Antibiotikaanvändning i fokus

Relevanta dokument
Antibiotikaanvändning i fokus Karin Truedsson

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Infektioner hos barn i förskolan

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Vanliga infektionssymtom i primärvården

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Infektioner hos barn i förskolan

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Streptokockinfektioner

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Frisk utan antibiotika

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Barn, infektioner och antibiotika

Rationell antibiotikaanvändning

Multiresistenta bakterier

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Infektioner hos barn i förskolan

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Infektioner hos barn i förskolan

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Antibiotikaresistens

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Multiresistenta bakterier

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

ESBL. Information till patienter och närstående

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

När behöver vi antibiotika?

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

Nationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Frisk utan antibiotika

Rådgivningssjuksköterskor

Infektioner hos barn i förskolan

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Frisk utan antibiotika

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Frisk utan antibiotika

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Basala hygienrutiner

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Vanliga sjukdomar A-Ö

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Halsont - faryngotonsillit

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Smitta och antibiotikaresistens

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

BARN, infektioner och antibiotika

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Infektioner hos äldre

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Multiresistenta bakterier

Höstmöte Vad händer på Stramafronten?

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

MRSA. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

TENTAMEN Mikrobiologi

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Transkript:

Antibiotikaanvändning i fokus

Syftet med dagens möte Vad är problemet? Gemensam diskussion kring Hur gör vi idag? Finns något vi kan förändra?

Kräver effektiv antibiotikabehandling!

Hur har det gått under 2012? -6,1 % minskning på vårdvalsenheterna -3,1 % om man räknar in jourcentraler Jan-feb 2013 jämfört med jan-feb 2012: -6,9 % -8,9 % inklusive jourcentraler

Minst hälften av all antibiotika vi tar idag är onödig Otto Cars, intervju World Economic Forum Blog 2012-09-25 Resistensdrivande behov av kombinationer av bredare preparat ytterligare resistens Cirka 25 000 européer dör varje år till följd av infektioner med resistenta bakterier Lika många dör i trafiken! Inga nya antibiotika tillkommer inom överskådlig framtid

Vad kan vi göra? (Otto Cars, intervju World Economic Forum Blog 2012-09-25) Förbättra hygienen minskad smittspridning Minimera den onödiga användningen av antibiotika - Spara den till när det verkligen behövs Tillsammans förstå problemet och söka nya lösningar If we fail, the 70 years or so when we were lucky enough to have antibiotics will look like a golden age

Använd antibiotika - när det gör nytta!

ESBL framtidens mardröm? Extended Spectrum Beta-Lactamase Tarmbakterier som bildar ESBL = enzym som bryter ner penicilliner och cefalosporiner Är känsliga för karbapenemer - intravenös bredspektrumantibiotika Växande antibiotikaresistensproblem Samband mellan hög antibiotikaförskrivning och spridning av ESBL

ESBL fortsättning Finns överallt i samhället inte bara i vården Sprids via förorenade livsmedel och vårdkontakter Viktigt med basala hygienrutiner! ESBL CARBA bryter även ner karbapenemer - ingen antibiotika med säker effekt finns kvar Ökar internationellt, även påträffats hos svenska patienter, jämför med spridningen av MRSA

Bärare av resistenta tarmbakterier (ESBL) efter besök i Indien: 82 % Peru: 36 % Egypten: 57 % Sydafrika: 27 % Thailand: 37 % Tanzania: 24 % (Resenärsstudien, Anita Hällgren, Inf-klin Linköping)

Antal anmälda fall Antal anmälda fall av resistenta bakterier i Halland 2003-2012 200 180 160 140 120 100 80 ESBL MRSA VRE PRPC 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Halsont Tonsillit Jag vill ta ett halsprov för att se om jag behöver antibiotika Om jag har en lindrig halsinfektion, med ont i halsen och feber, blir jag fortare frisk av antibiotika?

Effekt av antibiotika vid tonsillit och GAS (barn > 6 år och vuxna) De flesta symtomfria inom en vecka utan antibiotika Symtomdurationen förkortas med 1 2,5 dygn vid minst tre av fyra Centorkriterier

Det finns ännu ingen rapporterad penicillinresistens hos GAS Men antibiotika stör den skyddande normala svalgfloran (alfastreptokocker), framför allt vid upprepade kurer och inducerar betalaktamasproduktion hos normala svalgbakterier

Hur många är streptokockbärare? Friska med positiv svalgodling under vinterhalvåret: Ca 10 % av alla vuxna Ca 25 % av alla barn Över 60 % i perioder (bärarskap vid utbrott inom förskola) Ref: Läkemedelsverket, Handläggning av Faryngotonsilliter, 2001

Hosta Bronkit nu har jag haft hosta i 2 veckor vanligt penicillin hjälper inte på mig jag brukar aldrig få feber jag vill ta CRP är det lunginflammation? Om jag har luftrörskatarr, det vill säga har hostat i flera veckor, hostat upp gulgrönt slem men inte har feber, svårt att andas eller hållsmärta - blir jag fortare frisk med antibiotika?

Akut bronkit Antibiotika har ingen effekt på förloppet - Inte ens om upphostningen är färgad - Inte ens när man hör spridda biljud vid lungauskultation Hostmedicin saknar dokumentation Berätta om ofarlighet och förväntat förlopp Råd om rökstopp!

CRP Alltför många CRP-prov tenderar att bli ritual och slöseri med resurser Uppfostrar vi patienten att tro att det vid förkylning är viktigt att söka för att kontrollera CRP? Kan leda till onödig antibiotikaanvändning

Snuva - Bakteriell ÖLI - Sinuit jag har alltid fått penicillin, det måste jag ha Snuvan är grön-gul jag vill ta en odling Blir jag fortare frisk av antibiotika om jag har bihålesymtom?

Ont i örat - otit Hur går det att följa rekommendationerna från 2010? Behandla om feber? Om ett barn över 1 år har inflammation, eller värk, i ena örat. Blir barnet fortare friskt av antibiotika?

Kontroll 3 månader? Barn med Dubbelsidig AOM AOM på ena och SOM på andra örat Dubbelsidig SOM Hörselnedsättning eller andra öronbesvär

Studier på barn 2-16 år 60 % smärtfria inom ett dygn oberoende av antibiotika 85 % spontant besvärsfria inom 3 dygn 8-20 barn måste behandlas för att ett barn ska få mindre smärta Dubblerad risk för illamående, kräkning, hudutslag

Impetigo Tvätta bort krustor med tvål och ljummet vatten - Ev klorhexidin kutan lösning Egen handduk Tvätta örngott, handduk, gosedjur etc. ofta Om ej tillräckligt: Salva Altargo 1 % x 2 i 5 dagar (låg resistensutveckling) Vid utbredd impetigo: Heracillin i 7 dagar (om mixtur krävs: ev. Cefadroxil) Pc-allergi: Dalacin i 7 dagar

Konjunktivit Vanligt hos små barn! Kan vara virus eller bakterier Kommer ofta i samband med förkylning snuva i ögat Smittsamt sprids på samma sätt som andra förkylningsvirus och luftvägsbakterier via luft och kontaktsmitta Behandlas med rengöring! Ljummet vatten flera gånger per dag Handhygien!

Konjunktivit forts. Hemma från förskolan? Ja, om rengöring krävs flera gånger dagligen Annars avgör barnets allmäntillstånd Ögoninflammationen smittar inte - det gör dock de bakterier eller virus som orsakar inflammationen

Konjunktivit forts. Läkarbesök är motiverat om en veckas egenvård ej hjälpt eller om varbildning inte minskat på tre-fyra dagar Eller om: synen plötsligt förändras ögat blir rött samtidigt som man får blåsor i ansiktet man blir ljuskänslig man får värk i ögat man får in skräp i ögat som man inte kan skölja bort själv

Borrelia Erythema migrans eller bettreaktion? Behandlar vi på rätt indikation?

Erythema Migrans >95 % i april-november Uppstår 2-3 (1-4) veckor efter bettet Rodnaden överstiger 5 cm i diameter, ibland förekommer lokal klåda och irritation Kvinnor kan få ett mera utbrett utslag och av annan färg

Bettreaktion 2 dagar efter bettet 5 dagar Rodnaden har gått tillbaka 3 dagar 28 dagar 4 dagar Rodnaden börjar anta något som kan likna början av en ring 19 veckor Två dagar senare var svullnaden borta och inga mer spår har visats från bettet

Cirka 1/150 fästingbett ger upphov till borreliainfektion Antibiotikabehandling förkortar infektionen och förhindrar spridning till andra organ

Nedre UVI hos kvinnor 10 % av alla infektioner i primärvården Hur många får minst en behandling per år? 10 % av svenska kvinnor > 18 år = 350 000 kvinnor I de flesta fall ofarligt Antibiotika förkortar tiden med symtom Hur många är symtomfria efter 1 vecka? 30 %

UVI hos kvinnor på äldreboenden Förekommer onödig behandling av UVI / ABU? Tips på åtgärder: Utbilda personalen avseende symtom och ABU Urinsticka strikt på ordination - ta bort urinstickor från avdelningarna? Se över PM, UVI-kort till personalen Informationsblad till anhöriga

Sårinfektioner Alla sår koloniseras av bakterier Sårodling bara vid infektionstecken! Odling tas från sårbotten eller kanter efter noggrann rengöring Vid kliniska tecken på behandlingskrävande infektion bör behandlingen inriktas mot Betastreptokocker och Staphylococcus aureus Gramnegativa bakterier oftast tecken på förorening, - mekanisk rengöring, ev. blötläggning, sax och pincett

Sårinfektioner forts Venösa bensår: Smetigt gult sår med nekroser mekanisk rengöring, omläggning samt kompressionsbehandling Arteriella sår: Djupa infektioner och osteit relativt vanligt, kräver antibiotika och kirurgi. Torra svarta nekroser och ytliga sår utan omgivande rodnad EJ antibiotika

STRAMA Verktygslåda www.regionhalland.se/strama

Effekt av antibiotika vid akut luftrörskatarr