Behövs alla dessa läkemedell kemedel? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland
Fler äldre behandlas med läkemedel l (DDD/1000 inv >65 år) DDD/1000 invånare och dag 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 45 % av ökningen betingas av hjärtkärlmedel Totalt totalt Hjärta-kärl Psykofarmaka 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 År
Läkemedel på recept 0-100 år >1 gång per år 2007 Folkhälsorapport 2009 Läkemedel
Kostnad receptläkemedel per person och år 2007 Folkhälsorapport 2009 Läkemedel
Lm-grupper bland >80 år 13 19 11 17 Nitrater 18 4 12 4 ACE-hämmare 13 3 15 5 Magsår 11 2 18 6 Antidepressiva 20 0,7 14 0.6 Lipidsänkare 14 25 22 30 Lätta smärtstillare 18 18 26 28 Sömnmedel 36 7 34 9 Betareceptorer 50 24 40 20 Blodförtunnande 2005 Män 1995 2005 Kvi 1995 sos
80-åringar och äldre står r påp (använder?) nder?) i genomsnitt 5-6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel l eller fler
Ordinationsföljsamhet 1/3 följer f alltid ordinationen 1/3 följer f ibland ordinationen 1/3 följer f aldrig ordinationen Källa: ABLA II rapport, 2001 Inte relaterat till ålder i sig
SBU Förbättrad följsamhet kan fås genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat antal läkemedel Förenklad läkemedelslista
Förbättrad följsamhet Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader Inga effekter på livskvalitet, hälsa, vårdkonsumtion av förbättrad följsamhet
Stor kassation 1128 ton läkemedel l återlämnades 2009 150 402 förpackningar f läkemedel l från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010
Läkemedelsbehandling orsakar ca 30 000 vårdskador om året i slutenvården i Sverige
Hur skall vi använda nda läkemedel l till de äldre?
All behandling, även av äldre skall grundas påp de principerna: Respekt för f r autonomi/integritet Att göra g gott/ inte skada Att utöva rättvisa r
Göra gott- inte skada Högst andel inom EU, ca 50 % svenskar 85 år r och äldre anser sig ha god hälsa h - i Italien är r andelen lägre l än n 10 %
Åldrandet Vi har en god fysisk och psykisk funktionsförm rmåga upp till åtminstone 80-85 85 års ålder Om inte sjukdom och handikapp försf rsämrar förutsättningarnattningarna
Därför Skall preventiva insatser samt sjukvård och omsorg för f äldre som viktiga mål m l ha att bibehålla sås mycket som möjligt m av kroppens marginaler (bevara funktionsförm rmågan) helhetsbedömning - inte bara organfixering (bedöm m den totala effekten av insatt behandling)
Göra gott inte skada Brist påp studier hos de allra äldsta och sjukaste Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därfd rför r oetiskt Etiska kommitteer har här h r ett ansvar
Göra gott inte skada Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav påp samråd, dokumentation och noggrann uppföljning
Göra gott inte skada Vid många m samtidiga sjukdomar svårt ta ställning till varje ny behandling Svårt sjuka människor m ibland oförsvarbart att fortsätta tta behandling som inte är r rent lindrande.
Göra gott inte skada Anpassa vårdprogram v till äldre sårbara s patienter med många m sjukdomar
Vad är r rättvis r vård v för f äldre? Alltid välja v den metod som är r effektivast för f den aktuella sjukdomen? Behandla alla sjukdomar? Alltid göra g allt vi kan medicinskt? Avstå från n behandling?
Rättvis vård v är ta hänsyn h till patientens biologiska och mentala tillstånd tillsammans med patient och eventuellt anhöriga bedöma patientens livskvalitet med eller utan behandling En tolkning av rättviseprincipen r är r att resurser skall fördelas f efter patienternas behov (äldre?)(
Behandlingsorsak Förebyggande behandling Botande/funktionsförbättrande behandling Symtomlindrande behandling Onödig behandling
Behandlingseffekt Dödlighet Sjuklighet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder
förebyggande behandling lönar det sig?
blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men ganska friska studiepersoner
Tillgång till effektiva behandlingsmetoder - även till äldre patienter
Dödlighet 70-talet-2000-talet fler äldre med kronisk sjukdom Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt 1980 2005 Folkhälsorapport 2009
Långvarig sjukdom 65-85+ Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Som är r hindrande ULF-undersökningarna
Återstående livslängd efter 65 och 80 år Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa 25% 25% Folkhälsorapport lsorapport 2009
Äldres återstående livslängd har ökat 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Effektiva behandlingsmetoder? Män kvi 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år (SCB 2006)
Onödiga läkemedell Gör r inte nytta - kanske skada Dokumentera Registrera effekten Ompröva indikationen
Alltså Ofta gör g r läkemedel l nytta Men
Äldre står r ofta påp för r många m olämpliga läkemedel
2007=10,5 10 eller fler läkemedel l >80 år 2008 2007=16,1 21-32 % bland dospatienter
10 eller fler läkemedel l per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämfj mförelser 2009
Psykofarmaka på recept 65-85+ 2007 Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa
3 eller fler psykofarmaka Öppna jämfj mförelser 2009 1,5-3,7% 5,5-8% 1/3 >75 år på institution får neuroleptika
Rapport 193 2009
SBU:s slutsatser För r många m äldre ordineras olämpliga läkemedel l (20% biverkningar. 1/3 undvikbara) Felaktig ordination, bristfällig uppföljning Brister i medicinsk utredning och diagnostik Ökad kunskap behövs
Slutsatser Vissa läkemedel l är r riskläkemedel kemedel Och bör b r undvikas Antikolinerg (inkontinensmedel, psykofarmaka) effekt ökar risken för f r psykiska biverkningar Bensodiazepiner (Stesolid m.m) ökar risken för f r fall och höftfraktur Antiinflammatoriska läkemedel l (Brufen( Brufen,, Voltaren m.fl) ökar risken för f r magblödning och hjärtsvikt
Riskläkemedel kemedel Neuroleptika (t.ex. haldol, risperdal) parkinsonsymtom,, blodtrycksfall stroke, psykiska biverkningar Lätta opioider (Tiparol, Tradolan) förvirring, illamående, yrsel
SBU:s slutsatser Identifiering av riskläkemedel kemedel till äldre ökar förutsättningarna ttningarna för f r säkrare s läkemedelsbehandling och bättre b livskvalitet
Slutsatser Dosdispensering (Apodos( Apodos) Otillräckligt vetenskapligt underlag för f r att bedöma om följsamhet f eller patientsäkerhet förbättras
SBU:s slutsatser Rutiner för f r regelbunden avstämning av behandlingseffekt i samråd d med patienten skulle förbättra behandlingen
SBU:s slutsatser organisatoriska brister Vårdkedja Samverkan/samsyn informationsöverf verföringring
SBU:s slutsatser ingen enskild åtgärd (t.ex( läkemedelsgenomgångar) ngar) är tillräcklig flera samtidiga förändringarf behövs Vårdens organisation och ansvarsfördelning rdelning bör b anpassas och klargöras ras sås att den blir anpassad till äldre patienters behov
Hur hantera polyfarmaci? Ta fram handlingsplaner regionalt lokalt
Kunskap Vad göra? g Om den sårbara s äldre patienten Om läkemedel l (också riskläkemedel) kemedel) Lättillgängligt förskrivarstf rskrivarstöd Aktuell läkemedelslistal Patientens eget skrivna Behandlande läkares l i samråd d med patienten Läkemedelsförteckningen
Vad göra? g Regelbunden läkemedelsavstl kemedelsavstämningmning I konsultationsögonblicket I samråd d med patient eller vid behov företrf reträdare Med eller utan stöd d av annan kompetens Läkemedelsberättelse påp sjukhus Som del i epikrisen Strukturerad Tillgänglig vid utskrivningen Vänta inte påp nya IT-lösningar Även om dessa behövs
Kunskap, Dokumentation www.vgr.se/lakemedel Samverkan, Samråd