Kvalitetsrapportering Läsåret 2013/14

15-4-1 Kvalitetsrapportering Läsåret 2013/14 Syrholns skola Dala-Floda

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapportering 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål 4.1 Normer och värden 4.1.1 Måluppfyllelse 4.1.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen 4.1.3 Åtgärder för utveckling 4.2 Kunskaper och lärande 4.2.1 Måluppfyllelse 4.2.2 Analys och bedömning 4.2.3 Åtgärder för utveckling 4.3 Elevernas ansvar och inflytande 4.3.1 Måluppfyllelse 4.3.2 Analys och bedömning av måluppfyllelse 4.3.3 Åtgärder för utveckling 4.4 Anpassning och särskilt stöd elevhälsoarbete 4.4.1 Måluppfyllelse 4.4.2 Analys och bedömning av måluppfyllelse 4.4.3 Åtgärder för utveckling 4.5 Samverkan och omvärlden 4.5.1 Måluppfyllelse 4.5.2 Analys och bedömning av måluppfyllelse 4.5.3 Åtgärder för utveckling 4.6 Rektors ledarskap och systematiska kvalitetsarbete 4.6.1 Måluppfyllelse 4.6.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen och Åtgärder för utveckling 5. Uppföljning av likabehandlingsplan 6. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 7. Åtgärder och förbättringar utvecklingsplan 8. Beslut och ansvarig för kvalitetsrapporteringen

1. Presentation av skolan Syrholns skola Kamholsvägen 5 780 44 Dala-Floda tel. 0241-154 66 e-post hans.andersson@gagnef.se Rektor: Hans Andersson tel. 0241-154 29 Skolan är en grundskola årskurs 3-6. På skolan finns även ett fritidshem. Det går 64 elever på skolan och det arbetar 8,2 personal. På fritidshemmet är det 32 barn inskrivna och de är i åldrarna 6-10 år. Skolan har ett mottagningskök med en kokerska som arbetar deltid. Vaktmästaren arbetar på uppdrag och kommer vid behov. Skolassistenten sitter på en annan skola och arbetar deltid mot Syrholns skola. 2. Beskrivning av årets verksamhet Under året har skolan genomför två ämnesövergripande projekt, ett med förr och nutema och ett med vatten tema. Pedagogerna har arbetat såväl praktiskt som teoretiskt med detta utvecklingsarbete på skolan. Skolan har genomfört en friluftsdag på Flosjön och varit på studiebesök som Siljan runt, Falu koppargruva och besök i Kvarna. Åk 3 och 4 har gått till skogen under året och haft lektion utomhus. Den verksamheten har fritidshemmets personal tagit stor del av. De har även varit ett stöd i klassrummen. Skolans personal har till stor del löst vikariehanteringen själva och endast vid längre bortavaro alt flera personals frånvaro tagit in vikarie från vikarieförmedlingen. Under vårterminen genomfördes nationella prov för åk 3 och 6. Årskurs 3 skrev prov i svenska och matematik. Årskurs 6 skrev prov i svenska, engelska, matematik, bi och sh. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen För denna kvalitetsredovisning har skolinspektionens beslut, deras enkäter, analyser av nationella prov, trivsel enkät som elever besvarat, observationer, Siris statistik använts. Personalen har med hjälp av ovanstående material utvärderat det gånga skolåret och i

detta dokument redovisat hur man arbetar och vad man är bra på samt vilka förbättringsområden man upptäckt. 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål 4.1 Normer och värden 4.1.1 Måluppfyllelse Ej tillfredsställande X Tillfredsställande God Mycket god På skolan diskuterar vi den värdegrund samhället vilar på med eleverna. Vi har alla ett ansvar i ett demokratiskt samhälle och för hur det personliga ställningstagandet påverkar oss själva och andra. Man ska visa respekt för andra människor och deras åsikter. Vi motverkar all form av trakasserier och diskriminering av och mot enskilda och grupper. Tillsammans vidtar vi åtgärder om och när elever beter sig olämpligt. De regler skolan har för verksamheten och samvaron på skolan har tagits fram tillsammans med eleverna. Vi har gjort en enkät som eleverna fyller i anonymt som berör normer och värden. I enkäten framkommer det att kränkningar och trakasserier förekommer på skolan. I enkäten och skolinspektionens rapport framkommer det att eleverna upplever bristande studiero. 4.1.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen I enkäten framkommer det att eleverna upplever att det förekommer kränkningar och trakasserier på skolan. Vi arbetar som beskrivet hela tiden med detta och resultatet i enkäten var lite förvånande. I enkäten och skolinspektionens rapport framkommer det att eleverna upplever bristande studiero och att skolans regler är otydliga och tillämpas olika av personalen. Enkäten visar att flickor och pojkar upplever att de inte har lika stort inflytande över verksamheten. Vi behöver uppmärksamma detta och ta reda på vad eleverna menar samt diskutera vår egen norm, hur vi bemöter flickor och pojkar. Vi måste bli tydligare i vårt arbete med normer och värden samt engagera eleverna på ett bättre sätt. Reglerna ska vara tydliga och kända av alla på skolan. För att ha ett gemensamt förhållningssätt måste vi i kollegiet diskutera normkritik och hur vi tillämpar våra gemensamma regler.

4.1.3 Åtgärder för utveckling Vi kommer att diskutera likabehandlingsplanen i varje klass vid terminsstart för att tillsammans med eleverna ta fram en ny plan för kommande läsår. Eleverna ska vara medvetna hur vi agerar vid incidenter och kränkningar. Den bristande studiero eleverna upplever ska diskuteras och debatteras i klasserna. Detta ska resultera i gemensamma klassrumsregler och regler för samvaron på skolan som är väl förankrade i elevgruppen och personalen. Skolans regler ska vara tydliga och väl förankrade hos både personal, föräldrar och elever. Elevrådet sammanställer och ger förslag på regler. 4.2 Kunskaper och lärande 4.2.1 Måluppfyllelse Ej tillfredsställande Tillfredsställande God Mycket X god Vi har försökt ta vara på varandras kompetenser genom att vi samarbetat med ämnen och arbetsområden. Till exempel har vi strävat efter att arbetat mer med de ämnen som vi är behöriga i för att öka kvalitén på undervisningen. Vi har haft bättre framförhållning och planerat saker i relativt god tid jämfört med förra året. Vilket vi upplever har höjt kvaliteten på undervisningen och framför allt minskat stressen på oss. Vi har även strävat efter att vara tydliga mot vilka mål vi arbetar mot i de olika arbetsområdena. Enkäten eleverna svarat på visar att den strävan varit lyckad. Treorna och fyrorna har regelbundet gått till skogen och genomfört fältstudier. Undervisningen har då varit ämnesövergripande, undersökande och laborativ. Vi har blandat teori och praktik på olika sätt i vår undervisning. Till exempel använder vi NTA-lådor. Dessa lådor innehåller en blandning av olika material som innebär att undervisningen blir laborativ med inslag av olika ämnen. På skolan arbetar vi med 8 olika TEMA-områden fördelade på 4 år, ett varje termin. Eleverna får arbeta i tvärgrupper, helklass och enskilt. Vi varierar olika arbetssätt och arbetsformer med föreläsningar, filmer, självstudier, studiebesök m.m. Vi integrerar de flesta ämnen inom varje område. Vi gör studiebesök och utnyttjar resurser i närområdet. Sammanfattning av resultat på nationella prov åk 3 2014 Svenska 12 elever har genomfört proven, 7 pojkar och 5 flickor. Av dessa har 6 elever klarat alla delprov, 3 pojkar och 3 flickor. Av dem som inte klarat alla delprov har 3 elever, 2 pojkar och 1 flicka, missat ett delprov, 2 elever, bägge pojkar, har missat två delprov och 1 elev har missat fem delprov.

Delprov A: tala har 11 elever klarat. En elev, flicka, klarade inte detta eftersom hon halvvägs in i provet tystnade och vägrade att säga något mer. Delprov B: läsa (läsförståelse) har 1 elev, pojke, missat. Det fattades en poäng. Delprov C: läsa (läsförståelse, faktatext) har 2 elever, pojkar, missat. Delprov D/E: läsa (högläsning med efterföljande textsamtal) har alla elever klarat. Delprov F/G: skriva (berättelse handling/form) 3 elever, 2 pojkar och 1 flicka, har inte klarat F (handling). 4 elever, pojkar, har inte klarat G (form). De har klarat stavningen bättre än meningsbyggnaden. Innehållet i berättelserna är med ett undantag ganska skralt. Man hade kunnat underkänna fler om man varit väldigt hård i bedömningen. Delprov H: skriva (faktatext) 1 elev, pojke, har inte klarat detta. Provet var indelat i två likvärdiga delar och han klarade den första. Matematik 12 elever har genomfört proven, 7 pojkar och 5 flickor. Av dessa har 3 elever klarat alla delprov, samtliga pojkar. Av dem som inte klarat alla delprov har 4 elever, 1 pojke och 3 flickor, missat ett delprov. 3 elever, 2 pojkar och 1 flicka, har missat tre delprov. 2 elever, 1 pojke och 1 flicka, har missat fyra delprov. Delprov A: muntligt har alla elever klarat. Delprov B: naturliga tal, huvudräkning, de fyra räknesätten 0-20, likhet har 4 elever, 1 pojke och 3 flickor inte klarat. Delprov C: talföljder, geometriska mönster har 2 elever missat, bägge pojkar. Delprov D: taluppfattning, tals användning har 3 elever missat, 2 pojkar och 1 flicka. Delprov E: mäta, jämföra, uppskatta längd har 5 elever missat, 3 pojkar och 2 flickor. Delprov F: symmetri, skriftlig räknemetod har 7 elever missat, 3 pojkar och 4 flickor. Symmetridelen har gått bra för alla, men de behärskar ännu inte algoritmerna. Delprov G: huvudräkning har alla elever klarat. Ser man på provresultaten i stort har svenskan gått bättre än matematiken Att skriva berättelse har skilt ut sig negativt. Nästan alla elever har svårt att hitta på en intressant berättelse och att hålla en röd tråd. Innehållet är det svåra, och det tål att tänka på hur man lär dem detta. Kanske behöver de ta del av fler berättelser på olika sätt. I matematiken kan man undra vad som är slarvfel och vad som faktiskt fattas. Vi kan säkert säga att de behöver träna mer på skriftlig räknemetod (algoritmer) och att de hade behövt jobba mer med mätning. I övrigt är det spridda skurar, nått fel här och nått fel där.

Nationella prov 13/14 Svenska Antal elever Antal deltagit Andel A-E Genomsnitt poäng Provbetyg 19 19 18 12,6 Muntlig 19 19 19 14,2 förmåga läsförståelse 19 19 18 13 Skriftlig förm. 19 19 16 10,1 Matematik Provbetyg 19 19 19 13,3 Engelska Provbetyg 19 19 17 13,55 Muntlig 19 19 19 14,47 förmåga Receptiv 19 19 15 12 förmåga Skriftlig 19 19 17 14,47 förmåga SO Provbetyg 19 19 18 10,65 NO provbetyg 19 19 18 10,39 I svenska har 95 % av eleverna klarat minst godkänt provbetyg i svenska. Alla elever klarade den muntliga delen. På läsdelen var det bara en elev som inte klarade sig men när det gäller skrivdelen så blev tre elever icke godkända. Skrivdelen var även den del där eleverna fick lågt resultat överlag. Vi ser även att skrivandet varit lågt i både trean och sexan på skolan över tid. Vi behöver arbeta mer med eleverna när det gäller strukturerat skrivande. Flera missade att följa instruktionen så det är också något vi behöver träna mer på. Eventuellt behöver vi ha speciella skrivgrupper. Vi behöver jobba mer med texterna. Datorn och Ipad är ett bra verktyg här. Vi tror också att det är bra att integrera mer än vi gör med övriga ämnen samt använda verkliga mottagare. I matematik är alla elever godkända Vi anser också att det är ganska bra fördelning när det gäller de olika betygen. Vi tror att vi har ett bra resultat för att vi blandat teori och praktik, inte låst oss vid boken samt haft mycket diskussioner. Vi har bland annat arbetat med temalådan mönster och algebra, haft problemlösning i grupp, diskuterat olika matematiska begrepp m.m. I engelska har 90 % av eleverna klarat minst E i betyg. Hela 48 % klarade A eller B i provbetyg och vi anser att eleverna är bra på engelska. Detta tror vi beror på att materialet vi använder påminner mycket om de nationella proven och att de blir väl förberedda på vad som ska göras. Vi anser dock att vi bör bli bättre på att bedöma eleverna under hela året och framförallt ge dem flera möjligheter att visa sina kunskaper när det gäller den muntliga delen. I NO fick eleverna göra biologiprovet. 95 % av eleverna klarade minst E i provbetyg i NO. Vi anser att resultatet är bra men att betygen är låga. Källkritik är överlag lågt. Vi

behöver ha fler uppgifter som kräver att de väljer olika källor. Vi använder oss av NTA som är ett laborativt material och detta ser vi har gett resultat då resultaten på laborativa delar ligger högt. Faktakunskapen är också bra. På skolverkets hemsida finns provuppgifter som det är bra att göra före nationella provet och sedan diskutera bedömningen med eleverna. I SO fick eleverna gör samhällskunskapsprovet. 95 % klarade minst provbetyget E men betygen är även här väldigt låga. Vi upplevde att många elever hade skrivit bra svar på flera uppgifter men rättningsanvisningarna var mycket strikta och godkände ändå inte svaret. Vi upplever också att provtiden var snävt tilltagen så många elever hann inte skriva klart eller göra sitt bästa. Inför nästa läsår måste vi betona de ämnesspecifika begreppen tydligare, motivera, resonera och analysera. 4.2.2 Analys och bedömning Vi upplever att vår måluppfyllelse är god när det gäller kunskaper och lärande. Det beskrivna arbetssättet har varit bra. Enkäten visar att eleverna upplever att de i hög utsträckning får den hjälp de behöver, att de vet vad som krävs av dem och att skolan är bra på att anpassa studietakt/undervisning så att det passar individen. Det som framkommer när vi granskar NP är att elevernas skrivförmåga i svenska är låg. Vi ser även att skrivandet varit lågt i både trean och sexan på skolan över tid. Vi behöver arbeta mer med eleverna när det gäller strukturerat skrivande. Flera missade att följa instruktionen så det är också något vi behöver träna mer på. Eventuellt behöver vi ha speciella skrivgrupper. Vi behöver jobba mer med texterna, datorn och Ipad är ett bra verktyg här. 6:an I matematik är alla elever godkända och vi anser också att det är ganska bra fördelning när det gäller de olika betygen. Vi tror att vi har ett bra resultat eftersom vi har blandat teori och praktik, inte låst oss vid boken samt haft mycket diskussioner. Vi har bland annat arbetat med temalådan mönster och algebra, haft problemlösning i grupp, diskuterat olika matematiska begrepp m.m. I engelska har 90 % av eleverna klarat minst E i betyg. Hela 48 % klarade A eller B i provbetyg. Vi anser dock att vi bör bli bättre på att bedöma eleverna under hela året och framförallt ge dem flera möjligheter att visa sina kunskaper när det gäller den muntliga delen. Detta för att flera elever presterat bättre än förväntat. I NO fick eleverna göra biologiprovet. 95 % av eleverna klarade minst E i provbetyg i NO. Vi anser att resultatet är bra men att betygen är låga. Källkritik är överlag lågt. Vi behöver ha fler uppgifter som kräver att de väljer olika källor. I SO fick eleverna gör samhällskunskapsprovet, som i NO är betygen även här väldigt låga. Vi upplevde att många elever hade skrivit bra svar på flera uppgifter men rättningsanvisningarna var mycket strikta och godkände ändå inte svaret. Vi upplever också att provtiden var snävt tilltagen så många elever hann inte skriva klart eller göra sitt bästa. Inför nästa läsår måste vi betona de ämnesspecifika begreppen tydligare, motivera, resonera och analysera. 3:an Ser man på provresultaten i stort har svenskan gått bättre än matematiken

Att skriva berättelse har skilt ut sig negativt. Nästan alla elever har svårt att hitta på en intressant berättelse och att hålla en röd tråd. Innehållet är det svåra, och det tål att tänka på hur man lär dem detta. Kanske behöver de ta del av fler berättelser på olika sätt. I matematiken kan man undra vad som är slarvfel och vad som faktiskt fattas. Vi kan säkert säga att de behöver träna mer på skriftlig räknemetod (algoritmer) och att de hade behövt jobba mer med mätning. I övrigt är det spridda skurar, nått fel här och nått fel där. 4.2.3 Åtgärder för utveckling Vi börjar läsåret med studieteknik att olika individer lär sig på olika sätt. Vi provar materialet En läsande klass och jobbar mycket med läsförståelse i övrigt. Fler övningar med instruerande texter. Vi väljer noga ut övningar från olika läromedel så att de kan skriva och förstå olika typer av texter beroende på syfte och mottagare. Vi måste gå igenom ord och begrepp som kan vara svåra och som eleverna inte känner till. Vi måste även diskutera mer kring arbetsområden och få eleverna att motivera sina åsikter och diskutera kring olika företeelser. Undervisningen i matematik kommer att varieras mer än tidigare. Stor vikt kommer att läggas på gemensamma uppgifter och diskussion. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande 4.3.1 Måluppfyllelse Ej tillfredsställande Tillfredsställande God Mycket x god Vid de flesta arbetsområden ges eleverna tillfälle att påverka arbets- och redovisningsformer, t ex. grupparbeten med muntliga redovisningar, prov, powerpointpresentationer m.m. Personalen är lyhörd för elevernas förslag och idéer. Det kan exempelvis vara omplacering i klassrummet, arbetssätt, fördjupningar mm. Vi har strävat efter att ha klassråd minst 1 gång/mån samt elevråd/matråd några gånger/termin. Enkäten visar att eleverna inte är nöjda med detta. I enkäten tycker 80 procent att de har inflytande över sin undervisning.

4.3.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Eleverna är relativt nöjda med det ansvar och inflytande de har på undervisning och verksamheten. De brister som framkommit är att de inte genomförts klass- och elevråd regelbundet. Detta kan delvis förklaras av rektorsbyte. Vi anser dock att vi kan bli bättre på att presentera målen på ett för eleverna begripligt sätt samt göra de mer medvetna om och delaktiga i sin kunskapsutveckling. 4.3.3 Åtgärder för utveckling Vi är tydligare mot eleverna med kunskapskraven och vad de kan påverka samt vad de inte kan påverka i verksamheten. Vi använder oss i större utsträckning av ämnesmatriserna samt lägger ut planeringar i schoolsoft så att både elever och föräldrar ser vad vi arbetar med och kan följa barnets utveckling. Vi kommer att ha regelbundna klass- och elevråd. Målet är att eleverna ska lära sig den demokratiska beslutsprocessen och hur man kan påverka på ett bra sätt. Det är därför viktigt att de får se lyckade resultat av sitt påverkansarbete. Vi tar fram gemensamma dokument för förslag, dagordning och beslut. 4.4 Anpassning och särskilt stöd elevhälsoarbetet 4.4.1 Måluppfyllelse Ej tillfredsställande Tillfredsställande God Mycket x god Vid behov sätts extra stöd in i elevgrupper. Specialpedagog och speciallärare arbetar med elever enskilt och i grupp samt konsultativt. Specialläraren följer även elevers kunskapsutveckling genom screening. Specialläraren är delaktig i åtgärdsprogram och kartläggning. För elever anpassat material och svårighetsgrad efter elevers behov. Även skoldagen anpassas efter elevers förmåga och ork. Elevhälsa teamet har haft möten en gång i månaden, ca fyra träffar per termin. Vid dessa träffar diskuteras elever och hur man kan på olika sätt vidta åtgärder för att hjälpa dessa med de problem de kan ha. Deltagande är kurator, sköterska, spec. ped speciallärare samt rektor och vid behov berörd personal. 4.4.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Enligt enkäter och skolinspektionens analys är eleverna relativt nöjda med det stöd de får. Skolinspektionen skriver efter sin tillsyn av Syrholns skola de elever som behöver särskilt stöd får det. De skriver även att skolan genomför screeningar av elevers läsförmåga/läsutveckling och att åtgärdsprogram utarbetas. Det saknas dock systematiska uppföljningar av dessa screeningar. Elevärendegången har fungerat men mycket har skötts informellt. Detta behöver formaliseras på bättre sätt för att kvalitetssäkra arbetet bättre. 4.4.3 Åtgärder för utveckling Det är viktigt att vi fortsätter att fånga upp eleverna genom screening och sätta in åtgärder för att stötta elever när det behövs. Vi behöver diskutera om en matteribba samt skrivribba ska utvecklas. Speciallärare har använt Att förstå och använda tal för att testa och kolla elevers utveckling i matematik. Detta arbete ska formaliseras så att det blir möjligt att göra systematiska uppföljningar över tid. Elevärendegången och screeningarbetet ska struktureras upp och formaliseras för att öka kvalitén i det bedriva arbetet. 4.5 Skola- hem, Övergång, Samverkan och omvärlden 4.5.1 Måluppfyllelse Ej tillfredsställande 5 Tillfredsställande God Mycket X god För övergången till skolan finns en sedan länge inarbetad rutin. Personal från förskolan och skolan samt fritids träffas för att lämna över barnen. De föräldrar som vill får ett enskilt möte med mottagande personal. Barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas särskilt vid överlämnande. Under sommaren samarbetar förskolan och fritids för att successivt flytta förskolebarnen över till fritids. Genom detta blir de inskolade på fritids och lär känna de barn de ska gå i skola med. Eleverna från Björbo besöker Syrholns skola när åk 4-6 har sin friidrottsdag. De tillbringar då en dag på skolan tillsammans med sin/sina nya lärare. Eleverna som går på Syrholn börjar sin överskolning till Mockfjärdsskolan i åk 6. De åker under året till högstadieskolan för att ha hemkunskap och språkval. Överlämning av elever till Mockfjärdsskolan sker i form av ett skriftligt dokument samt en träff med deras blivande lärare. Speciell hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Eleverna åker sedan till Mockfjärd för att träffa sina nya klasskamrater och lärare samt gör en rundvandring på skolan.

Sexorna har haft en gemensam temadag om tobak, där de grupperades efter kommande klasser. Vid analys av nationella proven i åk3 var lärare från skolan i Björbo med och tog del av resultatet. Lärarna diskuterade resultatet och var delaktiga i vilka områden man skulle förbättra. Föräldrarådet är ett råd sammansatt av föräldrar som har barn i vår verksamhet. Rådet sammanträder ca 4 ggr. läsår. Rektor och personal deltar. Vid mötet förs minnesanteckningar som publiceras för alla föräldrar på schoolsoft. Mötet diskuterar olika skolfrågor och information ges kring aktuella händelser, organisation och verksamheten i stort. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Vid samtalet har läraren tagit del av elevens och vårdnadshavares uppfattning av skolan och utbildningen. Man diskuterar elevens utveckling och från åk 3-5 gör man en IUP. Från åk 6 gäller betyg. Det som är i fokus på mötet är elevens trivsel i skolan, den ämnesmässiga och sociala utvecklingen barnet har. I schoolsoft ligger planering för de olika ämnena vilket gör att vårdnadshavare vet vilka ämnesområden som studeras för tillfället, vilka målen med detta är, hur det ska genomföras och ev. läxor/hemuppgifter. Ömsesidig kontakt mellan lärare och förälder på schoolsoft ger båda parterna information som är bra att veta. 4.5.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Genom att vi har ett gemensamt väl inarbetat arbetssätt vid överskolning fungerar det mycket bra. Dock var den gemensamma dagen för blivande sjuor inte lika genomtänkt. I skolverkets analys framkommer det att vi varit otydliga när det gäller IUP och skriftliga omdömen. Eleverna har inte fått omdömen i skolans alla ämnen och skolinspektionen ger skolan kritik för bristfälliga individuella utvecklingsplaner. Från åk 4 ska eleverna ha ett skriftligt omdöme i alla ämnen, inte ämnesblock. Samverkan med fritids måste förbättras. Fritids måste bli bättre på att planera sin verksamhet för att stödja eleverna i deras utveckling 4.5.3 Åtgärder för utveckling För att åtgärda bristen i elevernas individuella utvecklingsplaner ska vi använda matriser i alla ämnen där eleven får undervisning. Det ska finnas en framåtsyftande formativ bedömning i alla ämnen. Detta för att vägleda både elev och förälder i vad barnet bör tänka på i sina studier för att utvecklas optimalt. Denna bedömning utgör grunden i IUP:n. Genom att alla parter använder skolverkets ämnesmatriser i schoolsoft är det enkelt för vårdnadshavare att följa sitt barns ämnesmässiga utveckling. Samverkan mellan skolan och fritids måste finnas för att kunna stödja eleverna i deras utveckling. Regelbundna träffar med de olika skolorna i vårt rektorsområde för att få en

gemensam syn på t.ex. vad man gör i de olika ämnena och vad som förväntas när de kommer till nästa skola. Samarbete med rättning av nationella prov, framför allt i åk 3, för att tidigare lärare ska se vilka krav som ställs på eleverna samt underlätta rättningen. 4.6 Rektors ledarskap och systematiska kvalitetsarbete 4.6.2 Måluppfyllelse Vid skolinspektionens besök framkom brister som ligger på ledningsnivå, rektors ansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Detta för att ge eleverna möjlighet att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Rektor ska informera samtliga lärare om vilka skyldigheter de har vid och inför utvecklingssamtalet. En plan mot kränkande behandling som fyller författningarnas krav ska snarats utarbetas. Rektor måste se över lärarbehörigheten så att eleverna kan få undervisning av lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Rektor ska även se till att lärarna planerar undervisningen så att de får sina behov av vägledning inför framtida utbildning- och yrkesval tillgodosedda. Ta fram en timplan som visar hur mycket undervisningstid eleverna får i varje enskilt ämne under sin tid på Syrhols skola. 4.6.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för utveckling De punkter som ovan redovisats visar på brister som är under behandling. Detta dokument är ett led i att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen har bl.a. analyserat resultaten på de nationella proven och hittat områden de ser brister och som de planerar att arbeta med kommande läsår. Rektor har informerat lärarna om vilka skyldigheter de har inför och vid utvecklingssamtalet. I detta ärende har rektor beslutat att alla lärare ska använda de ämnesmatriser skolverket tagit fram. De ska löpande, under terminen, fylla i vad eleven kan samt ge formativ bedömning i alla ämnen eleven får undervisning i. Personalen har utvärderat den likabehandlingsplan man hade och de mål som var satta i den. En elevenkät har gått ut och analyserats av personalen och rektor. Personalen kommer att tillsammans med eleverna ta fram en nya plan mot kränkande behandling vid terminsstart. De kommer då även att diskutera skolans regler som elevrådet får föreslå för beslut av rektor. På a-dagarna innan eleverna börjar ska rektor gå igenom den plan för vägledning och

framtida utbildning- och yrkesval som finns framtagen i kommunen. Personalen ska sedan planera den vägledning som ska ske kommande läsår, när, hur och vad. Eleverna kommer även att bli informerade av Mockfjärdsskolans SYV om utbildningsinriktningar och val de står inför. En planering gjordes för kommande läsår utifrån lärarnas behörighet. Det såg ut som vi skulle ha behöriga lärare i nästan varje ämne. Men innan sommarlovet och under vårterminen slutade 4st lärare vilket är mycket för en så liten skola. Det gör även att det blir svårt att planera fortbildning av personal. Det som är planerat är att en lärare börjar på lärarlyftet för att läsa in ämnet teknik. En lärare är under utbildning till speciallärare och blir klar vt15 och en lärare håller på att fortbilda sig till textillärare. Utöver detta kommer tre st att begära prövning för utvidgad behörighet 4-6. De ämnen som det gäller är ma, fy, ke, bi, hi, sh, ge, re och bild. Under förutsättning att inget oväntat sker under kommande läsår ser det ut som vi kommer att ha behöriga lärare i nästan alla ämnen. Eleverna fick den undervisning som de skulle ha men rektor kunde inte visa detta. Rektor har nu tagit fram en ny timplan för skolan. 5 Uppföljning av likabehandlingsplan De mål som sattes för läsåret 2013/2014 var av mycket övergripande natur och svåra att utvärdera. att stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka deras självkännedom. Vi har inte medvetet arbetat med detta men vi kan se att vi genom olika aktiviteter och övningar tangerat detta. Om vi har lyckats med detta mål är svårt att säga eftersom vi inte har mätt detta men vi upplever inte detta som ett problem. att flickor och pojkar har lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Enkäten visar att så inte är fallet. Vi behöver uppmärksamma detta och ta reda på vad eleverna menar. Vid höstterminens start kommer vi att diskutera detta i klasserna för att vi ska få reda på vad vi behöver förändra. Efter detta diskuterar personalen vad som framkommit och hur arbetet ska fortlöpa. Det är av oerhörd vikt att personalen är överens. att eleverna visar förståelse om fördomar och stereotypa föreställningar som finns i samhället. Vi kan inte mäta resultatet men vi upplever att det förekommer en hel del nedsättande kommentarer som bottnar i fördomar, deras egna eller andras. Vi kommer att diskutera om vi ska arbeta med dumpade ord igen samt tydliggöra detta i reglerna. Vi behöver även arbeta mer för att motverka rasism. att eleverna respekterar olika sexuella läggningar Se ovan! att eleverna respekterar alla människor oavsett funktionsnedsättning. Detta arbetar vi regelbundet med i vardagen och upplever det inte som något problem.

att alla ska kunna delta i aktiviteter och utflykter. Vi anpassar efter behov till exempel lägger vi idrottslektioner och rörelsepass vid särskilda tidpunkter för att anpassa för elever med ex diabetes. att alla ska behandlas med respekt och tolerans. I enkäten framkommer det att kränkningar och trakasserier förekommer på skolan. Vi kommer att införa en kompisgrupp med representanter från varje klass. Vi kommer att diskutera likabehandlingsplanen i varje klass vid terminsstart för att tillsammans med eleverna ta fram en ny plan för kommande läsår. Eleverna ska vara medvetna om vad som händer vid incidenter och kränkningar. Skolans regler ska vara tydliga och väl förankrade hos både personal, föräldrar och elever. I enkäten och skolinspektionens rapport framkommer det att eleverna upplever bristande studiero. Detta kommer vi att förbättra genom att ha gemensamma klassrumsregler på skolan som eleverna görs delaktiga i. Elevrådet sammanställer och ger förslag och rektorn beslutar. Studieron följs upp och mäts genom enkät före höstlovet. I skolinspektionens föreläggande framkom att lärarna på skolan har olika förhållningssätt till skolans ordningsregler. För att skolan ska uppnå en god studiero är det viktigt att all skolpersonal har ett gemensamt förhållningssätt till elever och skolans ordningsregler. Det finns även brister i skolans plan mot kränkande behandling. Behov av åtgärder utifrån kartläggning, utvärdering av föregående års åtgärder samt att personalens, elevernas och föräldrarnas medverkan bör förbättras. Nya Mål 2014/15 Flickor och pojkar ska uppleva att personalen bemöter alla lika Ingen ska känna sig trakasserad eller kränkt. Tillsammans med eleverna ta fram en ny plan mot kränkande behandling för kommande läsår. Skolans regler ska vara tydliga och väl förankrade hos både personal, föräldrar och elever. 6 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet. Efter att ha fått verksamheten genomlyst av skolinspektionen kom ett antal förbättringsområden fram, de har alla tagits upp och behandlats i denna kvalitetsredovisning.

Vid nästa kvalitetsredovisning räknar rektor med att de brister som inspektionen påpekat är åtgärdade eller på väg att åtgärdas. Skolinspektionen uttrycker även att Syrholns skola i huvudsak ger eleverna möjlighet att nå kunskapskraven i åk 6. De ser också att elever som behöver hjälp och stöd får det. I enkäten som eleverna besvarat är det ingen som inte trivs på Syrholns skola. Ett problem som kan vara svårt att komma till rätta med är att eleverna får behöriga lärare i alla ämnen. Det ser bra ut för kommande läsår men en liten skola är sårbar. Om en lärare slutar ska dennes kompetens fyllas och det kan vara svårt. Det man kan göra är att försöka bredda personalens kompetens och en plan finns för detta. 7 Åtgärder och förbättringar utvecklingsplan Vad ska göras? Hur? När? Vems ansvar? Vi kommer att Vid terminsstart Vid Lärare och diskutera kommer planen mot terminsstart rektor likabehandlingspla kränkningar att nen i varje klass diskuteras med vid terminsstart för eleverna. De ska att tillsammans involveras i med eleverna ta ärendegång och vad fram en ny plan för lagen föreskriver. kommande läsår. Eleverna ska vara medvetna hur vi agerar vid vid incidenter och kränkningar. Den bristande studiero eleverna upplever ska diskuteras och debatteras i klasserna. Detta ska resultera i gemensamma klassrumsregler och regler för samvaron på skolan som är väl förankrade i elevgruppen och personalen Vi behöver arbeta mer med eleverna när det gäller strukturerat skrivande. Flera Den bristande studieron diskuteras med eleverna vid terminsstart. Nya regler tas fram som är väl förankrade i elev och personalgrupp. Uppgifter från gamla NP, fler övningar med instruerande texter. Vi väljer noga ut Vid terminsstart Kontinuerligt under läsårets gång. Elever, lärare och rektor Lärare Uppföljning? I början av september ska den vara klar. Läggs ut på schoolsoft för föräldrar och presenteras på föräldrarådet och föräldramötet. Synpunkter mailas till rektor. Trivsel enkät ut till eleverna innan höstlovet. Elevrådet ger förslag till regler som beslutas gemensamt med rektor. Trivselenkät genomförs innan höstlovet. Resultat vid NP samt analys av elevernas olika skrivuppgifter. Man kan även se

missade att följa instruktionen på NP så det är också något vi behöver träna mer på. Eventuellt behöver vi ha speciella skrivgrupper. Vi behöver jobba mer med texterna. I SO fick eleverna göra samhällskunskaps provet. 95 % klarade minst provbetyget E men betygen är även här väldigt låga. Inför nästa läsår måste vi betona de ämnesspecifika begreppen tydligare, motivera, resonera och analysera. Vi ska träna eleverna mer på skriftlig räknemetod (algoritmer) samt utveckla det matematiska tänkandet hos eleverna. Elevärendegången har fungerat men mycket har skötts informellt. Detta behöver formaliseras på bättre sätt för att kvalitetssäkra arbetet bättre. övningar från olika läromedel så att de kan skriva och förstå olika typer av texter beroende på syfte och mottagare. Materialet En läsande klass samt olika sätt att lära introduceras. Vi måste gå igenom ord och begrepp som kan vara svåra och som eleverna inte känner till. Vi måste även diskutera mer kring arbetsområden och få eleverna att motivera sina åsikter och diskutera kring olika företeelser samt trosuppfattningar. Undervisningen i matematik kommer att varieras mer än tidigare. Stor vikt kommer att läggas på gemensamma uppgifter och diskussioner. Detta ska förbättras genom att de rutiner som finns blir tydligare för personalen och nya rutiner tas fram om så behöves. Kontinuerligt under hela läsåret; när svåra ord kommer upp och när eleverna har frågor kring något som dom inte förstår. Kontinuerligt under hela läsåret. A-dagar innan eleverna kommer och löpande lärare lärare Rektor resultatet i andra ämnen beroende på syftet med texten t.ex. i geografin när de skriver fakta om ett landskap. Vi för in detta i matriserna. Vid NP och kontinuerligt vid utvärdering av olika arbetsområden. Vid diagnoser utifrån de arbetsområden de jobbat med samt resultaten vid NP. Vid e-hälsa möten och ht14 okt samt vt15 mars För att åtgärda bristen i elevernas individuella utvecklingsplaner ska alla lärare använda matriser i alla ämnen där eleven får Lärarna planerar sin undervisning så att de kan fylla i de ämnen eleverna får undervisning i. Användandet av matriserna och hur det fungerar i Vid terminsstart och löpande Rektor och personal Vid första utvecklingssamtal et gör rektor en avstämning

undervisning. Det ska finnas en framåtsyftande formativ bedömning i alla ämnen Genomföra regelbundna elevoch klassråd Förbättra samverkan mellan verksamheterna i rektorsområdet schoolsoft grundläggs under a- dagarna. Genomföra regelbundna elevoch klassråd Regelbundna träffar som planeras in i kalendariet En gång i månaden En gång i månaden Lärare och rektor Rektor Enkät I nästa års kvalitetsredovisni ng. 8 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Behandlad och beslutad i APT 140902 Rektors underskrift Hans Andersson