SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Relevanta dokument
FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

============================================================ ============================================================

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Matematisk statistik

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

16.3. Projektion och Spegling

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DN1240 numi12 1

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Något om funktionsföljder/funktionsserier


INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Motivet finns att beställa i följande storlekar

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

Föreläsning 19: Fria svängningar I

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)


INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

= = i K = 0, K =

1 x dx Eftersom integrationskonstanten i (3) är irrelevant, kan vi använda oss av 1/x som integrerande faktor. Låt oss beräkna

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

1 dy. vilken kan skrivas (y + 3)(y 3) dx =1. Partialbråksuppdelning ger y y 3

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

TATA42: Föreläsning 8 Linjära differentialekvationer av högre ordning

TENTAMEN Datum: 14 april 09 TEN1: Omfattar: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

TATA42: Tips inför tentan

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

Transkript:

Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR, SF676 Sysem v lijär DE Sid v 6 SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Iehåll: Mrisorm Begyelsevärdesprobleme Eises- och eydighessse ör lijär sysem Fudmel lösigsmägd ill e ill e homoge sysem -------------------------------------------------------------------------- Här berr vi e sysem med lijär DE v örs ordige d d d d d d sys,,, är obe uioer v vribel Ovsåede sysem sriver vi os på mrisorme F A sys,, A och F Eempel: Sriv syseme

Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR, SF676 Sysem v lijär DE d d d d 4 3 på mrisorme si cos Lösig: Vi hr, 4 si A, F 3 cos Syseme srivs som 4 si A F dvs 3 cos Sysem sys är HOMOGENT om ll eller evivle F= i mrisorme Allså är A e homoge sysem Ss Om h är de llmä lösige ill homoge syseme p e priulär lösig ill ice-homoge A F då är A och H p de llmä lösige ill ice-homoge A F BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEMET E begyelsevärdesproblem besår v sys och begyelsevillor b, b,, b är giv begyelsevillor På mrisorme sriver vi begyelsevärdesprobleme som A F, IV och b b b Sid v 6

Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR, SF676 Sysem v lijär DE Ss Eises- och eydighessse ör sys Om ll oeicieer ij och är oiuerlig uioer på e öppe iervll I och I så hr begyelsevärdesproblem IV e e lösig: Lösige är deiierd på hel iervlle I Uppgi Besäm de sörs eisesiervll ör öljde begyelsevärdesproblem d 4 d 3, d 4 3, 43 3 d b c 34 Lösig: Noer ll oeicieer är deiierde och oiuerlig om och 3 Frå eises- och eydighessse öljer öljde svr: I, b I,3, I 3, Uppgi Besäm de sörs eisesiervll ör öljde begyelsevärdesproblem d 3 4 d, d 3, 43 cos d Lösig: Noer ll oeicieer är deiierde och oiuerlig på, Därmed hr IV e e lösig som är deiierd på, ovse hur vi väljer Svr:, SUPERPOSITION ör homoge sysem Ss 3 Lå,,, vr lösigr ill A Då är vrje lijärombiio v de lösigr, c c c, ocså e lösig Bevis Beec z c c c Eersom, både, deriv och mrismulipliio är lijär operorer hr vi VL c c c elig gde c A c A A c c c A HL VSB c A Sid 3 v 6

Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR, SF676 Sysem v lijär DE Deiiio Lijär beroede/ oberoede lösigr Lå,,, vr lösigr ill A Vi säger,,, är lijär beroede lösigr på iervlle I om de is oser c, c,, c, mis e os är sild rå, såd c c c ör ll I Ars är,,, lijär oberoede lösigr Deiiio Fudmel lösigsmägd Vi säger,,, bildr udmel lösigsmägd ill de homoge syseme A sys,, A om,,, är syce lijär oberoede lösigr ill sys Els sä vgör om,,, är e udmellösigsmägd ill sys är med hjälp v WRONSKIS mris Koloer i Wrosis mris är själv veorer,,, Om,, så är W illhörde Wrosis deermi Noer vi hr ie derivor i Wrosis mris ör e örsordiges DE sysem ill silld rå Wrosis mris ör e DE v :e ordige Följde gäller: W= ör ll I lösigr,,, är beroede W ör mis e I lösigr är oberoede Sid 4 v 6

Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR, SF676 Sysem v lijär DE DEN ALLMÄNNA LÖSNINGEN ill sys ges v h c c,, c, är e udmellösigsmägd ill syseme Uppgi 3 Vis och e är e udmellösigsmägd ill syseme d y d dy 4y d b Age de llmä lösige ill syseme Lösig: Syseme på mrisorme är A, y och A y 4 i Förs orollerr vi om är e os lösig ill syseme A VL d d d d, HL A, 4 Allså VL=HL, dvs är e lösig ill syseme ii Nu ollr vi på smm sä om e e är e lösig ill syseme e VL d d d e e, d e e HL A e 4e e e, Sid v 6

Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR, SF676 Sysem v lijär DE Därmed är ocså e lösig ill syseme iii Med hjälp v Wrosis deermi olr vi om lösigr är lijär oberoede W e e lösigr är oberoede e Därmed bildr syseme och e e udmellösigsmägd ill e b De llmä lösige är h e c c = c c e Alleriv vi ge lösigr på slärorme: c ce y c c e Sid 6 v 6