Plan mot kränkande behandling Åsenhögaskolan och Spindelns fritidshem Senast reviderad oktober 2018 1
VAD SÄGER LAGEN OCH LÄROPLANEN OM KRÄNKANDE BEHANDLING Skollagen (2010:800) 6 kap. anger att alla som verkar inom skolans verksamheter har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) anger att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, diskrimineringsgrunderna är: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Nyheter i diskrimineringslagen. Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare och skolor får nu ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbetsmiljölagen (AML) omfattar både elever och vuxna. Det sägs att mobbning (som i arbetsmiljölagen benämns kränkande särbehandling) är oacceptabla på arbetsplatsen. Mobbning är alltså en form av kränkande behandling Läroplan för grundskolan och skolbarnomsorg (Lgr 11) säger angående förståelse och medmänsklighet, att verksamheten ska präglas av omsorg, omtanke och respekt för andra, samt att alla tendenser till kränkande behandling aktivt ska bekämpas. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller kränkande behandling (kap 1, 2.1, 2.2, 2,6, 2.8). Ansvaret vilar på alla som arbetar inom skolans verksamheter. Rektor har ett särskilt ansvar. Utdrag ur LGR 11 1. Skolans värdegrund och uppdrag Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 2
2.1 Normer och värden Mål Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. MÅL På vår skola och fritidshem ska ALLA känna sig trygga och lika behandlade. Alla har rätt till lika behandling. Det är en grundläggande mänsklig rättighet och alla elever i skolan och fritidshemmet ska ha samma rättigheter. Dessa rättigheter utgår från de sju diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion, eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder 3
DEFINITION AV DISKRIMINERING Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer. Det finns två definitioner av diskriminering: direkt diskriminering, är när en elev utan orsak behandlas annorlunda än andra elever på grund av de skyddade diskrimineringsgrunderna. indirekt diskriminering, vilket är när en bestämmelse eller ett förfaringssätt tillämpas som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån de fem skyddade diskrimineringsgrunderna. DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan äga rum mellan elever, mellan personal och elever, och mellan personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara. fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. hot, svordomar, öknamn) psykosociala (t.ex. utfrysning, blickar, alla går när någon kommer, ryktesspridning) text- och bildburna (tex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms samt kränkningar via sociala medier). Kränkande behandling kan delas i: trakasserier, som är en behandling som kränker en elevs värdighet utifrån de fem skyddande diskrimineringsgrunderna. annan kränkande behandling, som är uppträdande som - utan att vara kopplade till de skyddande diskrimineringsgrunderna kränker en elevs värdighet. Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en av diskrimineringsgrunderna. Alla kränkningar är inte diskriminering men all kränkande behandling måste förhindras. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan äga rum mellan elever såväl som mellan personal och elever, och mellan personal. 4
En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Exempel på företeelser som kan gränsa till kränkande behandling/trakasserier är: Tillrättavisning: En befogad tillrättavisning som har till syfte att upprätthålla ordning och god miljö för barn och elever räknas inte som en kränkande handling. Konflikter: Konflikter mellan barn är inte alltid mobbing/kränkande behandling. Konflikten känns igen av att de inblandade eleverna är relativt jämbördiga. DEFINITION AV MOBBNING Mobbning innebär att en person kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. PRAKTISK TILLÄMPNING AV PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Åsenhögaskolans och Spindelns fritidshems plan mot kränkande behandling innehåller åtgärder som skolan gör för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Principen "alla elever är allas ansvar" gäller. Arbetet delas in i tre delar: A. FRÄMJANDE ARBETE (riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning) B. FÖREBYGGANDE ARBETE (omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer) C. ÅTGÄRDANDE ARBETE (ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt) Arbetet mot kränkande behandling är integrerat i kvalitetsarbetets årshjul, del C (se nedan). Under kvalitetsarbete del C upprättas årligen en plan som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling, handlingsplan av kartläggning och ordningsreglerna ska utvärderas och revideras av skolans personal i mars utifrån skolans kvalitetsredovisning del C. Detta sker i samråd med elever/elevråd och med representant för skolans föräldraförening. Skolans elevvårdsteam, som består av skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagoger samt rektor, är en resurs i arbetet mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. 5
A. FRÄMJANDE ARBETE I alla klasser ägnas regelbundet tid åt värdegrundsarbetet genom ex. samtal, diskussioner och filmvisning. På fritidshemmet används ett grupporienterat arbetssätt där eleverna samspelar i olika åldrar. Arbete med litteratur som berör de 7 diskrimineringsgrunderna. Trivselreglerna revideras i elevrådet. Vi arbetar med Barnkonventionen. Vi använder glasspinnar för att fördela ordet i klassrummet. Vi lottar platser i klassrummet och i matsalen och betonar vikten av att kunna samarbeta med alla. Planen mot kränkande behandling delas ut till anställda som börjar på skolan under pågående läsår. All personal arbetar kontinuerligt med mål och innehåll i planen mot kränkande behandling i samband med personalkonferens vid flera tillfällen under arbetsåret. Alla arbetslag ska informera eleverna om planen för kränkande behandling och särskilt lyfta trivselreglerna. Planen ska utvärderas och revideras i samråd med elever/elevråd/fritidsråd. Trivselregler ska vid läsårets början skickas hem till föräldrarna för påskrift. Planen ska utvärderas och revideras i samråd med representant från Åsenhögaskolans föräldraförening. Planen mot kränkande behandling skickas hem vid läsårsstart. Åldersintegrerade samarbetsövningar minst två gånger/termin. Regelbunden kontakt med vårdnadshavare via veckobrev, mail eller telefon. Schemalagd närvaro i korridor/klassrum på morgonen. Hög personaltäthet i matsal, omklädningsrum samt ute på rasterna. Gemensamt förhållningssätt/gemensamma rutiner i klassrummet. Planerade rastaktiviteter av ansvarig personal. Personalen använder Skolverkets material Arbete med skolans värdegrund i utvecklingsarbetet. Gemensamt överenskomna klassrumsregler. B. FÖREBYGGANDE ARBETE Uppföljning och utvärdering av föregående årsplan mot kränkande behandling: Vi har utifrån kartläggning under läsåret kommit fram till följande prioriterade mål för det förebyggande arbetet. Kartläggningen har skett genom följande arbetssätt. Kartläggning vardagliga samtal med barnen observationer samtal i arbetslaget klassråd elevråd trygghetsvandring 1ggr/termin utvecklingssamtal regelbunden kontakt med vårdnadshavare via veckobrev eller telefon. 6
schemalagd daglig dokumentation för pedagogerna. schemalagd närvaro i korridor/klassrum på morgonen. hög personaltäthet i matsal, omklädningsrum samt ute på rasterna. hälsosamtal klasskonferens 1 ggr termin görs trygghetsenkäter för eleverna F-6 På fritidshemmet görs enskilda samtal i januari där vi pratar om trivseln på fritids. Vi tittar också på ev. platser i inne- och utemiljön där mobbning kan förekomma. (Karta över skolan.) Prioriterade mål läsåret 18/19 Fritidshem Personal ska tillsammans med eleverna främja en god utemiljö där alla får vara delaktiga och ingen känner sig kränkt av hårda ord och en tuff jargong som kan misstolkas. Metod: I samförstånd med eleverna bryta mönster och främja en lugnare miljö där alla känner sig bekväma. Åk F-3 Utveckling av matsituationen så att den följer samma struktur oavsett vilken personal som är där vilket bidrar till en tryggare och mer hälsosam situation i matsalen. Metod: I samråd med elever utarbeta och förfina matsituationens struktur samt informera alla berörda. Åk 4-6 Elever och personal utvecklar ett förhållningssätt där stress vid prov, redovisningar samt andra arbetsuppgifter reduceras. Metod: Målinriktat arbete (personal och elever) med att utarbeta förhållningssätt i klassrummet som bidrar till minskad stress vilket också måste utvärderas kontinuerligt genom diskussioner och enkäter. Utvärdering av ovanstående punkter sker i samband med del C, 2019. Vi stämmer också av punkterna under konferenstid under året för att hålla dokumentet levande. Ansvarig för kvalitetsarbetet ser till att dokumentet lyfts upp kontinuerligt C. ÅTGÄRDANDE ARBETE Uppstår kränkande behandling mellan elever agera enligt följande: All dokumentation görs på blankett Utredningsmall som finns att hämta på Fronter i särskild anvisad mapp på personalrummet. Ärendegången finns också att hämta i samma särskilt anvisade mapp. 1. Den personal som först sett eller fått kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling påbörjar arbetet enligt dessa punkter. 7
2.Enskilt samtal med berörda elever. Därefter eventuellt gemensamt samtal med båda parter. Detta görs av klasslärare/fritidspersonal eller av den som uppmärksammat händelsen. Dokumenteras på blanketten Utredningsmall. 3. Vårdnadshavare informeras av klassläraren/fritidspersonal. Dokumenteras på blanketten Utredningsmall. 4. Första sidan på Utredningsmallen kopieras och skickas till rektor. Rektor gör bedömning om händelsen bör anmälas till huvudman. 5. Åtgärder och ev. överenskommelser dokumenteras i Utredningsmallen. 6. Uppföljning/uppföljningar dokumenteras på blankett. 7. Föräldrar meddelas när ärendet är avslutat. 8. Utredningsmallen scannas i sin helhet efter avslutat ärende in i PMO. ÅTGÄRDER VID MOBBNING Mobbning innebär att en person kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Då tidigare utredning och åtgärder ej gett önskad effekt och en elev vid upprepade tillfällen kränkts sker följande. 1. Ärendet lyfts på EHT. 2. Samtliga åtgärder dokumenteras av ansvarig EHT-representant i PMO. 3. Uppföljning sker löpande av kontaktlärarna, även vid förbättring av situationen. Skolan rekommenderar hemmet: Misstänker hemmet/vårdnadshavare att barnet utsätts för mobbning i skolan/fritidshemmet: 1.Tala med eleven om det. 2.Tag kontakt med klassläraren/fritidspedagogen. Skolan/fritidshemmet engagerar sig aktivt i problemet! Klassläraren/fritidspedagogen kontaktar sedan vårdnadshavare för uppföljning. Dokumenteras. 3.Om barnet inte vill att hemmet/vårdnadshavaren kontaktar någon i skolan/fritids uppmanas vårdnadshavaren ändå att kontakta tex. skolsköterska/kurator i frågan. Erfarenheten visar att elever sällan klarar att lösa denna typ av problem på egen hand. Sker kränkande behandling mellan personal eller från personal till elev utreds ärendet av rektor. 8
ÅTGÄRDER VID DÅLIGT UPPFÖRANDE SOM INTE BEDÖMS VARA KRÄNKANDE All personal på skolan ska föregå med gott exempel och vara goda förebilder för eleverna. Inga vuxna går förbi när man ser att en elev bär sig olämpligt åt utan att säga till eleven i fråga. På Åsenhögaskolan och Spindelns fritidshem råder nolltolerans mot alla fula ord och kränkningar. Enligt skolverket kan personal ingripa enligt följande utan att det anses som kränkande behandling: Tillrättavisning av elev: Tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning, god miljö och följa skolans regler vare sig det är trakasserier eller kränkande behandling, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som det. Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa misshandel av person och förstörelse av egendom. T.ex. kan en person hållas fast eller dras från en plats där misshandel pågår. Avvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Läraren har fortfarande tillsynsskyldighet i samband med avvisningen och lämnar därför aldrig ett barn utan tillsyn. Kvarsittning: Lärare kan låta en elev stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut eller högst en timme innan elevens undervisning startar. Elevers dåliga uppförande som vi inte bedömer vara kränkande, trakasserande eller diskriminerande åtgärdar vi på följande sätt: Direkt tillsägelse eller tillrättavisning av den vuxne som ser eller hör det. Allvarssamtal med den eller de berörda eleverna i avskildhet. Vid upprepade förseelser informeras föräldrarna. Om det inte upphör lyfts frågan på Öppet EHT för råd och vägledning. 9
TRIVSELREGLER Vi är rädda om vår skola så att inget förstörs. Vi talar vänligt till varandra och använder ett vårdat språk Vi lyssnar på och respekterar alla barn och vuxna. Vi passar tider och ger varandra arbetsro. Vi hjälps åt att hålla iordning och lägga saker på rätt plats. Vi går när vi är inomhus. Vi är ute på alla raster oavsett väder. Vi lämnar personliga saker hemma (tex leksaker) BILAGOR Bil 1. Utredningsmall kränkande behandling. Bil 2. Trivselregler att skicka hem. 10