Kommun. Kronoby kommun. Dokument. Detaljplanebeskrivning. Datum KRONOBY KOMMUN DETALJPLAN FÖR NEDERVETIL SKOLOMRÅDE

Transkript

1 Kommun Kronoby kommun Dokument Detaljplanebeskrivning Datum KRONOBY KOMMUN DETALJPLAN FÖR NEDERVETIL SKOLOMRÅDE

2 DETALJPLAN FÖR NEDERVETIL SKOLOMRÅDE 2 DETALJPLAN FÖR NEDERVETIL SKOLOMRÅDE DETALJPLANEBESKRIVNING Författare Datum Granskare Christoffer Rönnlund Jonas Lindholm Granskad Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E VASA T F

3 1-2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Detaljplaneområdets läge Planens namn och syfte Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG Olika skeden i detaljplaneprocessen Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen 6 3. UTGÅNGSPUNKTERNA Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen Etapplandskapsplan Etapplandskapsplan Generalplan Gällande detaljplan Byggnadsordningen Tomtindelning och tomtregister Baskarta OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplanering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete MÅL FÖR DETALJPLANEN Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen DETALJPLANENS UTGÅNGSALTERNATIV ENLIGT MÅLSÄTTNINGARNA Detaljplanens målsättningar Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen Detaljplaneutkastet Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Detaljplaneförslaget,

4 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN OCH DESS KONSEKVENSER Planens struktur Dimensionering Detaljplanens förhållande till övriga planer Områdesreserveringar Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Genomförande och tidsplanering 18

5 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planeringen förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Kronoby kommun och Ramboll Finland Oy. Information om detta program och planläggningsprojektet fås av kommunens planläggare (kontaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: Kronoby kommun Säbråvägen 2 / PB KRONOBY Tel. (06) Fax (06) PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, VASA Tel Fax Kontaktperson: Planläggare: Dan Stenlund T E-post: dan.stenlund@kronoby.fi Kontaktperson: Planläggare: Lantmäteriingenjör YH Christoffer Rönnlund T E-post: christoffer.ronnlund@ramboll.fi Granskare: Lantm.ingenjör YH Jonas Lindholm, YKS-605 T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi 1.2 Detaljplaneområdets läge Planläggningsområdet finns på Ollisbacka i Nedervetil. Området ligger invid Murickvägen och Misterhultvägen. Området omfattar ca 4,7 ha och består till största delen av åkermark. Delar av området är sedan tidigare detaljplanerat men den största delen är oplanerad. Influensområdet utgörs av Nedervetil tätort och lågstadieskolans upptagningsområde. Avståndet till kommunens centrum är ca 19 km, avståndet till Karleby är ca 20 km medan avståndet till Jakobstad är ca 45 km. Planläggningsområdets läge i nedanstående bilder.

6 1-5 Bild 1. Områdets läge syns med rött på kartan. Lantmäteriverket. Bild 2. Planområdets läge. Lantmäteriverket.

7 Planens namn och syfte Planens namn är DETALJPLAN FÖR NEDERVETIL SKOLOMRÅDE. Syftet med projektet är att möjliggöra byggandet av en ny lågstadieskola på området. Läs mer i punkt 4.1 Behovet av detaljplanering. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Befintliga och aktuella utredningar för detaljplaneområdet beaktas. Utredningarna kompletteras efter behov. Bilagor: Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning Bilaga 2: Bemötandesammanställning, utkastskedet. Bilaga 3: Bemötandesammanställning, förslagsskedet. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen Kommunstyrelsen beslutar att planläggningen kan påbörjas PDB och detaljplaneutkastet till påseende. _._ _._.2018 Detaljplaneförslaget till påseende...201_ Kommunstyrelsen godkände detaljplanen...201_ Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen De centrala markområdesreserveringarna i detaljplanen är beteckningar för boende, undervisning och rekreationsverksamhet. Detaljplanens beteckningar och bestämmelser förevisas noggrannare på detaljplanekartan och under punkt Områdesreserveringar. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på kommunen och/eller på privata markägare/företagare.

8 UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet Allmän beskrivning av området Stora delar av området är obebyggt och finns på ett öppet åkerområde. Planläggningsområdet är ca 4,7 ha, varav den största delen från tidigare är oplanerad Naturmiljön Landskapets särdrag Det lokala landskapet kännetecknas av den öppna åkermarken. Åkermarken är plan medan näromgivningen kännetecknas av ett kuperat landskap. I norr rinner Perho å ut mot havet i väster. Bild 3. Närområdets topografi. Jordmån Planläggningsområdet domineras av gyttjig finkornig jordart. Informationskälla; GTK. Vattendrag och vattenhushållning Perho å finns i nära anslutning till planläggningsområdet. Ån är översvämningskänslig, men planområdet är inte ett sådant område som har drabbats eller kan tänkas drabbas av översvämningar. Inom området finns inga grundvattenområden. Kommunal vattenledning finns utbyggd på planområdet.

9 1-8 Naturskydd Inom planläggningsområdet eller dess närhet finns inga naturskyddsområden eller Natura områden. Eftersom största delarna av området består av åkermark finns här inga naturvärden Den byggda miljön Samhällsstruktur, boende och befolkningens struktur Hela Nedervetil centrum utgörs av ett tätortsområde. På planläggningsområdet finns ett radhus, i övrigt är området obebyggt. I anslutning till planläggningsområdet, på dess nord-/västsida och dess syd-/östsida finns en relativ tät bosättning. Bosättningen i Nedervetil är i stort sett utspritt längs med Murickvägen och dess sidovägar. Arbetsplatser, näringsverksamhet I Nedervetil finns ett varierande utbud av arbetsplatser och näringsgrenar. I byn finns sammanlagt ca 200 arbetsplatser. Bl.a. finns företag inom dagligvaruhandel, apotek, bilservice, jordbyggnad, bilförsäljning, taxiverksamhet samt ett företagshus. Verksamheterna är synnerligen utspridda över hela området. Rekreation och fritidsverksamhet I Nedervetil centrum finns goda förutsättningar för idrottsutövande, invid Perho å finns fotbollsplan, löpbanor och en ishockeyrink. I områdets södra del finns skidspår med tillhörande skidstuga. Utanför planområdet finns lågstadieskolan med tillhörande idrottsplan. Perho å bjuder på rekreationsmöjligheter i form av paddling och fiske medan de närbelägna skogarna inbjuder till vandring samt bär- och svampplockning. Trafik Planläggningsområdet tangerar både Misterhultvägen och Murickvägen. Således finns det goda möjligheter till förbindelse till området. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Planläggningsområdet ingår i den kulturmiljö som är värdefull på landskapsnivå. Fornminnen finns inte på området. Teknisk försörjning På detaljplaneområdet finns såväl vattenledning som kommunalt avlopp Markägoförhållanden Såväl kommunen som privatpersoner äger fastigheter inom området. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen

10 1-9 De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen fick laga kraft den Målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter: Fungerande samhällen och hållbara färdsätt Ett effektivt trafiksystem En sund och trygg livsmiljö En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar Landskapsplanen Österbottens landskapsplan uppgörs av Österbottens förbund, förbundet beskriver landskapsplanens betydelse med nedanstående text: Landskapsplanen har en central roll i utvecklingen och planeringen av ett landskap. Med landskapsplanen överför man utvecklingsprinciper och strategier, som uppgjorts på nationell och regional nivå, till reserveringar av markområden som styr områdesanvändningen i den önskade riktningen. När man gör planen ska man ha som mål att landskapets region- och samhällsstruktur kan utvecklas på ett bra och hållbart sätt. Landskapsplanen styr kommunernas planläggning och även myndigheternas planering av områdesanvändning. Innehållet i landskapsplanen förs till en noggrannare nivå i de generalplaner och detaljplaner som kommunerna uppgör. Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände landskapsplanen Planen fastställdes av miljöministeriet Bild 4. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. (fastställd: ). Landskapsplan 2040 är som bäst under uppgörande. Den nya landskapsplanen ersätter den gamla.

11 1-10 För detaljplaneområdet finns följande reserveringar som har betydelse för detaljplaneringen: Området ingår i Nedervetils centrala bosättningsområde (A), Nedervetil kyrknejd är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Bild 5a. Området som omfattas av den värdefulla kulturmiljön har uppdaterats år Det röda området anger den nationellt värdefulla kulturmiljön medan den blå linjen anger planläggnings-området Etapplandskapsplan 1 Etapplandskapsplan 1 - Lokalisering av kommersiell service godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet Etapplandskapsplan 1 berör inte detaljplaneområdet.

12 1-11 Bild 6. Utdrag ur etapplandskapsplan Etapplandskapsplan 2 Etapplandskapsplan 2 - Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet Etapplandskapsplan 2 berör inte detaljplaneområdet Generalplan Över området finns ingen uppgjord generalplan Gällande detaljplan Den gällande detaljplanen för Nedervetil godkändes En reviderad detaljplan över hela Nedervetil centrum godkändes i fullmäktige den men är under besvär. Besväret gäller dock ej detta planeområde Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av kommunfullmäktige i Kronoby den

13 1-12 Bild 7. Utdrag ur den gällande detaljplanen Tomtindelning och tomtregister Information angående fastighetsindelningen på området är baserad på tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket Baskarta Som bas i planeringen har kommunens tidsaktuella baskarta använts. Baskartan är uppgjord år 2012.

14 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Kommuner har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol och således bör det genom planläggningsprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Kronoby kommun. Intressenter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten. Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor. Vid behov uppdateras PDB under planläggningsprocessens gång. Som andra steg utarbetas ett detaljplaneutkast, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande planlösning erhållits sätts utkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget kan utföras parallellt. Som tredje steg utarbetas ett detaljplaneförslag, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs tekniska justeringar på förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella och observerade småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen godkänna förslaget. Anmärkningar kan göras mot godkännandet. Inkommer inga anmärkningar vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av detaljplanering Behovet av planläggningen har uppkommit då man ämnar bygga en ny lågstadieskola i Nedervetil. Den tilltänkta platsen har ansetts som mest lämplig, men rådande markanvändningsplanering ger inte möjlighet att bygga skolan förrän en detaljplan uppgjorts. I samband med planläggningen finns det även behov av att utföra ändringar i närbelägna kvartersområden. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Kommunstyrelsen beslöt den enligt 50 att detaljplanläggningen ska påbörjas. Initiativet till planläggningen har tagits av Kronoby kommun. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 28 ): Intressenter Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kronoby kommuns olika förvaltningar (Säbråvägen 2, FI KRONOBY) Närings-, trafik- och miljöcentralen (PB 262, Vasa) Österbottens förbund (PB 174, Vasa)

15 1-14 Österbottens museum (Museigatan 3-4, Vasa) Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk/nedervetil brandstation (Huvudkontoret: Gustaf Adolfsgatan 76, Karleby) Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av detaljplanen. Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planändringen kan ha konsekvenser för Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes den Deltagande och växelverkan PDB (Program för deltagande och bedömning) och planutkastet var framlagt under tiden i enlighet med MBL 62, 63 och MBF 30. Begäran om utlåtande över utkastet sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar. Över utkastet inkom 1 utlåtande och 1 åsikt. Detaljplaneförslaget var framlagt under tiden i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande över förslaget sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar i enlighet med MBF 27 och MBF 28. Över förslaget inkom utlåtande och _ anmärkning Myndighetssamarbete Berörda myndigheter bereds möjlighet att ge utlåtande i planeringens alla skeden. Samråd/möten ordnas vid behov under processens gång. 5. MÅL FÖR DETALJPLANEN Huvudmålsättningen för detaljplanen är att planlägga en tomt på vilken en lågstadieskola kan byggas. Till skolan bör även planläggas trafiksäkra förbindelser. Under planläggningens gång ser man även över andra mindre behov gällande justeringar i de närbelägna kvartersområdena. Detaljplanearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen Bakgrundsmaterial Som bakgrundsmaterial för planläggningen fungerar: landskapsplanen och befintlig detaljplan. Kommunens baskarta och den aktuella fastighetsindelningen utgör det basmaterial som detaljplanen bygger vidare på. För området finns ingen generalplan.

16 DETALJPLANENS UTGÅNGSALTERNATIV ENLIGT MÅLSÄTTNINGARNA 6.1 Detaljplanens målsättningar Huvudmålsättningen för detaljplanen är att planlägga en tomt på vilken en lågstadieskola kan byggas. Till skolan bör även planläggas trafiksäkra förbindelser. Under planläggningens gång ser man även över andra mindre behov gällande justeringar i de närbelägna kvartersområdena. Detaljplanearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen 6.2 Detaljplaneutkastet I detaljplaneutkastet har beaktats de målsättningar som ställts upp av Kronoby kommun. En större tomt för undervisningsverksamhet har anvisats i området södra del. Till nämnda tomt har anvisats en vägförbindelse till Murickvägen och en lättrafikled till Misterhultvägen. Kring kvarteret har även anvisats närrekreationsområden (VL). Bild 8. Detaljplaneutkastets utformning.

17 Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Markägaren till den västra delen av skoltomten är inte villig att sälja området till kommunen så de önskar att tomtområdet tas bort. Österbottens förbund har meddelat att de inte ger något utlåtande. Österbottens museum nämner att man vid planeringen och byggandet bör beakta att området hör till riksomfattande kulturmiljöer eller landskapsvården 6.3 Detaljplaneförslaget, I jämförelse med utkastet har man till förslaget tagit bort den västra delen av skoltomten och förstorat YO-kvarteret något söderut. Rekreationsområdet mot väster har även förlängts längs med hela YO-kvarteret. Beteckningen för tomt 1 i kvarter 32 har ändrats från AR till APP. Till övriga delar är detaljplaneförslaget identiskt med utkastet. Bild 9. Detaljplaneförslagets utformning Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem Kompletteras efter att responsen erhållits.

18 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN OCH DESS KONSEKVENSER 7.1 Planens struktur Detaljplanen bygger vidare/förtätar den befintliga strukturen i Nedervetil. Området kan ses som ett naturligt förtätningsområde av bebyggelsestrukturen Dimensionering Planläggningen ger upphov till en ny tomt för undervisningsbyggnader, tomtens byggnadsrätt uppgår till 3500 m². I övrigt sker ingen ändring i antalet tomter. Service Genom planen förbättras den kommunala servicen i byn, skolans nya placering är mer centralt i byn i jämförelse med var den befintliga finns. 7.2 Detaljplanens förhållande till övriga planer Beaktan av landskapsplanen: Eftersom området saknar en generalplan är det landskapsplanen som styr detaljplanläggningen. Detaljplanen är uppgjord i enlighet med landskapsplanen, hela Nedervetil centrum är i landskapsplanen anvisat som ett centralt bostadsområde i vilket en lågstadieskola behövs. 7.3 Områdesreserveringar AR APP YO VP VL ET KVARTERSOMRÅDE FÖR RADHUS OCH ANDRA KOPPLADE BOSTADSHUS KVARTERSOMRÅDE FÖR BOSTADSHUS OCH SERVICEBYGGNADER KVARTERSOMRÅDE FÖR UNDERVISNINGSBYGGNADER PARKOMRÅDE OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING Övriga beteckningar: se detaljplanekartan. 7.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapets särdrag Då detaljplanen förverkligas sker en förändring i det lokala landskapet. Eftersom området idag utförs av ett öppet åkerområde kan den lokala förändringen antas vara märkbar. Ett skolområde består dock av stora öppna ytor för utevistelse vilket gör att det öppna landskapet inte byggs igen. Utsikten från Murickvägen utöver de öppna åkrarna kommer dock att påverkas av detaljplanen. Konsekvenserna är lokala och bedöms i det stora hela vara små. Vattendrag och vattenhushållning

19 1-18 Planen påverkar inte det närbelägna vattendraget Perho å. Ytvatten från skolområdet kommer via befintliga diken att rinna ut i nämnda å. Kommunal vattenledning finns och kommer att nyttjas vid utbyggnad av området. Konsekvenserna bedöms vara små Konsekvenser för den byggda miljön Tätortsbild, service, samhällsstruktur och boende Samhällsstrukturen förtätas i och med denna detaljplan. Området har tidigare varit ett öppet område mellan bebyggelsen. För de boende i Nedervetil kan man anta att placeringen av skolområdet har en positiv verkan eftersom skolan nu får en mera central plats i byn i närheten av annan service. Arbetsplatser, näringsverksamhet Detaljplanen antas inte i sig medföra några konsekvenser för näringsverksamheten i området. Byggandet av skolan kan dock gynna de lokala entreprenörerna inom byggnadsbranschen. Arbetsplatserna inom kommunens undervisningsverksamhet påverkas inte av planen. Rekreation och fritidsverksamhet Detaljplanen antas inte ha någon stor påverkan på rekreations- eller fritidsverksamheten. På kvällstid anordnas säkert olika möten och kurser vid skolan Trafik En av de större konsekvenserna planen antas medföra är en ändring av det interna trafikflödet i Nedervetil tätort. All biltrafik och skolskjutsar kommer att styras till den nya korsningen från skolområdet ut på Murickvägen. Trafiken till och från området är oftast begränsat till skolans öppnings- och stängningstidpunkt. För att göra trafiken så säker som möjligt för skolbarnen har man anvisat två områden för gångoch cykeltrafik, den ena ut till Murickvägen och den andra till Misterhultvägen. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Detaljplanen har ingen påverkan på den byggda kultur miljön eller fornminnen. Teknisk försörjning Befintlig teknisk försörjning kan nyttjas, någon utbyggnad av denna krävs inte. Konsekvenserna är små men positiva Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser Byggandet av en ny skola är i byggnadsskedet förknippade med stora utgifter. På längre sikt då man även beaktar driftskostnader och den nya byggnadens livslängd kan man räkna med mindre utgifter. Konsekvenserna för samhällsekonomin bedöms i det stora hela som positiva. 8. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 8.1 Genomförande och tidsplanering Avsikten är att detaljplanen skall godkännas i kommunfullmäktige under sommaren Efter att detaljplanen blivit fastställd ankommer förverkligandet av området på kommunen.