Information via media

Relevanta dokument
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Mat & Hälsa Kolhydrater

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Diabetesutbildning del 2 Maten

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Vad påverkar vår hälsa?

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Läsa och förstå text på förpackningar

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Aktuella kostrekommendationer för barn

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Matprat i primärvården

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vad räknas till frukt och grönt?

Tio steg till goda matvanor

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Bakom våra råd om bra matvanor

Mat på vetenskaplig grund

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Att läsa på. matförpackningar...

WHO = World Health Organization

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Ämnesutbildning: Mat

Årets Pt 2010 Tel

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Dina levnadsvanor din hälsa

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Matbudskapet Diabetes

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Riksmaten ungdom

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Maten under graviditeten

Älsklingsmat och spring i benen

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Socker och hälsa - fakta och myter

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Bra mat för hela familjen

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Nutritionspärm Region Skåne

Råd för en god hälsa

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Maria Svensson Kost för prestation

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Ämnesutbildning: Mat

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Nationella matvaneundersökningar

8 Kost och alkohol. Energigivande näringsämnen. Kolhydrater (4 kcal/g)

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Transkript:

Information via media Mjölk risk för tidig död Undvik kolhydrater Sockret är lika farligt som tobak Popcorn är nyttigare än grönsaker Glutenfritt är bättre för din hälsa Mat Ät mer fett Ät mindre fett Ekologisk mat är bäst Mättat fett inte så farligt Ät enligt 5:2 dieten Ris innehåller arsenik Folkhälsogrupp Jämvikt

Nordiska Näringsrekommendationer

Riskfaktorer för tidig död och funktionsnedsättning i Sverige 2013 1. Högt blodtryck 2. Fetma 3. Rökning 4. Diabetes 5. Blodfetter 6. Nedsatt njurfunktion 7. Alkohol 8. Låg fysisk aktivitet 9. För mycket salt 10. För lite frukt och grönt Global, regional, and national disability-adjusted life years (DALYs) for 306 diseases and injuries and healthy life expectancy (HALE) for 188 countries, 1990 2013: quantifying the epidemiological transition

Förebygg med hjälp av bättre matvanor, ökad fysisk aktivitet och rökstopp 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna 90 procent av typ 2-diabetes 30 procent av alla cancersjukdomar

Bakom våra råd om bra matvanor www.slv.se

Riktlinjer från Livsmedelsverket

Energiinnehåll Protein 10-20 E % 4 kcal/g Kolhydrater 45-60 E % 4 kcal/g Fett 25-40 E % 9 kcal/g Alkohol 7 kcal/g

Energibalans Äter man lika mycket som man förbrukar står man stilla i vikt Äter man mer än vad man förbrukar går man upp i vikt Äter man mindre än vad man förbrukar går man ner i vikt

Olika energibehov Kön: Kroppsvikt Ålder Aktivitet

Blå zoner

Blå zoner 1. Ät inte för mycket, 80 % 3. Ät många örter 20 olika vegetabilier 5. Ha en örtagård 7. Drick inte för mycket komjölk 9. Vila magen 2. Ät mest från växtriket 4. Mindre socker och vete 6. Ät det som finns där du bor 8. Ät fisk eller ost 10. Ät ihop med andra Källa: Den blå maten, av Henrik Ennart, Niklas Ekstedt

Blå zoner Nicoya, Costa Rica Sardinien, Italien Loma Linda, USA Okinawa, Japan Ikaria, Grekland majstortilla, bönor, squash pecorinoost, sardiner, rött vin bönor, nötter (många veganer) tofu, grönsaker, fisk, fläskkött fisk, vin

Faktorer för ett långt liv hälsosam mat, fysisk aktivitet i vardagen socialt nätverk en känsla av mål och mening i tillvaron. äter långsamt och går inte i pension

Så här ser svenskarnas matvanor ut i korthet: - Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. - Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. - Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen. - Nio av tio äter för lite fullkorn. - Sju av tio äter för lite fibrer. - Fyra av tio äter för mycket socker. - Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt. - Åtta av tio äter för mycket mättat fett.

Så här ser svenskarnas matvanor ut i korthet: -15 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. - Unga kvinnor och män, 18 30 år, har sämst matvanor. - Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

Ät mycket frukt och grönt

Eller kan man ta ett piller istället?

Nyttigheter i frukt och grönt! A-vitamin C-vitamin E-vitamin K-vitamin Folat Kalium Magnesium Järn Fibrer Karotenoider Betakaroten Lykopen Lutein Zeazantin Antocyanider Flavanoider Fykokemikalier

Rekommenderade mängder barn under fyra år: frukt eller grönt vid varje måltid barn mellan fyra och tio år: cirka 400 gram frukt och grönt per dag vuxna och barn över tio: cirka 500 gram frukt och grönt varje dag

Baljväxter

An apple a day keeps the doctor away Ordspråk från Wales 1860

Behöver du äter mer frukt och grönt?

Ät mycket fisk Gärna 3 g/vecka Variera sorterna

Nötter och frön Ca 2 msk/dag Variera gärna Testa jornötssmör

Spannmålsprodukter av fullkorn Ger ett lågt GI

Lösliga och olösliga fibrer

Välj bra fetter

Fett 25 40 E% enkelomättade fettsyror 10 20 E% fleromättade fettsyror 5 10 E% mättade fettsyror mindre än 10 E%. transfettsyror så lite som möjligt

Kalcium 500 ml mjölk/fil/yoghurt eller 500 ml berikade drycker eller 7-8 ostskivor eller lite av varje

Extra D-vitamin till vissa Mörk hudfärg För lite tid utomhus Täcker ansikte, armar och ben Ej D-vitaminberikad mat Äter ej fisk

Minska rött kött och charkprodukter Max 500 g/vecka Nöt Gris Lamm Ren Vilt

Drycker med tillsatt socker

Salt Max 5-6 g/dag Hur kan man minska saltintaget?

Alkoholhaltiga drycker

Tallriksmodellen

Sötningsmedel Sockerarter Vanligt socker (sackaros; utvinns ur sockerbetor eller sockerrör) fruktsocker (fruktos),druvsocker (glukos), mjölksocker (laktos) maltsocker (maltos) Sockeralkoholer Sötningsmedlen sorbitol, mannitol, xylitol, isomalt, laktitol, erytritol, maltitol och polyglycitolsirap Icke energigivande sötningsmedel Sackarin, cyklamat, acesulfamkalium, sukralos, neohesperidindihydrochalcon, steviolglykosider och taumatin

Sockerarter Osötat Sockerfritt/Utan socker Socker ej tillsatt/osockrat Utan vanligt socker Light, lätt eller lättsockrat

Utrymmesmat Kvinnor Max för en vecka 3 flaskor läsk (=100 cl) 1 rulle mjölkchoklad 1 dammsugare 100 g chips 70 g ädelost 4 glas vin (=60 cl)

Utrymmesmat Män Max för en vecka 3 flaskor läsk (=100 cl) 3 bullar 3 dl lösglass 250 g lösgodis 150 g äppelpaj 3 småkakor

Olika dieter Nordiska Näringsrekommendationerna 5:2 dieten GI-mat (GI= glykemiskt index) Basisk kost FODMAPS DASH-kost Glutenfritt Laktosfritt Vegetariskt/vegan Rawfood Low-carbohydrate high-fat diet (LCHF) Medelhavsdieten

LCHF på olika sätt

Medelhavskost Är ett kostmönster som beskriver hur man åt i olivodlande länder i Medelhavsregionen för 50 år sedan, mer specifikt Kreta före 1960

Medelhavskost En hög konsumtion av olivolja grönsaker baljväxter frukt fisk vin Låg konsumtion av rött kött

De sju viktigaste faktorerna för lägre vikt på sikt 1 Ät regelbundet. Frukost, lunch, middag/kvällsmat de flesta dagar 2 Ät frukost varje dag. Hjälper dig att äta lagom resten av dagen. 3 Ät färre kalorier. Brukar du ta om av maten? Träna på att låta bli. 4 Ät magert. Mindre fett i maten ger färre kalorier. 5 Skriv ner vad du äter, dricker och väger. Man kan förändra vanor man är medveten om. 6 Väg dig regelbundet. Vågen hjälper dig att hålla koll på viktändringar. 7 Fysisk aktivitet minst en timme per dag. Rör du på dig varje dag är det oftast lättare att äta som du tänkt dig. Källa: The National Weight Control Registry. http://www.nwcr.ws/stories.htm Registret bygger på personer som registrerat sina framgångsfaktorer och som minskat minst 10 % av sin vikt och lyckats behålla den i minst 12 månader.

Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal

Varför gör de inte som vi säger?

För dig som vill läsa mer www.slv.se Svenska Livsmedelsverket http://www.hfsnatverket.se/sv/att-ge-kostrad Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård http://folkhalsoguiden.se/matguiden https://www.1177.se/halland/tema/halsa/ https://www.narhalsan.se/matkasse https://www.vgregion.se/halsa-ochvard/vardgivarwebben/vardriktlinjer/beslutstod-overvikt-och-fetma/ https://www.netdoktor.se/vikt-kost/ https://www.socialstyrelsen.se/ http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/teman/levnadsvanor/sidor/rad givande-samtal-grunden-for-atgarderna.aspx

Tack för idag!