Planeringstyp: Detaljplan, ändring av detaljplan och tomtindelning Planens namn: Daghemmet vid Nyskogsvägen Planens nummer: 1090

Transkript

1 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1. Idenfikationsuppgifter Kommun: 905 Vasa Stadsdel: 31. Fastighet: Planeringstyp: Detaljplan, ändring av detaljplan och tomtindelning Planens namn: Daghemmet vid Nyskogsvägen Planens nummer: 1090 Uppgjord av: Vasa stad, planläggningen Planläggningsarkitekt Oliver Schulte-Tigges Planläggningsingenjör Matti Laaksonen Kyrkoesplanaden 26 A, 2:a våningen PB 3, VASA Behandling: Meddelande om anhängiggörande xx.xx.xxxx Stadsstyrelsens planeringssektion xx.xx.xxxx Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx 1.2. Planområdets läge Planeringsområdet är beläget i Gerby sydost om korsningen Tallmarksvägen- Nyskogsvägen. Väster och norr om området finns radhusbebyggelse. På östra och 1 / 12

2 södra sidan finns skog. I öster efter en liten skogszon ligger Gerby hälsostation. I söder detaljplanläggs senare ett bostadsområde i enlighet med generalplanen. Planeringsområdet omfattar cirka 0,7 hektar. Detaljplanen och detaljplaneändringen gäller en icke-planlagd del av lägenhet i stadsdel 31 i Vasa stad samt en del av Kärrängsparken och specialområdet i ändan av Nyskogsvägen. Planeringsområdets läge är avgränsat med rött Planens namn och syfte Planens namn är daghemmet vid Nyskogsvägen. Målet för detaljplanen är att planera en tomt för ett daghem med cirka kvadratmeter våningsyta. Med detaljplanen löser man bland annat de utmaningar som områdets terrängformer och trafiken till och från daghemmet medför. Området har en höjdskillnad på cirka fem meter. Daghemmet medför i synnerhet hämtnings- och servicetrafik. Detaljplanen är första delen av planläggningen av Gerbybrinken. Nyskogsvägen är huvudgatan som går genom Gerbybrinken. På Gerbybrinken planeras i huvudsak boende. 2 / 12

3 1.4. Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Idenfikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen SAMMANDRAG Planprocessens skeden Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Markägoförhållanden Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet OLIKA SKEDEN I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplanering Planeringsstart och beslut som gäller den Deltagande och samarbete Intressenter Deltagande och växelverkansförfaranden Myndighetssamarbete Mål för detaljplanen Mål enligt utgångsmaterialet Detaljplanelösningsalternativ och deras konsekvenser Beskrivning av och gallring bland de preliminära alternativen Utredning, bedömning och jämförelse av de valda alternativens konsekvenser Sammandrag över jämförelsen mellan alternativen / 12

4 Val av detaljplanelösning och motiveringarna till den Resultaten av konsekvensutredningarna och -bedömningen Åsikter och beaktandet av dem Planeringsskedets behandlingar och beslut REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Service Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Planens konsekvenser Konsekvenserna för den byggda miljön Konsekvenserna för naturen och naturmiljön Övriga konsekvenser Störande faktorer i miljön Planbeteckningar och -bestämmelser Namn GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Planer som styr och illustrerar genomförandet Genomförande och tidtabell Uppföljning av genomförandet Förteckning över bilagor till beskrivningen Detaljplanekarta med beteckningar, Oliver Schulte-Tigges, Illustration av detaljplanen, Oliver Schulte-Tigges, Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Naturutredning, Lustila, Nyman, Toivio, / 12

5 2. SAMMANDRAG 2.1. Planprocessens skeden Detaljplaneärendet inleddes Programmet för deltagande och bedömning godkändes av planeringssektionen Detaljplaneutkastet är framlagt i augusti Detaljplanen Med detaljplanen möjliggörs byggande av ett daghem för 210 barn på den huvudsakligen icke-planlagda skogsbevuxna brinken. Området har nära anknytning till det mer omfattande detaljplaneområdet Gerbybrinken som kommer att planläggas senare och möjliggöra tillbyggnad och service som stöder och förstärker servicen i Gerby centrum Genomförandet av detaljplanen Byggandet av daghemmet som detaljplanen möjliggör inleds / 12

6 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1. Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Området är i huvudsak icke-detaljplanlagt, men gränsar till ett detaljplanlagt område. Början av Nyskogsvägen har planlagts, men fungerar numera närmast som infart till en fastighet. Det finns skog på den plats där daghemmet enligt planen kommer att förläggas. Till planområdet hör därtill tomten till en befintlig transformatorstation. Området gränsar i norr till Tallbacksvägen som är en matargata Naturmiljön Planläggningsområdet utgörs i huvudsak av blandskog Den byggda miljön På planområdet har det bara byggts en transformatorstation. Den södra sidan utgörs av obebyggd skog, men i övrig blir daghemmet en del av Gerbys småhusdominerade 6 / 12

7 område. I det nya daghemmets närmiljö finns i huvudsak radhus som har byggts under de senaste 30 åren Markägoförhållanden Vasa stad äger all mark på planeringsområdet Planeringssituation I Österbottens landskapsplan 2030 är området angivet som område för tätortsfunktioner, med vilket detaljplanläggningen bör främja en enhetligare samhällsstruktur. I Vasa generalplan 2030 är området område för bostadsvåningshus, där service och arbetsplatser som inte medför miljöstörningar får förläggas. Utdrag ur Vasas generalplan Planeringsområdet är utmärtk med rött. Planområdet är i huvudsak icke-detaljplanlagt. Början av Nyskogsvägen och transformatorområdet för samhällsteknisk försörjning längs med den berörs av detaljplan 644, som har godkänts Planer, beslut och utredningar som berör planområdet 7 / 12

8 4. OLIKA SKEDEN I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN 4.1. Behovet av detaljplanering Från början var syftet att planlägga området som en del av Gerbybrinkhelheten, men det finns stor efterfrågan på daghemsplatser i Gerbyområdet. Utöver daghemstomten är syftet att planlägga och ändra Nyskogsvägens sträckning en aning för att den ska passa ihop med den fortsatta planläggningen av Gerbybrinken. Områdets utmanande terrängförhållanden kräver noggrann planering för att daghemmet och dess gårdsfunktioner ska kunna förläggas naturligt i terrängen och på ett sätt som skonar naturen så mycket som möjligt Planeringsstart och beslut som gäller den Planeringen har inletts utifrån stadens behov. Stadsstyrelsens planeringssektion beslutade att utarbetandet av detaljplanen inleds Deltagande och samarbete Intressenter Intressenter i planarbetet är planeringsområdets grannar samt de myndigheter och aktörer vilkas sektor planen gäller. Dessa är åtminstone småbarnspedagogiken, hussektorn, kommuntekniken, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, Vasa vatten och Vasa Elnät Deltagande och växelverkansförfaranden De viktigaste intressenterna i planarbetet är stadens interna aktörer, i synnerhet hussektorn och småbarnspedagogiken, med vilka planeringen görs i samarbete. Detaljplaneutkastet och -förslaget läggs fram och nödvändiga utlåtanden begärs om dem. Övriga intressenter kan följa med hur planprocessen framskrider på stadens webbsidor och i kungörelser som publiceras i tidningar. Grannfastigheternas ägare och eller innehavare hörs per brev Myndighetssamarbete Planen gäller inga sådana riksomfattande eller landskapsmässiga ärenden som ett utlåtande av NTM-centralen eller landskapsförbundet skulle behövas för. Planen påverkar inte markanvändningen i någon annan kommun. Samarbetet med stadens interna myndigheter och affärsverk sköts genom utlåtanden och förhandlingar. 8 / 12

9 4.4. Mål för detaljplanen Mål enligt utgångsmaterialet Målet för detaljplanen är att bygga ett daghem i Gerbyområdet. Planområdet är inledningen för planläggningen av Gerbybrinken Syftet är att planen ska följa de stadsbildsmässiga målen för planläggningen av Gerbybrinken. Dessa mål är bland annat byggande som stöder sig på traditioner och byggande i enlighet med naturoch terrängförhållandena i så stor utsträckning som möjligt. Syftet är att på daghemmets tomt förlägga ett bygge på cirka kvadratmeter våningsyta och de gårdsområden som daghemmet förutsätter. Det är meningen att det på daghemmet ska finnas plats för cirka hundra barn. Målsättningen är att lösa daghemmets hämtnings- och servicetrafik utan att förorsaka mer än ringa olägenheter för den befintliga bosättningen. Preliminärt utkast över hela Gerbybrinkens område som ska detaljplanläggas, daghemmet ligger i norra ändan av området 4.5. Detaljplanelösningsalternativ och deras konsekvenser Beskrivning av och gallring bland de preliminära alternativen Planområdets ringa storlek, läge i stadsstrukturen och utmanande terräng begränsar eventuella lösningar. Det finns inga andra naturliga platser för byggnaden än tomtens västra sida, som ligger på områdets högsta del. Byggande någon annanstans på tomten skulle kräva mer utformning av terrängen och försvåra målet i planen på en så naturlig lösning som möjligt. I detaljplanens beredningsskede har olika alternativ till kvarters- och gatuområdessamt byggnadsytegränser utretts, men det finns så lite spelrum att de inte kan anses vara separata alternativ. Variationen mellan de olika alternativen är ringa, och deras konsekvenser skiljer sig inte avsevärt från varandra Utredning, bedömning och jämförelse av de valda alternativens konsekvenser Sammandrag över jämförelsen mellan alternativen Val av detaljplanelösning och motiveringarna till den Resultaten av konsekvensutredningarna och -bedömningen Åsikter och beaktandet av dem 9 / 12

10 Planeringsskedets behandlingar och beslut 10 / 12

11 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1. Planens struktur Dimensionering Service 5.2. Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 5.3. Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden 5.4. Planens konsekvenser Konsekvenserna för den byggda miljön Konsekvenserna för naturen och naturmiljön Övriga konsekvenser 5.5. Störande faktorer i miljön 5.6. Planbeteckningar och -bestämmelser 5.7. Namn 11 / 12

12 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1. Planer som styr och illustrerar genomförandet 6.2. Genomförande och tidtabell 6.3. Uppföljning av genomförandet 12 / 12