Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun
1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat Metd ch material Inledning Sklinspektinen genmför en kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier under hösten 2015 ch våren 2016. Granskningen vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun ingår i detta prjekt. Btkyrka Friskla besöktes den 7 till 10 december 2015. Ansvariga inspektörer har utredare Viveca Serder ch utredare Malin Salemyr varit. I denna rapprt redvisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser ch bedömningar. Förutm en redgörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en krt beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar ch genmförande. Kvalitetsgranskningen av sklans arbete för att säkerställa studier genmförs i ytterligare 20 kmmunala sklr ch 9 fristående sklr. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redvisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapprt. För de sklr sm ingått i granskningen ger rapprten en referensram ch en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra sklr. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund ch syfte Sklinspektinens egna erfarenheter ch flertalet natinella undersökningar visar på prblem med studier i den svenska sklan 1. Enligt Sklenkäten 2014 (Sklinspektinen 2014b) upplever mkring varannan elev att andra elever stör rdningen i klassrummet ch att de blir störda av hög ljudnivå under lektinerna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studier på lektinerna. Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studier. Störst är prblemen i grundsklans senare årskurser. Även lärarna upplever att en str del av deras undervisningstid går åt till att hålla rdning i klassrummet (Lärarnas riksförbund 2014). Lärarna upplever dck inte lika stra brister i studiern 1 Se exempelvis Sklinspektinen 2014a, Sklverket 2013a ch SCB 2012.
2 (13) sm eleverna. Bilden av bristande studier ch rdningsprblem bekräftas i internatinella mätningar såsm PISA, TIMMS ch TALIS. Studier handlar både m elevernas arbetsmiljö ch m deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska m sklan har ett tillfredsställande arbete för att främja ch upprätthålla studier för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frågan m eleverna får studier i undervisningen. Särskild vikt läggs vid själva undervisningssituatinen, men sklans arbete ch rektrs ansvar i strt berörs delvis ckså. I varje skla sm besöks, undersöks m läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier ch m rektr genm sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Btkyrka Friskla är belägen i Btkyrka kmmun ch mfattar förskleklass till årskurs 9. Sklan har ttalt 398 elever ch klasserna är rganiserade i tre arbetslag. Denna granskning mfattar elever i årskurserna 7 till 9 ch i dessa årskurser går 117 elever. Årskurserna 7 till 9 är rganiserade i ett arbetslag samt mentrs- ch ämnesgrupper. Sklans leds av en rektr ch sklans tre huvudmän, vilka tillsammans frmar sklans ledningsgrupp. Sklinspektinen genmförde år 2012 tillsyn av Btkyrka Friskla ch i beslutet med diarienummer Dnr 44-2012:1135, förelades huvudmannen att vidta åtgärder för att säkerställa att lärarna har relevant utbildning, att beslut m anpassad sklgång fattas enligt författningarna, att det finns ett sklbiblitek samt att det för varje verksamhet finns en plan mt kränkande behandling sm anger vilka åtgärder sm ska vidtas ch hur de ska följas upp. Sklinspektinen beslutade 2013-07-15 att åtgärder för att avhjälpa bristerna hade vidtagits ch därmed avslutades tillsynen. Av Sklverkets statistik för år 2015 framgår att 85 prcent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ch att det genmsnittliga meritvärdet var 252 päng. Det genmsnittliga meritvärdet har förbättrats de senaste två åren, samtidigt sm andelen elever sm inte når kunskapskraven i alla ämnen har ökat. 2013 var det genmsnittliga meritvärdet 232 päng ch andelen elever sm uppnått minst betyget E i samtliga ämnen var 91 prcent ch 2014 var betygspängen 242 päng ch 98 prcent av eleverna nådde minst betyget E i alla ämnen.
3 (13) Av den elevenkät sm Sklinspektinen inför granskningen genmfört med sklans samtliga elever i årskurserna 7 till 9 framgår att 49 prcent av eleverna tycker att det är studier på lektinerna medan 73 prcent tycker att andra elever stör. 54 prcent av eleverna anser att de inte fått vara med m att bestämma rdningsreglerna. Nästan 90 prcent av eleverna uttrycker att lärarna bryr sig m hur det går för dem ch lika str andel anser att lärarna behandlar dem med respekt. Alla 117 eleverna i årskurs 7-9 besvarade enkäten. Resultat 1. Får eleverna studier i undervisningen? 1.1 Läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa ch upprätthålla en gd lärandemiljö samtidigt sm eleverna ges möjlighet att följa undervisningen ch engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. 1.1.1 Lärandemiljö Lärandemiljön är uppmuntrande ch stödjande. Eleverna bemöts respektfullt. Av de lektinsbservatiner sm Sklinspektinen genmfört framgår att relatinen mellan elever ch lärare är gd ch att eleverna bemöts respektfullt. Samtalstnen är uppmuntrande, lugn ch vänlig ch ibland närmast kamratlig. I de allra flesta fall ingriper lärarna när eleverna pratar utan att ha fått rdet genm att hyscha ch ibland genm att använda elevens namn. De bserverade lektinernas upplägg präglas till str del av enskilt arbete. De tillsägelser ch det hyschande sm då förekmmer sker främst när eleverna förväntas arbeta enskilt ch tyst men istället småpratar med någn annan elev. Vid några av de bserverade lektinerna förekmmer diskussiner. I samband med att eleverna ser ett TV-prgram tillsammans deltar de flesta eleverna i diskussiner sm berör prgrammet ch under en annan lektin med en genmgång inför ett slutprv deltar ett antal elever i samtalet medan andra elever endast lyssnar ch vissa elever småpratar m annat.
4 (13) I de uppföljande enkäter, sm genmförs efter varje bserverad lektin, svarar flertalet elever, med undantag för några lektiner, att min lärare behandlar ss med respekt. Samma gäller svaren på frågan m att min lärare ser till att vi behandlar varandra med respekt. Av elevintervjuerna framgår att rden rättvis ch respekt är viktiga vad gäller m lärandemiljön blir bra ett inte. Någn elev säger att m en lärare är rättvis ch schysst mt ss då är vi schyssta tillbaka. Någn annan elev frtsätter med att säga att annars tappar man respekt ch då förstör det lektinen. En ytterligare kmmentar från intervjuerna är: Det berr på ss ckså. Vissa ämnen är vi tysta. Vissa lärare lyssnar vi inte på. Att lektinerna är välplanerade ch att eleverna vet vad de ska göra är avgörande för m det blir studier framgår av intervjuerna med lärarna. Flera lärare uttrycker även att en gd dialg med eleverna är väsentlig. Lärarna, ch även elever, talar m att sklan är liten ch familjär ch framhåller därmed fördelen med att det är nära till både elever ch klleger. Det framgår vidare av intervjuerna att några lärare anser att en gd lärandemiljö innebär att det ska det vara tyst, medan andra lärare inte tycker m när det är knäpptyst. I den elevenkät sm Sklinspektinen genmförde inför granskningen framgår att 86 prcent av eleverna anser att lärarna i str eller ganska str utsträckning behandlar eleverna med respekt ch 87 prcent av eleverna anser att lärarna bryr sig m hur det går för eleverna. Tre fjärdedelar av eleverna uppger att de lär sig mycket på lektinerna. Nästan en fjärdedel av eleverna anser dck att de inte vågar säga vad de tycker på lektinerna. 1.1.2 Lärarens ledarskap ch undervisningens struktur Läraren har ett tydligt ledarskap. Lektinen är välplanerad ch välstrukturerad. Övergångar mellan lika aktiviteter genmförs utan att rdningen störs. Läraren ingriper vid störande inslag på ett sätt sm främjar elevernas hörsamhet. Då denna granskning genmförs några dagar innan höstterminens betyg ska sättas, är flertalet av de bserverade lektinerna av en sammanfattande karaktär eller förberedelse inför kmmande slutprv. Lektin-
5 (13) ernas upplägg präglas i mycket hög grad av enskilt arbete då eleverna arbetar ensamma utan andra hjälpmedel än papper ch penna. De lektiner Sklinspektinen bserverar visar att lärarna i lika grad tar ett tydligt ansvar för hur lektinen ska genmföras. Observatinerna visar att samtliga lärare inleder lektinerna med att i lika grad tydliggöra för eleverna vad de förväntas arbeta med. Sklinspektinen bserverar några lektiner där läraren tar ett tydligare ansvar för innehållet ch det sm ska genmföras under lektinen. Detta visar sig genm att läraren inleder lektinerna med att, såväl muntligt sm skriftligt på tavlan presentera de uppgifter sm eleverna ska arbeta med under lektinen. Lektinerna är i dessa fall välplanerade med genmtänkta instruktiner ch här ses eleverna i hög grad ägna sig åt de avsedda lärandeaktiviteterna. Av Sklinspektinens bservatiner framkmmer även exempel på lektiner där lärarens ledarskap är mindre tydligt. Här presenterar läraren endast krt vilka uppgifter eleverna förväntas arbeta självständigt med under återstden av lektinen. I dessa fall hänvisar läraren utan närmare beskrivning till tidigare genmgångar eller till tidigare tilldelade uppgifter. Att instruktinerna inte varit tillräckligt tydliga för eleverna visar sig då genm att ett antal elever rör sig i klassrummet under lektinen ch ställer frågr m hur de ska göra ch att vissa elever inte kmmer igång med arbetet. Istället pratar ett flertal elever med varandra ch på det sättet kan elever dessutm ses störa andra elever genm att de avbryter dem i deras arbete. Eftersm enskilt tyst arbete är den rådande arbetsfrmen på de lektiner Sklinspektinen besöker syns få övergångar mellan lika aktiviteter eller arbetssätt. Under flera av de bserverade lektinerna kan en tilltagande trötthet hs eleverna ses allt eftersm det enskilda arbetet frtskrider. Medan eleverna arbetar enskilt, eller på några lektiner på eget initiativ även parvis, går läraren runt ch försäkrar sig m att eleverna förstått uppgifterna. Vissa elever får då mycket hjälp, andra får vänta länge ch några elever gör ingenting i avvaktan på läraren. Sklinspektinen ser ckså någn lektin där läraren sätter sig länge med en grupp elever för att diskutera både lektinens innehåll ch andra frågr medan andra elever arbetar enskilt med sina uppgifter ch några elever pratar tillsammans m saker sm inte har att göra med lektinen. Läraren uppmärksammar på det viset vissa elever mer än andra ch elever kan ägna sig åt annat utan att läraren ingriper för att eleverna ska kmma igång med sina arbetsuppgifter.
6 (13) En del i sklans arbetssätt är att ha lektiner kallade Eget Arbete (EA). Antalet varierar berende på årskurs mellan någn till några lektiner i veckan. Inför dessa lektiner ska eleverna utifrån sina egna mål ha fått uppgifter att utföra. Sklinspektinen bserverar en EA-lektin. Eleverna sitter vid det tillfället fördelade i två lektinsrum ch två lärare finns där för att stödja eleverna. Då det ska vara ett större prv någn dag senare repeterar de flesta eleverna det berörda ämnesmrådet. Flertalet elever arbetar tillsammans i större eller mindre grupper ch några elever sitter själv ch någn elev gör tidvis ingenting. Detta uppmärksammas av läraren, sm då på ett vänligt ch uppmuntrande sätt förhör eleven inför prvet. Sklinspektinens bservatiner visar att lärarna i lika utsträckning agerar vid störande inslag. När någn elev kmmer för sent uppmärksammas detta i de flesta fall inte av läraren, men i någt fall kmmer klasskamraterna med kmmentarer sm Du är en halv timme sen, nej tjug minuter. De flesta lärare hyschar eller tilltalar elever vid namn vid störande prat men det syns även exempel på att lärare inte agerar när elever pratar ch därmed stör andra elever. Vid intervjuerna med eleverna framgår att eleverna anser att studiern varierar mellan lektinerna ch berende på ämne ch lärare. Eleverna uppger att de bedömer att det är studier på ungefär hälften av lektinerna. Det framgår ckså att lika regler, ch lika knsekvenser m reglerna inte efterlevs, gäller för lika lärare. Någn elev säger att vissa ger varningar, kvarsittning. Vissa lärare skickar ut efter två varningar. Vissa ger ti varningar utan att skicka ut. En annan elev säger att ibland varnar de bara vissa, fast fler pratar. Någn elev uttrycker att lärarna brde vara strängare men då inflikar en annan elev Nej, göra lektinerna mer intressanta. Eleverna säger att det blivit lugnare sedan en mbilplicy infördes ch mbilerna började samlas in ch att man arbetar bättre, men man säger ckså att det fungerade bättre i början ch att nu börjar det kmma knflikter m mbilerna. Vissa tjafsar. Någn anser att det blivit sämre eftersm jag kunde lyssna på musik tidigare. Brtsett från mbilplicyn är eleverna säkra på vilka rdningsreglerna är ch m de gått igenm dem med lärarna. En elev säger att är det att Alla ska behandlas lika? men då rdet trivselregler används säger någn elev Aha, de sm alla skulle skriva under. De säger ckså att I början påminner lärarna m att vi skrivit under reglerna. Vid närmare eftertanke uttrycker en elev att de gått igenm vissa av delar av rdningsreglerna medan en annan säger att de gått igenm alla delar.
7 (13) Vid intervjun med lärarna säger en lärare m studiern på hens lektiner att Nirna vet nu vad sm gäller. De har lärt sig. Det gäller att vara knsekvent. Nya sjur i år, då finns det lite att jbba på. Samtidigt framgår det att det finns klarheter i vilka regler sm gäller. Någn lärare säger att enligt reglerna får eleverna inte ha ytterkläder på sig ch att det aldrig förekmmer på hens lektiner, medan andra säger att det har man inte kmmit överens m. Däremt har man kmmit överens m hur lektiner börjar ch slutar, säger någn lärare. Några lärare uttrycker dck att de tycker att det ibland är svårt att vara knsekvent. En lärare säger att man kan vara lika stark lika dagar ch någn annan man väljer ibland sina strider. I de enkäter sm Sklinspektinen genmför i anslutning till de bserverade lektinerna är det på hälften av lektinerna en majritet av eleverna sm anser att läraren ser till att det är studier på lektinerna, att läraren är tydlig med vilka regler sm gäller ch ser till att reglerna följs. På de övriga bserverade lektinerna är det mer än hälften av eleverna sm anser att så inte är fallet. Resultatet av den enkät sm Sklinspektinen genmförde med alla elever i årskurserna 7-9 inför granskningen visar att 67 prcent av de elever sm besvarat enkäten anser att lärarna ser till att det är studier. 1.1.3 Stimulans ch anpassning Undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna. Undervisningen anpassas efter elevernas behv ch efter situatinen. Läraren ger eleverna den hjälp ch det stöd sm de behöver för att klara arbetsuppgifterna. Observatiner av undervisningen visar att det varierar mellan lektinerna ch mellan ämne ch lärare huruvida eleverna stimuleras ch utmanas i sitt lärande. Flertalet lektiner är av sammanfattande karaktär då eleverna gör klart höstens arbetsmråden. Sklinspektinen ser att vissa elever gör långa djupa analyser medan andra elever blir klara snabbt. På några lektiner utmanar läraren eleverna att frtsätta arbetet med fördjupande frågr ch psitiv återkppling. Utredarna ser ckså någn lärare ge några elever i uppgift att ge respns på varandras arbetsuppgifter. Under en lektin inför ett större prv får eleverna lösa uppgifter sm liknar de frågr sm kmmer på prvet. I slutet av lektinen inbjuder läraren till ett klassrumssamtal kring uppgifterna. De flesta eleverna deltar på ett psitivt sätt i samtalet.
8 (13) Lärarna går runt ch hjälper eleverna ftast individuellt, men det förekmmer ckså att grupper av elever får hjälp tillsammans. Någn lärare har en så kallad hjälplista, ch eleverna får hjälp efterhand men vissa får vänta länge ch under väntan gör några elever ingenting utan ägnar större delen av lektinen åt att prata med klasskamrater. Eleverna berättar under intervjuerna att de nyss haft ett prjekt med samarbete mellan fem lika ämnen ch säger att Prjektet var jättekul. Eleverna ger exempel på några ämnen där läraren varierar. Rligt! Där får vi ckså påverka. De säger ckså att de får extra uppgifter när de blir klara, men att de uppgifterna ftast är på samma nivå utm i matte där de får svårare uppgifter. Eleverna uppger att de alltid får nya uppgifter när de är klara för Vi får aldrig sitta utan att göra någt. Om eleverna inte klarat betyget E får de göra mprv ch man har alltid rätt att göra muntligt ckså. Flera gånger under intervjuerna med eleverna kmmer de tillbaka till att de har gda relatiner med lärarna, att lärarna talar ett lätt språk sm de förstår ch eleverna uppger att några kan ckså hjälpa ss på fritiden ch att de flesta lärare vill att vi ska lyckas. Av intervjuer med lärare ch rektrn framkmmer att extra resurser i frm av så kallade stödlärare finns att tillgå några dagar i veckan dels för att ge stöd åt elever ch dels för att handleda lärare. Eleverna har ckså möjlighet att få läxhjälp en dag i veckan. Att sklan är liten återkmmer lärarna till flera gånger under intervjuerna. De anser att de kan hjälpa elever med svårigheter på ett annat sätt här ch det är lätt att hitta flexibla lösningar. Många elever är mtiverade ch det finns en inställning hs eleverna att det är kej att plugga. Att lyssna på eleverna ch att ha en dialg anser lärarna är viktigt. Någn lärare säger att eleverna får vara med ch välja redvisningsfrmer ch någn annan beskriver hur hen delar upp lektinen med praktiskt arbete ch försöker väva in elevernas åsikter. Flera lärare beskriver att de upplever att eleverna behöver veta hur de ska uppnå målen. Lärarna visar då hur andra elever gjrt eller skrivit för att uppnå lika betygssteg, vilket enligt lärarna är lättare för eleverna att förstå än texten i betygskriterierna. Lärarna beskriver ckså hur stödlärarna sitter individuellt med elever sm behöver stöd ch hur de på de lektinsfria dagarna, sm sklan har vid fyra tillfällen per termin, har möjlighet att ge eleverna extra stöd. Lärarna berättar att de har elevknferenser där de fångar upp eleverna ch lärarna är av uppfattningen att ingen ramlar mellan stlarna.
9 (13) Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att en fjärdedel av eleverna anser att de inte alls eller i liten utsträckning får arbeta på lika sätt på lektinerna. Samma enkät visar att 40 prcent av eleverna anser att de inte alls eller i liten utsträckning får kmma med synpunkter på vad de ska göra på lektinerna. Mer psitiva till att de får arbeta på lika sätt på lektinerna är eleverna i den enkät sm genmfördes i samband med lektinsbservatinerna. I denna enkät svarar en majritet av eleverna att de får göra det på alla utm en av de bserverade lektinerna. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att lärarna i lika utsträckning genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Utredningen visar att undervisningen i huvudsak präglas av en gd lärandemiljö där elever ch lärare bemöter varandra med respekt. Utredningen visar vidare att varken elever eller lärare är nöjda med studiern ch att den varierar mellan lika lektiner, berende på lärare ch ämne. Sklinspektinen ser ckså att de trivselregler sm finns, inte alltid efterlevs ch att det är klart för såväl elever sm lärare vilka knsekvenser det får m reglerna inte följs. Sklinspektinens utredning visar vidare att lärarnas ledarskap ch lektinernas struktur inte alltid är tillräckligt tydliga för att eleverna ska förstå vad undervisningen syftar till ch vad det är tänkt att de ska arbeta med på lektinerna. Sklinspektinen kan knstatera att detta i flera fall leder till att eleverna inte ägnar sig åt de planerade lärandeaktiviteterna utan istället ägnar sig åt annat eller stör andra elever i deras arbete. 1.2 Rektrn tar genm sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bedömningen utgår från rektrs övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rektrns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. Rektrn för en dialg med lärarna kring de gemensamma värden sm ska gälla ch säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa.
10 (13) Rektrn ser till att rdningsregler utarbetas i samråd med eleverna. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder används på ett sätt sm främjar sklsituatinen för den elev sm är föremål för åtgärden ch för övriga elever. Rektrn för en dialg med lärarna kring undervisningens genmförande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna samt anpassas efter deras behv. Rektrn ser till att studier i undervisningen följs upp ch analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studier i undervisningen. Vid behv vidtar rektrn åtgärder sm syftar till förbättringar på klassrumsnivå. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder riktade mt elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder ch med fkus på eventuella brister på system- ch verksamhetsnivå. Av lärarintervjuer framgår att de känner sig nära elever ch klleger, men ckså nära ledningen. De beskriver rektr sm med i verksamheten ch delaktig i det dagliga arbetet. Lärarna uppger att rektrn dyker upp fta, kmmer in ch kikar. Även ägarna finns med ch ser. Det känns tryggt ch bra. Under hösten har, sm beskrivs van, mbiltelefnförbud införts i sklans rdningsregler. Den så kallade mbilplicyn tgs fram i samarbete med elevrådet ch intervjuerna visar att den är känd av alla. Eleverna är ckså invlverade i den utvärdering av beslutet sm ska göras inm krt. Varje vår gör sklan en trivselenkät ch i vårens enkät framkm att studiern brde förbättras. Sklledningen har genmfört djupintervjuer med både elever ch lärare i syfte att få en bild av hur man ser på sklsituatinen ch utifrån detta hitta förbättringsåtgärder. Enligt eleverna fick Vi fick ta fram lappar m hur vi tyckte att vi skulle göra för att arbetsrn skulle bli bättre. Då km det med mbilerna fram. Av sklbesöket framgår att respektive årskurs har en gemensam samling med sina mentrer en gång i veckan. Vid den femtiminuterssamling Sklinspektinen bserverar går lärarna främst igenm schemat ch lika aktiviteter under den kmmande veckan. Enligt lärarna är det främst vid dessa samlingar sm värdegrundsfrågr ch rdningsregler diskuteras.
11 (13) Under det här läsåret är lärarna med i Läs- ch Mattelyftet, vilket enligt lärarna tagit mycket tid från gemensamma diskussiner. Enligt lärarna sker diskussiner m till exempel studier i arbetslaget men främst mellan mentrerna. Dck är de inledande ch avslutande dagarna på terminerna enligt lärarna de viktigaste vad gäller övergripande utvärderingar ch diskussiner m förbättringsåtgärder. Enligt rektr är Sklverkets allmänna råd ett viktigt instrument i hennes arbete med att arbeta för att få samsyn kring gemensamma värden. Vidare diskuteras värdegrundsfrågr med eleverna på de samlingar sm mentrerna ansvarar för. Lärarna uppger i intervjun att de har gda förutsättningar att diskutera lika frågr eftersm de sitter i samma rum ch eftersm rektrn dagligen håller en samling med lärarna. Lärare ch rektr träffas fta under dagarna, men några andra schemalagda knferenser under veckrna finns inte utöver mentrsträffar för årskurs sju. I intervjun med rektr framgår att trivselenkäterna ch Planen mt diskriminering ch kränkande behandling är viktiga instrument för utveckling av sklan. Varje vår görs en trivselenkät sm mfattar frågr rörande trivsel men ckså frågr m inflytande ch arbetsr. Planen beskriver sklans värderd: Kmpetenta, Sciala ch Ansvarsfulla elever ch det finns utvärdering av föregående års arbete inm de lika mrådena samt tidsatta åtgärder för innevarande läsår. Det finns ckså en ansvarsfördelning mellan lika persnalkategrier på sklan. Sklan har vidare en verksamhetsplan för läsåret. Rektr beskriver arbetet i klassråd, elevråd ch på enheterna med att förbättra studiern på sklan. Arbetet intensifierades efter utvärderingen av vårens elevenkät där, enligt rektr, en alltför låg andel av eleverna ansåg att de har studier. Djupintervjuer med persnal ch elever har genmförts ch resultatet av dessa kmmer att diskuteras med både elevråd ch lärare i slutet av innevarande termin. Andra åtgärder sm påbörjats, men ännu inte följts upp ch utvärderats, är bland annat att öka elevinflytandet, att genmföra gruppstärkande aktiviteter i klasserna, att ha fler rastvakter, att se över rdningsreglerna ch förtydliga dem, att förtydliga kunskapskraven ch att ha en rakare ch tydligare kmmunikatin mellan lärare ch elever så att eleverna är medvetna m hur de ligger till i respektive ämne. Vid intervjun med rektr framkmmer vidare att vid de djupintervjuer rektr under hösten genmfört med persnalen km det fram att de inte tyckte att rdningsreglerna fungerade fullt ut. Rektr är medveten m att det finns behv av att arbeta vidare med rdningsreglerna tillsammans
12 (13) med elever ch lärare för att säkerställa att alla följer reglerna. I flera klassrum finns en knsekvenstrappa uppsatt, vilken flera lärare ch elever refererar till, men rektr säger att denna inte gällt på länge. Sklverkets riktlinjer för disciplinära åtgärder har rektr gått igenm med lärarna ch rektr anser att lärarna nu känner till dessa. Av intervju framkmmer ckså att rektrn anser att det finns behv av att stärka vissa lärares ledarskap ch framhåller även att undervisningen generellt på sklan kan utvecklas så att likvärdigheten mellan de lika lektinerna ökar. Rektr ser vikten av lärarnas ledarskap för att få respekt hs eleverna. Eleverna kräver tydliga ledare, rättvisa ch inlyssnade men ändå hårda. Rektr anser att medarbetarsamtalen är mycket viktiga för att utveckla lärarnas uppdrag ch hn använder lärplanen sm stöd i dessa samtal. De lärare sm rektrn bedömer behöver stöttning i sitt ledarskap träffar rektr kntinuerligt. Enligt rektrn kan en åtgärd ckså vara att göra förändringar i lärarens uppdrag. Rektr anser att arbetet med att förbättra studier är så viktigt att hn på Rektrslyftet sm hn nu går, valt studier sm sin inriktning ch kmmer att skriva en handlingsplan utifrån sklans behv ch med stöd av universitetets ch Sklverkets riktlinjer. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att rektrn i str utsträckning tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i strt ch för studiern i klassrummet. Det framkmmer av utredningen att rektrn arbetar målinriktat ch systematiskt för att förbättra studiern i undervisningen ch förankra gemensamma värderingar i verksamheten. Rektr tar ansvaret för att sklans rdningsregler utarbetas tillsammans med eleverna ch rektrn följer upp studiern i klassrummen ch analyserar i det arbetet enskilda lärares undervisning ch ledarskap i klassrummet. Utredningen visar även att rektrn vid behv vidtar åtgärder sm syftar till att förbättra förutsättningarna för studiern i klassrummen. Trts att rektrn tar ansvar för lärandemiljön ch studiern ch vidtar åtgärder när så behövs, visar utredningen att studiern varierar berende på lärare ch ämne. Sklinspektinen bedömer därför att det är viktigt att rektrn analyserar rsakerna till detta ch följer upp effekterna av de åtgärder sm vidtagits.
13 (13) Metd ch material Granskningen av sklans arbete för att säkerställa studier utgår från sklbesök där empiri samlas in genm att inspektörerna bserverar undervisning ch genmför intervjuer. Inför sklbesöken studeras de dkument sm begärs in från sklan, tillsammans med resultat från sklenkäten. I Sklinspektinens mdell för granskning av undervisning ingår lika datainsamlingsmetder: statistik, dkumentstudier, bservatiner, intervjuer ch enkäter. Dkumentstudier ch elevenkäter utgör underlag för de intervjuer sm genmförs med elever, lärare ch rektr ch syftar till att dels ge en bild av sklans arbete för att säkerställa studier dels till att planera genmförandet av sklbesöken. Syftet med lektinsbservatinerna är att inspektörerna ska inhämta förstahandsinfrmatin m hur de bserverade lärarna genmför undervisningen avseende granskningens frågeställningar. Två lika elevenkäter används i denna granskning. Samtliga sklans elever i de årskurser sm granskningen mfattar besvarar en inledande enkät sm belyser elevernas upplevelse av studier i undervisningen ch lärarnas ch sklans arbete med att främja ch upprätthålla studier. Vidare besvarar eleverna en enkät i slutet av de lektiner sm bserverats. Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 sm besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektinsbservatiner, antalet elever sm besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare. Btkyrka Friskla Antal/andel Inledande elevenkät 117 elever/100 prcent Lektinsbservatiner 6 Uppföljande elevenkät 109 Intervjuade elever 12 Intervjuade lärare 6