Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för läsåret 2014/2015 Markusskolan Avesta Centrala Rektorsområde Datum: 2015-06-25 Rektor: Utvecklingsledare: Ledningsstöd: Resultatenhetschef: Marie-Ann Eklund Eva Nilsson Ståhl Hanna Torbrand Bengt Albertsson 1

Innehållsförteckning Skola/organisation 1. Normer och värden- resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi 1.4 Plan mot kränkande behandling - resultat, analys och utvecklingsstrategi 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Nationella provresultat och betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år Enkla översikter av provresultaten 3.2 Resultat nationella prov, Svenska 3.3 Resultat nationella prov, Matematik 3.4 Resultat nationella prov, Engelska 3.5 Resultat nationella prov, No 3.6 Resultat nationella prov, So 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6) 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg 6-9 3.9 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) (Kartläggaren om den har genomförts) 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar resultat, analys och utvecklingsstrategi 5. Modersmålsundervisning och studiehandledning - resultat, analys och utvecklingsstrategi 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen 12.2 Identifierade utvecklingsområden 12.3 Verksamhetsplan för kommande läsår. 2

Skola/Organisation (antal elever, personal, förändringar av betydelse) Markusskolan är en skola som under de senaste läsåren förändrats relativt mycket. Skolan har idag nästan 300 elever och av dem har ungefär hälften sina rötter i en annan kultur än den svenska. Detta är en rikedom för skolan genom att vi får direkt kontakt med mycket, som man annars läser om, men det ställer också ökade krav på skolan att hantera de utmaningar vi ställs inför. De senaste två åren har vi märkt en stor ökning av personer som snabbt fått uppehållstillstånd; dels pga situationen i Syrien, men också genom anhöriginvandring. Vi har valt att inte ha någon mottagningsklass, utan arbetar på att eleverna inom 1-2 veckor ska komma ut i klass men ha daglig undervisning i svenska som andraspråk. Skolan har två förskoleklasser, fem åldersblandade klasser i åk 1-3 och tre åldershomogena årskurser på mellanstadiet. Dessa är organiserade så att de utgör en klass, men eleverna delas in i grupper. På skolan arbetar ca 40 pedagoger, fördelat på förskoleklass, skola och fritidshem. På skolan finns ett relativt stort resursteam bestående av 2,3 tjänst i skolgruppen, 1, 25 speciallärare, 2,75 tjänst inom svenska som andraspråk och mottagning av nyanlända. Därtill har vi de senaste åren tagit emot flera elever som har svårigheter inom NP-spektrum och har idag 4,4 tjänst som personligt stöd samt ytterligare insats mot två nyanlända elever med mycket stora behov. Ledningen har bestått av rektor Marie-Ann Eklund och utvecklingsledare Eva Nilsson Ståhl. Eftersom Marie-Ann genomgår rektorsprogrammet har Hanna Torbrand funnits med på 20% som ledningsstöd under året. Det finns en ledningsgrupp som är gemensam för rektorsområdet. Den har träffats sju gånger under året och har varit med i arbetet att dra upp riktlinjer för verksamheten med läsårstema mm men också för att vara en länk mellan personalgruppen och ledningen. På skolan finns fem (under höstterminen sex) förstelärare som har haft olika uppdrag under året för att höja nivån på de pedagogiska diskussionerna på skolans konferenser. De har också lett nätverksträffar för hela kommunen. Skolan har under flera år växt och vi står inför ännu större förändringar från och med hösten 2016. För att vara beredda har vi redan nu tagit flera steg för att var beredda. Rektorsområdet omfattar från hösten 2015 enbart Markusskolan och kommer att ha en rektor och en biträdande rektor. Vi kommer att behöva växa även lokalmässigt och från våren 2016 börjar vi bygga om musikskolans lokaler för att använda dem till förskoleklassen och fritidsklubben Blixten. Även köket och matsalen behöver byggas om för att rymma alla. Vi har också fått besked från Bildningsstyrelsen som innebär att man kommer att projektera för en ny idrottshall, då den nuvarande inte är hälsosam att vara i och dessutom inte är tillräckligt stor för skolans många elever. Vi kommer under hösten 2015 att enbart vara i Kopparhallen, för att sedan utvärdera detta. 1.Normer och värden- resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Skolan har med hjälp av elever, föräldrar och personal tagit fram 10 icke förhandlingsbara regler, med konsekvenser som har inneburit stor skillnad. Dessa har nu funnits i 6 år och de gås igenom noga varje höst och vi arbetar på olika sätt med dem under läsåret. De utvärderas också och diskuteras i klasserna och i personalen. Det viktigaste för alla elever är trygghet och arbetsro och detta stöds av våra regler och även av det arbete som görs av trygghetsrådet och elevhälsoteamet. På Markusskolan samsas många nationaliteter, språk och religioner och vi arbetar hela tiden aktivt för att visa att vi har nolltolerans mot kränkningar och att vi alltid betonar allas lika värde. Under det senaste året har vårt läsårstema varit Vi i världen-världen hos oss. Pedagogerna arbetar på olika sätt för att stötta eleverna att göra självständiga val, utan att styras av normer och könsroller. Vi vill inte begränsa någon utan vill att alla ska känna att de kan välja fritt. 3

1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Elevhälsoteamet (EHT) i rektorsområdet består av skolsköterska, kurator, specialpedagog/lärare, skolgruppspersonal, utvecklingsledare och rektor. Elevhälsoteamet träffas varje vecka (varannan vecka på vardera skolenheten). Vid oro för att en elev inte kommer att nå målen, eller vid annan oro, lämnas en anmälan in till EHT, som skyndsamt tar upp ärendet och ser till att behoven utreds. Inför nästa år kommer vi att göra förändringar eftersom vi då bara blir en skola och kan ses varje vecka istället för som nu varannan. Vi kommer att upprätta tydliga rutiner för hur vi delger information från utredningar och liknande och även bli bättre på att föra in ärenden som hanterats i trygghetsrådet i elevmapparna. 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultatet i enkäten i årskurs fem ger goda resultat om man räknar in båda de positiva svarsalternativen. Av siffrorna och i de textsvar som finns, kan vi utläsa att vi behöver jobba med att motivera eleverna och skapa en lust att lära. Det har varit några ganska stora ärenden i just denna årskurs där enkäten genomfördes och det blir förändringar i personalgruppen till nästa läsår. Vi kommer också att göra ett stort värdegrundsarbete första veckorna, för att hjälpa klassen att hitta en god stämning, som gör att man känner trygghet med varandra. 1.4 Plan mot kränkande behandling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Likabehandlingsplanen ingår i ett årshjul med förebyggande arbete mot mobbning. På hösten genomförs en trivselenkät där både barnen i skolan svarar på frågor om trivsel, trygghet mm. Vi genomför också en trygghetsinventering (Diskrimineringsombudsmannens husmodell), barnen arbetar i grupp och markerar olika platser där de upplever att det sker kränkningar. Utifrån enkät och inventering uppdateras kartläggning och målen i likabehandlingsplanen. På våren genomförs ytterligare en insamling, då genom att vi skickar hem ett brev, med en uppmaning till föräldrarna att tillsammans med sina barn prata igenom hur de upplever läget. Trygghetsrådet består av rektor, utvecklingsledare, skolsköterska, kurator, skolgruppen samt några pedagoger. Det sammanträder varannan vecka för att följa upp pågående ärenden. Nya ärenden som inkommer hanteras inom en arbetsdag genom att vi pratar med den elev som är utsatt och sedan pratar med de andra inblandade och kontaktar föräldrar. Nästa läsår kommer vi att arbeta för att göra likabehandlingsplanen mer känd bland elever och föräldrar. 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi De tydligaste formerna för elevernas inflytande är genom elevrådet, skol-if och fritidsråden där de alltid kan framföra sina synpunkter och önskemål. Elevrådet har under detta läsår haft lite för få möten, men nästa läsår kommer rektor och biträdande rektor att stötta upp bredvid de klasslärare, som gjort ett mycket bra jobb, men som haft svårt att hitta tid för planering och möten. Eleverna har även inflytande på många andra sätt. De får ofta vara med och påverka urvalet av stoff, av metoder att bearbeta det och även hur man ska redovisa det. Ofta fångar pedagogerna upp tankar 4

och idéer från eleverna och lektionen tar en helt annan riktning än vad man tänkt. Flera av pedagogerna använder sig av EPA (enskilt, par, alla) vilket ger eleverna möjlighet att tänka själva och sedan diskutera med en kompis och sen våga berätta för alla. Det är viktigt att ge eleverna tid att tänka. På idrotten får sexorna utifrån kurplanen, bestämma innehållet i en lektion. De får också planera en lektion att hålla i en annan klass, varigenom de tränar både ledarskap och entreprenörskap, samt får förståelse för att det som är lätt för dem är svårt för någon annan och tvärsom. 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Nationella provresultat och betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år Nationella prov i åk 3 Markusskolan Ämne Andel godkända prov A B C D E F G H Svenska 96% 91% 87% 98% 96% 93% 89% 87% Matematik 96% 98% 98% 89% 98% 87% 91% I årskurs 3 finns ytterligare fyra elever. Av dessa är tre nyanlända (varav två har svårigheter utöver språket), en har i psykologbedömning befunnits vara behörig att läsa enligt särskolans kursplan. Cirka 30% av eleverna är flerspråkiga, men många av dem är födda i Sverige. Nationella prov i åk 6 Markusskolan Ämne Antal genomförda Andel godkända prov prov Svenska 32 91% Matematik 32 88% Engelska 33 100% NO: Biologi 32 94% SO: Geografi 34 97% Vid vårterminens slut hade årskurs 6 40 elever. Av tabellen ovan framgår att alla inte genomfört proven. Orsakerna till dessa varierar, men det finns tydliga förklaringar. Två av eleverna har stora svårigheter (NP-diagnos) och har inte genomfört alla delprov, vilket innebär att de inte får godkänt slutbetyg på proven. Fem elever är nyanlända (två av dem med svårigheter utöver språket) och några har fått genomföra proven i engelsk översättning (självklart inte svenskan), men har inte heller kunnat genomföra alla delar. Därtill kommer två elever som började i klassen under andra halvan av vårterminen och de inte har genomfört alla moment och är därför inte är godkända i några av proven, men väl i ämnena. Vi valde att genomföra alla de prov som erbjöds från skolverket, då vi bedömer att detta är en god hjälp för att kunna se att eleverna bedöms utifrån en likvärdighet. Det är mycket jobb med proven, men det ger god hjälp i betygssättningen och det är även ett stöd för eleverna och lärarna att se vilken nivå de ska ha uppnått i årskurs 6. 38% av eleverna är flerspråkiga, men många av dem är födda i Sverige. Av de som genomfört alla prov är 32% flerspråkiga. Enkla översikter 3.2 Resultat nationella prov, Svenska I årskurs tre når mellan 87-98% av eleverna upp till kravnivån. Alla klasser har läsestunder varje dag och detta är mycket viktigt, speciellt på en skola där många eleverna inte har svenska som sitt första språk. Det stärker språket på många sätt, t ex ordförrådet och det ökar läshastigheten, vilken är 5

otroligt viktig när eleverna kommer upp på mellanstadiet. Klasserna arbetar också efter skolverkets material Uppdrag språklyft och En läsande klass. I årskurs 6 har 91% av de elever som genomförde provet ett provbetyg som är godkänt. 3.3 Resultat nationella prov, Matematik I årskurs tre når mellan 87-98% av eleverna upp till kravnivån. I årskurs sex når 88% av eleverna godkända provbetyg. I sexan har det kommit flera elever under senaste två åren och de är mycket duktiga att räkna matematik och har fått godkända betyg, men däremot klarade de inte av att diskutera och klarade därmed inte alla delprov när det gällde de nationella proven. De har fått andra möjligheter att visa att de har de förmågor som kursplanen kräver. 3.4 Resultat nationella prov, Engelska Av de elever som genomförde proven i Engelska uppnår samtliga godkända betyg. 3.5 Resultat nationella prov, No På Markusskolan genomfördes prov i Biologi Av dem som genomförde provet var 94% godkända 3.6 Resultat nationella prov, So På Markusskolan genomfördes prov i Geografi Av dem som genomförde provet var 97% godkända 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6) Ämne Antal flickor som Antal flickor som Antal pojkar som Antal pojkar som inte når inte når kunskapskraven når kunskapskraven når kunskapskraven kunskapskraven Årskurs 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 F P Total% Svenska 21 19 19 17 15 1 3 6 3 4 24 11 20 15 15 1 7 3 7 3 91 84,3% 85 80,2% 82,2% Matematik 19 15 21 15 14 3 7 4 5 5 25 14 19 14 17 4 4 8 1 84 77,8% 89 84,0% 80,8% Engelska 21 20 21 17 13 1 2 4 3 6 25 16 22 18 13 2 1 4 5 92 85,2% 94 88,7% 86,9% SO 21 22 21 1 4 25 15 23 3 64 92,8% 63 95,5% 94,1% Geografi 14 15 6 4 13 15 9 3 29 74,4% 28 70,0% 72,2% Historia 17 14 3 5 16 15 6 3 31 79,5% 31 77,5% 78,5% Religion 17 15 3 4 16 17 6 1 32 82,1% 33 82,5% 82,3% Samhäll 13 15 7 4 13 18 9 28 71,8% 31 77,5% 74,7% NO 21 22 21 1 4 25 16 23 2 64 92,8% 64 97,0% 94,8% Biologi 17 15 3 4 16 17 6 1 32 82,1% 33 82,5% 82,3% Fysik 15 15 5 4 16 17 6 1 30 76,9% 33 82,5% 79,7% Kemi 0 15 0 4 0 17 0 1 15 78,9% 17 94,4% 86,5% Teknik 21 22 23 17 15 1 2 3 4 25 18 23 17 17 5 1 98 90,7% 100 94,3% 92,5% Bild 21 22 25 20 17 1 2 25 17 23 22 17 1 1 105 97,2% 104 98,1% 97,7% 6

Musik 21 22 25 20 17 1 2 25 18 23 22 17 1 105 97,2% 105 99,1% 98,1% Idrott 20 17 19 18 15 2 5 6 2 4 20 9 17 14 16 5 9 6 8 2 89 82,4% 76 71,7% 77,1% Slöjd 25 20 17 2 23 22 17 1 62 96,9% 62 98,4% 97,6% Våra resultat ligger kring 80%. Övningsämnena som inte kräver språk i samma utsträckning som övriga ligger över 90%. de ämnen som vi ser är mest språkkrävande är SO-ämnena på mellanstadiet. Vi har börjat använda studiehandledning och ser stora vinster inom NO, men när det gäller SO, så är dessa ämnen även innehållsmässigt kulturellt betingade och därav är det ännu mer att lära sig; inte bara begreppen utan även historia mm ur ett svenskt perspektiv. Vi kommer under nästa år att försöka öka mängden studiehandledning och även föra ner det på lågstadiet. Vi ser inga tydliga mönster när det gäller pojkar och flickor. Pojkarna har högre resultat än flickorna i 13 ämnen. Det ämne som ligger lägst är, som det varit de senaste åren, idrotten. Många av våra nyanlända elever kan inte simma och det är en grundläggande del i ämnet idrott och hälsa och innebär att eleven inte kan få ett godkänt betyg i ämnet utan denna förmåga. Även orienteringen är ett svårt moment för många. Vi arbetar hela tiden med att anordna extra tillfällen för dessa elever att få träna så att de kan nå målen. Nu under sommarskolan nådde ytterligare några elever målen i simning och kan därmed få ett godkänt betyg i åk 7. Idrottslärarna ser att barnen får allt sämre motorisk och koordinativ förmåga, speciellt pojkarna. Även orken har minskat så att det påverkar undervisningen och planeringen av densamma. Vi kommer under nästa år att använda minuterna för elevens val på mellanstadiet till en rörelseprofil, för att erbjuda eleverna fler tillfällen till rörelse. Även på lågstadiet vill vi att klasslärarna använder denna tid till rörelse eller uteverksamhet. 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg 6-9 Betygskatalog Markusskolan vt 2015 Flickor Pojkar Summa Årskurs A B C D E F/- A B C D E F/- A B C D E F/- Svenska 3 1 6 3 3 2 1 4 4 3 5 5 4 5 10 6 8 7 Matematik 2 5 5 3 3 5 2 3 3 5 4 5 4 8 8 8 7 Engelska 7 2 2 4 2 1 3 4 4 5 3 3 10 6 6 9 5 4 Geografi 1 4 6 5 2 1 8 4 4 5 2 12 10 9 7 Historia 3 5 3 4 3 1 9 3 3 6 4 14 6 7 9 Religion 4 2 2 5 5 1 7 1 6 7 5 9 3 11 12 Samhällskunskap 2 2 3 5 3 3 1 2 7 3 3 6 3 4 10 8 6 9 Biologi 1 4 3 4 4 2 2 3 3 5 4 5 3 7 6 9 8 7 Fysik 1 4 3 8 2 2 5 4 5 6 3 9 7 13 8 Kemi 2 5 5 3 3 4 6 5 1 6 6 11 10 4 9 Teknik 3 6 2 3 4 4 4 3 4 7 7 10 5 7 11 Bild 4 4 6 2 1 1 1 1 3 7 8 2 5 5 9 9 9 3 Musik 1 3 11 2 1 1 2 8 5 4 2 2 5 19 7 5 2 Idrott 3 2 7 3 3 2 3 2 5 4 6 2 6 4 12 7 9 Slöjd 5 9 3 1 3 6 8 4 1 8 15 11 5 1 Hemkunskap 1 2 9 2 4 3 3 13 2 1 2 12 5 17 2 Det är många som har F eller streck. Det är dock elever som av olika orsaker inte haft möjlighet att uppnå ett godkänt betyg. Två elever har haft enskild undervisning och anpassad studiegång, fem är nyanlända och har inte hunnit lära sig tillräckligt mycket svenska. Den här klassen har därtill 7

ytterligare 6-7 elever med NP-diagnoser, flera med dyslexi och andra svårigheter. Vi gläds åt att det är flera elever med riktigt höga resultat och många A och B i slutbetyg. 3.9 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) Förskoleklass Totalt Flickor Pojkar varav flerspråkiga Max 5 fel Max 10 fel Fler än 10 fel Vita 19 9 10 12 8 4** 7* Röda 16 8 8 10 8 5* 3* 35 17 18 22 16 9 10 * samtliga flerspråkiga ** 2 flerspråkiga, 2 enspråkigt svenska För att stötta upp de elever som har för dåligt ordförråd satsar förskoleklassen mycket på läsning. I år har de delat in dem i flera grupper där eleverna är på samma nivå, för att alla ska kunna få ut maximalt av läsningen. 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) (Kartläggaren om den har genomförts) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 stanine 1 DLS 2 3 4 5 6 7 8 9 ej gjort DLS De tre elever som ej uppnår godkända resultat är samtliga flerspråkiga och har av olika orsaker inte en tillräckligt god läsförståelse. Stödinsatser finns kring dem. 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar resultat, analys och utvecklingsstrategi Under slutet av läsåret har kontakt tagits mellan förskola och förskoleklass, fritids och skola. Överlämningen mellan förskola och förskoleklass skall uppdateras genom gemensamma möten där personalen kan dela med sig av det som görs i den egna verksamheten. En större förståelse för och samsyn eftersträva mellan verksamheterna. 8

Mellan förskoleklass och skola har vi en överlämning där barnen dels har hunnit göra flera besök i sin blivande klass och klasslärarna har fått en ordentlig överlämning från avlämnande förskollärare. Överlämningar mellan låg och mellan görs också. Det finns önskemål om uppföljning en bit in på höstterminen, så till hösten ska vi försöka få en återkoppling mellan eleverna och de tidigare pedagogerna. Överlämningen mot högstadiet, från rektor och klasslärare till mottagande skolas elevhälsoteam, har fungerat bra. Dock finns det en del frågetecken och oklarheter kring överlämnande mellan skolor när elever flyttar. Här finns ett stödmaterial som getts ut av Skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/insatser-for-en-forstarktelevhalsa/stodmaterial-om-overgangar-1.228043 Nätverksträffar där alla stadier har deltagit har gett mycket vad gäller röda tråden. Vad gäller skriftliga omdömen finns en önskan att alla ska använda samma rutin. I dagsläget använder alla i åk 1-5 Skolverkets blanketter vid skrivandet av skriftliga omdömen på vårterminen men en del använder även ping-pong. Ping-pong upplevs som bra, men arbetskrävande. Negativt är också att föräldrarna inte har en egen inloggning. 5. Modersmålsundervisning och studiehandledning - resultat, analys och utvecklingsstrategi Modersmålsundervisning erbjuds centralt i kommunen i de språk där det finns fler än fem elever som önskar undervisning och där vi kan erbjuda lärare. De elever som deltar får en lektion i veckan och får från åk 6 betyg. Från och med 150801 kommer modersmålslärarna att samlas under en rektor (Marie-Ann) som får ett tydligare uppdrag att rekrytera och fördela de resurser vi har i kommunen för att kunna erbjuda såväl modersmålsundervisning, som studiehandledning till elever som har rätt till detta. På Markusskolan är det många elever (ca 70 elever) som deltar i modersmålsundervisning. Det ges i arabiska, kurmanji, thai, persiska/dari, ryska och somaliska. Mycket undervisning sker på Markusskolan. Under läsåret har vi också erbjudit studiehandledning på mellanstadiet i arabiska. Hani har kommit på IUP-timmen och kunnat hjälpa flera elever, så att de har kunnat få betyg (godkänt omdöme) i NO- och SO-ämnen tack vare detta. 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Många lärare framhåller att man, tack vare projektet, blivit mer medveten om det man kan göra för att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor. Man uppmuntrar eleverna att prova egna idéer och att få ta ansvar för sitt eget arbete och sedan utvärdera, för att kunna justera planen. Genom att ge uppgifter som stimulerar deras kreativitet och det fria tänkande, stärker man elevernas självkänsla och de vågar prova. Några klasser har gjort mer konkreta projekt; det mest utmärkande i år är Kastanjen som startade ett lite företag. De köpte pärlor, pärlade armband med texten BORT EBOLA, de sålde armbanden, marknadsförde dem och fick sen köpa nya pärlor. Sammanlagt samlade de in 10.000 kr som de skickade till Läkare utan gränser att användas i arbetet med Ebola. Andra konkreta exempel är klädcaféet vår och höst, samt vårmarknaden och många andra mindre projekt i varje klass. 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi Vi har under många år haft svårigheter att engagera föräldrar förutom när det gäller utvecklingssamtalen, då alla (med något undantag) kommer. Under förra läsåret genomgick fem pedagoger en utbildning i modellen Föräldramöten i dialog och vi har under året fortsatt att prova detta. Nu senast i våras hade tre lågstadieklasser ett gemensamt föräldramöte, där alla klasslärare på 9

skolan deltog som åhörare. Modellen går ut på att föräldramötena inte går ut på att informera om något, utan istället ett tillfälle till dialog och diskussion där skolans och föräldrarnas synpunkter vägs ihop och vi kan lära av varandra. Man arbetar alltid med tolkar och föräldrar med ett annat förstaspråk kan då sitta tillsammans och prata på sitt språk. Tolken förmedlar sedan vad som framkommit liksom alla grupper redovisar de synpunkter och tankar som framkommit vid bordet. Vi kommer under nästa år att fortsätta att arbeta med denna modell, för att föräldrarna ska tycka att det är angeläget och värdefullt att gå på skolans möten. Många föräldrakontakter sker individuellt. Pedagogerna (såväl från klassen, ämneslärarna, skolgrupp, spec, SVA) tar kontakt med föräldrarna vid behov. Det är viktigt att ta kontakt även för att berätta om positiva händelser, för att stärka relationen med vårdnadshavarna. I de yngre åldrarna sker kontakterna även spontant i samband med lämning och hämtning. 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Under året har vi genomfört tre större projekt. Det första är att hela personalen har deltagit i entreprenörskapsfortbildningen, som anordnats i kommunen. Det andra och mest omfattande är matematiklyftet, där 12 lärare deltagit. Den tredje är att tre lärare läst kursen Nyanländas lärande 7,5 p på Dalarnas högskola. Rektor har deltagit i delar av kursen. Därutöver har personalen deltagit i diverse fortbildning: Fritids lyfter Mångkulturellt lärande Scherp; om skolutveckling och samtalsmetodik NTA-utbildningar Ledarskapsutbildning Två lärare har slutfört kurser och för att få full behörighet 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Elevernas resultat följs upp av personalen på studiedagarna i juni, då vi diskuterar dessa och även analyserar orsaken till resultaten. I samband med diskussionerna framkom många tankar, som redovisas i övriga punkter. Vi kommer under nästa läsår att bereda mer tid för analys vid fler tillfällen. 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Personalen uttrycker att de är nöjda med att ledningen är närvarande och att man får snabb återkoppling. Däremot uttrycker flera att de upplevt en tidsbrist hos rektor och utvecklingsledare. Det är många uppgifter som inte kunnat utföras på det sätt som vi önskat. Vi är därför tacksamma över att både våra chefer och politikerna har uppmärksammat detta och att organisationen förändras inför nästa läsår. Marie-Ann och Hanna kommer att få större möjlighet att fördjupa arbetet med pedagogisk utveckling och också vara drivande i arbetet med resursteamet mm. 10

11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi Stort engagemang hos personalen för verksamheten och barnen Drivande pedagoger, lösningsfokuserad, en vilja att utveckla verksamheten Vi är många pedagoger och det ger dynamik i arbetslaget. Positiv anda och högt i tak alla är välkomna Samsyn och enighet kring regler och värdegrunden Vi-känslan. Bra stöd från ledningen, korta beslutsvägar och god delegation. Kollegiala diskussioner, bra att alla deltog i matematiklyftet Mångkulturell skola som lyckats integrera eleverna från olika kulturer - flerspråkig personaloftast någon som pratar ditt språk om du är ny. Gemensamma aktiviteter; vårmarknad, klädbytarcafé, bonusrast, kompisdagar Läxläsning Bra fritidshemsverksamhet Skol-if där tidigare elever kommer tillbaka som ledare. 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen Utvärdering av detta läsårs verksamhetsplan Elevhälsan, Stöd till elever, resursteamet Samverkan mellan verksamheterna Strama upp informationsutbytet. Bjuda in lärarna oftare till EHT. Alltid ha ett möte efter en delgivning för att diskutera hur vi ska förändra stödet till eleven utifrån vad vi fått veta. Informera all berörd personal (ämneslärare, fritidshem mm). Här har vi blivit bättre men inte bra. Det går att skapa ännu tydligare rutiner som gör att vi inte missar någon elev eller någon personalgrupp. Organisera svenska som andraspråk mer individuellt och utveckla arbetet utifrån den utbildning personalen deltar i. Under höstterminen lyckades vi bra med denna målsättning, (dock är den mycket personalkrävande när det gäller schemaläggning). Efter jul fick vi åter en stor inströmning av nya elever och hela situationen blev rörigare. Vi lär oss och går vidare. Vi behöver hitta en balans mellan att skapa bra grupper för SVA-undervisningen och att svara mot klassernas behov. Utveckla specialundervisningen. En del elever behöver intensivperioder och andra behöver stöd varje vecka. Samverka inom resurstemaet. Vi ser ett behov av mer specialundervisning på båda skolorna. Vi får se vad vi kan prioritera. Vi har arbetat med detta, men når inte ända fram eftersom behovet är så mycket större än tillgången på speciallärare. Vi stärker upp inför nästa läsår genom att omfördela personal mellan skolgrupp och spec (resursteam). Gemensamma konferenser mellan fritids och skola där vi kan få diskutera innehåll, pedagogik och elevärenden. (kvällskonferenser). Genomfört. Integration och allas lika värde Under kommande läsår har vi tema Vi i världen- världen hos oss och vi vill arbeta med det internationella perspektivet. Vi vill också fokusera på barnkonventionen och uppmärksamma alla diskrimineringsgrunderna för att stödja värdegrundsarbetet som finns på båda skolorna med våra regler. Genomfört Förnya samarbetet med föräldrarna Arbeta enligt projektet föräldramöten i dialog och prova den formen för föräldrasamverkan. Vi har haft ett föräldramöte i tre lågstadieklasser. Övriga lärare deltog som åhörare för att under nästa år själva prova att ha ett möte enligt denna modell. 11

Matematiklyftet Alla pedagoger på lågstadiet och mellanstadiets mattelärare deltar i matematiklyftet, vilket vi hoppas kommer att höja kvaliteten på matematikundervisningen och därmed på sikt elevernas resultat. I utvärdering av mattelyftet, bland dem som deltagit, är alla mycket positiva och tycker att denna form för fortbildning (kollegialt lärande) är mycket bra och att det har gett mycket. De betonar att det är viktigt att deltagarna är aktiva och verkligen gör de uppgifter som ingår mellan träffarna. De lyfter också vikten av engagemang från ledningen. Under nästa läsår fortsätter mellanstadiet med matematiklyftet och lågstadiet går vidare med Läslyftet. 12.2 Identifierade utvecklingsområden Ta fram en gemensam helhetsidé för skolan Organisera spec, SVA och skolgrupp (resursteamet) på ett bra sätt med god flexibilitet Genom att ge stöd till de elever som behöver, kan vi se till att undervisningsnivån i klassrummet kan hållas uppe. Hitta bra former för samverkan mellan resursteamet och klasslärarna, så att information lämnas i båda riktningarna och ansvarfördelningen blir tydligare. Studiehandledning i större utsträckning. Arbeta ännu mer språkutvecklande Lägga mer tid på analys, inte bara i slutet av vårterminen. En utvecklingsgrupp bestående av ledningen och förstelärarna Arbeta för att involvera ny personal i höst. Större närvaro från ledningen i såväl diskussioner som i verksamhetens alla delar och att ha tid att även lyssna på de tysta rösterna och de som inte är så snabba att komma till tals. Större samsyn mellan skola, fritids och förskoleklass 12.3 Verksamhetsplan för kommande läsår. Ta fram en helhetsidé Utifrån Scherps tanke vill vi ta fram en gemensam helhetsidé för att verksamhetsutvecklingen hela tiden ska sättas in i ett större sammanhang. Detta är ett arbete som måste få ta tid och som kommer att påbörjas någon månad in på höstterminen. Här kan vi få med de nya medarbetarna på ett bra sätt, så att de kommer in i det förhållningssätt som råder på skolan. Genom att ledningen utökats kommer det att bli mer tid och större möjlighet för rektor och biträdande att bli involverade i arbetet. Vi kommer också att göra en annan ansvarsfördelning, vilket vi tror kommer att gynna samsynen mellan skolan och fritidshem och förskoleklass. Organisera resursteamet så att stöd kan ges på bästa sätt till så många som möjligt. Använda den kompetens som finns inom resursteamets olika delar så att de extra anpassningar som sker i klassrummet fungerar på bästa sätt, genom att man kan få information och handledning från de som arbetar i resursteamet. 12