11-12 ovember 2015 förebygg.u Om att vara ahörig till EN missbrukare S sida 5 När mamma eller pappa sitter i fägelse S sida 4 Ett kvitto på att vi är på rätt väg Foto Sofia Sabel Nia Gual Årets förebyggare 2015 Sida 10 12 SIDOR MED HÖJDPUNKTERNA FRÅN FÖREBYGG.NU I GÖTEBORG
kröika Vi har e god grud att stå på me behöver ta ett ytt steg Vi är u i slutfase av de strategi för alkohol-, arkotika-, dopigs- och tobakspolitike som varit vägledade seda 2011 och vi står u i begrepp att peka ut väge framåt för kommade fem år. Ia vi tittar framåt behöver vi ta avstamp i de resultat och lärdomar som de här strategiperiode har gett oss. E av regeriges viktigaste målsättigar är att sluta de påverkbara hälsoklyftora iom e geeratio. Det är e ambitiös me viktig målsättig för att skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Det är viktigt att dessa perspektiv geomsyrar allt arbete ite mist ANDT-arbetet. Så hur ser utvecklige ut i förhållade till de mål som regerige satte upp för fem år seda? Utvecklige i stora peseldrag visar att skilladera mella kvior och mä liksom mella ygre och äldre successivt miskar. Mäes riskfyllda ANDT-bruk ärmar sig kvioras lägre ivåer liksom ygre ärmar sig äldres geerellt lägre ivåer. Förädrigar som ritar om karta ågot för det ANDT-förebyggade arbetet. Att skydda bar och uga frå eget och adras skadliga bruk är e övergripade prioriterig och utgör grude för det hälsofrämjade och förebyggade arbetet. Både alkoholkosumtio och oterat Ladda hem rapporte Lokal samverka mella kommu, skola, polis och butiker där ma begräsar tillgäglighete av alkohol ka miska kosumtio av alkohol blad uga me effektera är små. Och iom flera område fis det stora kuskapsluckor är det gäller missbruksprevetio. Det visar SBU (States beredig för medicisk och social utvärderig) i si ya rapport Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos bar och uga. Rapporte publicerades i aslutig till Förebygg.u och fis att ladda ed via SBU:s hemsida www.sbu.se. Elisabet Aldeberg kasliråd på socialdepartemetet Vi står u i begrepp att peka ut väge framåt rökig blad uga visar e positiv utvecklig och caabisbruket är fortfarade lågt jämfört med måga adra läder. Det systematiska och alltmer kuskapsbaserade förebyggade arbetet blad bar och uga som bedrivits uder strategiperiode och äve dessföria har gett resultat. Äve om utvecklige på måga sätt är positiv visar statistike att vi har e fortsatt hög dödlighet och sjuklighet i arkotikarelaterade diagoser och här ser vi ite att utvecklige går åt rätt håll. För att å grupper i e socialt utsatt situatio behöver det ANDT-förebyggade arbetet utgöra e del i ett större socialpolitiskt sammahag. Hur har strategi fugerat som ett stöd för arbetet på alla ivåer? Det samstämmiga budskapet är att strategi har fugerat bra. De bidrar till ett gemesamt och samlat arbete. De utgör e läk mella atioella ambitioer och lokala förutsättigar och behov. Vi har e god grud att stå på, me vi behöver u ta ett ytt steg för att öka aktivitete och egagemaget på alla ivåer. Vi ska vära det som fugerat bra och samtidigt blicka framåt. Det är regeriges starka ambitio i det fortsatta ANDT-arbetet. Foto Colourbox.com Missa ite! Du vet väl att du också ka ta del av mägder av material frå Förebygg.u på webbe? Allt du behöver göra är att gå i på Forebygg.u och leta dig vidare till Dokumetatio. Där ka du botaisera blad massor av ytterligare material, som uderlag, powerpoit-presetatioer och filmer frå årets koferes. Redaktör Peter Ekvall peter@pekmedia.se Tel: 0707-87 77 65 reportrar Peter Ekvall Aa Riker FORM Ola Carlso Form AB redigerig Attila Hei ATHE Media Tryck Majoras Grafiska AB 2015 2 Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015
Det är ige hemlighet att studetlivet för måga är förkippat med e tid av mycket festade och stora mägder alkohol. Starka traditioer gör dessa möster svåra att bryta. Me det är lågt ifrå omöjligt. Foto Colourbox.com Möjligt att bryta starka traditioer I mars i år ileddes ett samarbete mella IQ och Sveriges föreade studetkårer (SFS) för att skapa e smartare och mer ikluderade alkoholkultur i studetlivet. De ursprugliga io medverkade kårera har u blivit 23 och atalet fortsätter att växa. Fler och fler studetkårer vill också börja jobba med de här frågora och tar spotat iitiativ, och vi ser att ma börjar ispirera varadra. Och det är viktigt, för om ma vill förädra e alkoholkultur måste studetera själva äga processe, säger Magus Jägerskog, avgåede vd för IQ. Bakgrude är IQ:s rapport Studetliv och alkoholkultur som kom 2014 och bygger på e kartläggig av 7 000 studeter iom fyra studetkårer. Dea visade blad aat att åtta av tio studeter aser att alkohol i måttliga mägder fyller e positiv fuktio iom studetlivet. Me udersökige visade också att alkohole har e exkluderade effekt getemot de studeter som av olika aledigar väljer att ite dricka. Isparke, mottagigar, sittigar, Koferese Semiarium: Studetliv och Alkoholkultur studetpube och fester i sambad med termisavslutigar är exempel på kokreta tillfälle där ma ka rikta isatser och gaska sabbt få e tydlig effekt. Ett begrepp som kultur blir lätt abstrakt. Me om ma förädrar hur ma i vissa sammahag umgås med alkohol så kommer de kokreta aktivitete i sig att vara kulturförädrade. Ett tydligt exempel på det här är rökfria krogar där kokreta isatser blir kulturförädrade över tid, säger Magus Jägerskog. På Chalmers studetkår har ma reda tidigare samarbetat med IQ. Startskottet blev e serie artiklar i Göteborgs- Poste uder våre 2013 som tog upp dryckeskulture blad studetera. Vi visste reda ia att det fas ett problem me det har tidigare varit svårt att få det att mya ut i e åtgärd, och i de fall ågot gjorts har det framför allt varit reaktivt, säger Ato Olbers vid Chalmers studetkår. Chalmers studetkår arbetar aktivt på måga olika pla för att förädra alkoholkulture blad studetera, dels själva och dels i samarbete med aktörer som IQ. Det hadlar väldigt mycket om att ha ett studetliv där alkohole ka fias med me ite står i fokus, där ma fokuserar på måttlighet istället för på ykterhet. Att få bort alkohole helt skulle vara väldigt svårt, och det är det kaske ite heller ågo som vill. Ato Olbers har reda huit märka av ett flertal positiva effekter av arbetet, ite mist i form av ett ökat egagemag frå studethåll. Det är e låg process me vi ser de isatser vi har gjort så här lågt som gistor som slagit igåg ågot som vi ite es hade kuat föreställa oss frå börja. Det är e låg process me vi ser de isatser vi har gjort så här lågt som gistor som slagit igåg ågot som vi ite es hade kuat föreställa oss frå börja. Ato Olbers, Chalmers studetkår Och det ser väldigt ljust ut iför framtide, säger ha. Fem framgågstips frå IQ och Chalmers studetkår Studetera måste själva äga fråga Fokus ska ligga på måttlighet, ite på ykterhet Utgå frå fakta (ekäter, kartläggigar) Ta fram styrdokumet Vidta kokreta åtgärder och aktiviteter Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015 3
Ugefär 30 000 sveska bar och ugdomar har e förälder eller ett sysko som sitter frihetsberövad. För att göra deras vardag så bra som möjligt behövs iformatio och möjlighet att få prata med e utomståede. Om att ha e förälder i fägelse Det är oerhört viktigt att bar och uga får åldersadekvat iformatio om vad som har hät och hur mamma eller pappa eller storebror har det. Bar som ite får iformatio tar själva på sig skulde och äve mycket små bar förstår mycket mer ä vad vi vuxa tror, säger Lie Fuchs på Solrose Göteborgs Räddigsmissio, e verksamhet som ger stöd åt bar och uga med e familjemedlem i fägelse. För att visa hur det ka bli, berättar ho om e fyraårig som varje vecka åkte och hälsade på pappa i fägelset tillsammas med si mamma. Me föräldrara hade sagt att de var på pappas ya jobb. Det verkade gå bra. Me så e dag hör mamma e av soes kompisar fråga var är di pappa egetlige?. Soe böjer sig fram och svarar Ha sitter i fägelse, me säg igetig till mamma för ho tror att ha jobbar. De här lille pojke hade så klart massor av frågor, me ha sade iget för ha skyddade si mamma. Iformatio ger i stället bare verktyg att hatera situatioe på bästa möjliga sätt. De som vet hur es familjemedlem har det som frihetsberövad oroar sig ite Koferese Semiarium: Måste ma älska e mamma som har lagat kark? Och får ma älska e pappa som mördat? Det här fis överallt i samhället, på alla ivåer. lika mycket och har därför lättare att täka på framtide och sitt eget liv. Bar behöver veta att förälder har det bra och vad det är som häder. Det är så mycket skam förkippat med det här, så det är viktigt att visa bar och ugdomar att de ka välja sitt eget liv. Seda lite drygt tio år har krimialvårde ett uttalat barperspektiv, där det är viktigt att all kotakt sker utifrå barets behov. För ågo ka det iebära ett samtal i vecka, för adra att ma riger varje kväll och säger god att. Samtidigt behöver måga bar bli skyddade frå sia föräldrar, så det är e väldigt komplex fråga. Det är därför det är så viktigt att varje gåg göra e bedömig utifrå det eskilda barets bästa. Lie Fuchs uderstryker också hur viktigt det är att prata om de här frågora offetligt. Det här fis överallt i samhället, på alla ivåer. Därför är det så viktigt att prata om det i skola, Lie Fuchs så att bare och ugdomara förstår att de ite är esamma. Uder semiariet visades de aimerade kortfilme Räka dagar räka år (2014), där tre bar själva berättar om hur det käs att mamma eller pappa sitter i fägelse. 4 Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015
Foto Colourbox.com Det står e elefat i vardagsrummet, me ige pratar om de. Så ka det käas att leva i ett hem där ågo dricker för mycket. Me hur ska ma egetlige göra för att få ut elefate? Uder e paeldebatt på osdagseftermiddage deltog åhörara med sia ega åsikter digitalt. Hur får ma elefate att läma rummet? Drygt 200 persoer röstade via telefo eller surfplatta och svare diskuterades seda av paele. Första fråga var: Om det dyker upp missbruk i familje, vet i vart i ska väda er? Där svarade 77 procet ja. Jag tror dock att vi här ite är helt represetativa. För måga ka det ta ett tag ia ma hittar rätt hjälp. Så eftersom vi vet hur valigt det är, är det viktigt att prata om det och visa var ma ka söka hjälp, säger Bo Blåvarg, verksamhetschef Ersta Vädpukte. Nästa fråga var: Medberoede är ett ytt påfud det har gått mode i det och det försvier sart? Där höll 71 procet ite alls med meda 21 procet höll med till viss del. Efter att ha klarlagt att det var begreppet medberoede som avsågs, diskuterade paele blad aat att uttrycket ka vara problematiskt eftersom ordet beroede atyder att de Koferese Semiarium: Att ha e elefat i rummet Me de beroede har ofta svårt att fatta hur adra upplever det här. Bo Blåvarg medberoede har del i asvaret för att de ahörige missbrukar. Det är viktigt att ite komma i i det här skuldbeläggadet och eftersom jag arbetar med bar till vuxa som missbrukar aväder jag ite begreppet, säger Maria Kero, chef för studethälsa Luleå tekiska uiversitet. 76 procet höll seda med till viss del om att Jag ka påverka mia ahöriga att sluta dricka. Det ka hjälpa att ställa krav och de flesta ahöriga, både bar och vuxa, jobbar städigt med det här, tills ma bara ite orkar lägre. Me de beroede har ofta svårt att fatta hur adra upplever det här, e beroedesjukdom har e ege dyamik. Så ofta hjälper det ite, säger Bo Blåvarg. I paele deltog äve Juis förbudsordförade Moa Örjes och moderator Mia Sudeli, samordare på Cetralförbudet för alkohol-och arkotikaupplysig, CAN. Frå väster till höger: Maria Kero, Bo Blåvarg, Moa Örjes och Mia Sudeli. Foto Slim Lidé Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015 5
FÖREBYGG.NU 2015 Vad tar du med dig Sofie E Ahlholm Samordare och utvecklare, Norrtälje Jättemåga bra semiarier. Det som var allra bäst för mig som jobbar mycket med tobaksprevetio var förstås semiariet om e-cigaretter. Äve om jag tycker att jag har gaska bra koll på området så fick jag väldigt mycket ya kuskaper om hur det ser ut just u. Se är det förstås alltid trevligt att träffa kollegor och prata takar och idéer med dem. Fredrik Roström Folkhälsostrateg, Tomelilla E gaska seg börja med e historisk tillbakablick som ite kädes ett dugg relevat för mig. Me seda var jag på ågra föreläsigar som stack ut och var väldigt bra, framför allt föreläsige om miskade hälsoklyftor och orsaker, och orsakeras orsaker. Det är ågot som vi håller på med och behöver jobba mer med i Tomelilla, så det upplevde jag som eormt ispirerade på måga sätt. Emma Eriksso Olsso Fältsekreterare/ drogsamordare, Svedala Jag tar framför allt med mig ågo form av respekt för kuskapsläget krig förebyggade arbete. Det fis e bra tygd i det och området tas på allvar på både atioell och iteratioell ivå. Det är sköt att få det bekräftat och det betyder mycket för mig i mitt arbete. Jag tyckte särskilt om de iledade förmiddage med socialdepartemetet och ite mist de historiska tillbakablickara som ramade i det hela på ett väldigt bra sätt. Björ Claesso ANDT-hadläggare/ restauragispektör, Lidköpig E väl geomförd koferes. Meige med e koferes är ju att ma ska få med sig lite matyttigt hem till vardage och det fick jag verklige. Jag har hållit på med de här frågora i hela mitt liv och tycker det är kul att se e utvecklig och att folk tycker att det är itressat. Det är särskilt roligt att se uga mäiskor komma i, och att få möjlighet att dela med sig av si ege erfarehet och dessutom ta till sig lite ya saker. Amarie Wesley Utredare, Folkhälsomydighete, Stockholm Att det var späade att få träffa och ätverka med alla mäiskor som är verksamma iom området. Föredrage om ya droger och krypterade ätverk var väldigt späade, och skrämmade, och väcker måga takar krig hur ma ska kua förebygga så att bar och ugdomar håller sig därifrå. Dessutom tar jag med mig fråga om geus och ormer för att se hur vi ka arbeta mer aktivt med det utifrå vårt perspektiv. Simo Schöbeck UNF, Båstad Ma får mycket eergi i sitt eget egagemag, och mycket idéer och motivatio, av att se så måga persoer egagera sig i de här fråga. Det ger massor av ispiratio att se och höra hur olika persoer jobbar med det förebyggade arbetet, och vilka verktyg och metoder de aväder sig av. Och så är det förstås också ett mycket bra och trevligt sätt att skapa ya kotakter. 6 Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015
frå koferese? Foto Sofia Sabel Maria Emilsso IOGT-NTO:s juiorförbud, Göteborg De väldigt positiva stämig det blir är så här måga mäiskor med e och samma grudiställig till vad vi vill åstadkomma samlas på ett och samma ställe. Att jobba med förebyggade arbete ka ju käas himla hopplöst iblad och då fukar det här som e så otrolig eergigivare. Passet om ANDT, geus och ormer var ett av de bästa pass jag varit på. Det lyfte mycket krig hur samhällsormer, blad aat kopplat till kö, påverkar vår markadsförig av alkohol, tobak och adra droger och på vilket sätt vi ka vara medveta om och dra ytta av det för att få fram det vi vill i vårt förebyggade arbete. Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015 7
NOTERAT Alvas lilla ägel E lite ägel blev årets gåva till föreläsara. Alvas ägel är framtage av Alva, som diagostiserades med cacer år 2010. Efter hees död år 2012 har familje fortsatt att tillverka äglara och med hjälp av dem samla i pegar till Barcacerfode, som geom forskig fortsätter kampe mot cacer. Alva valde själv hur äglara skulle se ut och vilka färger de skulle fias i. I KONFERENSVIMLET Koferese bjöd på måga möjligheter att kyta ya kotakter och bolla takar och idéer iom det förebyggade området. Strulade ätverk Att sätta si tillit till ett fugerade ätverk ka iblad vara problematiskt. Uder osdage arbetades det febrilt med att få ordig på tekike iför eftermiddages iteraktiva semiarium med omröstig via telefoer och surfplattor. Efter att ha tillfälligtvis tagit bort e bradvägg lyckades e del deltagare koppla upp sig via wifi precis i tid övriga surfade i stället via si valiga uppkopplig. Över 200 persoer deltog i omröstige, så det får ma ädå räka det som e framgåg för tekike. Helykter humorist. Frå Drakes sce levererade Kari Adelsköld humor med e allvarlig uderto är ho pratade om si relatio till alkohol. Stämige var på topp uder galakvälle som ileddes med migel i foajé. Populär. Liéa Mazaares lockade fram kreativitete med si workshop Sätt bra idéer på karta. Äu fler utställare Miglade deltagare upptäckte sart att årets Förebygg växt med e extra korridor. Vid de stora migelyta ovaför trappa frå etré hölls de stora dörrara i till korridore lägst i i höret för första gåge öppa och gav plats åt äu fler utställare, samt gav tillgåg till flera arbetsrum och ite mist ågra extra toaletter. I vår är det 60 år seda de första filme premiärvisades på arika Drake. Platsera i biosaloge fylldes sabbt upp uder Förebygg.u. Festligt värre. Osdagskvälles galamiddag bjöd på såväl prisutdelig som musikuderhållig. 8 Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015
Vimmelfoto Sofia Sabel, Per-Olof Svesso och Slim Lidé Vill se mer fokus på folkhälsoperspektiv De globala arkotikaprobleme fortsätter att öka, på måga håll dramatiskt. För att miska dessa krävs ett mycket starkare folkhälsoperspektiv. Och det är de stora käckfråga iom området just u, eligt Maria Reström som seda två år tillbaka arbetar med arkotikafråga för Världshälsoorgaisatioe (WHO). Bollkotroll. CAN:s tävlig lockade som valigt e mägd deltagare och kokurrese var stehård. Som viare stod till slut Elvi Jakus frå Bromölla (osdag) och Toy Bohma frå Västerbotte (torsdag). På begära av e majoritet av medlemslädera kommer FN:s geeralförsamlig uder 2016 att ta upp fråga om arkotikakovetioera, som ibegriper såväl arkotika som kotrollerade läkemedel. Och trycket på ett starkare folkhälsoperspektiv är stort. Ige ifrågasätter kovetioera i sig me måga aser att de strategi och de pla som atagits ite räcker om ma vill uppfylla måle, säger Maria Reström. Briste på faktauderlag är stort i de delar av världe där ma sakar e utbyggd hälsooch sjukvård. Me eligt WHO:s beräkigar förekommer årlige cirka 429 000 arkotikarelaterade dödsfall världe över. Störst är probleme i lädera i Latiamerika där atalet dödsfall till följd av missbruksberoede ligger skyhögt över övriga världe. Ett aat problemområde som kommer att tas upp rör tillgåge till medicier. Huvudsyftet med FN:s arkotikakovetioer är att tillgodose alla mäiskors rätt till läkemedel i mediciskt syfte, uta att dessa ska komma ut på de illegala markade. 80 procet av världes befolkig har lite eller ige tillgåg till det vi tycker är självklart, som till exempel smärtstillade medicier eller vård i livets slutskede. Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015 9
Det blev Nia Gual vid polise som kammade hem titel som Årets förebyggare vid Förebygg.u 2015. Nia Gual är Årets förebyggare Nia Gual har i flera år arbetat med ANDT-frågor iom Polismydighete. I våras lämade ho si tjäst som samordare av Samverka mot alkohol och droger i trafike (Smadit) för e stabstjäst iom Polise Regio Stockholm där ho u fortsätter arbeta med ANDT-frågor iom alla område på regioivå. Grattis till priset. Vad betyder det för dig? Det är ett kvitto på att det sätt som jag och mia kollegor har börjat jobba på uppskattas och är rätt väg att gå. Jag tror att e framgågsfaktor är just att vi har fått ta med oss verklighete i i admiistrativa forum. Jury skriver i si omierigstext att Nia Gual med egagemag, evishet och uthållighet har lyft ANDT-frågora iom Polismydighete på såväl operativ som strategisk ivå. Nia har e förmåga att se hur polises arbete ka ha betydelse för upptäckt av, och stöd till, bar i familjer med missbruk och deras föräldrar. Ho bidrar till att Polismydighete gör verklighet av ordet barperspektiv i sitt kokreta arbete. Ho är dessutom ALLA VINNARNA Årets förebyggade kommu Skellefteå Årets förebyggade isats ANDT på schemat Årets ideella orgaisatio KSAN Det är ett kvitto på att det sätt som jag och mia kollegor har börjat jobba på uppskattas och är rätt väg att gå. KSAN. e uppskattad samarbetspart för adra mydigheter och aktörer som arbetar med såväl förebyggade som behadlade ANDT-frågor och har e förmåga att tolka olika mydigheters roller och öka förståelse dessa emella. Nia Gual är övertygad om att samverka mella polis och adra aktörer är e yckel till framgåg är det gäller att fåga upp mäiskor i ett måga gåger dolt Nia Gual missbruk. Som poliser möter vi idivider som vårde, socialtjäste och adra aldrig ser, för de här persoera kommer ite frivilligt till dem. Det fis saker som de här aktörera ka göra som ite vi ka göra, me vi är där och ser dem. Och det vi försöker göra är att sammaföra dem med varadra på ett tidigare stadium. Ofta har dessa persoer också bar. Bar som ige ser och vars röster ige hör. Att ge dessa bar e röst är de främsta drivkrafte för Nia Gual och hees kollegor. Omkrig 400 000 bar i Sverige växer upp i missbruk just u. Det är e hisklig siffra som gör att ma får lite ot i själe. När vi har varit ute och föreläst Årets förebyggare Nia Gual, Stockholm (utsedd geom SMS-röstig). Diplom till Aders Eriksso, Valletua och Petra Isaksso, Norrköpig. Nia Gual. Foto Per-Olof Svesso Pristagara frå Skellefteå. Foto Per-Olof Svesso har vi också märkt att det fis e väldigt hög igekäig i det här. Vareda gåg ka ma se hur det är ågra persoer som sjuker er i stolara är vi börjar prata om det här och vi iser att här sitter ju persoer som också var sådaa bar. Nia Gual har e käsla av att måga chefer och höga beslutsfattare sakar ega erfareheter av hur det ka se ut i e kvart eller hemma hos e riktigt sjuk mäiska, och att detta påverkar deras beslut. När vi ka berätta om hur det faktiskt är eller hur de här bare har det så griper det tag och blir äkta. De käsla tror jag att vi ka förmedla, och då blir det värt att ivestera och värt att skapa strukturer. Det tror jag är vår styrka, säger Nia Gual. Detta är femte året som CAN:s pris för förebyggade arbete delas ut. Nomierigsperiode har pågått 17 augusti 30 september 2015. E jury beståede av represetater frå CAN, IQ, Lässtyrelse i Västra Götalad, SLAN och Norrtälje kommu har utsett kadidater och viare blad de omierade. 10 Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015
Bättre kuskaper, tydligare struktur och ett bättre utyttjade av befitliga resurser. Det är ågra av puktera i projektet ILFA som ska förbättra kommueras ANDT-arbete. Det har u gått ett år seda det fyraåriga samarbetsprojektet ILFA (Idikatorbaserat lokalt förebyggade arbete) ileddes mella CAN och io kommuer i Kalmar lä. Och så här lågt är erfarehetera positiva. Framförallt får vi u tillgåg till mycket bättre och mer kompletta siffror, äve för de vuxa befolkige. Där har jag kät att det fuits e brist måga gåger är ma jobbar som samordare, säger Kjell Lidberg, drogsamordare i Kalmar kommu. I ILFA-modelle igår behovsiveterig och kartläggig av de lokala förutsättigara för att kua bedriva och sätta i effektiva prevetiosisatser. E viktig del är också att föra i de atioellt framtaga idikatorera på lokal och regioal ivå. Det viktiga är ju att hela tide kua utgå ifrå vad problemet är och se vad ma ka göra åt det. Att vi u får de experthjälpe är jättebra. Att CAN regelbudet träffar Mia Sudeli. Målet u är bättre utyttjade av styrgruppera i kommuera fugerar ju också som e påtryckig på chefera ute i de olika kommuera att ta fråga på allvar, säger ha. Uder projekttide är det CAN som samlar Koferese Semiarium: ILFA Det viktiga är ju att hela tide kua utgå ifrå vad problemet är och se vad ma ka göra åt det. Kjell Lidberg Foto Slim Lidé befitliga resurser i och aalyserar det statistiska uderlaget. På sikt är take att kommuera själva ska kua göra detta eller ha upparbetat kotakter med regioala kuskapskällor som ka hjälpa till i det lågsiktiga arbetet. De här type av kuskap måste fias tillgäglig för alla så att arbetet ite bara häger på ågra få eldsjälars kuskaper. För vad häder då är de slutar och blir headhutade till grakommue eller går i pesio? udrar Mia Sudeli vid CAN. Ho ser kuskape om hur ma tar fram och aalyserar data som e av de viktigaste delara för kommue. Och att ma aväder de stora mägd statistik som faktiskt fis till att arbeta proaktivt istället för att som måga gåger bara kostatera hur det ser ut. Det ger också möjlighet att målgruppsapassa och skräddarsy isatser. Om det till exempel skulle vara så att det är kvior mella 18 och 25 år som dricker alldeles för mycket så är det kaske där vi ska sätta i resurser istället för att lägga allt på 13-årigara. För våra ugdomar sköter sig väldigt bra, det ser vi i skoludersökigar frå år till år, säger ho. Växade isikt om spelberoede Hudratusetals sveskar är spelberoede, me trots det bedrivs både förebyggade och behadlade arbete ofta lite vid sida av. Frå och med 2017 ka spel bli iskrivet i socialtjästlage, vilket skulle ge tydligare riktlijer för kommuer och ladstig. Det pratas alldeles för lite om spelberoede och det här skulle vara ett sätt att tviga fram e tydligare asvarsfördelig. I dag fis iget samarbete alls mella kommuer och ladstig är det gäller spel. Me med tydligt asvar ka vi göra väldigt mycket, äve om det aturligtvis äve hadlar om resurser, säger Jessika Svesso, utredare på Folkhälsomydighete, som arbetat med spelberoede i io år. Förslaget är för tillfället ute på remiss och gäller edast legala spel om pegar dataspel och illegala spel står ä så läge utaför diskussioe. Me det iebär ite att vi ite måste arbeta med alla former av spelberoede. Det är viktigt att sätta i åtgärder så tidigt som möjligt och att arbeta övergripade. Eligt e äu ite publicerad udersökig jobbar 80 procet av Sveriges kommuer överhuvudtaget ite med förebyggade åtgärder för spelberoede. Det positiva är att kommuera är medveta om att det behövs mer kuskap och måga visar att de vill. Eftersom så lite gjorts fis det eorma möjligheter och spelberoede svarar bra på förebyggade åtgärder. Förebygg.u göteborg 11-12 ovember 2015 11
VÄLKOMMEN till koferese som fortsätter att sprida kuskap och reflektio krig det ANDT-förebyggade arbetet! 15-16 ovember 2017 Folkets Hus, Göteborg Bästa hälsigar Arragörsgruppe för Förebygg.u 2017