Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun
Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan Resultat Metd ch material Inledning Sklinspektinen genmför en kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier under hösten 2015 ch våren 2016. Granskningen vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun ingår i detta prjekt. Emanuelsklan besöktes den 8 till 10 september 2015. Ansvariga inspektörer har utredare Jsefine Esbjörnssn ch utredare Viveca Serder varit. I denna rapprt redvisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser ch bedömningar. Förutm en redgörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en krt beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar ch genmförande. Kvalitetsgranskningen av sklans arbete för att säkerställa studier genmförs i ytterligare 19 kmmunala sklr ch 10 fristående sklr. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redvisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapprt. För de sklr sm ingått i granskningen ger rapprten en referensram ch en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra sklr. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund ch syfte Sklinspektinens egna erfarenheter ch flertalet natinella undersökningar visar på prblem med studier i den svenska sklan 1. Enligt Sklenkäten 2014 (Sklinspektinen 2014b) upplever mkring varannan elev att andra elever stör rdningen i klassrummet ch att de blir störda av hög ljudnivå under lektinerna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studier på lektinerna. Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studier. Störst är 1 Se exempelvis Sklinspektinen 2014a, Sklverket 2013a ch SCB 2012.
Sklinspektinen 2 (12) prblemen i grundsklans senare årskurser. Även lärarna upplever att en str del av deras undervisningstid går åt till att hålla rdning i klassrummet (Lärarnas riksförbund 2014). Lärarna upplever dck inte lika stra brister i studiern sm eleverna. Bilden av bristande studier ch rdningsprblem bekräftas i internatinella mätningar såsm PISA, TIMMS ch TALIS. Studier handlar både m elevernas arbetsmiljö ch m deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska m sklan har ett tillfredsställande arbete för att främja ch upprätthålla studier för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frågan m eleverna får studier i undervisningen. Särskild vikt läggs vid själva undervisningssituatinen, men sklans arbete ch rektrs ansvar i strt berörs delvis ckså. I varje skla sm besöks, undersök m läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier ch m rektr genm sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan Emanuelsklan är belägen i Sjöb kmmun ch mfattar förskleklass till årskurs 9. Sklan har drygt 500 elever i årskurserna F 9, varav 174 av dessa elever går i årskurserna 7-9. Persnalen är indelad i lika arbetslag ch i varje arbetslag finns en så kallad prcessledare. Sklan har ckså sex förstelärare. Sklans rektr hade vid Sklinspektinens besök varit i tjänst precis en vecka. Den tidigare rektrn slutade i juni ch den från höstterminen nyanställda biträdande rektrn hade lett sklan sm tillförrdnad rektr från slutet av juli till dess att den nye rektrn tillträdde den 1 september. Sklinspektinen genmförde år 2010 tillsyn av Emanuelsklan ch i beslutet (Dnr 43-2009:4035) förelades huvudmannen att vidta åtgärder för brister i sklans arbete för att mtverka kränkande behandling av elever. Sjöb kmmun granskades våren 2015, men det gjrdes inget tillsynsbesök på Emanuelsklan. I beslutet (Dnr 43-2014:8421) för kmmunen knstaterades inga brister i de granskade mrådena. Av Sklverkets statistik för år 2015 framgår att 62 prcent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ch att det genmsnittliga meritvärdet var 226 päng. Andelen elever sm uppnått kunskapskraven i alla ämnen var 77 prcent år 2014 ch 61 prcent år 2013. Det genmsnittliga meritvärdet var 224
Sklinspektinen 3 (12) päng år 2014 ch 204 päng år 2013. Av den elevenkät sm Sklinspektinen inför granskningen genmfört med samtliga elever i årskurserna 7 till 9 framgår att 139 elever, har svarat på enkäten, vilket är 83 prcent av eleverna i dessa årskurser. Det framgår av enkäten att 73 prcent av eleverna tycker att det är studier på lektinerna ch 81 prcent anser att de lär sig mycket på lektinerna. Mer än var tinde elev tycker att andra elever i hög utsträckning stör rdningen i klassrummet ch mer än varannan elev uppger att det sker ganska fta. Nästan hälften av eleverna uppger att de får för lite utmanande arbetsuppgifter i sklan. Resultat 1. Får eleverna studier i undervisningen? 1.1 Läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa ch upprätthålla en gd lärandemiljö samtidigt sm eleverna ges möjlighet att följa undervisningen ch engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. 1.1.1 Lärandemiljö Lärandemiljön är uppmuntrande ch stödjande. Eleverna bemöts respektfullt. Vid de lektiner Sklinspektinen besöker möter vi lärare sm talar med eleverna på ett lugnt ch respektfullt sätt. Stämningen mellan eleverna upplevs sm avspänd ch kamratlig. I nästan alla de bserverade lektinerna går läraren runt ch hjälper eleverna. Samtalen sker med låg röst ch ibland avbryter läraren klassens arbete för att gå igenm någn uppgift sm flera elevgrupper behöver hjälp med. Vid dessa genmgångar med hela klassen uppmanar läraren ftast eleverna att kmma med inlägg ch frågr så att ett klassrumssamtal kmmer till stånd.
Sklinspektinen 4 (12) Av elevintervjuerna framgår tydligt att många elever väljer att gå på Emanuelsklan för att de hört att det är lugnt ch att lärarna är bra. Eleverna uttrycker att det är lugnare när de är uppdelade i mindre grupperna ch att lärarna då kan hjälpa dem mer. De säger ckså att studiern är lika under lika lektiner. Vissa lärare får säga till många gånger ch ibland känns det sm m läraren inte har kntrll. På dessa lektiner upplever eleverna att studiern inte alltid är tillfredsställande. Eleverna säger att de lärare sm säger till på ett snällt sätt, är bra på att lära ut ch gör lektinerna rliga har de respekt för. Eleverna säger ckså att när de blir behandlade med respekt blir det studier. Även av lärarintervjuerna framgår att indelningen av klasserna i både grupper m tjug elever ch grupper m tretti elever upplevs ha betydelse för studiern. Bland annat uppger lärarna att tretti elever knappast får plats i klassrummen ch när det är nt m plats blir det mindre r. Lärarna menar att årets schemaläggning, sm innebär att lärare ibland undervisar i ämnen sm de inte har utbildning i, gör att det är svårt för lärarna att svara på de frågr eleverna har. Det märker eleverna ch då kan det bli stökigt. Lärarna betnar liksm eleverna rdet respekt, att alla är lika individer ch att det ska vara ett öppet klimat ch mycket diskussin. Sklan har i många år arbetat med relatinspedaggik. Lärarna beskriver begreppet sm Vi försöker se elever, vi är med dem. ch Vi bryr ss m deras mående ch pratar med dem. De intervjuade lärarna säger att det kmmit många nya lärare till sklan ch att någn riktig samsyn i nuläget varken finns m vad relatinspedaggik är eller vad sm är studier. Samtidigt menar de intervjuade lärarna att det bland persnalen på sklan finns en genuin msrg m eleverna, vilket uppges vara en effekt av arbetet med relatinspedaggik. Av lärarintervjuerna framgår att alla klasser har en schemalagd lektin per vecka då förhållningssätt ch värdegrundsfrågr diskuteras. Enligt lärarna finns det en pärm med lika övningar sm de genmför, dck utan att först ha analyserat vilka behv sm finns i de lika klasserna. Av den elevenkät Sklinspektinen genmfört inför granskningen framgår att 89 prcent av eleverna anser att deras lärare behandlar dem med respekt ch 90 prcent tycker att lärarna bryr sig m hur det går för dem. Resultatet överensstämmer i strt med det sm eleverna upp-
Sklinspektinen 5 (12) ger i den enkät sm de besvarar i anslutning till de bserverade lektinerna. 1.1.2 Lärarens ledarskap ch undervisningens struktur Läraren har ett tydligt ledarskap. Lektinen är välplanerad ch välstrukturerad. Övergångar mellan lika aktiviteter genmförs utan att rdningen störs. Läraren ingriper vid störande inslag på ett sätt sm främjar elevernas hörsamhet. Vid alla de lektiner sm bserverats visar lärarna ett tydligt ledarskap. Lektinerna är väl planerade ch eleverna har, med någt undantag, med sig det material sm behövs för lektinen. Det finns en tydlig början på lektinen ch i de flesta fall ckså en tydlig avslutning ch flera mment däremellan. Läraren har fta sin planering på klassrummets white bard. Samtliga bserverade lektiner innehåller till största delen arbete enskilt eller i mindre grupper. Läraren gör en genmgång i början av lektinen, där eleverna ftast deltar i ett klassrumssamtal under lärarens ledning. På flera av lektinerna deltar flertalet av eleverna i samtalet ch under andra lektiner är det bara ett fåtal sm deltar. Eleverna ägnar sig då åt annat, till exempel sina mbiler. Under större delen av lektinerna går läraren runt i klassen ch hjälper eleverna. Lärarna har lika strategier för i vilken rdning eleverna får hjälp. Några lärare ger hjälp till eleverna i den rdning de ber m det ch andra pririterar elever sm tycks ha ett större behv av lärarens stöd. Läraren stannar då längre hs dessa elever. Vid några lektiner gör läraren en avslutning med en sammanfattning ch även en krtare beskrivning av vad nästa lektin ska handla m. En av de bserverade lektinerna ägnas helt åt högläsning, med avbrtt för några frågr från läraren. Lektinen är lugn, men allt eftersm lektinen pågår blir fler ch fler elever uppmärksamma. Sklinspektinen kan bservera att några elever har svårt att kmma till r inför lektinerna ch ett fåtal elever kmmer för sent. Samtliga bserverade lektiner kmmer dck igång inm några minuter. Detta gäller ckså de lektiner sm enligt schemat ska starta vid samma tidpunkt sm lektinen innan slutade. Ingen av de elever sm kmmer för sent får någn tillsägelse av läraren ch det får inte heller de elever sm behöver hämta arbetsmaterial i sina skåp. Däremt förekmmer det på
Sklinspektinen 6 (12) flertalet lektiner att läraren hyssjar ch i någt fall använder läraren elevens namn sm tillsägelse. Vid de flesta av lektinerna uppmanar lärarna efter lektinsinledningen eleverna att arbeta tillsammans med sina klasskamrater. Några elever väljer att arbeta enskilt ch andra i större eller mindre grupper. Vid alla de bserverade lektinerna utm en, arbetar alla elever med samma uppgifter. Under några lektiner sitter läraren framför klassen under en betydande del av lektinen medan eleverna lyssnar eller arbetar enskilt. Med någt enstaka undantag anger eleverna i de enkäter sm genmförs i anslutning till de bserverade lektinerna, att de förstår vad de ska göra på lektinerna. Med få undantag tycker eleverna ckså att de kunde kncentrera sig på lektinen. Vid två av de bserverade lektinerna uppger en dryg tredjedel av eleverna att lärarna inte ser till att de får arbeta på lika sätt. Vid fyra av de sex lektiner sm bserverats uppger ungefär 25 prcent av eleverna att det är tydligt vilka regler sm gäller ch att reglerna inte följs. Det framgår av elevintervjuerna att de lektiner Sklinspektinen bserverat i strt överensstämmer med hur de brukar se ut. Dck uppger eleverna att de i vanliga fall inte behöver sitta i klassrummet så mycket utan ckså får vara i andra utrymmen på sklan. Eleverna uppger att det är viktigt att läraren varierar sin undervisning så att lektinerna blir intressanta ch inte tråkiga. Hur eleverna är placerade i klassrummet anser de ckså har betydelse för studiern ch säger bland annat innan hade vi bestämda platser ch då blev det lugnt. Att läraren bestämmer hur eleverna ska sitta tycker många av de intervjuade eleverna är viktigt för sitter man med sin kmpis, det väljer man ju helst själv, ch då blir det högljutt. Att läraren är tydlig med vad sm gäller ch gör sm de bestämt är enligt eleverna betydelsefullt. Det framgår att vissa lärare med naturlig respekt gör så, medan andra lärare bestämmer någt men genmför sedan inte det sm bestämts. Att vara mycket väl förberedd inför en lektin ser lärarna sm den viktigaste rsaken till att en lektin blir bra. Om de någn gång varit förberedda börjar det hända saker. Eleverna uttrycker samma sak sm att de känner när läraren har kntrll. Någn lärare säger att eleverna ser direkt m vi finns för dem ch förberett deras pass eller inte. Då har vi dem med ss. Lärarna är eniga m att struktur på lektinerna är viktigt för studiern så att eleverna hela tiden vet vad de ska göra.
Sklinspektinen 7 (12) Enligt de intervjuade lärarna var det förra läsåret mycket tal m att jbba i team ch att hjälpa varandra, men det här läsåret går mycket av planeringstiden åt till Matte- respektive Språklyftet, varför det för närvarande på grund av tidsbrist inte finns någt lämpligt frum för att diskutera undervisningen. Lärarna menar vidare att de följer sklans rdningsregler ch den tillhörande knsekvenstrappan. Sklinspektinens elevenkät sm genmfördes inför granskningen, visar att 89 prcent av eleverna förstår vad de ska lära sig ch 81 prcent av eleverna anser att de lär sig mycket på lektinerna. Någt färre, 73 prcent av eleverna, tycker att deras lärare ser till att det är studier på lektinerna. 1.1.3 Stimulans ch anpassning Undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna. Undervisningen anpassas efter elevernas behv ch efter situatinen. Läraren ger eleverna den hjälp ch det stöd sm de behöver för att klara arbetsuppgifterna. Vid alla bserverade lektiner utm en arbetar samtliga elever med likadana uppgifter. Vid flera lektiner finns ytterligare en vuxen i klassrummet, ibland en annan lärare men ftare en elevassistent. Vid en av de bserverade lektinerna ses exempel på hur läraren knyter an till elevernas vardag ch intressen. Under denna lektin får eleverna kka lika srters gdis i vatten för att lösa upp gdiset, så att de kan testa hur surt eller basiskt gdiset är. Läraren gör i inledningen ch under lektinens gång kpplingar till andra ämnen ch till elevernas intressen. Vid denna lektin deltar alla elever aktivt ch intresserat. De deltar i klassrumssamtalet ch kmmer med synpunkter ch frågr. Vid de övriga lektinerna varierar intresset ch engagemanget hs eleverna ch det finns elever sm istället använder sina mbiltelefner ch småpratar m annat än det lektinen handlar m. I de flesta fall reagerar läraren inte. I någt fall sätter sig läraren hs dessa elever för att hjälpa dem att kmma igång med arbetet. Lärarna går ftast runt bland eleverna ch svarar på deras frågr. I någt fall är frågrna så många att flera elever inte får någn hjälp under lektinen. Vid några lektiner presenterar läraren en mfattande planering, men uppgifterna sm eleverna får verkar vara väl enkla för eleverna ch uppgifterna genmförs snabbt.
Sklinspektinen 8 (12) I samtliga klassers elevenkäter sm genmförts i anslutning till de bserverade lektinerna anger allt från några få till flera elever att de inte lär sig mycket. Ungefär lika många elever ch i flera fall samma elever sm inte anser att de lär sig någt, anger att läraren inte bryr sig m hur det går för eleven. Vid elevintervjuerna säger eleverna att de ftast får arbeta med samma uppgifter men att det till exempel i mattebken finns plusuppgifter sm är lite svårare ch sm eleverna får göra när de gjrt färdigt de vanliga uppgifterna. I några ämnen säger eleverna att de får arbeta med lika uppgifter. De tycker ckså att de får arbeta på lika sätt. Bara i några ämnen säger de intervjuade eleverna att de kan påverka undervisningen, men att de i de flesta ämnen inte kan påverka alls. Eleverna säger att på de allra flesta lektinerna går det bra att jbba. Hjälp får de av läraren eller av en kmpis, men på vissa lektiner får man skrika på läraren för att få hjälp ch då blir man förbannad. Några lärare har så kallade hjälplistr sm eleverna får skriva upp sig på. Dessa hjälplistr innebär att läraren hjälper eleverna i den rdning de skrivit upp sig på listan. Dessa listr följs inte alltid ch elevintervjuerna visar att det rsakar irritatin bland eleverna. Mentrstiden ligger enligt eleverna i slutet av terminen för att eleverna ska få reda på betygen, men bara m de själva vill. De intervjuade lärarna är eniga m att när individanpassningen inte funkar, det vill säga att när elever sm behöver hjälp inte får den hjälp de behöver, då händer det någt. Det framgår att lärarna tycker det är svårt att anpassa undervisningen efter elevernas behv. Lärarna hade velat göra det mycket mer, men klasserna är stra ch de säger att det blir gigantiska planeringar. Lärarna skulle vidare vilja ha mer handledning ch knkreta tips av specialpedaggen. På många lektiner finns en extra resurslärare i klassrummet ch lärarna säger att de då har möjlighet att göra lika grupper i klassen för att på så sätt anpassa undervisningen ch därmed få bättre studier i klassrummet. Vad gäller verksamma elever säger lärarna att de inte gör så mycket åt dem under lektinerna, men talar med eleverna efteråt m vad passiviteten berr på. Av intervjuerna med lärarna framgår vidare att lärarna pratar med varandra m undervisningen, men att någn systematisk diskussin i teamen eller arbetslagen inte finns i nuläget. Sklinspektinens elevenkät sm genmfördes inför granskningen visar att 80 prcent av eleverna tycker att sklarbetet är intressant ch 79 prcent att lärarna uppmuntrar dem. 45 prcent av eleverna uppger att de får för lite utmanande arbetsuppgifter i sklan.
Sklinspektinen 9 (12) Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att lärarna i varierande utsträckning genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Utredningen visar att eleverna blir respektfullt bemötta ch att lärarna överlag lyckas skapa en lärandemiljö sm stödjer elevernas lärande. Merparten av lektinerna är välplanerade ch lärarna är tydliga med de arbetsuppgifter sm ska genmföras, vilket då leder till att eleverna vet vad de ska göra ch studiern är gd, men det förekmmer ckså lektiner där elevernas upplevda studier inte är tillfredsställande. Vidare visar granskningen att inte alla elever får tillräckligt utmanande uppgifter, att det finns elever sm inte är engagerade i lektinsinnehållet ch det framkmmer att en str andel elever inte anser att de kan påverka vad de gör på lektinerna. 1.2 Rektrn tar genm sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bedömningen utgår från rektrs övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rektrns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. Rektrn för en dialg med lärarna kring de gemensamma värden sm ska gälla ch säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa. Rektrn ser till att rdningsregler utarbetas i samråd med eleverna. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder används på ett sätt sm främjar sklsituatinen för den elev sm är föremål för åtgärden ch för övriga elever. Rektrn för en dialg med lärarna kring undervisningens genmförande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna samt anpassas efter deras behv.
Sklinspektinen 10 (12) Rektrn ser till att studier i undervisningen följs upp ch analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studier i undervisningen. Vid behv vidtar rektrn åtgärder sm syftar till förbättringar på klassrumsnivå. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder riktade mt elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder ch med fkus på eventuella brister på system- ch verksamhetsnivå. Av lärarintervjuer framgår att de anser att sklans rganisatin med prcessledare, förstelärare ch biträdande rektr, är tydlig. Det framgår vidare att schemaläggningen ch lärarnas deltagande i flera stra frtbildningssatsningarna gjrt att det inte funnits så mycket tid till dialg vare sig mellan den vikarierande rektrn ch lärarna eller i arbetslagen kring gemensamma värden ch undervisningens genmförande. Enligt rektr är Emanuelsklan en skla med mycket engagemang, där man vill ligga långt fram ch persnalen deltar i många prjekt. Den tidigare rektrn tg fram ett antal rutiner till exempel ett så kallat årshjul ch även en väl genmarbetad lkal arbetsplan med utvecklingsmråden, mål inm lika mråden ch åtgärdslistr för de lika arbetslagen. Arbetsplanen är ännu inte implementerats ch någn uppföljning har inte gjrts. Rektrn betnar att lärande samtal ch cachning genmfördes förra läsåret ch vill få igång dessa igen. Liksm lärarna anser rektrn att speciellt försteläraruppdraget är klart ch i någn mån även uppdraget sm prcessledare. Rektrn anser att samsyn ch tydlighet är viktigt, men ckså att lärarna är lika ch därmed kan det vara befgat att eleverna har lika regler för lika lärare. Rektrn menar att man skapar studier på lika sätt ch att lärarnas frihet är viktig. Lärarna hittar sina egna sätt ch eleverna ska veta vad sm gäller för de lika lärarna, vilket enligt rektr skapar trygghet. Rektrn säger ckså att extra anpassningar för eleverna behövs för att möjliggöra en ökad studier. Vissa elever är lättstörda ch kan till exempel behöva hörlurar för att få studier. Sm framgår under mrådet 1.1 van, varierar graden av studier mellan de bserverade lektinerna. Rektrn uppger att han under sin första vecka börjat göra klassrumsbesök ch börjat föra en dialg med lärarna. Sklan har fastställda rdningsregler ch några intervjuade elever uppger ckså att de varit med m att ta fram rdningsregler men att detta inte har gjrts i år utan i början av sjuan. Klassen hade då talat m vad vi inte skulle göra ch så bestämde vi vilka regler sm skulle gälla i den lärarens klassrum. Andra inter-
Sklinspektinen 11 (12) vjuade elever minns inte m de gått igenm några rdningsregler medan de flesta vet att det finns en knsekvenstrappa. I den elevenkät sm genmfördes inför Sklinspektinens besök uppger mer än varannan elev att de inte fått vara med m att bestämma sklan rdningsregler. Hur sklan ska arbeta med rdningsreglerna är enligt rektr ännu inte klart men rektr ser att trligen behöver reglerna uppdateras ch eleverna ska vara med i det arbetet utifrån sina förväntningar. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att rektrn ännu inte tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i strt ch för studiern i klassrummet. Utredningen visar att rektrn varit ansvarig för sklenheten under så krt tid att rektrn ännu inte hunnit starta arbetet med hur sklan bäst ska säkerställa att eleverna ges gda förutsättningar till lärande ch utveckling. Utredningen visar vidare att det finns en tydlighet i sklans rganisatin ch en bristande samsyn bland lärarna vad gäller sklans arbete med nrmer ch värden. Rektrn behöver därför se till att de rdningsregler sm tas fram förstås ch accepteras av elever ch lärare samt säkerställa elevernas medverkan vid framtagningen. Vidare behöver rektrn följa upp studiern i enskilda lärare undervisning för att vid behv kunna vidta åtgärder sm innebär förbättringar på klassrumsnivå. Att eleverna ges studier är en aspekt ch en annan är att undervisningens kvalitet är sådan att eleverna kan engageras i ett meningsfullt lärande. Metd ch material Granskningen av sklans arbete för att säkerställa studier utgår från sklbesök där empiri samlas in genm att inspektörerna bserverar undervisning ch genmför intervjuer. Inför sklbesöken studeras de dkument sm begärs in från sklan, tillsammans med resultat från sklenkäten. I Sklinspektinens mdell för granskning av undervisning ingår lika datainsamlingsmetder: statistik, dkumentstudier, bservatiner, intervjuer ch enkäter. Dkumentstudier ch elevenkäter utgör underlag för de intervjuer sm genmförs med elever, lärare ch rektr ch syftar till att dels ge en bild av sklans arbete för att säkerställa studier dels till att planera genmförandet av sklbesöken. Syftet med lektinsbservatinerna är att inspektörerna ska inhämta förstahandsinfrmatin m hur de bserverade lärarna genmför undervisningen avseende granskningens frågeställningar.
Sklinspektinen 12 (12) Två lika elevenkäter används i denna granskning. Samtliga sklans elever i de årskurser sm granskningen mfattar besvarar en inledande enkät sm belyser elevernas upplevelse av studier i undervisningen ch lärarnas ch sklans arbete med att främja ch upprätthålla studier. Vidare genmförs en uppföljande elevenkätmed elever i de två klasser vars lektiner bserverats. Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 sm besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektinsbservatiner, antalet elever sm besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare. x sklan Antal Inledande elevenkät 83,2 % (139 elever) Intervjuade elever 12 Lektinsbservatiner 6 Uppföljande elevenkät 121 Intervjuade lärare 8