KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande



Relevanta dokument
Salutogen miljöterapi på Paloma

Forskning hand i hand med praktiken:

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

3. Bakgrund och metod

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Hur blir det möjligt?

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Bättre hälsa: antagande

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig?

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

NPO Hjärt- kärlsjukdomar

ME01 ledarskap, tillit och motivation

Regionhabiliteringen i Göteborg

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Att mäta och förbättra dialysvården över tid

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Hälsofrämjande ledarskap

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder

Den goda arbetsplatsen

Källa: Aaron Antonovsky, Hälsans Mysterium, ISBN , Bokförlaget Natur och Kultur, År 1991

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Livskvalitet trots många hinder

Leg psykolog Lotta Omma

Diagnostik av förstämningssyndrom

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Sena problem på mottagningen

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Hälsokontroll allmän/utökad

Samtalsteman om alkohol

Så räddar du världen med hjälp av psykologi -

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad

Moderna organisationers struktur och kultur

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

I Lindesberg, ästerås stift, finns det en butik som heter S:t Mary

Personligt ledarskap

ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Angående arbetsmiljöfrågor.

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM


ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hur fungerar vår arbetsplats?

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Ett Salutogent perspektiv

Skolan möjligheternas arena Nils Lundin

~ SÅNGHÄFTE ~ med tecken

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Arbetstidens inverkan på sömn och återhämtning

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård!

PFA och Active Support -en jämförelse

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

InfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Transkript:

Signe Thorfinns stiftelse, 2007-11-08 KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande, leg.ssk, med.mag. Hjärtmottagningen, Med. mott. 1, Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dan Malm, leg. ssk., med. mag., med. Dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Jan-Erik Karlsson, leg. läk., med.dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Carina Berterö, leg. ssk, med. mag, med. Dr, docent Vårdvetenskap Institutionen för medicin och hälsa, Avdelning för omvårdnadsforskning, Hälsouniversitetet, Linköping

KASAM, känslan av sammanhang En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, att de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, att dessa krav är utmaningar värda investeringar och engagemang. Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Antonowski, A. Health, Stess and Coping. San Francisco, USA: Joessey-Bass Inc, Publishers, 1979. Antonowski, A. Unraveling the Mystery of Health. How people manage stress and stay well. San Francisco, USA: Joessey-Bass Inc, Publishers,1987.

Syfte Kan KASAM identifiera och prediktera hjärtinfarktdrabbade patienters förändringsbenägenhet?

Design Två-års studie med sex mättillfällen före hemgång, personligt besök på avdelningen 2 veckor efter hemgång, personligt besök, hjm 4 veckor efter hemgång, brevkontakt 6 månader personligt besök hjm 1 år personligt besök, hjm 2 år personligt besök, hjm vid besöket, Kasam, SAQ, SF-12 samt Hälsokurva och Ekg

Frågeformulär KASAM-formulär, 13 frågor SF-12/Hälsoenkät, 12 frågor, Mental Component Summary (MCS) Physical Component Summary (PCS) Seattle Angina Questionnaire (SAQ), 19 frågor Physical limitation Anginal stability Anginal frequency Treatment perception Disease perception/quality of Life Hälsokurvan (HK), livsstil, ärftlighet och biologiska riskmarkörer,70 frågor

Inklusionstid nov 2003 - juni 2005 169 patienter loggades 129 fick förfrågan om deltagande 110 tackar ja till deltagande 10 exkluderade pga ändrad diagnos, tidigare hjärtinfarkt eller avbrutet deltagande Kvar i studien 100 patienter varav 21 kvinnor, 79 män i åldrarna 36-70 år

Yrkesliv 70 60 50 Antal 40 30 20 10 0 yrkesverksam, ej sjukskriven folkpension sjukpension yrkesverksam och sjukskriven

KASAM- gruppering (n=100) 60,0% Gender female male 50,0% 40,0% Percent 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Weak SOC Medium SOC Strong SOC

De viktigaste skillnaderna mellan kvinnor och män (n=79 män, 21 kvinnor) 1,00 0,80 Female Male Female Male 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1,00 1 2 3 4 5 6 7 8 1. MCS-12 at discharge 2. Angina frequency 3. Disease perception / QoL 4. Treatment satisfaction 5. Angina stability 6. Physical activity 7. Alcohol 8. Cholesterol

De viktigaste skillnaderna mellan KASAM-grupperna (n= 27 låg, 50 medium, 22 hög) 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 low SOC medium SOC high SOC low SOC medium SOC high SOC 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1,00 1. MCS-12 at discharge 2. Angina frequency 3. Disease perception / QoL 4. Treatment satisfaction 5. Angina stability 6. Physical activity 7. Alcohol 8. Cholesterol 1 2 3 4 5 6 7 8

Sammanfattning Kvinnor har lägre KASAM-poäng än män. Individer med hög KASAM-poäng upplever livet som begripligt, meningsfullt och hanterbart. Patienter med hög KASAM har högre grad av sjukdomsinsikt, lever ett gott liv, har högre serumkolesterol, dricker mer alkohol, är mer fysiskt aktiva och är troligen den grupp som har bäst förutsättningar till livsstilsförändringar. KASAM ser ut att vara en användbar prediktor för patientens möjligheter till rehabilitering efter ett hjärtinfarktinsjuknande.

Framtid... Är KASAM en skyddsfaktor i högrisksituation? Är KASAM en predictor för förändringsbenägenhet? Är KASAM ett verktyg/resurs i rehabilitering och sekundärprevention? Kan behandlingseffekter, ex ökad sjukdomsinsikt, också ge ökad KASAM? 6-månaders - 1-års och 2-års uppföljning hoppas kunna ge svaren.

Prästens lilla kråka skulle ut och åka ingen hade hon som körde. Än slank det hit och Än slank det dit och än slank det ner i diket

för uppmärksamheten