Bättre jobb För ett friskare arbetsliv

Transkript

1 Bättre jobb För ett friskare arbetsliv

2 Förord = Esam är stark tillsammas med fler 6 7 AFFLA..... Arbetsplatslärade kuskap i y förpackig 8 Make Your Future Empowermet som strategi 9 Uder yta Alla trivs i skola Agdor Potetiella etrepreörer sökes Bräpukt Stärker praktikaters självförtroede Fir-e Kraft uderifrå bygger frå grude Homo- och bisexuella.. Sexuell läggig ige privatsak Livskompetes.... Äldres kuskaper riskerar gå förlorade Livslågt lärade Alla vier på livslågt lärade Praxis Distasarbete miskar sjukskrivigar Rehab av traumatiserade flyktigar... Toppbetyg SFI text Aa-Kari Floré, Extract Stockholm och Max Walleberg, Sveska ESF-Rådet. Success Samverka med idivide i cetrum ESMEC Hälsa kommer iifrå arbetsplatse 3 4 grafisk produktio Cotactor Markadskommuikatio tryck Leaders Grafiska AB, okt 2006 foto Maria Evertsso, Sticka Kee, Sveska ESF-rådets bildarkiv, PhotoDisc.

3 Bättre jobb för ett friskare arbetsliv Det fis måga mäiskor som trots hög kompetes och värdefull erfarehet går arbetslösa. Det ka bero på ivadrarbakgrud eller fuktioshider, kö eller sexuell läggig, att ma ite gått ut skola eller att ma börjar bli litet till åre. Samma faktorer gör också att aställda blir orättvist behadlade på sia arbetsplatser och ite får komma till si rätt. Uder sex år har Europeiska socialfode arbetat för att hitta ya sätt att komma till rätta med dessa former av diskrimierig och utestägig. Programmet heter Equal och är de största mågfaldssatsige i EU:s historia. Aldrig tidigare har så stora resurser mobiliserats för att ge alla mäiskor samma chas i arbetslivet. Arbetet har orgaiserats i utveckligsparterskap, där också aktörer som i valiga fall ite samarbetar har löst olika uppgifter tillsammas. Nästa tuse aktörer frå ärigsliv, mydigheter och ideella orgaisatioer i Sverige har samverkat på lika villkor. Uder samma period har ästa 2000 utveckligsparterskap varit verksamma i Europa, och måga av dem har samarbetat med de sveska utveckligsparterskape. E europeisk programperiod går över i e aa, och färde mot ett öppare arbetsliv där alla ka delta på lika villkor fortsätter. Europeiska socialfode jobbar vidare mist till 2013, för att skapa arbete och ya möjligheter för alla. Hälsoutvecklige i arbetslivet är oroade. Sjukfråvaro år ya rekordivåer och de som blir lågtidssjukskriva kommer alltmer sälla tillbaka till jobbet. Helst ska ma fugera till 110 procet, och mista lilla skavak ka i värsta fall leda till att ma hamar utaför. Det är ett oerhört slöseri med resurser och e dålig affär för både samhälle, företag och idivid. Det fis måga orsaker till att ma mår dåligt på jobbet: stress, vatrivsel, dåligt ledarskap med mera. Fråga är hur vi skapar jobb som passar för alla? Till att börja med måste vi ise att dages arbetskraft är väldigt differetierad och skapa utrymme för detta. Vi måste förstå att e del mäiskor behöver mer stöd och hjälp ä adra. För att skapa ett friskare arbetsliv måste vi helt ekelt både höja tolerase och ge plats för mer idividapassade lösigar. För idivide ka det hadla om att hitta e balas mella arbetsliv och privatliv, för arbetsgivare och samhället om att göra de balasgåge möjlig. I olika faser vill vi lägga tygd på olika saker. Geom att apassa arbetsvillkore efter mäiska, ka vi skapa förutsättigar för ett lågt och hälsosamt yrkesliv som gyar alla, äve de ygre. I dag blir måga utslita uder åre mella 30 och 40 är allt ska göras. Bar, familj, karriär. Samtidigt. Flera av utveckligsparterskape iom Europeiska socialfodes Equalprogram arbetar eller har arbetat med arbetsmiljöfrågor och fysisk och psykisk ohälsa. I de här skrifte preseterar vi det arbetet. Vi vill ge ispiratio, tips och exempel på hur ma göra mer för att skapa bättre jobb och ett friskare arbetsliv. Sveska ESF-rådet

4 Alla uppskattar ätverksbyggade Esam är stark tillsammas med fler Iom ideella orgaisatioer fis i dag måga midre arbetsplatser med bara e aställd. Av olika skäl har måga av dessa esamarbetare e aställig med löebidrag, och de har ofta svårt att ta sig i på de traditioella arbetsmarkade. Med ideella föreigars kappa resurser ka det vara e kostadseffektiv lösig. De förtroedevalda styrelse blir därmed arbetsgivare, me har i måga fall alldeles för dålig koll på sia skyldigheter. Kuskape om arbetssituatioe för esamarbetare var begräsad, och vi tyckte det var viktigt att träffa alla våra deltagare på sia arbetsplatser. Därför började vi med att itervjua våra 400 esamarbetare, säger Marie Deitto, koordiator för parterskapet 1+1=3. Som esamarbetare blir ma lätt isolerad. Ma sakar arbetskamrater och social samvaro, och blir ma sjuk fis sälla ågo som täcker upp. I itervjuera kom det fram att måga esamarbetare vill ha ökad kotakt med si arbetsgivare. De käer sig esamma och iblad utelämade i si arbetssituatio, säger ho. Marie Deitto aser att arbetsförhålladea för esamarbetare bör förbättras avsevärt. Ett steg på väge är att utbilda arbetsgivara. Därför har 1+1=3 tagit fram ett skräddarsytt arbetsgivarmaterial för idrottsföreigar. Styrelsera kommer u få utbildig i arbetsledig, arbetsgivarfrågor och tillgäglighet. Utbildigara ska göra det lättare för föreigara att agera arbetsgivare, samtidigt som vi får e möjlighet att pröva och utveckla olika metoder. Framgågsrika metoder ka seda överföras och avädas i adra delar av ladet. Jämställdhetsfråga är viktig. Yrkesrollera är starkt kösbuda blad esamarbetara. Kvior arbetar med kasliarbete och mäe med fastighetsuderhåll. Några av de aställda har också visat itresse för att göra praktik på adra arbetsplatser ä si ege, så vi kommer också att prova viss arbetsrotatio, säger Marie Deitto. På ågra platser kommer vi också erbjuda esamarbetara att arbeta i föreigspooler. Då får ma prova på att jobba tillsammas med adra, samorda sia arbetsuppgifter och ka äve hoppa i för varadra om ågo skulle bli sjuk. Esamarbetara får också vidareutbildig och stöd till persolig utvecklig iom olika område. Ett stort arbete pågår också för att skapa olika typer av ätverk mella esamarbetara, vilket uppskattas oerhört. 95 procet av esamarbetara tycker att möjlighete att få träffa adra mäiskor i samma situatio är det som ger allra mest, säger Marie Deitto. I parterskapet igår fem delprojekt som bedrivs i Smålad, Västerorrlad, Jämtlad-Härjedale, Västerbotte och Skåe. Dessa område har valts ut efter kriterier som ladsbygd, småstad, storstad, arbetssätt etcetera, för att få så stor spridig som möjligt. Framtaga produkter Faktabroschyr Iformatios-DVD Trasatioell E-bok med exempel på problem, metoder och resultat Tidige Medspelara i tre ummer Parter Riksidrottsförbudet, Trygghetsrådet TRS, Arbetsgivaralliase, Tjästemaaförbudet HTF, Fastighetsaställdas Förbud, SISU Idrottsutbildara. Trasatioell parter Frakrike, Italie, Portugal. Kotaktperso Marie Deitto, telefo mobil , marie.deitto@ettplusett.se På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a = 3

5 Arbetsplatslärade kuskap i y förpackig Att kompetesutveckla hela arbetsstyrka, ite bara toppskiktet, är e yckelfråga för de som vill bedriva e framgågsrik verksamhet. På fem lärverkstäder rut om i ladet arbetar AFFLA Equal med kompetesutvecklig geom arbetsplatsförlagda utbildigar. Empowermet som strategi motverkar diskrimierade ohälsa I dages arbetsliv ska du helst vara ma, välutbildad, heterosexuell, frisk till kropp och själ, sveskfödd och i ygre medelålder. Alla adra riskerar att defiieras som aorluda. Kostigt og görs sälla ågo kopplig mella dea uppdelig och de stigade ohälsa i samhället. Parterskapet AFFLA Equal startade på iitiativ av ett forskarstött ätverk, och har uder projekttide utvecklats till att omfatta e rad praktiska verksamheter där ma ka testa metoder och idéer. Tillsammas ska aktörera i parterskapet hitta metoder för att motivera till lärade i arbetslivet. Det hadlar om att bryta möster och kulturer som hidrar lärprocesser hos grupper som valigtvis glöms bort, eller som ite söker sig till utbildig är det är dags att kompetesutveckla persoale. I Borläge har 17 udersköterskor utbildats till hadledare. De fugerar seda som hadledare för 45 sjukvårdsbiträde som utbildas till udersköterskor iom äldreomsorge. Här satsar parterskapet på kompetesutbyte över geeratiosgräsera för att överbrygga det kuskapsglapp som uppstår vid exempelvis pesiosavgågar, säger Aika Nyström, parterskapets förra koordiator. I Vasbro och Lidesberg omfattar parterskapets lärverkstäder olika former av kvalificerad yrkesutbildig, KY-utbildig, samt i Lidesberg äve e idustritekisk utbildig, ITU. Lärverkstade i Vasbro utbildar persoer iom missbruks- och krimialvårde geom KY-utbildige KY-Krim. Itresset för utbildige är jättestort. Vi hade 200 sökade till 40 platser, säger Aika Nyström. Affla Equal aordar äve distaskurser iom vuxeutbildige och arbetsplatsförlagda kurser för företag. I Lidesberg sker KY-utbildige iom explosivämesidustri. Iom de sektor fis ischyrke med få utövare. De kompetese riskerar att försvia i sambad med pesiosavgågar, trots att de är viktig för Sveriges kokurresförmåga iom exempelvis bergsprägig och försvarsmaterial. Geom arbetsplatsförlagd utbildig ka vi ge estaka persoer rätt kompetes också iom yrke med få utövare, säger Aika Nyström. Parterskapet tar vara på erfarehetera frå arbetet i lärverkstädera. Dels för att öka kuskape om vuxas lärade, me också och för att visa hur idivid och orgaisatio ka utvecklas av lärade. Parter Vasbro kommu/lärcetrum Vasbro, Lidesbergs kommu/lärcetrum Masuge, Liköpigs uiversitet, Borläge kommu, APeL FoU-cetrum samt föreige AFFLA (Akademi För Flexibelt Lärade i Arbetslivet). Trasatioella parter Greklad och Italie. Kotaktperso Magus Johasso, Mobil: magus.johasso@vasbro.se På webbe Me det fis udatag. Make Your Future har seda maj 2005 arbetat med just diskrimierig och ohälsa. Parterskapet är till största dele lokaliserat i Göteborg och utvecklar metoder för att förebygga diskrimierade ohälsa i arbetslivet. Vi måste fråga oss vad arbetsgivara och majoritetssamhället gör för fel. Sye på ledarskap förädras i takt med samhället och det fis ett stort behov av mågkulturellt ledarskap. Att utbilda chefer och ledare på alla ivåer är därför ett sätt att motverka diskrimierade ohälsa, säger Rosie Rothstei, parterskapets koordiator. Måga mäiskor trägs ut frå arbetslivet på grud av lågtidssjukskrivigar eller bristade kompetes. Och äu fler, framför allt kvior och mä med icke-svesk bakgrud, har ite es fått komma i i det sveska arbetslivet. Ett arbete skapar gemeskap, stärker självkäsla och gör det möjligt att få balas i vardagslivet. Detta har alla rätt till. Fråtas ma de rätte är det lätt att bli uppgive, att tro att ma är förvisad till att vara just utaför. Det leder i förlägige till ohälsa, säger ho. Parterskapet har tre grupper: arbetsledare på alla ivåer, de som riskerar att slås ut frå arbetslivet och de som aldrig kommit i i arbetslivet. Och ma bedriver måga olika verksamheter tillsammas med de tre gruppera. De som står utaför eller håller på att slås ut frå arbetslivet behöver kartlägga vad som sakas. Kuskap och erfarehet är ågra exempel, och det fis lösigar iom flera område. Vi jobbar blad aat med utbildig, lågsiktig karriärutvecklig, koflikthaterig, mågkulturell delaktighet och metorer frå till exempel e lokal Rotaryklubb, berättar Rosie Rothstei. Parterskapets arbete geomsyras av empowermet som strategi. Det fis iget bra ord för detta på sveska, säger Rosie Rothstei. Grudtake är att ge mäiskor redskap och makt att forma sia ega liv. Varje perso är uik och har olika resurser som ska tas till vara oavsett kö, eticitet, trosuppfattig, fuktioshider, ålder eller fuktioshider. Det är viktigt att ite hama i åtgärdsfixet. Det är också därför vi iom parterskapet kocetrerar oss på både majoritetssamhället och mioritetssamhället och på både mä och kvior. Parter Göteborgs Stad geom SDN Biskopsgårde, Sveska kommualarbetarförbudet, Föreige itegratiosätverket, Capio Ludby Sjukhus AB, Vårdcetrale Biskopsgårde, Park och aturförvaltige (Göteborgs Stad), Persoalehete Stadskasliet (Göteborg Stad), ABF Göteborg, Läsarbetsämde Västra Götalads lä, Samordigsförbudet Göteborg Hisige (DELTA), Itegratiosverket, Sesus. Trasatioella parter Igår i det trasatioella parterskapet Equal Partership for Diverse Workforces tillsammas med Tysklad, Eglad och Damark. Kotaktperso Rosie Rothstei, telefo rosie.rothstei@biskopsgarde.goteborg.se På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a A F F L A M a k e Y o u r F u t u r e

6 Homo- eller bisexualitet lyfts upp på skolas dagordig Alla trivs i skola Som lärare håller ma helst tyst om si sexuella läggig om de avviker frå de heterosexuella orme, säger Christie Gilljam på HomO. Parterskapet Uder Yta kom till för att lyfta frågor om sexuell läggig och homofobi i skola. Målgruppe är yrkesverksamma lärare, skolledare, lärarstudeter, lärarutbildare, politiker, tjästemä och elever. I dag är det socialt öskvärt och politiskt korrekt att acceptera homo- och bisexualitet. Öppe diskrimierig är sällsyt, me frå ätverket Gaypedagogera och frå elever och föräldrar som tagit kotakt med HomO och RFSL, har det framkommit att skola sälla gör ågot åt homofobi. Det fis e orm och e attityd som tillåter homofobi. Parterskapet vill sigalera att diskrimierig av homosexuella är lika förkastligt och behöver motarbetas i lika hög grad som adra typer av diskrimierig. Vi behöver få till e permaet attitydförädrig, säger Christie Gilljam. Fråga hadlar i hög grad om att skapa e god och tillåtade arbetsmiljö. Ige ska behöva cesurera sitt sociala liv på jobbet. Självcesure som måga homo- och bisexuella måste äga sig åt förbrukar mäsklig eergi som borde läggas på bättre saker, säger Christie Gilljam. Me arbetet mot diskrimierig hadlar också om att uppmärksamma homo- och bisexualitet. Elever ka gå io år i grudskola uta att homo- och bisexualitet berörts på lektiostid. Det är kräkade. Nya strategier för att tala, täka och agera krig sexualitet utvecklas av parterskapets forskigsprojekt: De självklara heteroormativitete skola som plats för kös- och sexualitetskostruktio. I mars 2006 gav parterskapet ut boke Liv i lärarrummet. Med Liv i lärarrummet får lärare och övrig skolpersoal ett verktyg för att börja diskutera och ifrågasätta de heterosexuella orme för att skapa e bättre arbetsmiljö. I Jokkmokk, Bolläs och Söderham aordas utbildigar uder våre Kommuera har som målsättig att utbilda samtliga lärare. I Malmö och Göteborg riktar ma isatsera mot ågra utvalda stadsdelar. Framtaga produkter Liv i lärarrummet (bok om sexuell läggig och arbetsmiljö i skola) Tyst i klasse? (bok om lärares arbete krig sexuell läggig) Vad fis uder yta? (kompletterade dvd till ovaämda böcker ka beställas på Parter HomO, Mydighete för skolutvecklig, Liköpigs uiversitet (lärarutbildige och Istitutioe för tematisk utbildig och forskig), Lärarhögskola Stockholm, Läraras Riksförbud, Lärarförbudet, Sveriges Skolledarförbud, RFSL, RFSL Ugdom, Sveriges Föreade Gaystudeter och Södertälje Kommu. Trasatioella parter Uder Yta samarbetar med parterskap i Frakrike, Litaue och Sloveie iom rame för TRACE, Trasatioal Cooperatio for Equality. Kotaktperso Susae Åkesso, mobil ifo@yta.se På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a U d e r Y t a

7 Plaerade produkter Agdor skapar y affärsarea med socialt företagade Potetiella etrepreörer sökes Parterskapet Arbete åt alla geom delaktighet och ramavtal, Agdor, har skapat e modell som bygger på lokala och atioella samarbete med ärigslivet, de offetliga sektor och de sociala sektors företagade. Geom övereskommelser som syftar till att uderlätta socialt etrepreörskap vill ma öppa upp markade för alla och skapa e tresektoriell affärsarea. De viktigaste produkte är de tresektoriella affärsarea. De ser olika ut och är beroede av geografi och social struktur, det lokala ärigslivet och de lokala förmåga att ivolvera de sociala sektor i det lokala samtalet. Lokala och regioala råd och skriva lokala övereskommelser vilar som fudamet för de täkta affärsarea. Kompetesförsörjigsstrukturer som svarar upp till de eskildes omedelbara behov, i till exempel Lärceter, som också de har de tresektoriella affärsarea för ögoe, är e aa produkt som eftersträvas. Allt detta syliggörs i de dokumet som projektet lämar efter sig för spridig och påverka, me framför allt i de kokreta ya företag som bildas, de ya arbetstillfälle som därmed skapas och de affärer som utvecklats utifrå efterfråga och som i fortsättige kommer att utvecklas i de ya affärsarea. Samarbetet mella ärigsliv och istitutioer har uta tveka lett till ya idéer, säger Per-Erik Adersso, parterskapets koordiator. De tre sektorera har talat om vilka tjäster det fis behov av. Behov, vare sig dom är reella eller skapade, utgör grude för alla affärer och på så sätt har e helt y markadsarea öppats som gett tillfälle och möjlighet till affärer, fortsätter Per-Erik Adersso. Att ta si utgågspukt i ärigslivet är ovaligt för Equals parterskap. Iitiativet togs av företagare i Örebroregioe tillsammas med L&SEK, Lokal utvecklig och social ekoomi. Parterskapet ger företage ökade tillväxtmöjligheter och därmed fler arbetstillfälle. Socialt etrepreörskap är ett bra sätt att ta vara på mäskliga resurser. Vi är de eda som driver de här type av parterskap, säger Per-Erik Adersso. Att mäiskor kommer i arbete är, för Agdors del, bara e positiv sidoeffekt, påpekar Per-Erik Adersso. Vi är övertygade om att etrepreörskap ka skapa bättre självkäsla hos dem som står utaför arbetsmarkade. Etrepreörskap gör det möjligt för mäiskor att arbeta utifrå sia ega villkor, säger ha. Verksamhete bygger på frivillighet och alla som står utaför de reguljära arbetsmarkade betraktas som potetiella etrepreörer. Vi ser e breddad arbetsmarkad i vardade. Me vilja att bli etrepreör måste komma frå de eskilde idivide, oavsett om det hadlar om valigt företagade eller socialt företagade. Ige blir ofrivilligt placerad i Agdor. Persoer som har visat itresse för vår verksamhet har fått aktiverigsstöd geom Arbetsförmedlige eller Försäkrigskassa och på så sätt blivit delaktiga i parterskapet. Per-Erik Adersso betoar att arbetslösa och lågtidssjukskriva tidigt måste uppmutras att ta eget asvar för si livssituatio och att ta ega iitiativ för att hitta tillbaka till arbetslivet. Att vara företagsam, ite ödvädigtvis företagare, leder till arbete. Parter L&SEK, Företagara Örebro, Kooperativet Kulle, PUST (Parterskap för utvecklig av sociala kooperativ), Stiftelse Activa Örebro, Örebro läs Kooperativa Utveckligscetrum, KGF i Örebro Regio, Försäkrigskassa Örebro lä, Arbetsförmedlige Hallsberg, Företagarföreige Möckelföretage, represetater frå brukarmålgruppe motsvarade samma atal övriga represetater i parterskapet. Trasatioella parter Agdor samarbetar med parterskap i Eglad, Italie, Tysklad och Österrike iom rame för Improvig Equality. Kotaktperso Per-Erik Adersso, telefo mobil , per-erik.adersso@cesam.se På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a A g d o r N a m e t p å U p : t 1 3

8 Ambassadörer stärker praktikaters självförtroede Aktivt arbete med de psykosociala arbetsmiljö och ett ambitiöst metorprogram gav lågtidsarbetslösa styrka att söka sig vidare ut på arbetsmarkade. Tolvåkers förskola har bara positiva erfareheter av projektet me ifrågasätter strukturer. Mi roll är främst att stödja ya praktikater, säger Elisabeth Norlig, e av Bräpukts ambassadörer och aställd på Tolvåkers förskola. På ett sextiotal arbetsplatser rut om i Kävlige har aställda, på frivillig basis, utsetts till ambassadörer och gått e utbildig i Bräpukts regi. Tygdpukte har legat på självkäedom och syftat till att förbättra de psykosociala arbetsmiljö. Arbetet och utbildige har varit e positiv erfarehet för hela arbetsplatse, me också för mig persolige, säger Elisabeth Norlig. Iblad är praktikatera ästa apatiska är de kommer. De är rädda för att göra fel. Måga gåger räcker det med att hjälpa dem i rätt riktig, be om hjälp med ett särskilt bar eller ågo aa specifik uppgift, säger ho. Praktikatera är lågtidsarbetslösa eller sjukskriva och behöver hjälp att hitta tillbaka till arbetslivet. Praktikater och arbetsgivare sammafördes på Kävlige lärcetrum. Projektet bygger på ömsesidighet, på att praktikatera verklige vill komma till oss, säger Birgitta Jösso, förestådare på Tolvåkers förskola. Birgitta Jösso och Elisabeth Norlig är överes om att baromsorge utgör e bra språgbräda. Bare är ite blyga, det är valigt att bare resolut kommer och tar e praktikat i hade och ber om hjälp med ågot. Så är ise brute. Trots att praktike bara varade uder två måader, har de gett de arbetssökade kraft att söka sig vidare till utbildigar och jobb. Någo har också fått aställig på Tolvåkers förskola. Bemötadet är avgörade för om e praktik lyckas eller ite. Att arbetsträa där ige har tid att hjälpa e till rätta ka ret av vara kotraproduktivt, säger Elisabeth Norlig. Till e börja oroade sig Birgitta Jösso för att projektet skulle påverka kvalitete på baromsorge. Me att ta emot praktikater visade sig bli ett positivt bidrag för e verksamhet med kappa resurser. Ho är mycket kritisk till det rådade systemet. Sjukskrivigar är valigt iom baromsorge. Det är för lätt att bli lågtidssjukskrive och det tar för låg tid ia folk kommer tillbaka, säger ho med eftertryck. Ågeste av att gå hemma gör måga sämre. Vare sig ma har förslitigsskador eller utmattigsdepressio är det bättre att ma jobbar två timmar i vecka ä igetig. Då kommer ma i alla fall ur huset och det blir lättare att komma tillbaka. Birgitta Jösso är oga med att praktikarbetet iebär ett asvar och tycker det är viktigt att praktikatera käer sig sedda och uppskattade för det de tillför, äve om de ite orkar hålla lika hög arbetstakt som de adra. Projekt har ieburit e del extra jobb för Birgitta Jösso som är esam att sköta admiistratioe för sia totalt 55 aställda och erkäer att det har kostat på iblad. Hade ma lagt alla pegar som sjukskrivigara kostar på att fiasiera fem ya tjäster skulle det ite vara så stora problem med sjukskrivigar, tror ho. Förskola har bekostat vikarier för de tid ambassadörera varit på utbildig. Extra utgifter ka vara svårt att ta för e kommual förskola, me Birgitta Jösso är tydlig med att det var värt kostade. Så går du vidare Geom samarbete mella ärigslivet, försäkrigskassa och arbetsförmedlige ka ma skapa kotaktytor mella arbetsgivare och persoer som står lågt ifrå arbetsmarkade. På e arbetsplats utses frivilliga till ambassadörer som asvarar för att hadleda och stötta praktikater. Ambassadörer bidrar också positivt till e de psykosociala arbetsmiljö med e öppe attityd. Ambassadörsutbildig går att köpa via Bräpukt som också arragerar föreläsigar om projektet. I parterskapet Bräpukt var praktikatera lågtidsarbetslösa eller sjukskriva med behov av idividuellt stöd. De staade på arbetsplatse uder cirka två måader. Resultat 44 procet av deltagara fick aställig eller påbörjade e utbildig efter avslutad praktik. Projektet lever vidare geom arbete med iformatiosspridig och föreläsigar, samt iom Equals temagrupp Företages samhällsasvar (FSA). Framtaga produkter Iformatiosfolder Mitt liv utaför arbetsmarkade, deltagaras berättelser (bok) Verktygshadbok om 30 Equal-projekt i Sverige (broschyr) Om ambassadörsutbildige (broschyr) De Goda Arbetsplatse, om diplomerig (broschyr) De Goda Arbetsplatse, om effektera av ambassadörskap (film) Om ambassadörer (film) Parter Arbetsförmedlige, Försäkrigskassa, Hadikappförbudes samarbetsorga, HSO, represetater ur ärigslivet, LO, Samhall med flera. Trasatioella parter Spaie, Italie, Tysklad och Frakrike. Kotaktperso Christer Steberg, telefo mobil , christer.steberg@kavlige.se På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a B r ä p u k t 1 5

9 I Fir-e är gräsröttera expertera Kraft uderifrå bygger grude Fir-e väder på begreppe. Istället för att se deltagara som mottagare ger ma dem e expertfuktio i parterskapet. Uderifråperspektivet ska ge ya idéer till hur ma ka orgaisera rehabiliterigsarbete. Vårt mål är att skapa ya modeller och metoder för rehabiliterigsarbete, säger Gertrud Hedberg, koordiator för Fir-e, Fokus på Idivides Resurser Empowermet. Främst väder sig Fir-e till gruppe lågtidsarbetslösa och lågtidssjukskriva, me vill också å dem som ligger i riskzoe för att bli sjukskriva. All verksamhet iom parterskapet bygger på deltagaras ega kuskaper och erfareheter. Deras sypukter är vår utgågspukt. Geom ära samarbete med deltagara söker Fir-e ya metoder för att komma till rätta med utaförskap. Det hadlar mycket om att idetifiera hider och söka ya lösigar. Att sätta idivide i cetrum, att ta vara på idivides ega idéer och apassa verksamhete därefter, är A och O. Somliga deltagare är redo för att komma ut på arbetsmarkade ige. Adra har varit sjukskriva läge och behöver stöd för att hitta luste, säger Gertrud Hedberg. E av kärverksamhetera är Fir-e huset, där det mesta av verksamhete pågår. Här hålls blad aat ett atal Kraftpaket. Det är kurser på 8 10 veckor där lågtidssjukskriva och lågtidsarbetslösa bygger upp si självkäsla, lär sig stresshaterig och arbetar med persoliga målbilder, för att stärkta kua gå vidare till arbetslivet. Pakete iehåller ågot för huvudet och ågot för kroppe, säger Gertrud Hedberg. I Fir-e huset fis också möjlighet att arbetspröva eller göra praktik. Arbetsuppgiftera är bladade. E praktikat arbetar med att bygga upp e volotärbyrå, e arbetar med kooperativa lösigar, e arbetar med hemsida och markadsförig och e aa håller i de kreativa verksamhete. Några deltagare kommer också att arbetspröva och göra praktik på arbetsplatser utaför Fir-e huset, säger Gertrud Hedberg. Framtaga produkter Kraftpaket (ligger till grud för de modell som är uder utvecklig) Metorprogram (för deltagare, praktikater och persoal iom Fir-e) Självhjälpsgrupp (metod för gruppsamtal) Parter Deltagargrupp i Fir-e, Coompaio Kooperativ utvecklig i Jämtlads lä, Företagara i Jämtlads lä, Försäkrigskassa Jämtlads lä, Jämtlads läs ladstig, Kommuförbudet i Jämtlad, Läsarbetsämde i Jämtlads lä, LO-facke i Östersud, Östersuds kommu. Trasatioella parter Nederlädera, Slovakie och Storbritaie. Kotaktperso Gertrud Hedberg, telefo mobil , gertrud.hedberg@zolie.se På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a F i r - e

10 Sexuell läggig ige privatsak E valig föreställig är att det ite fis ågra homosexuella på de ega arbetsplatse, säger Aette Sjödi, koordiator för parterskapet Homo- och bisexuella i omsorge. Parterskapet har arbetat för att lyfta fråga om homo- och bisexualitet på jobbet, geom ökad kuskap. I första had väde sig parterskapet till kommuala verksamheter, med fokus på äldreomsorg och förskola. Ofta osyliggörs homo- och bisexuella på ett sätt som tvigar i dem i ett utaförskap på arbetsplatse. Arbetskamratera är ite alltid medveta om att attityder och kommetarer ka leda till utaförskap. Arbetslivsistitutet har geomfört e kartläggig som visade att hälfte av de homosexuella väljer att ite vara öppa med si läggig på jobbet. Iom omsorg och förskola väljer mer ä 90 procet att ite vara öppa mot patieter respektive bar och föräldrar, berättar Aette Sjödi. Att tvigas hemlighålla si sexuella läggig på arbetsplatse ka medföra e livslåg stress som påverkar både privatliv och arbetsliv. Att kua vara sig själv på jobbet är e viktig arbetsmiljöfråga, säger Aette Sjödi. Och i e bra arbetsmiljö påverkas alla på ett positivt sätt, ite bara homo- och bisexuella medarbetare. Tillsammas med parterskapet Normgivade mågfald och HomO tog Homo- och bisexuella i omsorge fram utbildigsmaterialet Fritt Fram, med e kursbok och e cd-rom. Vi tog fram det första utbildigsmaterialet i sitt slag, berättar Aette Sjödi. Utbildige går ut på att väcka isikt. De tar upp frågor om varför sexuell läggig är viktigt att diskutera på arbetsplatse. Sexuell läggig är ite e privatsak. Diskrimierig är e städigt aktuell fråga som det bör föras ett öppet samtal krig, säger Aette Sjödi. Utbildige uppmutrar till diskussioer och ställigstagade. Till exempel tar de upp fråga om hur omgivige reagerar är ma tar med si respektive till e persoalfest. Är det lika OK att Lisa tar med si parter Johaa, som att Marti tar med si parter Stia? Diskussiosklimatet på e arbetsplats brukar avslöja om arbetsmiljö är respektfull eller ite. Vi märkte att det fas skillader i språkbruk mella arbetsplatser som domierades av mä och de som är kviodomierade, säger ho. Me det är ite bara orde, uta också vad som ligger bakom dem, som är avgörade. Därför ka ma ite geeralisera och säga att arbetsklimatet alltid är bättre på e typ av arbetsplats ä på e aa. Parterskapet har uppmutrat arbetsledare att ta fram policydokumet och arragera temadagar om sexuell läggig. I det trasatioella ätverket blev utbildige Fritt Fram så populär att Nederlädera beställde tuse exemplar av cdskiva, som fis i e versio med egelsk text. Visserlige hadlar det om sveska arbetsmiljöförhållade me utbildige iehåller också uiversella frågeställigar som alla har ytta av, säger Aette Sjödi. För att förstå hur strukturer och system påverkar attityder och diskrimierigsgruder getemot homo- och bisexuella krävs mer forskig. Parterskapet bedrev därför forskig tillsammas med mydigheter, istitutioer och orgaisatioer. Resultate utgjorde e viktig kuskapskälla i arbetet med att utveckla metoder och utbildigsverktyg för attitydpåverka. Så går du vidare Med öppa diskussioer krig ormer och värderigar med fokus på sexuell läggig ka ma skapa ett klimat där det fis förståelse och medvetehet, så att ige behöver utsättas för diskrimierig av omedveta arbetskamrater. Samarbete med fackförbud, orgaisatioer, idivider och arbetsgivare garaterar att hela arbetsplatse egageras. Arragera utbildigstillfälle som ger tid till fördjupig och reflektio. Täk också på att ikludera diskrimierigsgrude sexuell läggig i det arbete som reda görs krig jämställdhet, jämlikhet och arbetsmiljö. Resultat Vid e jämförelse mella arbetsplatser i kommuer som tagit del av parterskapets utbildig, och sådaa som ite geomfört utbildige, visade det sig att förtroedet för chefera ökat hos de förra. Också förtroedet för fackförbude var större i dessa kommuer. Framtaga produkter Utbildigsmaterial Fritt fram (kursbok) Fritt fram (cd-rom och VHS) Homosexuellas villkor i arbetslivet (bok) Normer i heterofabrike (bok) Ikluderad (lite bok om facket & sexuell läggig) Straight Talk, gays lesbias ad bisexuals at work (bok) Parter Sveska Kommualarbetarförbudet, LO, RFSL och SKTF. Trasatioella parter Eablig Safety for LeBiGay Teacher (Nederlädera) och Sexual ad Geder Miorities at Work (Filad). Kotaktperso Aette Sjödi, telefo mobil , aette.sjodi@rfsl.se På webbe och A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a H o m o - o c h B i s e x u e l l a i O m s o r g e 1 9

11 I Tjörs kommu värar Livskompetes om äldres kuskaper Äldres kuskaper riskerar gå förlorade När företage ratioaliserar är det valigt att de äldre får gå och att företage därmed förlorar kompetes. På Tjör och blad våra utveckligsparter vill vi att kompetese ska tas tillvara, säger Folke Broli, parterskapets koordiator. Med e bred satsig vill Livskompetes få fler att vara yrkesverksamma lägre upp i åldrara. I dag sakas bra lösigar för äldre som vill vara kvar lägre i yrkeslivet. Regelverke är iflexibla, säger Folke Broli. Ett av parterskapets huvudmål är att visa på hider i, och föreslå förädrigar av, regelverk för att skapa större flexibilitet i äldres yrkessituatio. Me också arbetsplatseras orgaisatio ska ses över för att ge idivider e möjlighet att jobba så läge de vill. För att få klarhet i hur persoer över 50 år själva ser på si arbetssituatio och sia prefereser har parterskapet börjat med att aalysera målgruppes behov. Aalyse är sart klar och utifrå resultatet kommer vi att fatta beslut om hur vi ska prioritera isatser för målgruppe, efter målgruppes ega öskemål, säger Folke Broli. Parterskapet arbetar också med att ta fram utbildigar med pedagogik som passar äldres lärade. Vi tittar dessutom på ya arbetssätt, som ska passa målgruppe. E möjlighet ka vara metorskap. Metorskap ka vara ett utmärkt sätt att överföra kuskap till e ygre geeratio, samtidigt som det är e tillräckligt flexibel arbetsuppgift för att passa de som ite lägre vill jobba heltid, säger ha. Framtaga produkter Iformatiosbroschyr Parter Ale kommus gymasieförvaltig, Arbetsförmedlige STO (Steugsud/Tjör/Orust), Arbetslivsistitutet, EPAC AB, Göteborg Stads utbildigsförvaltig, Göteborg Stads vuxeutbildig, LO-distriktet i Västsverige, Läsarbetsämde, Möldal stads gymasieförvaltig, NFC Service AB, Sveskt Närigsliv Service AB och Tjörs kommu. Trasatioella parter Geom det trasatioella parterskapet, Age Value, utbyter Livskompetes idéer, erfareheter och kuskaper med sia parter i Frakrike, Irlad, Nederlädera och Tjeckie. Kotaktperso Folke Broli, mobil folke@livskompetes.com På webbe I dag sakas bra lösigar för äldre som vill vara kvar lägre i yrkeslivet. 2 0 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a L i v s k o m p e t e s

12 Alla vier på livslågt lärade Ökad rörlighet på arbetsmarkade ger både höjd kompetes och stärkt självförtroede hos de aställda. Medarbetara slipper förslitigsskador och företagara ka glädjas åt höjd produktkvalitet och färre sjukskrivigar. Reda på gymasiet måste elevera välja iom vilke sektor i livsmedelbrasche ma vill jobba, säger Peter Ludqvist, e av koordiatorera för partetskapet Livslågt lärade lägs livsmedelskedja. Ha mear att riske är stor att ma fastar iom de iriktig ma då väljer, eftersom det sakas möjlighet till omskolig. Livslågt lärade strävar efter att bryta ed barriärera mella de olika delsektorera iom livsmedelsbrasche som produktio, förädlig, distributio, hadel och beredig. Istället vill parterskapet skapa e gemesam och sammahålle arbetsmarkad. Fördele med kompetesbredd är att ma ka byta arbetsplats om ma, till exempel, råkat ut för e olycka, eller om det skulle bli uppsägigar. Viste med e mer flexibel arbetsmarkad är uppebar för både arbetsgivare och arbetstagare, säger Peter Ludqvist. Med bredare kompetes hos de aställda höjs också kvalitetsmedvetadet, vilket gyar både produceter och kosumeter, säger ha. Målgruppe för parterskapets verksamhet var bred. Olika delprojekt skapades för blad adra gymasieugdomar, kviliga etrepreörer, persoer med utlädsk bakgrud, persoer med fuktioshider och sjukskriva. Nu försöker vi starta e gymasieutbildig som är midre specialiserad ä de som fis i dag. I de ya utbildige Matgymasium väljer ite elevera iriktig så tidigt, uta får kuskaper om livsmedelskedjas alla steg. Tidigare har det ite heller fuits ågo möjlighet att fullt ut ta vara på hela de yrkeskompetes persoer med måga års arbetslivserfarehet har. Om e medarbetare fått förslitigsskador av att jobba som styckare i tjugo år, skulle ha ädå kua platsa ågo aastas i kedja. På så sätt slipper persoe bli sjukskrive. Att ta fram metoder för validerig har varit e viktig del av parterskapets arbete. Vi har tittat både på formell kompetes och persoliga egeskaper. Det har föreklat processe att slussa persoer vidare i arbetslivet, säger Peter Ludqvist. Iger Herysso leder arbetet med att forma arbetsgivarrigar, och ätverksrigar utifrå parterskapets idéer. Arbetsgivarrigar uderlättar för aställda att byta jobb iom och mella företag. Iitiativet kom frå ärigslivet. Chefer på ett atal företag iom livsmedelsbrasche såg stor ytta i att ha kotakt sisemella. Arbetsgivarrigar har fördele att ma, geom att de aställda ka byta arbetsuppgifter, dels ka förebygga sjukskrivigar på grud av förslitigsskador, dels ge möjlighet för reda drabbade att hitta ya arbetsuppgifter, säger Iger Herysso. Företag som igår i arbetsgivarrigar blir också mer attraktiva arbetsplatser. Det uppstår e aturlig utbildigseffekt till följd av att ma byter arbetsuppgifter. Det bidrar till att höja statuse för yrke iom livsmedelsbrasche, säger ho. Jobb iom livsmedelsbrasche har ite hög status, såvida ma ite har ett eget matprogram som Tia. Trots att alla har e relatio till mat. Det är tråkigt, säger Peter Ludqvist. Så går du vidare Det är viktigt att skapa förståelse för vikte av kompetesutvecklig. Med ökad kommuikatio skapas samsy mella utbildigseheter, fack och kommu. Utifrå dea samsy formades seda delprojekt utifrå behove iom livsmedelsbrasche. I arbetsgivarrigar ka företag tillsammas komma fram till vilke ytta ökad rörlighet på arbetsmarkade har för just deras brasch. Resultat Validerige har gett chefer och medarbetare ett gemesamt system för att mäta kvalitete på sia isatser och uderlätta rörlighete. Tack vare vidareutbildigar har ma kuat stärka medarbetaras självförtroede och yrkesstolthet, och miska sjukskrivigar. E y iriktig på gymasiet är plaerad som är midre specialiserad ä tidigare livsmedelsutbildigar. 5L ska starta e ett år låg utbildig där tidigare utbildigar slagits ihop för att helhetsbilde av livsmedelskedja ska stärkas. 5L har äve startat e 5 poägskurs som hadlar om livsmedelskedja. Nätverk mella företagare har uderlättat affärsutvecklig och skapat ya kotaktytor som gett ya kuder. Framtaga produkter Iveterig av livsmedelsutbildigar. Kurs om livsmedelskedja. E-learig modul om livsmedelssäkerhet (frask versio) 60 sekuder att ileda ett karriärsamtal med. pdf, Examesarbete vid Hortoomprogrammet Parter Regio Skåe Närigslivsehet, LO, Livsmedelsidustri, States Latbruks Uiversitet, Kristiastads kommu. Trasatioella parter Frakrike, Spaie, Tysklad, Italie och Portugal. Kotaktperso Peter Ludquist, telefo mobil , peter.ludqvist@jbt.slu.se På webbe och A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a L i v s l å g t L ä r a d e l ä g s l i v s m e d e l s k e d j a 2 3

13 Distasarbete miskar sjukskrivigar Praxis startade med 24 arbetslösa reumatiker. Tack vare flexibla aställigar är e tredjedel av dem tillbaka i arbetslivet. Jag är övertygad om att vi har spritt mer kuskap och satt reumatiker på ageda, säger Cecilia Backetor, e av koordiatorera för Praxis. Uder parterskapets två första år arbetade Praxis för att öka kuskape om distasarbete med hjälp av 24 testpiloter. Alla var sjukskriva på grud av reumatism. Sista året ägades åt att sprida erfarehetera frå pilotprojektet blad företag och mydigheter. Vi har ordat över hudra möte krig distasarbete för mydigheter och adra berörda. Företag har bjudits i till kofereser och evets och vi har gjort utskick och orgaiserat utbildigar, säger Cecilia Backetor. Allt för att väcka ya idéer krig hur arbete ka orgaiseras. Cecilia Backetor mear att det är mer lösamt för företag att behålla reda kuig persoal, ä att ta i vikarier. Me kuskape om reumatism och om hur ma ka utforma flexibla aställigar med distasarbete är bristfällig. I Sverige lever drygt persoer i arbetsför ålder med ågo form av reumatism. Sjukdome ka variera över tid. När de drabbade har midre värk är det iga problem att sköta ett jobb, me uder vissa perioder ka det krävas särskilda lösigar. Hemarbete tillåter att ma arbetar är ma orkar. Det ka betyda e timme e dag och tio timmar e aa. Om ma öppar för flexibla lösigar i ett tidigt skede är det troligt att sjukskrivigar ka förebyggas. I dag är det tyvärr få reumatiker som vågar prata om sia besvär med arbetsgivare. De är rädda att bli betraktade som e framtida kostad, säger Cecilia Backetor. Att lida av e kroisk sjukdom ka få egativa kosekveser vid evetuella edskärigar, helt i oöda. Om kuskape om reumatism och möjlighetera att arbeta hemifrå blev större, skulle både arbetsgivare och de aställde kua käa sig mer trygga, säger ho. Cecilia Backetor tycker att sjukförsäkrigssystemet är för stelbet. Systemet tillåter bara att ma jobbar 25, 50 eller 75 procet, är lösige kaske ligger vid exempelvis 48 procet, säger ho. Svårigheter uppstod i de fall då deltagara behövde ergoomiska hjälpmedel på arbetsplatse. Deltagara fick själva bekosta hjälpmedle. Iblad var det också svårt att få tillgåg till arbetsplatse via iteret, om det fas svårtgeomträgliga bradväggar och medarbetara sakade itresse för tekik. År 2005 gav Praxis ut boke Rehabiliterig och flexibla arbetsformer. Med de hoppas parterskapet att kuskapera ska leva vidare. Rolf Greiff, parterskapets koordiator, tror dock att det ka dröja ia effektera av parterskapet ka mätas statistiskt. Av de 24 testpilotera som egagerades i iledigsskedet är åtta kvar på si arbetsplats. Me om spridigsarbetet får ågot resultat märker vi först om ågra år, säger ha. Så går du vidare Parterskapet skapade möjligheter för 18 persoer med sjukskrivig på grud av reumatism att komma tillbaka till arbetslivet med hjälp av flexiblare lösigar av arbetet. Geom att skapa förståelse krig reumatism och sjukskrivigar på företag, uderlättade ma för de sjukskriva att återgå till arbetet. Resultat Åtta av de 24 pilotera är kvar i arbete, me över hudra möte har hållits uder spridigsfase för att upplysa orgaisatioer och mydigheter om möjlighete att komma tillbaka till arbetslivet. Framtaga produkter Rehabiliterig och flexibla arbetsformer Rehabiliterig av reumatiker Problem vid start av rehabiliterigsprojekt Med mäiska i fokus Kortfattad rapport och sammafattig av tre tematiska semiarier Rehabilitatio of Rheumatism Sufferers problems whe iitiatig rehabilitatio projects Best practice Focus the perso LEARN LESSONS FROM THE INDIVIDUAL Missio Possible Parter Reumatikerförbudet, Kristiehams Folkhögskola KPS, ABF Sydvästra Götalad och IMIT Istitute for Maagemet of Iovatio ad Techology, (SchlumbergSema Norr AB tom december 2003). Referesgrupp Tjästemäes Cetralorgaisatio (TCO), Riksförsäkrigsverket (frå och med 2005), Försäkrigskassa, Föreige Sveskt Närigsliv, Arbetsmarkadsstyrelse (AMS) och Ladsorgaisatioe (LO). Trasatioella parter Greklad och Tysklad. Kotaktperso Rolf Greiff, telefo mobil , rolf.greiff@reumatikerforbudet.org På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a P r a x i s 2 5

14 Toppbetyg på SFI När e grupp flyktigar frå Liberia och Sierra Leoe, med svåra upplevelser bakom sig, aläde till Dorotea och Lycksele tog lokala läkare kotakt med Flyktigmediciskt cetrum i Norrköpig. Det blev iledige på parterskapet Rehab av traumatiserade flyktigar i glesbygd. Flyktigmediciskt cetrum har sia lokaler i Vrievisjukhuset, strax utaför Norrköpig. Lilia Ralphsso är verksamhetschef och var parterskapets koordiator. Flyktigmediciskt cetrum firar 20-årsjubileum i år, kostaterar ho. Här fis gedige kuskap. De grupp flyktigara som kom till Dorotea och Lycksele var mer traumatiserade ä ågra flyktigar kommuera tidigare tagit emot. Sierra Leoe och Liberia har härjats av ibördeskrig i mer ä femto år. Flyktigaras tillvaro präglades av extremt våld, övergrepp och låga tider på flykt. Posttraumatiskt stressymptom, PTSD, ka orsakas av estaka hädelser eller lågvarig press. På traumaehete i Norrköpig har ma specialkuskaper om asyl- och flyktigprocesse, ma käer till lagstiftige och är vaa vid att arbeta med mäiskor frå olika delar av världe. För att trauma ska läkas krävs att ma tar ett helhetsgrepp. Rutier och e trygg miljö är viktigt. Därför måste ma se till flyktigaras hela situatio. I valiga fall remitteras de till psykiatri, me där ka ma ite tillgodose hela behovet, säger Lilia Ralphsso. Parterskapet utformade e lösig med idividuella hadligsplaer som togs fram tillsammas med flyktige, e metor och de ibladade aktörera. Som grud för hadligsplaera låg de kartläggig som gjorts av psykolog och kurator frå Flyktigmediciskt cetrum, tillsammas med flyktige. Sveska språket, arbetsmarkadskotakter och kulturell itroduktio, tillsammas med psykoterapeutiskt och psykiatriskt stöd, var betydelsefulla igredieser. Två psykoterapeuter, e i Dorotea och e i Lycksele, skulle fias till hads, me få flyktigar sökte hjälp där. Lilia Ralphsso tror att kulturella faktorer hade stor betydelse för hur gruppe betraktade parterskapets verksamhet. För att trauma ska läkas krävs att ma tar ett helhetsgrepp. 2 6 A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a / R e h a b a v t r a u m a t i s e r a d e f l y k t i g a r

15 De flesta flyktigar föredrog att hålla sia upplevelser iom de ega familje. Flera av de äldre tyckte också att parterskapets titel var stötade. Psykoterapi var stigmatiserade, ma asåg att det bara var kasiga persoer som behövde få hjälp av psykolog. Metorer var e viktig läk mella det offetliga och privata. Deras roll var att heja på och uppmutra, uta att lägga sig i. Ige serverades ett färdigt paket. Studieförbude satte ihop kurser tillsammas med sveska för ivadrare, SFI, utifrå deltagaras ega öskemål. Några valde att ta körkort. Matlagig stod högt upp på lista liksom datakuskap. Det var mycket uppskattat, berättar Lilia Ralphsso. Geom studieförbudets kurser lärde sig deltagara mycket om det sveska samhället. De var ute i skoge och plockade bär, besökte arbetsplatser och gjorde praktik. Ett flyktigaras hus iordigställdes. Där kude deltagara träffa sia metorer eller bara umgås, vilket var särskilt värdefullt för dem som kommit esamma till Sverige. Sabb aktivitet istället för destruktiv väta gav utdelig. Hela 55 procet av deltagara gick ut SFI med högsta betyg i sveska. Ser ma till riksgeomsittet får bara 34 procet av elevera godkät betyg. Både motivatio och ilärigsförmåga gyas av stimulas. Det sys i parterskapets resultatet, säger Lilia Ralphsso. Så går du vidare Ta ett helhetsgrepp krig flyktigaras tillvaro. E kombiatio av studier, praktik och kultur, samt hälsofrämjade verksamhet, gav mycket positiva resultat för flyktiggruppe. Metorer fugerade som e läk mella det privata och det offetliga, och kude fugera som kulturtolkar. Lilia Ralphsso aser att vårde borde se till hela flyktiges hälsosituatio, sarare ä att bara läka ret somatiska problem. Resultat Målgruppe uppådde mycket goda resultat i sveskudervisig jämfört med adra yaläda grupper. Equalgruppe hade också förhålladevis få avhopp. Parterskapet var må om att tidigt etablera kotakt med arbetsmarkade och arbetsförmedlige vilket resulterade i låga perioder av språkpraktik, studiebesök, yrkespraktik och rekryterig till sommarjobb. Trots det har få av deltagara fått arbete, vilket parterskapet aser beror på deltagaras brist på formell utbildig. Flera av deltagara har dock fortsatt med olika utbildigar, blad aat till udersköterskor. Flyktigara asåg själva att de fått ett gott lokalt mottagade. Metorera var e viktig förmedlade läk mella de eskilde flyktige och de olika aktörera. Oklara familjeförhållade och idetiteter har skapade dock problem för både flyktigar och socialtjästes persoal. Kostruerade familjekostellatioer har kolliderat med svesk sociallagstiftig. Framtaga produkter Rehabiliterig av traumatiserade flyktigar i glesbygd (utvärderig av ett utveckligsparterskap i Dorotea och Lycksele, av Eva Wikström och Rafael Lidqvist) Iformatio om verksamhete (broschyr) Parter Flyktigmediciskt Cetrum, Uiversitetssjukhuset, Liköpig, (umera Vrievisjukhuset, Norrköpig), Lycksele kommu, Dorotea kommu, Södra Lapplads sjukvård, Lycksele, Försäkrigskassa Dorotea, Arbetsförmedlige i Lycksele, Arbetsförmedlige i Dorotea, Kommuala vuxeutbildige i Lycksele, Kommuala vuxeutbildige i Dorotea, Sfi i Lycksele, Sfi i Dorotea, ABF i Lycksele, ABF i Dorotea, Medborgarskola i Lycksele, Vuxeskola i Dorotea och Sveskt Närigsliv, Lycksele. Trasatioella parter Tysklad, Greklad och Frakrike. Kotaktperso Ralphsso Lilia, telefo mobil , lilia.ralphsso@lio.se På webbe A r b e t e O c h N y a M ö j l i g h e t e r F ö r A l l a R e h a b a v T r a u m a t i s e r a d e F l y k t i g a r 2 9

16 Samverka med idivide i cetrum Lågtidssjukskriva persoer i glesbygdsområde har ite samma möjlighet till rehabiliterig som lågtidssjukskriva persoer i storstadsområde. Att skicka mäiskor till adra delar av ladet för rehabiliterig medför höga kostader, och i värsta fall kommer de aldrig tillbaka. Success tog fram ya metoder för rehabiliterig och återiträde på de lokala arbetsmarkade. Var och e av de lågtidssjukskriva deltagara fick e persolig koordiator. Persolig och koordiator är cetrala begrepp. Det sakas kappast asvariga aktörer rut de sjukskrive: Socialtjäste, Försäkrigskassa och Arbetsförmedlige. Me parterskapets forskig visade att det sakades samordig. Ige var egagerad i idivide, istället utgick ma frå regelverket, säger Göra Sjöberg, parterskapets koordiator. E persolig koordiator skulle ta persolig häsy. Att ma hamar utaför samhälle och arbetsliv beror ofta på specifika omstädigheter i livssituatioe: fysiska och psykiska krämpor, psykosocial miljö etcetera. I rehabiliterige måste ma utgå frå idivide, låta persoe själv få svara på vad som krävs för ett återiträde på arbetsmarkade, säger Göra Sjöberg. Rehabiliterigsprocesse är för byråkratisk. Ordet samverka aväds ofta i bemärkelse asvarsfördelig mella mydigheter, ite som e metod för att skapa helhet. Att rehabiliterig geomförs eligt regelverket är visserlige e rättsäkerhetsfråga, e garati för att alla får tillgåg till samma åtgärder. Tyvärr motverkar det iblad sitt syfte. Haterige blir för trög, säger ha. I Arvidsjaur hade arbetet förbluffade iverka. Iom parterskapet jobbade ma med dem som stod lägst ifrå arbetsmarkade. Nästa alla deltagare återgick till att vara yrkesverksamma, ågra estaka persoer fick förtidspesio. Seda det stod klart att arbetet med koordiatörer var framgågsrikt, har parterskapet föreslagit regerige att etablera modelle i mydigheteras arbete med lågtidssjukskriva. Parterskapets adra delprojekt hade som ambitio att förädra systemet. S u c c e s s 3 1