Matlab: Inlämningsuppgift 2

Relevanta dokument
FYSIKTÄVLINGEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET. KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 31 januari Lösning: Avstånd till bilden: 1,5 2,0 m = 3,0 m

0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10. från jorden. Enligt Newtons v 2 e r. där M och m är jordens respektive F. F = mgr 2

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Potentialteori Mats Persson

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

Ingenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm

verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att

Ideal vätska: inkompressibel, ingen viskositet (dvs ingen friktion) (skalär, verkar i alla riktningar) kraften längs ytans normal

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag ( ) ( ) ( ) ( )

Lösningar till Problemtentamen

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

Harmonisk oscillator Ulf Torkelsson

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

REDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 4: Geometriska transformationer och plottning av figurer

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

Lösning, Analytisk mekanik, 5C1121, Tentamen,

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL A ( ) ( + + )

Kapitel 8. Kap.8, Potentialströmning

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Tentamen i Mekanik D, TKYY , kl 14:00-19:00

Tentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Sammanfattning av STATIK

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen Mekanik TFYA16/TEN2. 24 augusti :00 19:00 TER2. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

24 Integraler av masstyp

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

10 Dimensionering av balkar med varierande tvärsnitt och krökta balkar

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik

Formelsamling Elkraft

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att

Reglerteknik Ö6. Köp övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära

Matematisk statistik

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4. Masscentrums x-koordinat för den sammansatta kroppen är allmänt. 1 g1 2 g2 3 g3 4 g4.

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 9. Förklaring till dragkraftens storlek är: f

FYSIKTÄVLINGEN. Finalen - teori 23 april 2005 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET. Normalkraft mg. 20 o

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)

Tentamen i mekanik TFYA kl

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS A3/B kl HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga motiveringar.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 2

TENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

sluten, ej enkel Sammanhängande område

Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Resultat från en riksomfattande undersökning hösten 2006

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Formelsamling. TFYA16 Mekanik TB. r r. B r. Skalär produkt. Vektorprodukt (kryss produkt) r r r. C r B r Φ A r. En vektor: där Φ är vinkeln mellan A r

Lösningar till problemtentamen

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Andra EP-laborationen

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

TATA42: Tips inför tentan

Tentamen: Lösningsförslag

FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Transkript:

Mtlb: Inläningsuppgift Uppgift : Dynisk däpning. Inledning I denn uppgift skll vi nlyse den dynisk däpningen v tvättskinen so vi studede i pojektet. Se igu nedn. Vi foule föst öelseekvtionen fö systeet oc beäkn däefte systeets egenfekvense oc svängningsode. Däefte stude vi öelsen os systeet ed jälp v föstoingsfkton. Vi bestäe det väde på bsobtons egenfekvens so ge liten plitud fö usets öelse. Slutligen beäkns öelsen os us oc bsobto geno tt intege öelseekvtionen. Vi nvände bsdt enligt tbellen nedn. Absobto κ η Hus e oto k c igu : Tvättskin ed bsobto. Tbell : Bsdt Pet Sybol Enet Nueiskt väde Husets ss kg 9 jädekonstnt us k N/ 895 Däpkonstnt us c Ns/ 3 otoss kg otossns ecenticitet e. Absobtons ss kg Infö usets oc bsobtons ntulig egenvinkelfekvense dess betkts so sept syste) oc, espektive (nä

= k + κ = (), En filäggning v us oc bsobto ges i igu nedn. Systeet två fietsgde oc vi infö lägeskoodinte oc fö us oc bsobto espektive. Dess äkns fån ett läge dä fjädn sin ntulig längde (ospänd). Vi botse fån tyngdkftens invekn. f d y = esint f d öelseekvtionen fö uset: oc fö bsobton: igu : iläggning v us oc bsobto. ( ): + + = + ( + y) f d f d ( ): f d = dä y = esint oc = k, d = c, f = κ( ), d = η( ) f

ge fjäde- oc däp-kfte på us oc bsobto espektive. öelseekvtionen kn då skivs ( + ) + ( c+ η) η + ( k+ κ) κ = e sint η + η κ + κ = I tisfo ges dett v M + C + K = () dä oc sstisen M, däptisen C oc styvetstisen K ges v M +, c + η η C, η η k + κ κ k+ K = κ κ (3) dä vi utnyttjt (), d v s κ =. Den ytte kften fån oton ges v = t ( ) = sint, e = (4) I kltet ges ekvtionen () v + c + η η k+ e sint + + = η η (5) Svängning nä oton inte ote ( fi svängning ): Antg tt oton stå still d v s =. ösu fjädns däpning d v s sätt c= η =. Då gälle enligt () + =, M K (6) elle i kltet + k+ + = Ansätt lösningen = X cosnt, X X X X, d v s = n cosnt = n X 3

dä vi söke X, svängningsoden oc n egenvinkelfekvensen. Ekvtionen (6) kn då skivs vilket ä ekvivlent ed ekvtionen ( M + K) X cos t =, t ( M + K) X = n n n M KX = X (7) n 6 Uppgift ) Antg tt vi en bsobto-fjäde ed κ = N Bestä svängningsode X oc egenvinkelfekvense n geno tt lös egenvädespobleet (7) ed jälp v Mtlb. Jäfö egenfekvensen n, oc n, ed oc! Svängning nä oton ote (tvungn svängning): ösu fjädns däning d v s sätt c= η = oc ntg tt oton ote ed vvtlet N = 3p. Då gälle, enligt (), tt M + K= sint dä = πds. Ansätt lösningen = Ysint, X Y Y, d v s = cost = Y Y Dett instt i () ge ekvtionen ed lösningen ( M+ KY ) sint= sin t, t ( M+ KY ) = dä dittnsen ( föstoingsfkton ) A ges v tisen k+ dä, enligt (3), K = K( ) =. Y = A (8) A= A( ) = ( M + K( )) (9) 4

Uppgift b) Plott dittnskoponenten A = A ( ) oc A = A ( ) fån ekvtion (9) i intevllet 3. 5.. Bestä fö vilket det gälle tt A( ) =. Vd betyde dett? z Infö tillståndsvekton ( ) T 4 4 = z z z z z 3 3, dä =. Diffeentilekvtionen () kn då skivs på tillståndsfo enligt z =, z =, z3 = oc z = g( z ) () dä g( z) = A Bz+ A f oc C M A =, M K B =, M f = () Uppgift c) Sätt c = 3Ns oc ntg tt oton ote ed vvtlet N = 3p. Lös diffeentilekvtionen () ed dt enligt Tbell 3 oc ed begynnelsedt ( ) =, ( ) =. Plott kuvon = () t oc = () t i intevllet t s Tbell 3 Deluppgift ( ds ) η ( Ns ) I) II) η. c dä η = c Uppgift : Den ecitede fysisk pendeln. Inledning Vi stude en fysisk pendel so ä fiktions-fitt lgd på en oisontell el (ottionseln) geno punkten O. Se igu 3 nedn. Aeln ges en vetikl öelse enligt y= yt ( ) = sint () Denn öelse os punkten O innebä tt pendeln böj sväng. Vi få en så klld ecited svängningsöelse. S typ v ecited öelse åstdkoe n sittnde i en gung ed pendlnde ben. Uppgiften ä tt stude pendelns öelse ed jälp v Mtlb. Vi nvände bsdt enligt tbellen nedn. 5

g y O d G igu : Den ecitede fysisk pendeln. Tbell : Bsdt Pet Sybol Enet Nueiskt väde Pendelns ss kg Pendelns längd d. Pendelns tögetsoent ed I Kg. vseende på ottionseln Tyngdcceletionen g s - 9.8 ilägg pendeln. Infö de ytte kften på pendeln, dvs. tyngdkften g, ektionskften oc ektionsoentet M fån lgingen på pendeln. Se igu 4 nedn. Vi Mz = = k M (3) efteso pendeln nts v fiktionsfitt lgd i punkten O. Infö vinkeln θ elln vetiklen oc linjen elln O oc pendelns sscentu G enligt nednstående figu. Infö ett koodintsyste ( i j k )O så tt pendeln svänge i det vetikl y-plnet. Pendelns vinkelstiget = k θ. öelseekvtionen (oentekvtionen ed cceleende oentpunkt) fö pendeln: d M + g= ( I ) + dt OG O OG O öelseekvtionens z -koponent (ultiplice sklät ed k ) ges v ( = k, = θ ) d k OG g= ( k IO k θ) + k OG A I θ + k OG ( O g) = dt (4) dä I = I O, zz = k I O k ä pendelns tögetsoent p ottionseln. 6

j M y A i θ AG G g igu 4: iläggning v den ecitede fysisk pendeln. Med O = j y = j ( sin t) oc OG = idsin θ + j ( dcos θ) instt i ekvtion (4) eålles pendelns öelseekvtion: I θ + d( g sin t)sinθ = (5) Uppgift Lös diffeentilekvtionen (5) ed Mtlb oc ed dt enligt nednstående tbell. Plott θ = θ() t i intevlet t T. Tbell 3 Deluppgift ( ) θ ( ) ( ds ) ( d ) θ ( ) ( ds ) ). 4 π b). 6 π c). 4. 5π T () s ö tt få en koekt lösning beöve n nvänd en öge noggnnet än Mtlbs stnddväden. ö tt ök noggnneten nvänds tillägget options enligt eeplet nedn. options=odeset( eltol, e-6) [tout,yout]=ode45(@odefun,tspn,y,options) Lyck till! Pe H. 7