organisation negativt. 7
Att arbeta systematiskt med arbetsmijö där arbetsgivare och medarbetare samverkar, att känna deaktighet, eget ansvar och yrkesstothet är några av fera viktiga friskfaktorer i arbetsivet. HR-avdeningen har påbörjat ett arbete där man tisammans med företagshäsovården och chefer ska skapa ett verktyg för verksamheterna, ett materia att använda på arbetspatsträffar, för att brett arbeta med arbetsmijöfrågor. Det är aa anstädas ansvar att bidra ti en god arbetsmijö. Fortsatta utbidningar i BAM (Bättre Arbetsmijö) kommer att genomföras under våren 2016. 2 Koncernen I koncernen Torsby kommun ingår de företag som kommunen har ett bestämmande eer väsentigt infytande över (ägarandeägst 20 %). Dessa är Torsby Förvatnings AB med dotterboagen Torsby Fygpats AB och Torsby Bostäder AB där ägarandeen är 100 %. Fritid i Nordvärmand är också ett dotterboag ti Torsby Förvatnings AB. Sedan 2005 ägs det tisammans med näringsivet och ägarandeen uppgår ti 79 %. Sedan 1998 ingår även Torsby Utveckings AB där kommunens ägarande uppgår ti 49 %. Samtiga i koncernen ingående boags redovisningsår är kaenderår. 2.1 Resutaträkning kommunen och koncernen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Tusentas kronor 2015-08-31 2015-08-31 2014-08-31 2014-08-31 Verksamhetens intäkter 143 705 187 220 143 959 185130 Verksamhetens kostnader -569 057-604 232-551337 -579 475 Avskrivningar -23 828-28 959-22 586-27156 Verksamhetens nettokostnader -449181-445 972-429 964-421501 skatteintäkter 313 203 313 203 304 318 304 318 Generea statsbidrag och u~ämning 153 392 153 392 154149 154149 Finansiea intäkter 746 1284 814 1416 Finansiea kostnader -5 503-8 241-6 701-9 832 Minoritetens ande o -94 o -88 Årets skatt Resutat före extraordinära poster 12 658 13 573 22 617 28463 Resutat 12 658 13 573 22 617 28 463 8
2.2 Anays kommunaa boagens resutat 2015-08-31 Torsby Bostäder AB Kommunens bostadsboag äger och förvatar okaer och ägenheter i Torsby kommun. Boagets resutat per 31 augusti uppgår ti 067 tkr. Uthyrningsgraden är fortsatt god med en åg vakansgrad. Under året har omfattande underhåsarbeten utförts i fastighetsbeståndet viket påverkar deårsresutatet Låga räntekostnader och tidigare investeringar i driftoptimeringar gör att boaget ändå kan redovisa ett positivt resutat. Boaget har påbörjat projektering för nybyggnation av ägenheter i Torsby tätort. Boagets bedömning är att boksutet för 2015 kommer att redovisa ett positivt resutat. Torsby Fygpats AB Boaget svarar för driften av Torsby fygpats. Resutatet för perioden uppgår ti -511 tkr. Vintern och våren är en dyrare period vad gäer snöröjning, uppvärmningskostnader och kostnader för underhå av fordon. Sommaren och större deen av hösten är sedan en period med ägre kostnader. Jämfört med föregående år har personakostnaderna varit högre när antaet anstäda nu varit fer. Antaet resenärer på fyginjen Torsby-Aranda har minskat med cirka 14% jämfört med föregående år. Ti stor de beror det på att det inte gick någon trafik under mars månad efter att Trafikverket brutit avtaet med den upphandade entreprenören på fyginjen. I boaget finns förfana fordringar på cirka 500 tkr koppade ti denna entreprenör. Utsikterna att få betat för dem bedöms som små. Med anedning av det prognostiserar boaget ett underskott för 2015 på minst 500 tkr. Fritid i Nordvärmand AB Boaget förvatar Sveriges första och hittis enda skidtunne, Torsby Ski Tunne. Skidtunnen invigdes sommaren 2006. Fram ti och med 2008 svarade boaget även för driften av skidtunnen. Från januari 2009 drivs skidturmein av Torsby kommun som betaar en hyra för skidturmein ti boaget. Efter det att boaget 2012 köpt Ski-Arena så hyr Torsby kommun även denna. Kommunen i sin tur hyr sedan ut dear av arenan ti oika entreprenörer. Boaget är såedes numera ett renodat förvatningsboag. Resutatet för perioden ti31 augusti uppgår ti475 tkr. Av boagets resutat uppgår boagskoncernens (=Torsby kommuns) ande ti381 tkr. För 2015 prognostiserasett resutat på 700 tkr. Torsby Förvatnings AB Moderboaget i boagskoncernen bedriver ingen verksamhet utöver förvatandet av aktiekapitaet i dotterboagen. Deårsboksutet uppvisar ett resutat på -22 tkr. Boagskoncernens resutat uppgår ti 915 tkr. T ors by Utveckings AB Detta boag ägs tisammans med näringsivet. Kommunens ägarande uppgår ti 49 %. Med tanke på detta boags åga baansomsutning har vi vat att inte redovisa dess stäning i koncernredovisningen i deårsboksutet 9
3 Sammanstäd driftredovisning kommunen Nettobudget Nettoutfa Avvikese Nettobudget Prognos Avvikese T kr. 2015-08-31 2015-08-31 heår Heår Kommunfumäktige -999-1010 -11-1500 -1500 o Kommunstyresen -87 890-83 664 4 227-130130 -130 853-723 Kommunaråd -1522-1454 68-2 350-2 350 o Kommunedningskansiet -39 968-38180 1789-55 710-55 710 o Ekonomiavdeningen -4145-3 977 169-6 400-6 400 o!t-avdeningen -2 445-1647 798-3 870-3 870 o HR-avdeningen -4 953-4 490 463-7 670-7 670 o Tekniska avdeningen -18 468-17 444 024-28 510-29 399-889 Fritidsavdeningen -10 213-10 624-411 -15 360-15 560-200 Kuturavdeningen -7180-6 785 395-10 970-10 970 o Kost- och städavdeningen 1315 1252-63 20 20 o skogsförvatningen -311-353 -42 690 690 o Fastighetsförsäjning o 37 37 o 366 366 Barn- och utbidningsnämnden -154 494-159 925-5 431-239 208-244108 -4 900 Barnomsorg -42 708-42 267 441-64 257-64 257 o Grundskoa -70 263-71777 -1514-110 933-112 833-1900 Gymnasieskoa -39 350-43 583-4 233-60 599-63 499-2 900 Kuturskoa -1761-1739 22-2 779-2 779 o Förvatningsövergripande BUN -412-559 -147-640 -740-100 Socianämnden -190 939-193 395-2456 -291532-291532 o Vård och omsorg -110 497-110 128 370-167 754-165 254 2 500 Handikappomsorg -41463-39 060 2403-62 875-59 375 3 500 Individ- och famijeomsorg -20 860-25 476-4 616-32 520-38 520-6 000 Förvatningsövergripande omsorg -18 119-18 730-611 -28 383-28 383 o Mijö-, bygg- och räddningsnämnd -12 804-12 947-142 -19 400-19 400 o Mijö- och byggförvatn -2 185-2 528-343 -3 490-3 490 o Räddningstjänst -10 619-10 418 201-15 910-15 910 o Vanämnden -38-18 20-50 -50 o Överförmyndare -1007-1241 -234-1500 -1600-100 Driftnetto -448171-452199 -4028-683 320-689 043-5 723 Avgår kapitakostnader 38 748 37 609-1139 58 095 56 669-1426 Avskrivningar -25 232-23 820 1412-37 825-35 985 1840 Pensionsutbetaningar -14 666-14 230 436-22 000-19 000 3 000 Verksamhetsförändringar -569 o 569 o o Afa återbetaning 3 361 3 361 o 7 000 7 000 o Verksamhetens nettokostnader -446 529-449 279-2 750-678 050-680 359-2 309 skatteintäkter 314 016 313 203-813 471000 469 805-1195 Generea statsbidrag 131805 130494-1311 197 700 196 373-1327 Kommuna fastighetsavgift 16 401 15 828-573 24 600 23 742-858 LSS-utjämningsavgift 6 733 7 070 337 10100 10 600 500 Finansiea intäkter 1332 603-729 2 000 1528-472 Finansiea kostnader -9160-5 261 3 899-13 450-9100 4 350 Skatter och bidrag ink. finansnetto 461127 461937 810 691950 692 948,0 998 Förändring eget kapita 14 598 12 658-1940 13 900 12 589-1311 Nettokostnadsande 96,8% 97,3% 98,0% 98,2% 10
4 Investeringsredovisning Tota Redovisat Av- Prognos Nämnd budget 2015-08-31 vikes e % 2015 Kommunstyresen -55 254-17 265 37989 31,2% -42 496 Barn- och utbidningsnämnden -1443-188 1255 13,0% -600 Omsorgsnämnden -617-105 512 17,0% -400 Mijö-, bygg- och räddningsnämnden -3 562-3 707-144 104,0% 1383 Summa investeringar totat -60 876-21265 39 611 34,9% -42113 Tota Redovisat Av- Prognos Investeringstyp budget 2015-08-31 vikes e % 2015 Affärsverksamhet -2 219,5 0,0 2 219,5 0,0% -2 219,5 VA -10 694,5-2 272,7 8 421,8 21,3% -10 594,5 Egna okaer -25 593,4-10 878,9 14 714,5 42,5% -16 656,9 Infrastruktur, V A -10 785,3-2 273,4 8 511,9 21,1% -9 056,8 Fygpatsen -1 000,0-814,4 185,6 81,4% -1 000,0 Data -1 726,9-340,5 1 386,4 19,7% -900,0 Inventarier -8 856,2-4 684,7 4171,5 52,9% -1685,5 Summa investeringar totat -60 875,8-21264,6 39 611,2 34,9% -42113,2 4.1 Kommentarer ti investeringsbudgeten Den totaa investeringsbudgeten är på närmare 61 mnkr och största deen av den ryms inom tekniska avdeningen; 52 mnkr. Några av de större investeringsprojekten är; Vattenedning inom Branäs, som påbörjades under 2014 och avsutades under 2015. Från projektets början ti och med den 31 augusti har närmare 9,9 mnkr använts. Ytterigare 1 mnkr kommer att investeras inom projektet under sutet av året. Budgeten för hea projektet är på 12 mnkr. Ombyggnad Torsby centrum är ett annat projekt som startades upp under 2014 och som har sutförts under 2015. Från projektets början ti och med den 31 augusti har drygt 6,1 mnkr använts. Under augusti har kommunen startat upp arbetet med komponentavskrivning tisammans med Torsby bostäder enigt de rekommendationer som ämnats. Två informationsmöten med en extern konsut har genomförts. Två grupper har sammanstäts, en för fastigheter och en för GV A. Detagare i grupperna är från tekniska avdeningen och ekonomiavdeningen. I fastighetsgruppen ingår också representanter från Torsby bostäder. De första träffarna kommer att vara under oktober månad. 11
5 Ekonomisk översikt 5.1 Resutat Deårsboksutets resutat enigt resutaträkningen uppgår ti +12,7 mnkr. För heåret beräknas kommunen visa ett resutat på 12,6 mkr. Nettokostnaderna kommer enigt prognosen att öka med 12,7 mnkr, viket är en ökning med 1,9% jämfört med 2014. Mkr 14 12 10 8 6 4 2 o 2,8 n Resutatutvecking 7,4 5,8 - r- 9,3-12 7 12 6 ' r- - 2011 2012 2013 2014 8/2015 12/2015 5.2 Räntenetto Det vi redovisar här är finansförvatningens räntenetto (dvs. skinaden mean ränteintäkter och kostnadsräntor) i driftredovisningen. Räntenettot för perioden uppgår ti-4 658 tkr. För samma period 2014 uppgick räntenettot ti-5 762 tkr. Marknadens bedömning är att räntan kommer att igga på en fortsatt åg nivå. I jui var styrräntan -0,35 procent och prognosen är att räntan förbir oförändrad fram ti sutet på 2016 då den kan komma att höjas igen. Vår bedömning är att räntenettot för heåret kommer att bi -7,6 mnkr viket är 0,2 mnkr bättre än räntenettot för 2014. Denna prognos innehåer inte en margina för att täcka upp eventuea förändringar, såsom ränte- eer åneförändringar. Kommunens totaa åneskud uppgår per 31 augusti ti361,4 mkr. 12
Utvecking av räntenettot 0,0-2,0 Mkr -4,0 '---- -6,0-4,7 '---- -8,0 '--- -7,6 '---- -10,0-8,5 '---- -9,7 - -10,1-12,0-112 2011 2012 2013 2014 8/2015 12/2015 5.3 Skatter och bidrag Skatte- och bidragsintäkterna är ägre än budgeterat. skatteavräkningen enigt SKL:s prognos för 2015 är en sutavräkning för 2014 med -481 tkr och för 2015 479 tkr. Vid deårsuppföjning 30 apri2015 var prognosen för 2015 högre; 1436 tkr. Därmed är heårsprognos för skatteintäkter ägre vid deårsboksutet nu i augusti jämfört mot deårsuppföjning i apri. 5.4 Verksamheternas nettokostnad Kommunens nettokostnader uppgår ti449 279 tkr för de första åtta månaderna. Prognosen tyder på att nettokostnaderna vid årets sut uppgår ti ca 680 359 tkr. Jämfört med år 2014 är det en ökning med 12,7 mnkr. Nettokostnadsande är nettokostnader i förhåande ti skatter och bidrag. Är nettokostnadsandeen större än 100% betyder det i praktiken att kostnaderna är större än intäkterna, det vi säga att det egna kapitaet minskar. En måsättning som kommunfumäktige faststät för kommunen är att nettokostnadsandeen ska högst uppgå ti 98% per år. 13
Nettokostnadsande 99,5% 99,6% 99,0% 99,1% 98,5% 98,0% 98,9% 98,6% 98,2% 97,5% 97,3% 97,0% +----+-----+----+----1------1 2011 2012 2013 2014 8/2015 12/2015 5.5 Eget kapita Kommunens egna kapita är kommunens förmögenhet. Utveckingen av det egna kapitaet är i stort sett oförändrad. Här ska dock påminnas om att det i denna beräkning inte tagits hänsyn ti den stora pensionsskuden som återfinns i årsboksutet 2014 som en ansvarsförbindese om 373 416 tkr inkusive öneskatt. Denna skud uppgår per 31 augusti 2015 ti364 773 tkr. Anäggningskapita utgör skinaden mean anäggningstigångar och ångfristiga skuder. Röresekapita är skinaden mean de kortfristiga fordringarna och de kortfristiga skuderna. Skinaden mean dessa två är kommunens eget kapita. Mkr 400 313 300 288 251 257 200 100-100 Utvecking eget kapita 331 350 347 266 276 376 288 289 0 ~,_~r=.r~~bf~~~~9a~,=,_=, -200 2011 2012 2013 2014 8/2015 12/2015 EJ Anäggningskapita 11111 Röreesekapita EJ Eget kapita 5.6 soiditet soiditeten visar vårt eget kapita i förhåande ti totaa tigångar. Den anger hur stor de av tigångarna som vi har finansierat med egna mede. Den ger en uppfattning om 14
kommunens finansiea styrka. soiditeten igger i deårsboksutet på 38 %, i boksutet 2014åg den på 35 %. Prognosen för 2015; 36 %. Utvecking av soiditeten 39% 38% 38% 37% 36% 36% 35%, 35% 34% 33% 33%33% 34% 32% 31% 30% 2011 2012 2013 2014 8/2015 12/2015 5. 7 Likvida mede och åneskuder Kommunens ikvida mede (kassa och bank) uppgår per 31 augusti ti14 898 tkr. Ingen amortering av åneskuder har skett under perioden. Lånebördan per invånare uppgår den 31 augusti ti cirka 30 222 kr. Vid boksutet 2014 uppgick den ti30 137kr. Att åneskuden per invånare ökar, trots att inga nya ån tagits beror på det minskande befokningsunderaget. Mkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 o 42,1 Utvecking ikvida mede 36,7 41,7 25,0 25,0 14,9,o ~"--'-.,.._---,--'---'--r-'-.;...,t_-,--_.,_,-~,----, 2011 2012 2013 2014 8/2015 12/2015 5.8 Finansiering Vid deårsboksutet var skuden på anäggningsån 361400 tkr. Ca 72% av ånen är pacerade med fast ränta och 28 % med rörig ränta. Räntebindningstiden för ån med fast ränta är cirka 2,74 år och för ån med rörig ränta cirka 0,14 år. Snitträntan för ån med fast ränta är 2,55% och för ån med rörig ränta 0,56 %. Diagrammet nedan visar hur stor de av våra anäggningstigångar som är finansierade med ån. 15
Lånefinansieringsgrad 56% 55% T 55% 54% 53% 52% 51% 50% 49% 53% 52% 50% 51% 48% +-----+-----r---~-----t----~ 49% 2011 2012 2013 2014 8/2015 12/2015 5.9 Investeringar Årets investeringar uppgår per 31 augusti 2015 ti21,3 rnnkr. Dessa redovisas i deårsboksutet som pågående arbeten. Från det beoppet ska eventuea bidrag räknas bort för att få nettoinvesteringen. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår totat ti cirka 60,9 rnnkr. Nettoinvesteringar 70,5 60,5 50,5 40,5 30,5 20,5 10,5 53,6 r- 60,0 59,0 r- r- 53,9 ' 42,1-21,3 - o,5 -P--'----r-L-.1..-.---,-J--'---,-'-.J --,---L...L_,.,, 2011 2012 2013 2014 8/2015 12/2015 16
6 Uppföjning av må för god ekonomisk hushåning Det är stadgat i kommunaagen att en kommuns intäkter inte får överstiga dess kostnader. Eventue förust enigt baanskravet ska återstäas inom tre år. Torsby kommun har inget negativt resutat att återstäa. Att redovisa överskott i resutaträkningen är dock inte tiräckigt enigt agen om god ekonomisk hushåning. God ekonomisk hushåning innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och på det sätt som fumäktige besutat. Genom att fumäktige i samband med budgetens faststäande antar verksamhetsmå taar fumäktige om vad respektive verksamhet ska utföra med tideade mede. Fumäktige ska även besuta om finansiea må som är av betydese för god ekonomisk hushåning. Lagen om god ekonomisk hushåning anger även att minst en deårsrapport ska behandas av kommunfumäktige för att därigenom förbättra fumäktiges möjigheter att bedöma det ekonomiska äget och förmågan att upprätthåa en god ekonomisk hushåning. Här nedan finns en sammanstäning av verksamhetsmå och finansiea må uppstäd. En uppföjning av faststäda må ska ske minst en gång per år i samband med deårsboksutet. 6.1 Finansiea må Kommunen koncentrerar sig på ett finansiet må som igger ti grund för hea kommunens ekonomiska stabiitet och finansiea utvecking. Fumäktige har antagit föjande må: Nettokostnadsandeen inkusive finansnetto ska vara högst 98 % per år för panperioden Avstämning av må för 2015 Vid avstämning enigt prognosen kommer nettokostnadsandeen att uppgå ti 98,2 % av intäkter inkusive finansnetto. Enigt prognosen kommer demået att inte nås. 6.2 Vision och må 2020 Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som är förenigt med god ekonomisk hushåning. Med god ekonomisk hushåning menas att resurser förvatas för en ångsiktigt håbar utvecking och där socia, ekoogisk och ekonomisk hänsyn tas. Torsby kommuns vision och må2020 är: I Torsby kommun är det möjigt att förverkiga drömmar Torsby är en framgångsrik och attraktiv kommun för invånare, företag och besökare Torsby kommuns befokningsutvecking är positiv Torsby är en mijömedveten kommun 17
För att vägeda i arbetet att uppnå måen har fumäktige antagit ett anta demå som sedan kompetterats med strategier, aktiviteter och indikatorer. Finansie utvecking Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Resutaträkning Resutat Ekonomichef % av intäkter 2 1,98% Baansräkning soiditet Ekonomichef Positiv utvecking 2019 38% 38% Sjävfinansiering av Låneskuden =< 49% investeringar Eget kapita Positiv utvecking => +12,7mnkr Infrastruktur och Käa Nycketa/indikator Må Avstämning kommunikation augusti 2015 Bra IT- infrastruktur Senast 2020 har 100 % av IT-chef % 100% Lgh. 72%, kommunens hushå och Vior 15%, företag möjighet ti (totat 35 % av Fiber/höghastighetsnät Torsby kommuns invånare) Företag 25% Bra tågförbindese mean T ors by och Karstad Anta tågavgångar Kommunchefen Anta Tigängiga tågröreser är bokade. Detkrävs investering i automatisk tågövervakning för att få ti fer tågtider. Restid med tåg Minuter <60 Torsby/Karstad min 90min 18
Bra bussförbindeser inom, ti och från kommunen Förbättra dagpendingen Kommunchefen Ökar inom kommunen Verka aktivt för en bussinje ti och från Norge Fer gång- och cykevägar Anta km gång- och Teknisk chef Km 17km sträckor Oebycykevägar ska öka från T ors by idag km Ki åsen-kajsheden och Värnäs-Stöet är under arbete Vä utveckat fyg Anta avgångar inrikes Kommunchefen Anta Öka 254 (263; 2014) Anta avgångar utrikes 2 (13; 2014) Anta resenärer tot. 263 (1460; 2014) Utbyggd och höj d standard på väg- och j ärovägsnätet Anta km väg inom Teknisk chef Km Investeringar saknas kommunen med i Trafikverkets hastighetsbegränsning åtgärdspanering 100km Summa investeringar i E45 och E16 Mkr Samhässervice Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Hög kommuna service ti invånare, besökare och näringsiv Anta persona som HR-chefen Anta 100% 80% utbidas i värdskap Genomsnittigt skochefen Betygspoäng 225p Frykenskoan 198 p meritvärde för eever i K vistbergsskoan åk9 225,5 p Genomsnittigt skochefen Betygspoäng 210p Frykenskoan 171,7 p 19
meritvärde för pojkar i årskurs 9 K vistbergsskoan 216p Hög panberedskap för expansion och nyetaberingar Anta nya detajpaner Mo B-chef Anta Anta het eer devis Mo B-chef Anta Minst upphävda, ändrade eer 5/år med ny pan ersatta detajpaner Anta kvadratmeter verksamhetsmark från outnyttjade byggrätter i besutade och agakraftvunna detajpaner Mo B-chef God offentig och kommersie service Boende och ivskvaitet Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Attraktiva boenden och goda boendemijöer Anta nyproducerade TBAB/teknisk Anta 35/år Markanvisning ägenheter enigt chef för 23gh. bostadsförsörjningspan tecknat 2015 Anta i bostadskön TBAB/teknisk Anta chef Antaägenheter i TBAB/teknisk Anta Vabergsgården trygghetsboenden chef 37gh, Karastrand 7 Öppettider på "mätt o Arbetsmarknads- Tigängighet Behåa gh go" Vabergsängen chef öppettider Öppet dagigen mean10:00- Förändring anta Sociachef Förändring anta Minskande 15:00 omhändertagna barn Mätning sker en gång per år Bästa fokhäsan i Värmand 20
Öppettider i Torsby Kommunchefen Tigängighet Anta Skitunne timmar Öppettider i Torsby Fritidschefen Tigängighet Timmar/ 49 badhus vecka Öppettider i Fritidschefen Tigängighet Timmar/ 25 Syssiebäcks badhus vecka Fortsatt satsning på friskvård sjukskrivning HR-chefen I% Minskar 4,21% (ätt ökning) Fokus på barns och ungdomars behov, möjigheter och intressen Etabering av en Sociachefen Öppnas i famijecentra oktober Ohäsa hos unga Sociachefen Anta dygn i Minskar institutionsvård Mätning sker en gång per år God tigängighet för personer med funktionsnedsättningar Anpassade mijöer Kansichef Anta kagomå Minskar statistik kornmer att ämnas årigen God ivskvaitet för aa ådrar God ivskvaitet för aa Sociachefen Anta vårdskador Minskar Mätning sker ådrar en gång per år Bra fritid- och kuturutbud med kommuna stimuans Möjigheter ti Kuturchefen Kuturprogram i Årigen Utvärderas kuturea uppeveser samarbete med årigen och erfarenheter för aa kuturföreningar, både vår och höst, "Våred", Höstgöd" Förbättrad Utvecka strategier äsförståese Utvärderas för äsfrärnjande, genom årigen t. ex. kontinuerigt - uppsökande arbete bibiotek "Pop-up" - sarnarbete bibiotek/skoa Attraktiva tätorts- och gatumijöer 21
Trygghetsindex, Kommunchefen 0-100 Mätning sker betygsindex årigen Näringsivskimat Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Torsby kommun är en bra företagskommun Torsbys pacering av Näringsivsstrateg Ökar Rapporteras en anta undersökta gång per år kommuner (Insikt) Torsbys pacering av Näringsivsstrateg Ökar Rapporteras en 290 kommuner gång per år (Svenskt Näringsivs ranking) Gränshanden och besöksnäringen är viktig och utveckas positivt Anta övernattningar Näringsivsstrateg Anta övernattningar Ökar Rapporters en gångper år T ors by är ett starkt och evande handescentrum Tota Näringsivsstrateg mkr Ökar Rapporteras en turism omsättning/ gång per år konsumtion i Torsby kommun Kompetens och kvaitet Käa Nycketa/indicator Må Avstämning augusti 2015 Kommunen har en attraktiv gymnasieskoa med hög kvaitet i sin verksamhet Anta eever som fyttar ti Skochef Anta Ökar Ökar Torsby för att äsa på Stjemeskoan Anta Torsby-eever som skochef Anta Minskar Oförändrat ämnar Torsby för att äsa på gymnasiet Fortsatt satsning på kompetensutvecking 22
Anta persona som fått HR-chef Anta Ökar Oförändrat någon form av utbidning underåret Varumärket Torsby uppevs som ett av de starkaste i Sverige Specifik strategisk pan för utvecking av "Medborgare och persona som goda ambassadörer för kommunen" tas fram Kommunchef Håbar utvecking Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Minskat beroende av fossia bränsen Utbyggnad av Teknisk chef Anta ton 200 000 100 000 ton (100 omastningstermina tåg) Fortsatt satsning på energieffektiviserande åtgärder Inga fossia bränsen i Teknisk chef % av förbrukade 2020 2013; 19% kommuna regi bränsen inom O% statisk saknas för kommunens 2015 fastigheter Fera av måen är effektmå och svåra att föja upp under året. Vi kommer att fya på resutaten öpande och senast vid årsboksutet. 23
7 Ekonomisk redovisning 7.1 Resutaträkning koncernen Koncernen Boksut Koncernen Tusentas kronor 2015-08-31 2014 2014-08-31 Verksamhetens intäkter 187 220 299 787 185 130 Verksamhetens kostnader -604232-915 619-579 475 Avskrivningar -28 959-41 018-27156 Verksamhetens nettokostnader -445 972-656 850-421501 skatteintäkter 313 203 453 790 304 318 Generea statsbidrag och u~ämning 153 392 231458 154149 Finansiea intäkter 1284 822 1416 Finansiea kostnader -8 241-13 383-9 832 Minoritetens ande -94-107 -88 Årets skatt -879 Resutat före extraordinära poster 13 573 14 851 28463 Resutat 13 573 14 851 28 463 7.2 Resutaträkning kommunen Utfa Budget Boksut Utfa Tusentas kronor 2015-08-31 2015 2014-12-31 2014-08-31 Verksamhetens intäkter 143 705 228 057 235 608 143 959 Verksamhetens kostnader -554 711-847 117-826 034-537 171 varav personakostnader -377 590-569 276-534 205-357 737 Avskrivningar -23 828-36 555-34 065-22 586 Pensioner -14 347-22 000-42 882-14 167 Verksamhetens nettokostnader -449 181-677 615-667 373-429 964 skatteintäkter 313 203 471 000 453 790 304 318 Generea statsbidrag och utjämning 153 392 232 400 231 458 154 149 Finansiea intäkter 746 930 357 814 Finansiea kostnader -5 503-13 815-9 886-6 701 Resutat före extraordinära poster 12 658 13 900 9 346 22 617 Resutat 12 658 13 900 9 346 22 617 24
7.3 Baansräkning koncernen Tusentas kronor 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 Tigångar Materiea anäggningstigångar Mark, byggnader och tekniska anäggningar 880 318 908 227 858 506 Maskiner och inventarier 23 978 21 264 20 121 Pågående arbeten/nyanäggning 20 569 o 44 904 924 864 929 491 923 531 Finansiea anäggningstigångar Värdepapper och andear 8 620 8 589 8 582 Långfristiga fordringar 559 571 576 10 178 10 159 10 157 Summa anäggningstigångar 935 042 939 651 933 689 Omsättningstigångar Förråd 1457 441 576 Fordringar 27 977 39 188 18 591 Kassa och bank 24 317 31 947 21 387 Summa omsättningstigångar 53 751 72 576 41 554 Summa tigångar 989 794 012 227 975 243 Eget kapita, avsättningar och skuder Eget kapita Anäggningskapita 427 469 430 868 420 235 Röresekapita -64 300-81 047-63 439 Summa eget kapita 363 169 349 821 356 796 Avsättningar Avsättning for pensioner mm 5 313 5 749 8 909 Summa avsättningar 5 313 5 749 8 909 Minoritetsintresse 21,4% i Fritid i Nordvärmand AB 1897 803 784 Långfristiga skuder Anäggningsån 500 364 501 231 502 761 Summa ångfristiga skuder 500 364 501231 502 761 Kortfi istiga skuder Leverantörsskuder 14 709 26 738 17 923 Checkräkningskredit o 598 o Byggnadskreditiv o o Övriga kortfristiga skuder 103 342 126 287 87 070 Summa kortfristiga skuder 118 051 153 623 104 993 Summa eget kapita och skuder 988 794 012 227 975 243 25
7.4 Baansräkning kommunen Tusentas kronor 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 Tigångar Materiea anäggningstigångar Mark, byggnader och tekniska anäggningar 638 076 660 792 620 128 Maskiner och inventarier 22003 19 310 17 884 Pågående arbeten 17 460 o 35 002 Finansiea anäggningstigångar 677 538 680102 673 014 Värdepapper och andear 8 636 8 636 8 636 Långfristiga fordringar 26479 27 645 27 645 35114 36 280 36 280 Summa anäggningstigångar 712 652 716 382,5 709 294,6 Omsättningstigångar Förråd 1302 1286 1372 Fordringar 28295 37 805 16 948 Kassa och bank 14 898 24968 15325 Summa omsättningstigångar 44495 64 059,0 33 645,2 Summa tigångar 757148 780 442 742 940 Eget kapita, avsättningar och skuder Eget kapita Anäggningskapita 346 824 350 269 342 896 Röresekapita -58 661-74 764-54121 Summa eget kapita 288163 275 505 288 775 Avsättningar A vs för pensioner och iknande förpikteser 4429 4714 4999 Summa avsättningar 4429 4 714 4 999 Långfristiga skuder Anäggningsån 361400 361400 361400 Summa ångfristiga skuder 361400 361400 361400 Kortfristiga skuder Leverantörsskuder 13 399 22 323 13 307 Checkräkningskredit Övriga kortfristiga skuder 89 757 116 500 74459 Summa kortfristiga skuder 103156 138 823 87 766 Summa eget kapita och skuder 757148 780 442 742 940 26
Städa säkerheter och ansvarsförbindeser 2015-08-31 2015-12-31 Redovisas i Borgensåtaganden årsboksut 143 043 Garanterade åneöften Pensionsfdrpikteser 364 773 373 416 Summa 364 773 516 459 7.5 Kassafödesanays kommunen Den öpande verksamheten Deårsboksut Deårsboksut Boksut 2015-08-31 2014-08-31 2014 Tusentas kronor ( jan-31 aug 2015) ( jan-31 aug 2014) (jan-31 dec 2014) Årets resutat 12 658 22 617 9 346 Justeringar: Avskrivningar 23 828 22586 33 867 Nedskrivningar o o 198 Pensionsavsättning -285-685 -970 Reaisationsresutat -37-329 -655 Överföring ti eget kapita o o o Förändring förråd -16-160 -74 Förändring kortfristiga fordringar 9 510 29 200 8 343 Förändring everantörsskuder -8 924-13 466-4450 Förändring övriga kortfristiga skuder -26 743-52 986-10 945 Kassaföde från den öpande verksamheten 9 991 6 777 34 660 Investeringsverksamheten Inköp av inventarier -4 685-958 -2193 Försäjning av inventarier o o o Inköp av anäggningstigångar -16 562-34358 -51 668 Försäjning av anäggningstigångar 37 1031 1357 Pågående arbeten -17 o -21 Aktier och andear o o o Ökning/minskning av finansiea fordringar 1166 1166 1166 Kassaföde från investeringsverksamheteu -20 061-33119 -51359 Finansieringsverksamheten Nyaån o o o Minskning ångfristiga fordringar o o o Checkräkningskredit o o o Amorteringar o o o Justering kortfristig de av ångfristig skud o o o Kassaföde från finansieringsverksamheten o o o Årets kassaföde -10 070-26 342-16 699 B Likvida mede 24 968 41667 41667 UB Likvida mede 14 898 15325 24 968 27
31 8 Kommentar ti nämndernas resutat Nämnder och kommunstyresen har stämt av sina verksamheter i samband med deårsboksutet per 31 augusti. De har även ämnat en prognos över hur de bedömer att verksamheterna kommer att kara tidead budget innevarande år och stämt av sina verksamhetsmå och nycketal Kommunfumäktige redovisar ett resutat i nivå med budget. Även för heår bedöms utfaet hamna i nivå med budget. Kommunstyresen och dess avdeningar redovisar tisammans ett resutat per 31 augusti som är 4,2 mnkr bättre än budget. Positivt resutat kan ses under fera avdeningar. Kommunedningskansiet redovisar ett överskott på 1,8 mnkr som beror på tjänstedighet under en period samt att budgeterade kostnader kommer senare under året. För heår prognostiseras ett resutat i nivå med budget. IT avdeningen redovisar ett överskott på närmare 800 tkr som beror på att budgeterade kostnader kommer först senare under året, det är band annat kostnader för fiberutbyggnad, Microsoft icenser samt kostnader för triosystemet För heår prognostiseras ett resutat i nivå med budget. HR-avdeningen redovisar ett överskott som beror på en vakant tjänst under en period samt att icenskostnader för HR-system kommer senare under året. A v deningen prognostiserarett resutat i nivå med budget för heår. Tekniska avdeningen redovisar ett överskott på drygt mnkr som des beror på att kostnader inte har kommit i samma takt som det är budgeterat samt att investeringar inte har aktiverats i samma takts som det har budgeterats. För heåret befarar tekniska avdeningen ett underskott på ca 900 tkr som förväntas kunna täckas av att andra avdeningar ämnar ett överskott. Fritidsavdeningen redovisar ett underskott på drygt 400 tkr. Detta beroende på extrakostnader för vikarier eftersom avdeningen haft stor sjukfrånvaro i början på året. Åtgärder har vidtagits för att ta igen underskott men avdeningen prognostiserar ändå ett underskott på 200 tkr för heår. Kommunstyresen prognos för heår visar på ett underskott på drygt 700 tkr. Prognosen bedöms kunna hamna på O, eftersom några avdeningar kan förbättra sina resutat ti förmån för de underskott som prognostiseras inom tekniska avdeningen och inom fritid. Barn- och utbidningsnämnden redovisar ti och med den 31 augusti ett underskott på 5,4 mnkr. Kommunfumäktige besutade i maj att tidea barn- och utbidningsnämnden 5,5 mnkr. A v detta tiskott har 2,5 mnkr fördeats och finns med i budgeten ti och med augusti månad. Underskottet beror främst på att kostnader för gymnasieskoan har varit betydigt högre än budgeterat. I detajbudgeten för 2015 fanns besparingar som inte har kunnat verkstäas. Summan av kraven på anpassningar uppgår ti totat 4,4 mnkr för 2015. 28
Grundskoan redovisar för perioden ett underskott på 1,5 mnkr. Detta beror på en högre bemanning på ytterskoorna, då det ansetts nödvändigt för att ge eeverna en god och ikvärdig undervisning. Tjänsterna har varit både resurs- och pedagog~änster. Inför höstterminen har förändringar genomförts vid de större skoorna i tätorten för att kunna minska nämndens totaa budgetunderskott. Konsekvensen bir färre pedagoger och att ärartätheten bir ägre vid dessa enheter. Ett överskott redovisas inom förskoa och skobarnomsorg viket nästan het beror på att kostnaderna för förskoan har varit ägre än budgeterat. Sammantaget för heår prognostiserar barn- och utbidningsnämnden med att grundskoan kommer att redovisa ett underskott på 1,9 mnkr och gymnasieskoan ett underskott på 2,9 mnkr. Förvatningsövergripande ett underskott på 100 tkr och barnomsorg ett resutat i nivå med budget. Därmed beräknas Barn-och utbidningsnämndens prognos för heår hamna på 4,9 mnkr. Denna prognos kan bedömas som rimigt. Socianämnden redovisar för perioden totat ett underskott på närmare 2,5 mnkr. Kommunfumäktige besutade i maj att tidea socianämnden 5,5 mnkr. Dessa mede ingår i redovisningen. Av detta tiskott har 2,7 mnkr fördeats och finns med i budgeten ti och med augusti månad. Större deen av underskottet, 4,6 mnkr återfinns främst inom individ- och famijeomsorg. Det är kostnaderna för institutionsvård som varit höga. Många paceringar har avsutats viket kommer att minska kostnaderna, dock inte ti en så åg nivå att budget kommer att karas. Försörjningsstöd är fortsatt högt, men här har tiförts extra mede och är för närvarande i nivå med budget. Vård och omsorg redovisar positivt utfa på 370 tkr. Kostnaderna för utskrivningskara patienter vid sjukhuset har dock överskridit budget med 1,2 mnkr. Hem~änst och särskida boenden redovisar ett utfa i nivå med budget medan nattpatruerna redovisar underskott ti föjd av högre bemanning än budgeterat. Tack vare den tiäggsbudget som nämnden tideats bedöms verksamheterna inom vård och omsorg redovisa ett utfa för 2015 i nivå med budget. Handikappomsorg redovisar ett överskott på 2,4 mnkr. Överskottet beror främst på att det har funnits och fortfarande finns tomma patser för boende inom LSS. Detta har gjort det möjigt att göra besparingar på personasidan. För heår prognostiserar nämnden ett resutat i nivå med budget förutsatt att föjande åtgärder genomförs; utbyggnad av förebyggande åtgärder, restriktiv vakansprövning samt innehåande av utveckingsmedel Med tanke på de ökade kostnaderna för främst institutionsvård men även försörjningsstöd så bedöms denna prognos osäker. Mijö-, bygg- och räddningsnämnden redovisar ett underskott på drygt 140 tkr ti och med den 31 augusti. Underskottet kan främst hänföras ti mijö- och byggförvatningen som har ett underskott på drygt 340 tkr. Orsaken är band annat att kostnader inte debiterats. GIS 29