Vetlanda kommun Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsredovisning 2014/2015 Bäckseda skola Vetlanda -2015 Bernt Friberg
Innehållsförteckning 1. Grundfakta sid 3 2. Kunskaper, elevernas utveckling mot målen 2.1 Kvalitet sid 4 2.2 Mål 2.3 Måluppfyllelse 3. Arbetslagens arbete och bedömning av hur eleverna når kunskapskraven 3.1 Fritidshemmet 3.2 F-klass sid 5 3.3 År 1-2 sid 6 3.4 År 3-4 sid 7 3.5 År 5-6 sid 8 4. Sammanställning av resultat på Nationella prov 4.1 Årskurs 3 4.2 Analys NP år 3 4.3 Årskurs 6 sid 9 4.4 Analys NP år 6 5. Betyg år 6 sid 10 5.1 Analys av betyg år 6 sid 11 6. Enhetens framtida utvecklingsarbete sid 12 6.1 Särskilt stöd 6.2 Likabehandlingsplan 6.3 Mål i och av verksamheten läsåret 15 16 6.3.1 Fritidshemmet 6.3.2 F-2 6.3.3 3-4 6.3.4 5-6 6.3.5 Språkutvecklingsgruppen sid 13 6.3.6 IKT gruppen 6.3.7 Utvecklingsgruppen 7. Strategier
1. Grundfakta Bäckseda är en F-6 skola med tillhörande fritidshemsverksamhet. Det finns ca 325 elever på skolan och ca 150 elever är inskrivna på fritidshemmet. Skolan ligger i villakvarter med en naturskön miljö runt omkring. Tillgång till skolskog och stora grönområden gör det möjligt att använda utemiljön som en naturlig del av undervisningen. Rektorn har drygt 32 tjänster att fördela, varav 30,5 tjänster är pedagogisk personal och 1,5 tjänster för förstärkning till barn med behov av särskilt stöd. Personalen är fördelad på 4 arbetslag, Fritidshem, FSK 2, år 3 4 och år 5 6.. Varje lag har en utvecklingsledare som leder arbetet i laget. Varje lag sätter upp sina egna mål för arbetslagets arbete och svarar för att utvärdera dessa. De mål som sätts under dessa premisser ska självklart också harmoniera med målen i FBU planen samt de nationella målen i våra styrdokument. Rektor på Bäckseda Skola har under läsåret gjort strukturerade besök hos samtliga lärare. Lärarna har fått minst två besök. Det som rektor speciellt haft i fokus är: Hur fungerar det kommunikativa klassrummet Hur använder vi digitala hjälpmedel. Formativ bedömning formativ undervisning och därmed ett formativt förhållningssätt Hur fungerar variationsteorin i skolpraktiken På skolan finns det en datasal och ett bibliotek, våra elever har också tillgång till kommunens bokbuss. Från och med januari 2015 har vi haft biblioteket bemannat under i stort sett hela skoldagen. En av skolbyggnaderna innefattar en idrottshall. Bäckseda skola är en mångkulturellskola där ca 25 % av våra elever har annat modersmål än svenska. Det finns olika modersmål och modersmåls undervisning finns i arabiska, bosniska, thailändska, persiska, albanska, polska. Våra elever har under läsåret haft tillgång till studiehandledning i arabiska i motsavarande ca 25 % av en heltidstjänst. Kommunens plan för systematisk kvalitetsuppföljning har följts under läsåret, men tyvärr har tekniken inte fungerat tillfredsställande. 2. Kunskaper Elevernas utveckling mot målen Vad innebär bristande måluppfyllelse? Enligt våra styrdokument definieras måluppfyllelse i vilken grad skolorna i sin undervisning arbetar mot Lgr 11:s långsiktiga mål som de beskrivs i syftestexten i kap.3, samt att alla undervisning genomsyras av läroplansmålen i kap 2. Om man inte gör detta, menar vi, att det inte ges möjlighet för vare sig elever eller lärare som personer, eller skolan som organisation att uppnå måluppfyllelse. Exempelvis kan man inte utvärdera kvalitativa mål med kvantitativa metoder enligt den psykometriska traditionen. Naturligtvis är också resultat som Betyg en del av hur vi kan se på måluppfyllelse. Däremot är inte Nationella prov ett mått som ska bedömas på liknande sätt som betyg, eftersom nationella prov är ett sätt för lärare att få reda på vad som missats i undervisningen. Kan man se något generellt som eleverna missuppfattat så undervisar lärarna om detta så att eleverna ges möjlighet att även på detta/dessa avsnitt nå kunskapskraven. Vi menar att det är oerhört viktigt att ha en vetenskaplig teori som styr arbetet. Bäckseda Skola har under läsåret fortssatt arbetet med Learning study som bygger på Variationsteorin och detta är vår pedagogiska utgångspunkt som all undervisning ska vila på. Under året har även Systemteori som organisationsteori implementerats och denna kommer vi att ha som grund när vi organiserar oss på olika sätt. 3
2.1 Kvalitet Skolverket definierar kvalitet inom utbildningsväsendet som en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella samt kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar 2.2 Mål Skolans undervisning ska genomsyras av kommunikation i klassrummet och den formativa bedömningen ska medföra formativ undervisning och ett formativt förhållningssätt. Variationsteorin ska få genomslag i klassrumspraktiken. Utveckla digitala verktyg på hela skolan som stöd för elevernas kunskapsutveckling. Bäckseda Skola har en vision: Smålands Bästa skola 2016 både gällande mjuka och hårda värden. 2.3 Måluppfyllelse I mycket hög grad används den formativa bedömningen i syfte att förändra undervisningen för eleverna och därmed har vi en formativ undervisning. Detta är en mycket positiv utvecklingsfaktor för elevers lärande. Det kommunikativa klassrummets idé har utvecklats under året i alla klassrum med något undantag. Variationsteorins genomslag i klassrummet syns tydligt på den förändrade undervisningen där tydliga mål för varje arbetspass styr och finns levande i varje klassrum som utgångspunkt för undervisningen. Dessutom hanteras det som är kritiskt för elevers lärande med omedelbarhet. Alla svar tas till vara, även felsvaren hanteras som viktiga. Detta innebär ett tillåtande klassrumsklimat, där alla har möjlighet att delta utan oro för att svara fel. De digitala verktygens användning har utvecklats och tillhösten kommer hela skolan att ha möjlighet att använda sig av detta fullt ut. 3. Arbetslagens arbete och bedömning av hur eleverna når kunskapskraven: 3.1 Fritidshem Skola Hem I de lägre åldrarna har vi daglig kontakt med föräldrarna i tamburen, vid lämning och hämtning. En del av de äldre barnen från år 2 och uppåt går hem själva. Övriga har vi daglig kontakt med vid lämning och hämtning. Vid behov närvarar personal från fritidshemmet vid utvecklingssamtalen. Information ges via våra Facebook-sidor, veckoplanering som finns på Facebook och hemsidan samt i tamburen. En del information ges ut via fritidsbrev några gånger per termin. Under höstterminen var år 1 samt förskoleklass en avdelning. De barn som går i år 1 upplevde att de inte hade så många av sina klasskamrater att umgås med under eftermiddagarna. Vi valde då att dela så att år 1 fick en egen fritidsavdelning samt förskoleklass fick sin egen avdelning. Ytterligare ett skäl var att få ihop förskoleklassen till en grupp inför år 1. Vid utvärdering med barnen upplever de att det är mycket bra med en fritidsavdelning enbart för förskoleklassen samt en för år 1. Det barnen lyfter fram är att de har fler kompisar i samma ålder att umgås med under eftermiddagarna. Vi har under terminen haft ett samarbete med skolans bibliotek. Barnen har tyckt att det varit roligt och mysigt att få koppla av i biblioteket efter en hel dag i skolan. Vid olika tillfällen har vi tillsammans med biblioteksassistenten haft högläsning samt vissa barnen gjorde en gemensam bokrecension. Vi vill ta tillvara på möjligheten att använda skolans bibliotek i ännu högre grad samt använda det stöd man kan få av biblioteksassistenten. Personalen vill använda skolans bibliotek för rekreation och för ett språkutvecklande arbete på fritids. 4
Under läsåret har avd. Gropen haft samarbete med musikansvarige på skolan. Det har varit en frivillig verksamhet där höstens inriktning var temat film som avslutades med en föräldra/barn kväll där resultatet/filmen visades. Vårens tema var sång och ensemblespel som visades upp under skolans gemensamma allsångskväll. De barn som går på avd. Gropen har under terminen haft aktiviteter i närmiljön. Detta för att visa samt göra barnen medvetna över vilka möjligheter som finns för dem då de slutar på fritids. Förslag på åtgärder Fritidshemmets gemensamma mål, konflikthantering, ska vara tydligt och väl förankrat hos all personal som arbetar på fritids. Det ska vara nedskrivet och utvärderingsbart. Vi kommer att skapa en Introduktionspärm för fritids där all viktig information finns kring hur arbetet på fritids sker. Beslut har tagits på att all fritidshemspersonal har planering måndagar mellan 08.30-10.30. Under vår gemensamma planering kommer vi följa en dagordning med stående punkter. Fritidshemmets mål under läsåret 15/16 är konflikthantering. Fritidspedagogen som är knuten till respektive klass/avd. Ansvarar för att den framtagna planeringen genomförs och utvärderas. Detta arbete sker löpande under läsåret samt stäms av vid terminsslut genom samtal med barnen samt genom en enkät till barnen. Löpande sker observationer i barngrupperna. Enkäten sker vid terminsslut. Gemensamt Skola Hem Vi planerar drop - in fika i början av varje termin. Pedagogerna ansvarar för att detta sker. Vid dessa tillfällen deltar också vår modersmålslärare i arabiska. 3.2 F-klass I Bäckseda skola går 57 elever i F-klass, 37 (65 %) pojkar och 20 (35 %) flickor. 19 (33 %) elever är andraspråksinlärare varav 3 elever har kommit under läsåret. 55 elever har gjort Bornholmstestet. 52 (95 %) elever har nått önskvärd nivå och 3 elever har inte nått önskvärd nivå 20 poäng. En svensk elev och två andraspråksinlärare. Alla tre har utretts av HAB och har bland annat språkstörning. Utav andraspråksinlärarna så når alla övriga 16 SVAeleverna målen, en del av dem har bara varit i Sverige drygt ett år. Vårt arbete med ASL (Att skriva sig till läsning) har påverkat resultatet positivt. Vi har arbetat medvetet med individuellt arbete i smågrupper, där vi har gett eleverna utmaningar där de befinner sig. Vi har fått förutsättningar för det nya arbetssättet, som kompetensutveckling och utrustning som Ipads. Ledningen är positiv och driver utveckling som kommer att påverka elevernas resultat i positiv utsträckning ytterligare när all kompetensutveckling är en naturlig del av vardagsarbetet. Förslag på åtgärder Att jobba med ASL varje dag skulle gynna elevernas läs- och skrivutveckling mer. Att jobba med parkompisar och i basgrupperna gynnar samarbete och sammanhållningen i klassen. Att jobba språkutvecklande gynnar alla elevers språk och lärande, särskilt andraspråksinlärande. 5
3.3 År 1-2 Läsdiagnoserna mäter ordavkodningsförmågan och läsflyt. Stavning mäter fonologisk förmåga. Gränsen för att nått målet är 20 poäng på Ord & Bild och 18 poäng på Bild & Ord av totalt 60 ord på varje delprov. Gränsen för att nått målet i stavning var att stava rätt på 10 ord av totalt 20 vanliga ljudenligt stavade ord. Gruppen har förbättrat sig så att 10 % fler elever nådde målen på kunskapsuppföljningens alla delprov efter Läs- och skrivprojektet i klass 1 efter endast åtta lektioner! Man kan se att det är större andel elever som nått målen på stavningen (82 %) än på läsningen (67 % respektive 55 %). Detta kan man tolka så att skrivandet på ipad har gynnat denna positiva utveckling framför läsningen. På individnivå ser man att de flesta elever har förbättrat sitt resultat på minst ett delprov, några har gjort stora förbättringar upp till + 17. Endast 2 andraspråkselever nådde målet i läsdiagnoserna. Det tror vi delvis beror på att de inte har dessa orden i sitt lexikon. I stavning nådde 4 andraspråkselever målet. Skola hem Det samlade resultatet av samverkan hem skola är bra för år 1. Vi har haft inskolningssamtal där vi träffade varje familj och de delgav oss information om eleven. Därefter hade vi föräldramöte. Vi tog upp vikten av att föräldrar läser högt för sina barn, att barnet tränar sin läsning regelbundet, vårt arbete med ASL, Fonomix och En läsande klass. Varje vecka delar vi ut ett veckoblad till hemmet med information om vad vi har gjort under veckan samt vad som händer nästa vecka i skolan. Skolan och omvärlden Vi har gjort "rättviselyktor" för att fira Barnkonventionens 25- årsjubileum. Vår praoelev berättade om hur det är att bo och leva i Turkiet. Vi var på en uppskattad konsert med musikskolans lärare Vi har haft ett skapande skola- projekt i form av dans. En mycket uppskattad danspedagog av både elever och pedagoger på skolan. Positiv aktivitet för elevgruppen där de svetsas samman lite mer. Bra att ta sig utanför skolan och få lära sig uppföra sig i en annan miljö. Vårt arbete med ASL (Att skriva sig till läsning) kan ha påverkat resultatet positivt. Vi har arbetat medvetet med individuellt arbete i smågrupper, där vi har gett eleverna utmaningar där de befinner sig. Vi har fått förutsättningar för det nya arbetssättet, som kompetensutveckling och utrustning som Ipads. Förslag på åtgärder Att jobba med ASL varje dag kommer att gynna elevernas läs- och skrivutveckling än mer. Att jobba med parkompisar och i basgrupperna gynnar samarbete och sammanhållningen i klassen. Här har vi ett utvecklingsområde att utveckla basgruppsarbetet, till samarbetsgrupper, där samlärandet får en utökad roll. Att jobba språkutvecklande gynnar alla elevers språk och lärande, särskilt andraspråksinlärande. Att man tillräckligt tydligt tränar ord och begrepp i klassen, i basgrupperna och med parkompisen. Att man tränar eleverna på att rätta sina texter själva eller med parkompis genom att lyssna med talsyntesen på det ord som rödmarkerats och diskutera vad som ska ändras och pröva sig fram. Att man tillräckligt många gånger tränar läsning på varje elevs nivå. Vi följde upp kunskapsdiagnoserna i juni. Resultatet blev att gruppen hade förbättrat sina resultat med 10 % i alla delproven; Ord & Bild, Bild& Ord samt Lpc rättstavning,. 6
3.4 år 3-4 Vi använder oss av framtidsplanen för att få in föräldrar, föreningsliv, yrkesliv och möten med kultur på olika sätt. Skolan har dessutom en hembygdsplan som vi följer. Vi har uppmuntrat föräldrar till att komma och berätta för oss om yrken och intressen. Vi har dessutom försökt att åka iväg på olika evenemang som har erbjudits eller frågat själva om vi kan komma på besök, t.ex. på stadshuset och museet. Vi har också, i samband med olika arbetsområden, tagit kontakt med olika människor som kommit och berättat för oss (t.ex. en CPskadad kille, en polis m.fl.). Vi känner oss nöjda eftersom eleverna har fått ta del av många olika yrken, intressen och kulturevenemang som finns dokumenterade i framtidsplanen. Skola Hem Det har varit en otroligt stor hjälp att ha vår arabisktalande resurs på skolan vid alla kontakter med arabisktalande föräldrar. Vi är noga med att det är EN klass. Vi pedagoger är väl samarbetade, har samsyn och ALLA elever är ALLAS elever. Det har framkommit vid utvecklingssamtal, men även vid spontana kontakter, och vid föräldrabesök i skolan att föräldrarna tycker att det är en lugn och strukturerad arbetsmiljö för barnen. Kunskaper Genom vårt arbete med "Learning study", cirkelmodellen och genrepedagogik har vi utvecklat vår undervisning och vi har även sett positiva resultat av detta. Vi kan bli bättre på att synliggöra för eleverna hur arbeten på olika nivåer ser ut. Vi kan utveckla vårt arbete med tekniska hjälpmedel, t.ex. Ipads. Eleverna har utvecklat sin textskrivning inom olika genrer samt är medvetna om sin egen nivå inom detta. Det har varit positivt med vårt "learning study"- tänk. Vi har ett väldigt positivt och tillåtande klimat. Vi har jobbat mycket i olika samarbetsgrupper. Vi pedagoger har samsyn, planering och sambedömning kring ALLA elever. Vi har flexibla grupper utifrån olika inlärningsområden. Det är positivt och viktigt att vi kunnat dela i lite mindre grupper. Elevinflytande Det är positivt att så många elever inser att skolarbetet är viktigt. Detta beror till stor på att vi har tydliga mål med vår undervisning. Det är även positivt att så många tycker att lärarna lyssnar på dem. Det är konstigt att vi har en del som inte är medvetna om att vi har klassråd och elevråd. Kan det bero på att en del med annat modersmål inte förstår innebörden av orden? Detta måste vi göra tydligare för dem. Eleverna diskuterade när de kan vara med och bestämma hur vi jobbar, när det passar och när det är bättre att lärarna bestämmer. Det är positivt att så många vet vad de är bra på i skolan och vad de behöver bli bättre på. Detta resultat kan vi även se då det gäller IUP-målen och utvecklingssamtalen. Vi har bättre resultat gällande datoranvändningen. Detta beror på att vi nu använder Ipads i större utsträckning. Det är inte så konstigt att det är lite lägre resultat på ifall man tycker om att skriva då detta kräver mera av eleverna. Eleverna diskuterade vad arbetsro är. Ibland ska de diskutera något eller hjälpa varandra och då kan det inte vara knäpp tyst. Det är viktigt att tänka på hur man pratar och hur man hjälper varandra. Eleverna diskuterade att allt inte är lika roligt, i vårt fall tycker en del inte att skriva är lika kul, men att man ändå får göra sitt bästa. Det är skönt att läsa att så stor del av eleverna känner sig trygga, tycker att vi lärare bryr oss om dem och har någon att vara med på rasten. Eleverna diskuterade OM någon känner sig ensam och går ensam på rasten, vad man kan göra och att det är allas ansvar att hålla koll om man ser någon som är ensam. Då kan man fråga om den ensamme vill vara med. Man kan också berätta för en vuxen Förslag på åtgärder Under vårens utvecklingssamtal 2016 kommer eleverna att leda sitt eget utvecklingssamtal. De ska då vara väl medvetna om sin egen utveckling genom arbete på våra mentorsdagar, IUP-tider och mentorstider. Att detta sker ansvarar vi pedagoger för. Vi kan bli bättre på att plocka fram exempel på elevarbeten, både för vår och elevernas skull. Vi önskar att vi själva får bestämma när mentorsdagarna ska ligga och efter genomförande lämna en rapport till rektor vad som gjorts. 7
Målet är nått när eleven själv kan hålla i stora delar av sitt utvecklingssamtal. Vi kommer använda mentorstid för att förbereda eleverna. Vi kommer tillsammans med eleverna att ha mer kontinuerlig uppföljning av elevernas arbeten och bedömning. 3.5 År 5 6 Skolan och omvärlden Eleverna i år 6 har deltagit i skapande skola och eleverna har fått göra val inför högstadiet. Eleverna i år 5 har gjort studiebesök i pannrummet på skolan. Vi planerar besök både med kultur-, arbets- och föreningslivet. Skola Hem Vi tycker att resultatet när det gäller samverkan hem och skola fungerar övervägande bra. Vi tycker att vi har ett gott och tillåtande klimat mellan elever och pedagoger. Samarbetsgrupper och basgrupperna är också en mycket positiv faktor för elevernas kunskaps- och personlighetsutveckling. 4. Sammanställning av resultat på Nationella prov 4.1 årskurs 3 Här görs en jämförelse med 2014. Vi visar också på procent elever som nått samtliga mål, procent elever som nått målen när ett missat delprov redovisas, procent elever som nått målen när två missade delprov redovisas och elever som har missat 3 eller flera delprov 2014 (45 1, ej Samtliga Missat 1 Missat 2 3 eller flera deltagit) Matematik 32 % 64 % 84 % 16 % Svenska 63 % 84 % 95 % 5 % 2015 (47 6 ej deltagit) Matematik 44 % 78 % 95 % 5 % Svenska 83 % 88 % 93 % 7 % 4.2 Analys NP år 3 De som ej deltagit är elever som har varit i Sverige mycket kort tid. Samtliga elever som missat ett delprov har missat på samma delprov. Lärarnas omedelbara reaktion var att detta är något de missat i undervisningen som naturligtvis skulle rättas till. Enligt vårt sätt att se det är delprov D något som kan diskuteras och till och med ifrågasättas. Dock är det viktigaste att lärarna har den uppfattningen att genom undervisningen kan man hjälpa eleverna att erövra det som missats. Nationella prov används formativt för att förbättra elevernas resultat, eftersom vi kan få tydliga indikationer på vad som missats i undervisningen. Vi menar att det är ett bra sätt att hantera nationella prov. Vi ser ingen skillnad på resultaten mellan pojkar och flickor. 8
4.3 årskurs 6 Här gör vi en jämförelse 2013 2014 2015. Vi jämför också pojkar och flickor samt redovisar meritvärde och jämför NP med betygen i samma ämne. Nationella Prov 13 (FY-HI) 14 (KE - GE) 15 (BI - RE) Betyg Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV ENG 2 13 3 10 10 5 13,78 4 7 11 10 2 5 12,63 3 4 6 19 8 3 13,95 13,75 MA 1 11 9 7 11 4 14,0 1 4 15 7 2 10 15,58 1 10 4 10 7 11 14,94 14,89 SV 3 10 7 8 13 1 12,91 3 4 7 12 11 2 13,85 0 6 7 18 11 2 14,77 14,7 NO 3 9 4 23 4 0 12,67 1 10 7 10 6 5 13,91 1 6 8 9 15 4 15,76 14,43 SO 7 18 7 10 1 0 10,12 3 13 6 13 3 1 12,11 1 9 10 13 6 5 13,98 14,26 16 61 30 58 39 10 63,43 12 38 46 52 24 23 68,08 6 35 35 69 47 25 73,40 72,03 12,69 13,62 14,68 14,41 Betyg 13,25 Betyg 14,31 Nationella Prov Flickor 13 (FY-HI) 14 (KE - GE) 15 (BI - RE) Betyg Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV ENG 1 3 3 7 7 4 15,00 1 2 4 5 1 0 12,50 0 0 2 9 2 2 15,67 15,16 MA 1 3 6 5 6 4 14,6 0 1 6 3 0 3 14,62 1 2 2 7 2 2 13,75 14,06 SV 1 4 1 6 11 1 13,96 0 1 3 5 3 1 15,00 0 1 0 8 6 1 15,94 15,16 NO 2 4 1 14 3 0 13,13 0 3 2 4 3 1 14,42 1 0 3 5 5 2 15 14,53 SO 3 7 5 10 0 0 11,3 0 4 3 5 1 0 13,08 0 2 3 5 3 3 15,31 15,47 8 21 16 42 27 9 67,99 1 11 18 22 8 5 69,62 2 5 10 34 18 10 75,67 74,38 13,60 13,92 15,13 14,88 Betyg 14,26 Betyg 14,69 Nationella Prov Pojkar 13 (FY-HI) 14 (KE - GE) 15 (BI - RE) Betyg Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV ENG 1 10 0 3 3 1 12,08 3 5 7 5 1 5 12,69 3 4 4 10 6 1 13,04 12,95 MA 0 8 3 2 5 0 13,1 1 3 9 4 2 7 14,52 0 8 2 3 5 9 15,46 15,36 SV 2 6 6 2 2 0 11,11 3 3 4 7 8 1 13,27 0 5 7 10 5 1 14,11 13,85 NO 1 5 4 7 1 0 12,36 1 7 5 6 3 4 13,65 0 6 5 4 10 2 14,72 14,38 SO 4 11 2 0 1 0 8,47 3 9 3 8 2 1 11,63 1 7 7 8 3 2 13,21 13,57 8 40 15 14 12 1 57,07 11 27 28 30 16 18 65,76 4 30 25 35 29 15 70,54 70,11 Betyg 11,54 Betyg 13,75 4.4 Analys Nationella prov 11,41 13,15 14,11 14,02 Vi kan se att när vårt kompetensutvecklingsarbete börjar sätta sig stabiliseras resultaten. Vi kommer att utveckla olika arbetssätt för elevers lärandeutveckling och därmed kommer elevernas resultat att förbättras. Vi har tre elever som inte nått målen i engelska. Här har Bäckseda skola tagit ett beslut att starta med engelska redan i förskoleklass. Detta kommer att ge våra elever helt andra förutsättningar när de kommer till år 6. Vi behöver även intensifiera arbetet så fler elever når de högre bedömningsnivåerna, även om det har blivit bättre de senaste åren. Trenden att både flickor och pojkar ökar sina resultat menar vi är ett resultat av att undervisningen alltmer inriktas mot kunskapskraven i Lgr 11. Dock kvarstår en alltför stor skillnad mellan bedömningsresultaten till förmån för flickorna. Det är viktigt att fortsätta undervisningen i samarbetsgrupper eftersom vi menar att ju tidigare samarbetslärande blir en naturlig del av vardagsarbetet, desto större möjligheter får eleverna att nå målen i år 6. 9
5. Betyg År 6 Totalt 13 14 15 Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV BL 0 18 12 11 4 0 12,56 1 4 8 15 8 3 14,49 0 2 8 20 9 6 15,00 EN 2 12 7 12 10 1 13,24 2 9 11 10 4 3 13,06 3 7 7 14 9 4 13,75 HKK 0 45 0 0 0 0 10 1 3 11 10 15 0 13,82 0 5 29 8 3 0 13,00 IDH 3 6 12 14 10 0 13,22 2 1 8 8 10 11 15,62 1 6 17 9 9 3 13,89 MA 0 11 10 9 10 3 14,07 1 5 12 10 2 9 14,49 1 10 5 10 7 11 14,89 MU 0 8 25 12 2 0 12,86 4 4 8 13 9 0 12,83 0 5 8 10 12 10 15,78 BI 0 12 13 16 2 0 12,96 1 4 11 10 8 5 14,55 1 7 8 14 10 4 14,43 FY 2 10 12 18 2 0 12,61 1 4 12 10 7 5 14,42 1 8 11 15 7 2 14,07 KE 0 17 18 8 0 0 11,98 1 4 12 11 7 5 14,43 2 8 11 19 3 1 13,69 GE 0 14 9 13 7 0 13,25 1 4 11 14 8 1 14,04 0 5 13 24 2 0 13,81 HI 2 17 10 11 3 0 11,92 1 5 10 14 7 2 14,04 3 5 11 20 4 1 14,09 RE 0 11 8 17 7 0 13,66 1 4 10 13 9 2 14,29 1 6 10 16 7 4 14,26 SH 0 22 6 12 3 0 12,28 1 4 10 13 6 5 14,49 0 5 18 17 4 0 13,64 SL 0 16 15 10 4 0 12,61 0 12 13 10 4 1 13,06 0 16 13 9 5 2 13,30 SV 1 10 8 8 11 1 14,42 0 3 11 2 15 5 15,55 0 8 2 21 7 3 14,70 TK 0 14 22 7 0 0 12,09 0 4 10 14 11 0 14,55 0 8 18 17 2 0 13,52 10 243 187 178 75 5 203,7 18 74 168 177 130 57 227,7 13 111 189 243 100 51 225,8 12,7 14,2 14,1 Flickor Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV BL 0 6 7 10 4 0 13,61 0 0 1 6 5 1 16,15 0 0 0 5 7 4 17,34 EN 1 3 7 6 8 1 14,13 0 3 4 5 1 0 13,27 0 1 3 8 2 2 15,16 HKK 0 25 0 0 0 0 10,00 0 0 4 1 8 0 15,77 0 0 10 3 3 0 13,91 IDH 3 2 5 10 7 0 13,15 0 0 2 2 2 7 25,38 0 2 8 2 3 1 13,91 MA 0 3 7 4 8 3 15,10 0 2 5 2 1 3 14,62 1 2 2 7 2 2 14,06 MU 0 2 14 10 2 0 13,57 0 2 3 3 5 0 14,62 0 1 3 3 5 4 16,25 BI 0 5 3 15 2 0 13,90 0 0 4 4 4 1 15,38 1 0 3 8 2 2 14,53 FY 1 5 1 16 2 0 13,50 0 0 5 4 3 1 15 1 0 7 4 3 1 13,75 KE 0 6 11 8 0 0 12,70 0 0 5 4 3 1 15 1 0 7 7 0 1 13,28 GE 0 6 3 9 7 0 14,20 0 0 4 6 3 0 14,81 0 1 4 10 1 0 14,22 HI 1 4 8 10 2 0 13,00 0 0 4 6 3 0 14,81 1 1 3 9 2 0 13,6 RE 0 5 1 12 7 0 14,60 0 0 4 5 4 0 15 0 1 3 6 4 2 15,47 SH 0 9 3 10 3 0 13,20 0 0 4 6 2 1 15 0 1 7 7 1 0 13,75 SL 0 7 8 8 4 0 14,40 0 1 5 5 1 1 14,23 0 3 6 7 0 0 13,13 SV 0 3 2 5 11 1 15,57 0 0 5 0 7 1 15,77 0 0 0 10 3 2 15,16 TK 0 6 12 7 0 0 12,6 0 0 4 4 5 0 15,19 0 2 7 6 1 0 13,44 6 97 92 140 67 5 217,2 0 8 63 63 57 17 250 5 15 73 102 39 21 231 13,6 15.63 14,4 10
Pojkar Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV BL 0 12 5 1 0 0 10,97 1 4 7 9 3 2 13,65 0 2 8 14 2 2 14,48 EN 1 9 0 6 2 0 11,94 2 6 7 5 3 3 12,88 3 6 4 6 7 2 12,95 HKK 0 18 0 0 0 0 10 1 3 7 8 7 0 13,85 0 5 19 5 0 0 12,5 IDH 0 4 7 4 3 0 13,33 2 1 6 6 8 4 11,67 1 4 9 7 6 2 13,88 MA 0 8 3 5 2 0 12,64 1 3 7 8 1 6 14,42 0 8 3 3 5 9 15,36 MU 0 6 11 2 0 0 11,97 4 2 5 10 4 0 11,63 0 4 5 7 7 6 15,52 BI 0 7 10 1 0 0 11,67 1 4 7 6 4 4 14,13 0 7 5 6 8 2 14,38 FY 1 4 11 2 0 0 11,53 1 4 7 6 4 4 14,13 0 8 4 11 4 1 13,75 KE 0 11 7 0 0 0 10,97 1 4 7 6 4 4 14,13 1 8 4 12 3 0 12,95 GE 0 8 6 4 0 0 11,94 1 4 7 8 5 1 13,65 0 4 9 14 1 0 13,57 HI 1 13 2 1 1 0 10,42 1 5 6 8 4 2 13,65 2 4 8 11 2 1 15,36 RE 0 6 7 5 0 0 12,36 1 4 6 8 5 2 13,94 1 5 7 10 3 2 13,57 SH 0 13 3 2 0 0 10,97 1 4 6 7 4 4 13,58 0 4 11 10 3 0 13,57 SL 0 9 7 2 0 0 11,53 0 11 8 5 3 0 12,98 0 13 7 2 5 2 13,39 SV 1 7 6 3 0 0 11,18 0 3 6 2 8 4 13,65 0 8 2 11 4 1 13,85 TK 0 8 10 0 0 0 11,39 0 4 6 10 6 0 11,92 0 6 11 11 1 0 13,1 4 143 95 38 8 0 184,8 18 66 105 112 73 40 213,9 8 96 116 140 61 30 222,2 5.1 Analys av betyg år 6 11,55 13,37 13,89 3 av eleverna som i år har tillhört årskurs 6 har vi inte med i ovanstående statistik i samtliga ämnen detta pga. att vi inte har tillräckliga underlag för att göra en bedömning av deras kunskaper pga. deras korta tid i Sverige. Vi redovisar inte heller ämnen där elevantalet inte uppgår till minst tio elever. Exempelvis vissa modersmål, ibland SVA etc. Det som är något problematiskt är när vi jämför NP och betygen, så är betygen något lägre än de nationella proven. Vår inställning att NP ska användas formativt borde innebära det motsatta. Kan det bero på att Nationella Prov under vårterminen i år 6 tar så gott som all tid i anspråk och därför blir undervisningen lidande? 6. Enhetens framtida utvecklingsarbete Lgr 11:s genomslag i all undervisning genomförs. Detta ska synas i våra planeringar, IUP: er och andra stödinsatser. Bäckseda Skola kommer med början på HT 2015 intensifiera arbetet med att presentera en plan för hur vi kan planera i progression från 6 12 år med utgångspunkt i de långsiktiga målen för undervisningen samt kunskapskraven och hur vi kan använda det centrala innehållet i respektive planeringar. Dessa planeringar blir utgångspunkten för lärares elevplaneringar. Målsättningen är att det ska finnas lärarplaneringar för olika kunskapsområden och längre arbetsavsnitt, som har stöd i styrdokumenten och dessa behöver i elevplaneringarn fortsättningsvis endast förändras i mycket liten grad. Vi kommer, med extern hjälp att konstruera diagnoser i framför allt SO och NO, som utgår från kunskapskraven i Lgr 11. En slags modifiering av befintliga diagnoser (NP) i år 6. Detta för att få indikationer på hur det ser ut i år fyra och fem. Naturligtvis ska dessa användas formativt för att rätta till det undervisningen inte lyckats med. Vårt arbete med stöd av Variationsteorin kommer att utvecklas ytterligare, Speciellt med tanke på vår organisationsform med lärare som permanentas i sina arbetslag och blir experter på sin åldersgrupp. I allt högre grad kommer lärarna att använda sig av de generella kritiska aspekter som brukar infinna sig i åldersgruppen. Naturligtvis är man uppmärksam på alla kritiska aspekter och man blir allt bättre på att se dem i situationen i klassrummet. 11
Det språkutvecklande arbetet i samtliga ämnen kommer att fortsätta samtidigt som vi går in i Mattelyftet. Den kunskap våra medarbetare har om Variationsteorin kommer att innebära ett försprång i detsamma. ASL tillsammans med genrepedagogikens utveckling med hjälp av cirkelmodellen kommer ytterligare att utvecklas under nästa läsår. Vi behöver också utveckla användandet av primärgrupper eller samarbetsgrupper där elever tillsammans arbetar med olika uppgifter, frågeställningar samt redovisningssätt. Analysarbetet måste utvecklas i allt högre grad. Inte bara analyser av betyg och NP, utan analyser av det dagliga arbetet. Vad är det som händer och varför händer det? Varför lär sig inte eleverna det vi trodde de skulle lära sig? Vad är de kritiska aspekterna i vår undervisning? Dessa frågor måste besvaras. 6.1 Särskilt stöd Från och med HT 15 kommer vi att ha två speciallärare/sva resurser i år F 2. Detta för att ingen ska behöva sakna stöd och hjälp när den som mest behövs. Vi kommer också att använda oss av modern teknik i ännu högre grad, eftersom vi ser att det är motivationshöjande för eleverna. Arbetet med Att skriva sig till läsning, genrepedagogiken och språkutveckling i samtliga ämnen kommer även att intensifieras. Ju tidigare eleverna har ett fullständigt skolspråk desto större möjligheter har de att nå skolframgång. 6.2 Likabehandlingsplan Överlag upplever vi att det är goda relationer och god stämning mellan elever och mellan elever och personal. Vi inleder varje termin i samtliga grupper, med basgruppsarbete. Detta innebär att alla elever tillhör någon grupp och under den första veckan arbetar vi så gott som uteslutande med samarbetsövningar och värdegrundsfrågor. Något som både elever och personal upplever som mycket positivt. Planen kommer, som sig bör, att uppdateras varje läsår, och även vara föremål för uppföljning innan jul eller första veckan i januari för eventuella riktningsförändringar. 6.3 Mål i och för verksamheten läsåret 15 16 Förutom de mål som bestämts centralt och som beskrivs i Lgr 11 så har vi mål som finns i arbetslagen och övergripande mål som formulerats av olika grupper och är mål för hela verksamheten. Dessa kommer sedan att utvärders genom utvärderingar i och av verksamheten. Bäckseda Skolas övergripande mål är: Smålands Bästa Skola 2016. Mål i verksamheten 6.3.1Fritidshemmet 1. Vi inför lärande samtal under en del av våra planeringsmöten. 2. Barnen ska medvetet kunna använda de redskap och strategier som de lärt sig vid konflikthantering. 6.3.2 F 2 1. Vi börjar och slutar varje arbetspass på samma/liknande sätt. 2. Samtliga elever i år 2 ska klara gamla nationella prov för år 3 i SV och MA. 6.3.3 3 4 1. Samarbetet över gränserna i arbetslaget, både för vuxna och elever ökar. 2. Samtliga elever i år 3 klarar NP och samtliga elever i år 4 klarar testerna i Vetlandas kunskapsuppföljning. 6.3.4 5-6 1. Vi har samma/liknande uppstart och avslut på lektionerna. 2. lektionens mål visas för eleverna och vi har en tydlig exit ticket, som visar hur eleverna klarat målet/målen för lektionen. 12
Mål för verksamheten 6.3.5 Språkutvecklingsgruppen 1. Cirkelmodellen används som ett naturligt arbetssätt i samtliga ämnen 2. Pedagoger och elever kan urskilja texter såsom återgivande, instruerande och ytterligare vald genre. De känner igen deras syfte, struktur och språkliga drag. 6.3.6 IKT gruppen 1.Ipads eller Chromebooks används dagligen i f-6 i samtliga grupper, så att: motivationen hos eleverna ökar variationen på undervisningen ökar medvetenheten om elevernas eget lärande ökar lärarna får ökade möjligheter till individuella samtal med eleverna om exempelvis analys, kreativitet etc. (övergripande lärolansmål) det blir lättare att individanpassa 2. En Ipad på två elever finns upp till och med åk 4 och samtliga elever i åk 5-6 har var sin Chromebook. 6.3.7 Utvecklingsgruppen 1. Systemteorin som organisationsteori genomsyrar arbetslagens arbete 2. Variationsteorin som pedagogisk grundidé genomsyrar lärarnas lektioner Utvärderas genom observationer av lektioner och arbetslagspass. Lärarnas uppfattningar i dessa frågor undersöks genom intervjuer av rektor och/eller externa utvärderare. 7 Strategier Vi kommer att fortsätta använda oss av studiedagar för att i ett 6 12 årsperspektiv planera undervisningen. När detta är färdigt kommer vår personal att spara tid. Ett väl genomfört arbete innebär en välutvecklad IUP med skriftligt omdöme som hjälper eleverna till en allt bättre måluppfyllelse. På hela skolan kommer vi att fortsätta med schemabrutna dagar då mentorer kommer att ges möjlighet att träffa och diskutera med sina elever. Vi kommer även att ha schemalagda tillfällen 2 3 gånger i veckan som blir mentorstid med eleverna. Eleverna kommer även vid dessa tillfällen ha möjlighet att träffa sina lärare för att diskutera bland annat måluppfyllelse och strategier för detta. Fokus här ligger på att utveckla elevers metakognitiva förmåga och detta är en mycket fruktbar framgångsfaktor för elever kunskaps- och personlighetsutveckling. Arbetet med självvärdering och kamratvärdering är också ett inslag vid dessa tillfällen. Arbetslag som premierar Samarbetsinlärning/primärgrupper, där förbättrade resultat blir effekten, kommer att premieras på olika sätt. Vi kommer att ha elevsamlingar där rektor tydliggör vad eleverna har för rättigheter och skyldigheter. Ett arbete där eleverna i allt högre grad förstår vad de ska och kan förvänta sig, speciellt när det gäller bedömningsunderlag för betygssättning, bör genomföras genom elevsamlingar och klassrumsbesök av rektor. Vid dessa tillfällen kommer eleveras behov av ansträngning för ett nå framgång att betonas. Vi får således aldrig glömma bort att det är elevernas ansträngningar som ger effekt vid olika bedömningstillfällen, tillsammans med lärarnas bedömarkompetens och undervisningsflexibilitet. Glöm inte: Det är bättre att lära sig med stöd, än att inte lära sig alls! 13