Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 50

Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 50 Sammanträde Tid 29.09.2014 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn 043 824 8888 Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Anvisande av arbeten för byggande av metron mellan Mattby 4 och Stensvik till Länsimetro Oy eller ett bolag som grundas 4 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av 6 Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de derivat som skyddar lånen 5 Användning av medel ur investeringsfonden för att finansiera 10 förlängningen av Västmetron under byggskedet 6 Fråga om att täcka kostnaderna för Västmetron m.m. 13 (Bordlagt 8.9.2014) 7 Godkännande av detaljplanen Högnäs i stadsdel 65 Högnäs, 17 område nr 633000 (Bordlagt 8.9.2014) 8 1-5 Uppföljning av de förvaltningsövergripande 33 utvecklingsprogrammen I/2014 (Bordlagt 8.9.2014) 9 Fråga om resurser som behövs för att göra 36 bygglovshandläggningen smidigare (Bordlagt 8.9.2014) 10 Motion om att planera ett regleringsmagasin väster om 41 Åboleden på Kyrkträsks gamla plats (Bordlagt 8.9.2014) 11 Motion för att utreda ombyggnad av motorvägar till bulevarder (Bordlagt 8.9.2014) 46 Esbo 18.9.2014 Markus Torkki ordförande

Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 2 / 50 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordförande konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande 18.9.2014 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 112.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 3 / 50 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väljs representanter för Gröna / SDP.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 4 / 50 3706/10.03.01/2014 Stadsstyrelsen 247 15.9.2014 3 Anvisande av arbeten för byggande av metron mellan Mattby och Stensvik till Länsimetro Oy eller ett bolag som grundas Beredning och upplysningar: Matti Kokkinen, tfn 050 347 1558 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar 1 att för att anordna byggande och finansiering svarar Länsimetro Oy som grundats för metroprojektet, med förutsättningen att man sluter ett avtal om saken med Helsingfors stad. 2 att ifall ett avtal med Helsingfors inte nås, grundas för byggandet av sträckan mellan Mattby och Stensvik ett nytt, i sin helhet av Esbo ägt bolag. 3 att Länsimetro Oy:s antal aktier samt aktiekapital höjs med 350 aktier som motsvarar de nuvarande samt med 50 aktier i V-serien, som gäller Mossbergets depå. Ifall ett avtal med Helsingfors inte nås beslutar man att antalet aktier för bolaget som grundas på motsvarande sätt är 350 + 50. Redogörelse Västmetron Esbo och Helsingfors grundade 6.6.2007 ömsesidiga fastighetsbolaget Länsimetro Oy. Bolaget har i uppgift att svara för att bygga metron från Gräsviken till Mattby. Städerna har avtalat att täcka kostnaderna enligt principen att ansvaret upphör vid stadsgränsen. Bolagets verksamhet Bolaget svarar för byggnadsprojektets tillståndsprocess, upphandlingar, uppgörande av avtal, informerande och skötsel av andra förpliktelser samt för ordnande av finansiering genom att konkurrensutsätta lånen mellan finansinstitut som erbjuder långfristig finansiering, så som Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB) och

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 5 / 50 shistoria Stadsstyrelsen 15.9.2014, 247 Kommunfinans. I bolaget arbetar åtta personer. Påbörjandet av sträckan mellan Mattby och Stensvik förutsätter rekrytering av 1 3 personer. Teckning av aktier Bolagets aktiestruktur utvecklas så att Esbo tecknar 350 aktier som motsvarar de nuvarande samt 50 depåaktierna, det vill säga sammanlagt 400 nya aktier. En akties nominella värde är 1 000 euro, det vill säga aktiekapitalet växer med 400 000 euro. Avtal med Helsingfors Med tanke på de praktiska uppgifterna är det ändamålsenligt att anvisa arbetet med sträckan mellan Mattby och Stensvik till bolaget. Trots att det är frågan om ett fastighetsbolag och man har avtalat att bägge städerna svarar för kostnaderna inom sitt eget område måste man för klarhetens skull konstatera att Helsingfors stads ansvar inte ändras då projekthelheten utvidgas. Ärendet bereds i samarbete mellan städerna. sförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar 1 att för att anordna byggande och finansiering svarar Länsimetro Oy som grundats för metroprojektet, med förutsättningen att man sluter ett avtal om saken med Helsingfors stad. 2 att ifall ett avtal med Helsingfors inte nås, grundas för byggandet av sträckan mellan Mattby och Stensvik ett nytt, i sin helhet av Esbo ägt bolag. 3 att Länsimetro Oy:s antal aktier samt aktiekapital höjs med 350 aktier som motsvarar de nuvarande samt med 50 aktier i V-serien, som gäller Mossbergets depå. Ifall ett avtal med Helsingfors inte nås beslutar man att antalet aktier för bolaget som grundas på motsvarande sätt är 350 + 50. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 6 / 50 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 4 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de derivat som skyddar lånen Beredning och upplysningar: Maarit Vierunen, tfn 046 877 3296 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 beviljar stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas enligt följande: Användningsändamålet är byggande av Västmetron på avsnittet Mattby Stensvik, finansiering av Esbos betalningsandel. Lånebeloppet är högst 560 miljoner euro, i ett eller flera lån eller finansieringssystem. Lånetid: Högst 35 år sedan lånets första post har lyfts. Räntegrund: Finansieringen kan ha antingen en fast eller rörlig ränta. Amorteringar: Finansieringen ska ha ett program för amortering som kan omfatta högst 5 friår efter att det första lånet eller lånets första post har lyfts. 2 beviljar stadens proprieborgen för derivat som skyddar de lån som nämns i punkt 1 på följande sätt: - borgen täcker allmänna derivatavtal med parter vars kreditvärdighet är minst investment grade och enskilda derivatavtal på basis av dem - borgen täcker skyddet av hela det lånebelopp för vilket borgen ges 3 beslutar att staden uppbär en garantiprovision på 0,05 procent per år räknat på lånens medelsaldo. Ingen garantiprovision uppbärs för borgen för derivat.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 7 / 50 4 beslutar att ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen Redogörelse Projekt Fullmäktige godkände 11.6.2013 projektplanen för sträckan Mattby Stensvik. Projektet omfattar metrotunnlar och anläggningar, fem stationer Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik och en underjordisk metrodepå i Mossberget. Kostnadsberäkningen för projektet är 801 miljoner euro enligt prisnivån i november 2013. Esbos andel av kostnaderna är 70 procent, det vill säga 560 miljoner euro, medan staten svarar för 30 procent, cirka 240 miljoner euro. om byggande Fullmäktige beslutade 24.2.2014 att staden är redo att påbörja byggandet av sträckan Mattby Stensvik, förutsatt att staten deltar i kostnaderna med en andel om 30 procent. Avtal med staten Staten och huvudstadsregionens kommuner har uppnått ett förhandlingsresultat i form av ett avtal om att stöda stora infrastrukturprojekt och främja boende ( Valtion ja Helsingin seudun kuntien välinen sopimus suurten infrahankkeiden tukemiseksi ja asumisen edistämiseksi ). I avtalet förbinder sig staten till att delta i kostnaderna för sträckan Mattby Stensvik med en andel om 30 procent. I avtalet knyts stödet för metroprojektets statsandel och en höjning med 25 procent av målet för planläggningen i avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik till varandra. Detta förutsätter en årlig planläggning av 312 500 kvadratmeter våningsyta i Esbo. Nu planläggs nästan 300 000 kvadratmeter våningsyta per år. Förutsättningarna för en utvecklingskorridor vid Västmetron grundar sig på att stadsstrukturen utvecklas och metron erbjuder invånare och företag en fungerande, trivsam och trygg kollektivtrafikform. Stadsstyrelsen beslutade om avtalet 15.9.2014 Finansiering Finansieringsandelen för förlängningen av Västmetron sköts med långfristiga lån hos finansinstitut. Utgångspunkten är en liknande struktur som för Västmetrons nuvarande lån, där lånen är annuitetslån med 5 amorteringsfria år, varefter de amorteras under 25 år. Staten betalar sin finansieringsandel 2017 2020, varvid det första skedet åligger staden att finansiera. Det ligger i stadens intresse att projektet inleds så snabbt som möjligt, redan i oktober 2014. Utgångspunkten är att

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 8 / 50 långfristiga lån inte amorteras under byggtiden. Räntorna under byggtiden är en del av investeringskostnaderna. Borgensfullmakt kapital och derivat Borgensfullmakten ställs enligt prisnivån i november 2013 till 560 miljoner euro. Det är uppenbart att fullmakten måste justeras senare enligt förändringen i jordbyggnadskostnadsindexet. Överföring av hittills gjorda arbeten till Länsimetro Oy Då byggnadsuppgiften överförs från staden till Länsimetro Oy eller till bolaget som grundas, flyttas samtidigt redan gjorda planeringsavtal till bolaget. Bolaget betalar staden för de kostnader som hittills uppstått. shistoria Stadsstyrelsen 15.9.2014, 248 sförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 beviljar stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas enligt följande: Användningsändamålet är byggande av Västmetron på avsnittet Mattby Stensvik, finansiering av Esbos betalningsandel. Lånebeloppet är högst 560 miljoner euro, i ett eller flera lån eller finansieringssystem. Lånetid: Högst 35 år sedan lånets första post har lyfts. Räntegrund: Finansieringen kan ha antingen en fast eller rörlig ränta. Amorteringar: Finansieringen ska ha ett program för amortering som kan omfatta högst 5 friår efter att det första lånet eller lånets första post har lyfts. 2 beviljar stadens proprieborgen för derivat som skyddar de lån som nämns i punkt 1 på följande sätt: - borgen täcker allmänna derivatavtal med parter vars kreditvärdighet är minst investment grade och enskilda derivatavtal på basis av dem

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 9 / 50 - borgen täcker skyddet av hela det lånebelopp för vilket borgen ges 3 beslutar att staden uppbär en garantiprovision på 0,05 procent per år räknat på lånens medelsaldo. Ingen garantiprovision uppbärs för borgen för derivat. 4 beslutar att ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 10 / 50 3708/02.02.00/2014 Stadsstyrelsen 249 15.9.2014 5 Användning av medel ur investeringsfonden för att finansiera förlängningen av Västmetron under byggskedet Beredning och upplysningar: Maarit Vierunen, tfn 046 877 3296 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar att 1 Investeringsfondens kapital används för att under byggskedet finansiera förlängningen av Västmetron mellan Mattby och Stensvik, 2 staden beviljar Länsimetro Oy eller ett bolag som grundas ett lån vars huvudsakliga villkor är: - Lånestocken är högst 80 miljoner euro - Lånet ska i sin helhet vara återbetalat senast vid utgången av år 2020 - Lånets ränta är 3 mån euribor + 0,40 procent - Lånets ränta betalas halvårsvis i efterskott - Ingen kontrasäkerhet krävs för lånet. Lånets skuldebrev undertecknas av stadsdirektören. Redogörelse Användning av medel ur investeringsfonden för att finansiera förlängningen av Västmetron under byggskedet Statens finansiering för byggandet av förlängningen av Västmetron börjar åren 2017 2020, varvid det första skedet åligger staden att finansiera. Det ligger i stadens intresse att projektet inleds så snabbt som möjligt, redan i oktober 2014. Potentiella långivare är åtminstone Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB) samt Kommunfinans. EIB och NIB gör rätt noggranna tekniska utredningar m.m. för projektet. Detta kommer att ta en del tid. Det tar också tid för EIB och NIB att behandla utlåningsmandatet. Själva anbudsprocessen därefter är smidig. Då man byggde om Ring I i Alberga finansierade staden projektets första skede genom att använda medel ur investeringsfonden. Då staten

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 11 / 50 shistoria Stadsstyrelsen 15.9.2014, 249 betalade sin egen andel i efterskott återfördes lånen som getts för projektet till fonden. Samma lösning kunde användas även nu. Enligt investeringsfondens regel är fondens "ändamål bl.a. att trygga den markanskaffning som stadens utveckling förutsätter samt att verkställa de tröskelinvesteringar som orsakas av utvecklingen av stadsstrukturen och utjämna de ekonomiska verkningarna därav." Investeringsfondens kapital uppgår till cirka 80,7 miljoner euro. För den inledande finansieringen av förlängningen av Västmetron föreslås att man använder 80 miljoner euro av medel ur investeringsfonden som en fondplacering i form av lån. Lånet ska återbetalas så, att det i sin helhet är återbetalat vid utgången av år 2020. För fondens del är det frågan om en placering av fondens medel, inte om en överföring ur fonden. Fondens användning föreläggs för beslut i fullmäktige eftersom det inte är frågan om en för fonden normal placeringsverksamhet.. sförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att 1 Investeringsfondens kapital används för att under byggskedet finansiera förlängningen av Västmetron mellan Mattby och Stensvik, 2 staden beviljar Länsimetro Oy eller ett bolag som grundas ett lån vars huvudsakliga villkor är: - Lånestocken är högst 80 miljoner euro - Lånet ska i sin helhet vara återbetalat senast vid utgången av år 2020 - Lånets ränta är 3 mån euribor + 0,40 procent - Lånets ränta betalas halvårsvis i efterskott - Ingen kontrasäkerhet krävs för lånet. Lånets skuldebrev undertecknas av stadsdirektören. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 12 / 50

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 13 / 50 2891/08.01.00/2014 Stadsstyrelsen 224 25.8.2014 Fullmäktige 109 8.9.2014 6 Fråga om att täcka kostnaderna för Västmetron m.m. (Bordlagt 8.9.2014) Beredning och upplysningar: Matti Kokkinen, tfn 050 347 1558 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 12 andra ledamöters fråga av 9.6.2014 om att täcka kostnaderna för Västmetron m.m. samt konstaterar att frågan är slutbehandlad. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustokysymys 9.6.2014 Fråga i fullmäktige Kurt Byman och 12 andra ledamöter har undertecknat följande fråga, daterad 9.6.2014. "Som en fråga enligt fullmäktiges arbetsordning framställer vi följande: Esbo stadsfullmäktige beslutade 25.9.2006 att som lösning för kollektivtrafiken i södra Esbo välja en metro som går i tunnel. Valet har baserat sig på information till fullmäktige om att metron kostar 452 miljoner euro, vilket också har inskrivits i Länsimetro Oy:s stiftelseurkund. Efter detta fick vi följa i pressen hur kostnadsberäkningen steg till över 800 miljoner euro, tills staten fastställde 200 miljoner euro till maximibelopp för sitt deltagande. Då sänktes kostnadsberäkningen till 713 miljoner euro, så att 200 miljoner skulle motsvara 30 procent. Har den ursprungliga kostnadsuppskattningen på 452 miljoner euro avsiktligt beräknats för lågt för att säkerställa att den godkänns och vem är det som ansvarar för detta? Används i de nuvarande kalkylerna för prisstegring den senare uppskattningen på 713 miljoner euro i syfte att dölja prisstegringen? Varför beaktas endast byggnadskostnaderna för tunneln, banan och stationerna och inte alla verkliga kostnader för metron, vilket innebär att man kommer fram till en lägre summa som inte säger hela sanningen? Vem har bestämt detta?

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 14 / 50 Länsimetro Oy har, i motsats till vad räddningsmyndigheterna kräver, genom eget beslut minskat bredden på evakueringsplattformarna från 160 cm till 120 cm. I Helsingfors finns öster om Gräsviken inga evakueringsplattformar utan evakueringen sker längs en smal planka på tunnelns botten. Vem bär ansvaret ifall den automatiserade metron inte får tillstånd att trafikera på grund av säkerhetsbrister? Helsingforsmetron är den första i världen i vilken man försöker automatisera två gamla metroserier, vid sidan om en ny. Det finns ingen garanti för att detta lyckas, men det orsakar höga kostnader. Metrotågen från den äldsta 100-serien har byggts om på 2000-talet och de har individuella vagnar som är byggda i Finland och som inte är så enkla att byta och koppla ihop hur som helst. Tåg i den nyare 200-serien kan inte köras manuellt efter att de har automatiserats. Automatiseringen av metron lyckas med säkerhet endast genom att förnya alla tåg. Har Esbo en reservplan om det räcker länge innan man får de nya tågen och systemen att fungera efter att Västmetrons banor och stationer blir färdiga? Hurdana kostnader kan man förvänta sig att automatiseringen av metron och förnyandet av tågen medför för Esbo? Hur mycket betalar Esbo till Helsingfors för metrons infrastrukturkostnader och till vilken nivå kommer kostnaderna att stiga på grund av Västmetron? Västmetron har byggts helt med lånemedel. Amorteringarna och räntorna kommer till betalning under 2016 och summan stiger från 30 miljoner euro till 50 miljoner euro per år. Hur ska denna kostnad täckas och hur mycket måste subventionen för kollektivtrafiken höjas på grund av ökade kostnader?" Svar på frågan Fullmäktige godkände Västmetrons projektplan 19.5.2008 och samtidigt beslutades att byggandet påbörjas. Kostnadsberäkningen för projektet var 713,6 miljoner euro enligt prisnivån i oktober 2007. Summan uppgick enligt det senaste indexet (7/2014) till 862 miljoner euro. Inledandet av projektet blev fördröjt med mer än ett år på grund av besvärsprocesserna över detaljplanen för metron under mark. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade alla besvär. Basen för kostnadsberäkningen för projektet är projektplanens kostnadsberäkning som utarbetades på basis av lösningarna i projektplanen. Kostnadsberäkningen utarbetades av experter som deltog i planeringen. Evakueringsplattformens tillräckliga bredd har säkerställts genom tekniska granskningar och räddningsmyndigheterna har deltagit i processen. Bredden är tillräcklig för att säkerställa en trygg evakuering. Evakueringsplattformen är bredare än i någon annan metro. Automatiseringen av de gamla tågen pågår. I provkörningarna av den äldre M100-serien har man uppnått de utsatta stopptoleranserna. Automatiseringen av tågen i M200-serien påbörjas efter M100-serien. Det

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 15 / 50 finns sammanlagt 42 vagnar i M100-serien och 12 i M200-serien. Dessutom anskaffas 15 nya vagnar i M300-serien. Kostnaderna för kollektivtrafikinvesteringar behandlas i huvudstadsregionen enligt HRT:s avtal för infrastruktur. Alla kommunerna i huvudstadsregionen deltar i nyinvesteringar i förhållande till användningen, dock så att den kommun i vilken projektet genomförs svarar för hälften av kostnaderna för investeringarna. Amorteringarna börjar 2016 och alla amorteringar är i gång 2020. Då är Esbos andel av amorteringarna cirka 25 miljoner euro per år. År 2020 är räntornas andel cirka 19,5 miljoner euro per år. Efter detta sjunker räntornas andel cirka 0,8 miljoner euro per år medan amorteringarna hålls på samma nivå enligt principen för amortering i jämnstora rater. Till följd av byggandet av bostäder och arbetsplatser kring metron får staden på lång sikt mycket inkomster från markanvändningsavgifter samt markförsäljnings- och skatteinkomster. Dessutom minskar driftskostnaderna för kollektivtrafiken. Nyttan torde vara ungefär i samma klass som lånekostnaderna. Kollektivtrafikens subvention och biljettpriserna beslutas politiskt och regionalt i HRT. Västmetron påverkar inte detta direkt. shistoria Stadsstyrelsen 25.8.2014 224 Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 12 andra ledamöters fråga av 9.6.2014 om att täcka kostnaderna för Västmetron m.m. samt konstaterar att frågan är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 8.9.2014 109 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 12 andra ledamöters fråga av 9.6.2014 om att täcka kostnaderna för Västmetron m.m. samt konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Kankkonen föreslog understödd av Laukkanen att ärendet bordläggs.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 16 / 50 Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 17 / 50 85/10.02.03/2011 Stadsplaneringsnämnden 141 2.11.2011 Stadsplaneringsnämnden 148 16.11.2011 Stadsplaneringsnämnden 143 31.10.2012 Stadsplaneringsnämnden 147 14.11.2012 Stadsstyrelsen 187 16.6.2014 Stadsstyrelsen 205 11.8.2014 Fullmäktige 106 8.9.2014 7 Godkännande av detaljplanen Högnäs i stadsdel 65 Högnäs, område nr 633000 (Bordlagt 8.9.2014) Beredning och upplysningar: Leena Kaasinen, tfn 050 347 5943 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Högnäs, som omfattar kvarter nr 65012 65015 samt gatu-, rekreations-, trafik- och naturskyddsområden i stadsdel 65 Högnäs, ritning nr 6438, daterad 16.3.2009 och ändrad 23.5.2014, område nr 633000. Tilläggsmaterial Redogörelse - Högnäs, åtgärdslista - Högnäs, planbestämmelser - Högnäs, plankarta - Högnäs, illustration Det gamla fritidsbostads- och småhusområdet utvecklas och kompletterande bebyggelse planläggs. Vid planläggningen tryggas kultur-, landskaps- och naturvärdena. Byggrätten på området är ca 23 800 m² våningsyta.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 18 / 50 Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: till detaljplanen Högnäs, som omfattar kvarter nr 65012 65015 samt gatu-, rekreations-, trafik- och naturskyddsområden i stadsdel 65 Högnäs, ritning nr 6438, område nr 633000. Aktualisering Aktualiseringen har meddelats i stadens planläggningsöversikt sedan 2007 2008. Program för deltagande och bedömning För detaljplanen uppgjordes ett särskilt program för deltagande och bedömning, daterat 5.3.2008. Beskrivning av området Högnäs är beläget nordväst om Ring III på näset mellan Bodom träsk och Grundträsk. Det ca 38 ha stora området är ett gammalt fritidsbostads- och egnahemshusområde. På planområdet bor ca 40 personer permanent. Detaljplaneområdet gränsar i norr till en golfplan, i söder till Hanabäcks öppna odlade fält, i väster till Bodom träsk och i öster till Grundträsk. Högnäset är smalt och dess norra del ligger över 30 meter över de omgivande träsken. Södra delen har varit åker. Ca 70 fastigheter är belägna på området, av vilka ca 10 är helt obebyggda. Största delen av bostadshusen är fritidsbostäder. På gårdsplanerna finns dessutom bastubyggnader och övriga ekonomibyggnader. Fastigheterna är relativt

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 19 / 50 stora och byggnaderna är få. Av den anledningen finns rikligt med vegetation i naturtillstånd och skogsbevuxna gårdar bevarade på området. Området kännetecknas av ett rikligt ädelträbestånd, bl.a. tre fredade ekar, storvuxna lönnar och hasselbuskage. Bodom träsks och Grundträsks låglänta stränder är översvämningshotade (gränsen för översvämning är + 23,8 m.ö.h.). Gatorna är smala, i huvudsak belagda med grus. Högnäs fick vatten- och avloppsnät 2007. Bodom träsk fungerar vid undantagsförhållanden som vattentäkt. Grundträsk, dess strandängar och lundskogen i Högnäs norra del är naturskyddsområde som ingår i nätverket Natura 2000. Största delen av planområdet är i privat ägo. I norra och östra delen i Grundträsks Natura-område finns mark som ägs av staten. Vid Bodom träsks strand finns tre små båthamnar som är gemensamma för inlandsgårdarna. Landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen I Nylands landskapsplan (fastställd 8.11.2006) har planområdet beteckningen område för tätortsfunktioner. Södra sidan har beteckningen behov av grönförbindelse i öst-västlig riktning. Grundträsket har beteckningen naturskyddsområde och område som hör till nätverket Natura 2000. I generalplanen för norra Esbo, del I (miljöministeriet 27.6.1996) är området småhusdominerat bostadsområde (AP). I generalplanen är området också en kulturhistoriskt betydelsefull miljö, där de i fråga om skyddsvärdet betydelsefulla byggnaderna, konstruktionerna och gamla vägarna borde bevaras och där byggandet till byggnadssätt och placering ska anpassas till miljön. Grundträsk med sina strandängar är naturskyddsområde (SL1). På södra sidan av Grundträsk ligger jord- och skogsbruksområde. Söder om Högnäs finns beteckningen huvudfriluftsled i öst-västlig riktning. Området saknar detaljplan. Planområdet gränsar i norr till detaljplaneområdet Bodom och i övrigt till oplanerade områden. I detaljplanen Bodom är området som gränsar till Högnäs kvartersområde för golfplan. Högnäs hela planområde är ett strandområde. en om undantag fattas därför av närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Centralens ståndpunkt är att det inte finns förutsättningar för att bevilja undantag på planområdet före detaljplaneringen. Ett tiotal ansökningar om undantag är anhängiga på planområdet men trycket att bygga nya bostäder är avsevärt mycket större. Framläggning enligt 32 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden godkände 16.11.2011 förslaget till detaljplan för Högnäs för framläggning enligt 32 i markanvändnings- och

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 20 / 50 byggförordningen. et till detaljplan var offentligt framlagt 19.12.2011 26.1.2012. 26 anmärkningar lämnades in inom utsatt tid och två anmärkningar lämnades in senare. Utlåtanden gavs av tekniska centralen, fastighetscentralen, miljöcentralen, stadsmuseet, forststyrelsen, HRT trafik och Fortum Espoo Distribution. Efter framläggningen av förslaget har följande justeringar införts: - Gatan Notstranden har förkortats avsevärt på markägarnas begäran, vägen har fått beteckningen kvartersintern körförbindelse och skyddsbeteckningen st har avlägsnats, - Melodibrantens gatuområde har gjorts 1 m smalare, - byggnadsytan för transformator har flyttats till LP-området, - i byggnadsytorna har det gjorts vissa ändringar som markägarna önskade, - byggnadsytan sä (byggnad som ska bevaras) har slopats, - planbestämmelse 11. Gatorna får med undantag för Paciusvägen lätt beläggning som passar områdets karaktär. - byggrätten har ökat med ca 90 m² våningsyta jämfört med det framlagda planförslaget. Med anledning av ändringen av Notstranden hördes per brev daterat 14.9.2012 de intressenter som ändringarna berörde. Hörandet medförde två anmärkningar, av vilka den ena inte hade något att anmärka. Till följd av den andra anmärkningen gjordes ytterligare en liten ändring i plankartan (beteckningen st ströks). et behöver inte ställas ut på nytt, eftersom ändringarna är ringa, endast gäller enskilt intresse och de intressenter som berörs av ändringarna har hörts särskilt. till detaljplan Målet är att planlägga ett glest småhusområde, där det nuvarande byggnadsbeståndet bevaras och nytt planläggs i måttlig skala så att den unika naturens och landskapets särdrag bevaras. Trafiknätet baserar sig på det nuvarande vägnätet. Särskild uppmärksamhet ägnas bevarandet av Natura-området, stränderna och den mångsidiga vegetationen. För offentliga eller privata tjänster har inga kvartersområden reserverats, utan alla tjänster ligger utanför planområdet, närmast i Träskända på 1,5 2 km avstånd. Dimensionering Planområdets areal är ca 38 hektar, varav 24,6 hektar kvartersområde för fristående småhus, 0,6 hektar rekreationsområden och 10,4 hektar naturskyddsområden. Byggrätten uppgår till ca 23 800 v-m 2. Dessutom får det byggas 15 20 % ekonomibyggnader, ca 3 640 v-m 2. Det beräknade invånarantalet är ca 530 (1 invånare per 45 m² våningsyta).

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 21 / 50 Kvartersområden (AO-1, AO-2, AO-3 och AH) Alla bostadskvarter är kvartersområde för fristående småhus AO-1, AO-2 eller AO-3 med exploateringsgrader mellan 0,05 och 0,17 + 15 20 % ekonomibyggnader. Kvartersområdena AO-1 ligger i södra delen på den jämna marken vid Paciusvägen. Fastigheterna i sluttningen som gränsar till stranden och Natura-området har anvisats som kvartersområde för fristående småhus AO-2 eller AO-3. Våningstalet på de plana tomterna är I u 2/3 och på de sluttande tomterna ½ k I u 2/3. I kvartersområdet för fristående småhus AO-1 tillåts en villa med en bostad per påbörjad 2 000 m² tomtareal och i kvartersområdet AO-2 tillåts en villa per påbörjad 3 500 m² tomtareal. I kvartersområdet för fristående småhus AO-3 har antalet bostäder angetts specifikt för varje byggnadsyta. Tomtens yta ska i kvartersområdet AO-1 vara minst 1 000 m 2 och på kvartersområdet AO-2 1 700 m 2. Bostädernas placering styrs så att de brantaste sluttningarna och stränderna lämnas obebyggda. Vid Bodom träsk och Grundträsk har en bred skyddszon anvisats där inga nya byggnader får uppföras. Från skyddszonen inåt landet har en byggnadsyta utmärkts där endast ekonomibyggnader får uppföras och de nya bostadshusen ska placeras på längre avstånd från stranden. Fasadmaterialen och takens form styrs genom bestämmelser så att de passar ihop med de gamla byggnaderna. En byggnad har utifrån rekommendationerna i byggnadsinventeringen skyddsmärkts med beteckningen sr. Den historiskt och landskapsmässigt betydande miljön och vid Notstranden och strandområdet vid dess norra sida ska skötas så att dess värde bevaras (s-1). Trädbestånd som är viktiga för stadsbilden och karakteristiska drag i de gamla gårdsmiljöerna ska bevaras så väl som möjligt. Vid Paciusvägen styrs byggandet längre bort från gatan, så att den lummiga trädgårdskaraktären bevaras. I kvarter 65015 med beteckningen nat styrs byggandet så att skyddet av Natura-området inte äventyras. Röjning av strandområdet och anläggning av gräsmatta på strandområdet förbjuds. Dessutom rekommenderas att belysning av gårdsområdena undviks. Alla kvarter omfattas dessutom av bestämmelsen om hur dagvatten ska behandlas. De gamla allmänningsstränderna vid Bodom träsk och allmänningarna som leder till dem har fått beteckningen kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH). Rekreationsområden Förhållandevis få rekreationsområden har planlagts eftersom behovet av allmänna rekreationsområden är litet på ett glest småhusområde. I söder har en park planlagts, Klangparken, där en lek- och uteplats kan anläggas.