Landstingets ekonomiska förutsättningar
Nettokostnad hälso- o sjukvård
Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013
Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård
Nettokostnad 2014 NLL per område
Kostnad per patient (KPP)
BILD 7 Hur vet vi att vi har en kostnadseffektiv produktion? NLL har infört KPP och DRG KPP= kostnad per patient KPP- en metod för beräkning av sjukvårdens kostnad för varje enskild vårdkontakt DRG =diagnosrelaterade grupper
BILD 8 Varför KPP/DRG data Bättre verksamhetsuppföljning- vad som produceras och till vilken kostnad Resursförbrukning för enskilda patienter, olika patientgrupper, diagnosgrupper Ger information om var i vårdkedjan kostnader uppstår (lab, röntgen, op, IVA, avdelning osv) Belysa skillnader i behandlingskostnader
Kostnad per patient och sjukhus (slutenvård) 140% Kostnad per DRG-poäng för slutenvård jämfört med nationella KPPdatabasen (exkl ytterfall och psykiatri); per sjukhus NLL år 2013 NLL år 2012 KPPdatabasen läns- och länsdelssjukhus 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Gällivare Kalix Kiruna Sunderby Piteå NLL
Andel ytterfall somatisk vård Andel vårdtillfällen som är ytterfall (exkl psykiatri) 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Andel yfferfall 2013 Andel ytterfall 2012 2,0% 0,0%
Länssjukvården 13 största processer
Stroke Stroke Stroke Stroke Stroke Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt Lunginflammation Lunginflammation Lunginflammation Lunginflammation Lunginflammation Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Närsjukvårdens fyra största processer Kostnad/vårdkontakt för Närsjukvårdens fyra största vårdprocesser jmf med nationella KPP-databasen 2013 150% 100% 50% NLL KPP-databas 0% SY KA GE PE KX SY KA GE PE KX SY KA GE PE KX SY KA GE PE KX
Bröstcancerprocessen
Läkemedel
Alla läkemedelskostnader humanläkemedel - Kronor/innevånare/år Läkemedelskostnaderna
Läkemedel 2014 Kostnaden för läkemedel har minskat med 0,7 procent jämfört med 2011, men ökade med 6 procent 2014. Verksamhetens nettokostnad 2014 har ökat med 7,5 procent jämfört med 2011 (9,2 procent exkl skatteväxling)
Köpt vård
Köpt vård Vårdtillfällen NUS
Köpt vård NLL Förändring Mkr 2011 2012 2013 2014 2013-2014 2011-2014 NUS 350 314 338 358 6% 2% Karolinska 37 24 31 31-2% -16% Akademiska 28 23 26 16-40% -44% Sahlgrenska 16 19 17 26 51% 60% Övriga 63 58 59 71 21% 13% NUS extra 10 14 12-14% 100% Summa 494 448 485 513 6% 4% Antal vtf NUS 2 720 2 408 2 392 2 338-2% -14% Köpt vård år 2014 är 6,5 procent av totala kostnaden i landstinget Kostnaden för köpt vård 2014 har ökat med 4 procent jämfört med 2011, trots hemtagningar Verksamhetens nettokostnad 2014 har ökat med 8 procent jämfört med 2011
Nytt avtal för vård vid NUS 2015 Ersättning enligt DRG båda i öppen och sluten vård Abonnemang kan förekomma Ersättningsmodell Fast och rörlig del 50/50 i starten Fasta delen baseras på 50% av NUS intäkter för DRG-prissatt vård Fördelning mellan landstingen baseras på köp 2013 Rörlig del Baseras på konsumerad DRG-vikt*NUS DRG-pris*50% Vårdtids- och kostnadsytterfall debiteras enligt faktisk KPP kostnad Uppräkning 2016 och 2017 enligt LPIK exkl läkemedel
Jämförelser NUS kostnadsnivå jämförs med övriga universitetssjukhus årligen VLL redovisar årligen NUS kostnader (KPP) med faktiska ersättningen Om jämförelserna visar NUS KPP kostnad är lägre än faktureringen ska återbetalning ske och tvärtom. Villkoras på krav på kostnadsnivå.
Service
Service Materialförsörjning Effektivitetsmått 13 plats av 38 i benchmarkstudie, kostnadseffektivitet på 37 plats år 2012, ny studie pågår samt åtgärder Fastigheter Externt inhyrda lokaler minskar liksom vakanta lokaler Elförbrukning minskar samt lägre än snittet i riket kwh/m2 BRA Patientkost Sunderbyn Stora volymer sänkta kostnader per portion Städ Sänkta kostnader kr/m2 till snittet i riket ISS Sunderby sjukhus ligger ännu lägre Administration Kostnad per kund- och leverantörsfaktura minskar och lägre än snitt i benchmark Kostnad per lönespecifikation och reseräkning minskar och lägre än snitt i benchmark
IT-kostnader i riket 2013
Trender Kostnader minskar för: - hårdvara, kommunikation, nätverk, teknikkomponenter Kostnader ökar för: - Distansöverbryggande tekniska lösningar - Medborgartjänster och service - Nationella gemensamma vård-it tjänster - Förvaltningskostnader, Supportavtal och licenser - Lagringskostnader För närvarande Dollarkursen innebär en ökning av PC-kostnaderna på 12,2 %
Resultat och intäkter
Årets resultat landstingen 2000-2013 kr/inv
Ekonomiska resultat i landstingen 2013 och 2014, mkr 2000 1500 1000 500 0-500 2013 exkl AFA, disk rta 2014
Nettokostnadsutveckling 2007-2013 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% ökning NLL ökning riket 1,0% 0,0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-1,0%
Nettokostnadsutveckling i landstingen 2013-2014, procent 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Nettokostnadsutv Nettokostnadsutv per invånare
Skatteintäkter landsting, kr/inv
Prognos 2015-2019, mkr Utfall Enligt Finansplan 2015-2017 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 1138 1050 1067 1076 Verksamhetens kostnader -7874-7840 -8064-8324 Avskrivningar -237-250 -263-268 Verksamhetens nettokostnad -6973-7040 -7260-7516 Skatteintäkter 5000 5261 5493 5700 Generella statsbidrag och utjämning 1790 1671 1608 1612 Resultat före finansiella poster -183-108 -159-204 Finansiella intäkter 180 60 59 55 Finansiella kostnader -34-42 -63-89 Årets resultat * -37-90 -163-238 Underskott på divisionerna och övr verksamheter (-280) -132 0 0 Resultat inklusive divisionernas underskott -37-222 -163-238 Behov av åtgärder för att nå fullmäktiges mål 222 303 378 Resultatmål 0 140 140 2014 2015 2016 2017 Nettokostnadsutveckling inkl div uskott 5,7% 2,9% 1,2% 3,5% Skatt 3,2% 5,2% 4,4% 3,8% Generella statsbidrag o utjämning -4,1% -6,6% -3,8% 0,2% Skatt och statsbidrag förändring 1,2% 2,1% 2,4% 3,0%
Slutsatser Kostnaderna ökar i nivå med riket Hyfsat kostnadseffektiva Definiera ambition prioritering Befolkningen minskat sedan 1997 men svängde 2012 Stor andel utjämning beroende av statliga beslut