PM BULLER Röstbo Bangård kapacitetsåtgärder Bollnäs kommun, Gävleborgs län 2014-05-15 Dnr: TRV 2013/8446
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2... 3... 3... 3... 3... 3... 4... 5... 5... 6... 6... 6... 7... 7... 8... 9 2
Två bostadsfastigheter är belägna inom planområdet och har i nuläget en bullerutsatt boendemiljö. Förändringen i samband med utbyggnaden kommer främst att bestå i fler passager och därmed störningstillfällen. Förändringen ljudmässigt gentemot nuläget är dock relativt liten. Den maximala ljudnivån kommer inte att förändras då hastigheten för godståg är i stort sett oförändrad. Den ekvivalenta ljudnivån kommer att öka med upp till 2 dba, till följd av den förväntade trafikökningen. I och med striktare riktvärden som gäller för väsentlig ombyggnad och föreslagna åtgärder kommer båda fastigheterna att erhålla en bättre boendemiljö efter utbyggnad. Föreslagna åtgärder är tekniskt möjliga och samhällsekonomiskt lönsamma. Föreslagna åtgärder för fastigheterna redovisas i tabell 5. I samband med utredning och framtagande av Järnvägplan och MKB för ny mötesstation i Röstbo har en bullerutredning utförts längs sträckan. Utbyggnaden av mötesstationen bedöms som väsentlig ombyggnad och riktvärdena för detta planeringsfall har varit vägledande i utredningen för att hitta de mest lämpade åtgärderna. Föreslaga åtgärder ska vara tekniskt möjliga och samhällsekonomiskt rimliga. Syftet med denna rapport är att redogöra för motiven till varför en viss åtgärd har valts samt varför man i några fall tvingas göra avsteg från gällande riktvärden. Utifrån tidigare framtagna MKB har en fördjupad utredning utförts med beräkning av samhällsekonomi för åtgärderna. Detta har gjort att de åtgärder som slutligen har valts i skiljer sig lite från vad som tidigare beskrivits i MKBn. Berörd sträcka ligger längs Norra stambanan kmt 289+800 291+700. I utredningen läggs trafik på spåret inom planområdet, bedömning av åtgärdsbehov styrs dock av ljudutbredningen och inte av planområdets gränser. För eventuella fastigheter som ligger utanför plangränserna i längsled men som berörs av ljudnivåer över riktvärden dimensioneras eventuella åtgärder utifrån den totala trafiken på spåret, alltså inte begränsat till inom planområdet. I tidigare utförd MKB studerades bullerutbredningen inom hela planområdet. Denna rapport fokuserar dock på området runt fastigheterna Sörby 4:23 och 4:3 som är de enda fastigheterna i närområdet som berörs av ljudnivåer över gällande riktvärden. Bullerproblemens omfattning bedöms med hjälp av riktvärden. Riksdagen har, i Infrastrukturpropositionen från 1997 (1996/97:53), fastställt riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller 3
väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Ombyggnaden i Kilafors faller under planeringsfallet väsentlig ombyggnad av bana vid bebyggelse. Detta avser t.ex. sidoförflyttning av banan för bättre linjeföring, byggande av ny bro, breddning från enkel- till dubbelspår eller ännu flera spår samt kapacitetsupprustning av bana. Trafikverket har tillsammans med Naturvårdsverket och i samråd med Boverket fastställt nedanstående riktvärden för buller för aktuellt planeringsfall. Tabell 1. Riktvärden buller - nivå för övervägande av åtgärd Lokaltyp Ekvivalent ljudnivå, dba Maximal ljudnivå, dba Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus 60 55 1) 70 1) Inomhus 45 2) Undervisningslokaler 45 3) Arbetslokaler 60 4) 1) Avser uteplats, särskilt avgränsat område 2) Avser utrymme för sömn och vila (22-06) samt övriga bostadsrum 3) Avser nivå under lektionstid 4) Avser arbetslokaler för tyst verksamhet Riktvärdena för miljö avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsvärden korrigerade värden. Med frifältsvärde menas värden opåverkade av reflektioner från närliggande fasad. Riktvärdet vid uteplats syftar till att fastighetsägaren ska ha tillgång till en uteplats vid bostaden som klarar riktvärdena. För väsentlig ombyggnad gäller även att den högsta acceptabla nivån inte får överskridas. Detta innebär att inga boende ska behöva utsättas för en maximal ljudnivå inomhus över 55 dba fler än fem gånger per natt (22-06) samt att den ekvivalenta ljudnivån vid uteplatsen inte ska överstiga 70 dba. För att klara detta kan åtgärder behöva vidtas utan att de är samhällsekonomiskt lönsamma. Den högsta acceptabla nivån kan likställas med de riktvärden som gäller för befintlig miljö. Vid upprättande av bullerskyddsåtgärderna bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall nivåerna inte kan reduceras till ljudnivåer underskridande gällande riktvärden bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid bedömning av inomhusnivåer förutsätts att fasadens dämpning är minst 30 dba. Det vill säga att riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus nattetid (45 dba) bedöms överskridas om maximal ljudnivå vid fasad är över 75 dba. I de fall då samtliga riktvärden inte kan uppnås inom ramen för vad som är tekniskt möjligt och samhällekonomiskt rimligt värderas de olika riktvärdena utifrån nedanstående kvalitetsmål. Kvalitetsmålen kan utgöra grund för bedömning av åtgärdsval och är ett viktigt komplement till modellen för samhällsekonomisk 4
lönsamhet. Kvalitetsmålen är hämtade från Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik, riktlinjer och tillämpning, Dnr S02-4235/SA60 Kvalitetsmål 1. Sök åstadkomma att samtliga värden för miljökvalitetsmål för bebyggelseområden innehålls. Kvalitetsmål 2. Från miljökvalitetsmål enligt ovan görs avkall på att innehålla den ekvivalenta ljudnivån på 60 db(a) vid permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Kvalitetsmål 3. Från kvalitetsmål enligt ovan görs även avkall på att innehålla 55 db(a) som ekvivalent ljudnivå på uteplats vid permanentbostäder, vårdlokaler och fritidsbostäder. Kvalitetsmål 4. Från kvalitetsmål enligt ovan görs avkall på att innehålla den maximala ljudnivån 70 db(a) på uteplats vid permanentbostäder, vårdlokaler och fritidsbostäder. Kvalitetsmål 5. Från kvalitetsmål enligt ovan görs avkall på att innehålla 30 db(a) som ekvivalentnivå per dygn inomhus i permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Kvalitetsmål 6. Från kvalitetsmål enligt ovan görs avkall på att innehålla 45 db(a) som maximal ljudnivå inomhus i rum för sömn och vila i permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Kvalitetsmål 7. Avkall görs på samtliga kvalitetsmål enligt ovan men här bör gälla att åtgärden ska leda till att den maximala ljudnivån inomhus nattetid i sovrum inte överskrider 55 db(a) och att den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 70 db(a). Bullerberäkningarna har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för spårtrafikbuller, SNV rapport 4935, och genomförts i beräkningsprogrammet SoundPlan, version 7.1. Beräkningsmodellen är avsedd att användas för fysisk planering samt vid planering av bullerreducerande åtgärder. Gällande riktvärden förutsätter att ljudnivån beräknas enligt den Nordiska beräkningsmodellen för spårburen trafik. Samtliga uppgifter om ljudnivåer avser frifältsvärden, d v s utan inverkan av eventuella fasadreflexer, eftersom även riktvärdena avser frifältsvärden. Bullerberäkning utförs för både ekvivalent och maximal ljudnivå. Utbredningen beräknas för 2 meter över mark. Den maximala ljudnivån beräknas för den högsta momentana ljudnivån som överskrids fem gånger per natt, medan den ekvivalenta 5
ljudnivån är ett medelvärde för all trafik under dygnet. Den maximala ljudnivån anges i detta fall av ett godståg som passerar i full hastighet. I beräkningarna har trafik lagts in på spåret endast inom järnvägsplanens område. Detta gör att man får ett påverkansområde från den aktuella sträckan. För de fastigheter som berörs av ljudnivåer över riktvärdena föreslås sedan åtgärder utifrån trafikeringen längs hela banan. D v s även fastigheter som ligger utanför planområdets gränser kan vara aktuella för åtgärder. Bullerberäkningarna baseras på inmätta höjder och projekterade spårlinjer och banprofil. För prognosåret har även den planerade vägporten lagts in. Underlag i form av befintliga vägar, fastigheter och byggnader har hämtats från fastighetskartan. Byggnadernas användningsändamål, antal våningar samt placering av befintlig uteplats har inventerats i fält för att kunna bedömas korrekt i utredningen. Endast byggnader för bostadsändamål har beräknats avseende ljudnivå. Övriga byggnader finns med i beräkningsmodellen för att ge en korrekt bild av skärmning och reflektioner. Trafiksiffror för nuläget och prognosåret (2020) har hämtats från den förstudie som utförts på sträckan Kilafors-Holmsveden. Då banan i nuläget är fullt utnyttjad motsvarar nollalternativet nuläget då det gäller trafikering och ljudutbredning. I förstudien studerade man två olika prognoser, en hög och en låg. I denna utredning används den högre prognosen för att ta höjd i åtgärdsförslagen för framtida trafikökningar. Den högre prognosen förutsätter bland annat dubbelspår på sträckan Kilafors-Holmsveden samt utbyggnad och kapacitetshöjande åtgärder på anslutande och närliggande banor. Då det i nuläget inte finns någon tidplan för dessa investeringar dröjer det längre fram än 2020 innan prognostrafiken uppfylls. Tabell 2. Trafikering nuläge 2013 Tågtyp Antal/dygn Hastighet [km/h] Medellängd/maxlängd [m] Snabbtåg 3 115 140/140 Regina (X50) 18 115 75/75 InterCity 2 115 200/200 Nattåg 6 115 300/500 Godståg 43 100 500/630 Tabell 3. Trafikering enligt hög prognos för 2020 Tågtyp Antal/dygn Hastighet [km/h] Medellängd/maxlängd [m] Snabbtåg 6 135 140/140 Regina (X50) 20 115 75/75 InterCity 4 115 200/200 Godståg 73 105 500/750 6
Åtgärder för bullerdämpning kan delas in i globala åtgärder, som avser insatser i anslutning till källan och som ger ett gemensamt skydd för flera fastigheter, och lokal åtgärder, som innebär åtgärder i anslutning till mottagaren, vanligtvis på den enskilda fastigheten. Vilken typ av åtgärd som kan bli aktuell beror dels av ljudnivåerna dels av hur tät bebyggelsen är. Vid gles bebyggelse är det vanligare med lokala åtgärder medan det i samhällen med tätare bebyggelse får en större effekt av globala åtgärder. Vanligt är också en kombination av globala och lokala åtgärder. I detta fall kan skärmen i släntkrön ses som en global åtgärd då den ger dämpning åt hela tomtytan för båda fastigheterna. Lokala åtgärder erbjuds i form av fasadåtgärd och dämpning av uteplats. Eventuella skyddsåtgärder vid enskilda fastigheter, såsom lokala skärmar och fasadåtgärder utförs med fördel innan övriga arbeten påbörjas för att erhålla ett bullerskydd redan under byggtiden. De åtgärder som utförs ska bedömas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv för att kunna väga nyttan mot kostnaden. Resultatet av den samhällsekonomiska kalkylen redovisas i tabell 4. Resultatet av beräkningarna har legat till grund för att bedöma om åtgärden är ekonomiskt rimlig att utföra. Den samhällsekonomiska kalkylen har utförts enligt ASEK5, för själva beräkningarna har en spåranpassad version av BUSE2.2 använts. Kostnader för åtgärderna har också hämtats från handledningen för BUSE2.2. Då dessa i första hand avser åtgärder för vägtrafik har en verifiering gjorts mot verkliga kostnader från Nationella projektet i befintlig miljö. Kontrollen har visat att kostnaderna som antas i BUSE2.2 även kan gälla för åtgärder för spårbuller. Kostnaderna ska dock ses som en schablon då det kan skilja mycket i pris beroende på hur upphandlingen av åtgärder görs, detta gäller främst för skärmar. Gemensamma förutsättningar har hämtats från handledningen för BUSE2.2. Kalkylränta 0,035 Skattefaktor 0,3 Årlig värderingsökning 0,00 Årlig ökning av åtgärdens effekt 0,00 Byggår är satt till 2015 och kalkylperioden är 30 år för plank respektive 10 år för fasadåtgärder i form av fönster. Då verkliga uppgifter inte finns att tillgå för alla parametrar har ett antal antaganden gjorts i beräkningarna. Antalet boende per bostadshus har schablonmässigt antagits till 2,4 för enskilda villor. Antal fönster som är aktuella för åtgärd har satts till 4 stycken per våningsplan. 7
Noteras bör att ASEK5 endast värderar den ekvivalenta ljudnivån. Då det gäller spårtrafik är det dock oftast den maximala ljudnivån som är dimensionerande för åtgärder varför den samhällsekonomiska nyttan ibland kan bli mindre än den verkliga dämpningseffekten som erhålls. Beräknade fasadvärden samt samhällsekonomi för åtgärdsförslag redovisas i tabell 4. Utförda beräkningar på sträckan visar att ljudnivån vid de närliggande bostadsfastigheterna Sörfly 4:3 och 4:23 kommer att överskrida gällande riktvärden för spårtrafikbuller efter utbyggnaden. Såväl ekvivalent som maximal ljudnivå överskrider riktvärdet inom- och. För att uppnå bästa effekt av en bullerdämpande åtgärd bör den placeras den så nära källan alternativt mottagaren som möjligt. I detta fall gör terrängen att det är svårt med en placering nära källan. Då bostadshusen ligger högre än spåret ger en skärm vid spåret endast en försumbar dämpningseffekt. Bättre effekt ges av en skärm placerad i släntkrön på samma nivå som bostadshusen. Då avståndet till såväl källan som mottagaren är relativt stort krävs det att skärmen är hög för att ge en bra effekt. Samtliga riktvärden kan inte nås med enbart en skärm då ljudet rör sig runt och över skärmen oavsett höjd. Med en 3,5 meter hög och 150 meter lång skärm i släntkrön uppfylls den ekvivalenta ljudnivån i markplan för båda fastigheterna. För Sörfly 4:23 ger skärmen även skydd för befintlig uteplats som inte kräver ytterligare åtgärder. För Sörfly 4:3 krävs dock lokal åtgärd för befintlig uteplats för att riktvärdena ska innehållas. Båda fastigheterna kräver dessutom fasadåtgärder (fönster och ventiler) för att klara gällande riktvärden för inomhusmiljö. En så pass hög skärm skapar dock en tydlig synbarriär i landskapet och kan vara svår att anpassa så att den smälter in i landskapet. Även samhällsekonomiskt kan skärmen inte motiveras då kostnaden är alltför hög i förhållande till den dämning som erhålls. Även en 3 meter hög skärm som tidigare beskrivits i MKB har en alltför hög kostnad i förhållande till den dämpning som erhålls. En lägre skärm (2 meter) i samma läge och med samma utbredning kan bättre smälta in i landskapet men ger ändå en acceptabel dämpningseffekt. Även med denna skärm uppnås riktvärdena för uteplats för Sörfly 4:23. Kompletterande åtgärd för uteplats för Sörfly 4:3 samt fasadåtgärder för båda fastigheterna innebär att fyra av fem riktvärden kan uppfyllas. Avsteg görs enligt kvalitetsmål 2 (ekvivalent ljudnivå vid fasad) med hänsyn till samhällsekonomi. 8
Regeringen, Infrastrukturpropositionen 96/97:53 Fd Banverket, Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik, riktlinjer och tillämpning, Dnr S02-4235/SA60 Trafikverket, Buller och vibrationer vid planering av bebyggelse, TRV 2010/9532 Trafikverket, 801 05 Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 9
PM BULLER Röstbo Bangård Kapacitetsåtgärder Tabell 4 Maj 2014 Fastighet Våning Ljudnivå dba vid fasad nuläge (2013) Ljudnivå dba vid fasad efter spåråtgärd (prognosår 2020) Åtgärd för att nå 60 dba ekv i markplan vid fasad samt 45 dba max inomhus Ljudnivå dba efter spåråtgärd inkl bullerskyddsåtgärder för att nå 60 dba ekv i markplan vid fasad samt 45 dba max inomhus, prognosåret (antagen fasaddämpning 30 dba, vid fönsteråtgärd 38-45 dba) Samhällsekonomi enligt ASEK5 för skyddsåtgärder ner till 60 dba ekv i markplan vid fasad samt 45 dba max inomhus och 70 dbamax vid uteplats [NNK] Uppskattad byggkostnad [SEK] för åtgärder till 60 dba ekv i markplan vid fasad samt 45 dba max inomhus och 70 dbamax vid uteplats Rimligt att åtgärda till 60 Rimlig åtgärd dba ekv i markplan vid fasad samt 45 dba max inomhus? Ljudnivå dba efter spåråtgärd inkl föreslagna bullerskyddsåtgärder prognosåret (antagen fasaddämpning 30 dba, vid fönsteråtgärd 38-45 dba) Kommentar Sörfly 4:23 Sörfly 4:3 Leq Leq 1 64 86 66 86 skärm i släntkrön 3,5*150 meter fasadåtgärd Leq Leq inomhus inomhus 58 20 78 40-0,48 926750 (belastas med halva kostnaden för skärmen) 984750 (belastas med halva kostnaden för skärmen) Nej skärm i släntkrön 2*150 meter fasadåtgärd Leq Leq inomhus 61 23 81 (<70 vid uteplats) 1 67 89 69 89 skärm i släntkrön 3,5*150 meter 60 22 79 41-0,49 Nej skärm i släntkrön 2*150 meter 63 25 83 (<70 vid 45 fasadåtgärd fasadåtgärd uteplats) 2 68 90 70 90 lokal åtgärd för uteplats 63 25 83 45 lokal åtgärd för uteplats 68 23 88 43 inomhus 43 Med skärmen i släntkrön innehålls riktvärdet på 70 dba max vid befintlig uteplats. NNK=0,18. Uppskattad byggkostnad 383000 SEK. NNK=0,15 för vald åtgärd. Med lokal skärm för uteplatsen nås samtliga riktvärden. Uppskattad byggkostnad 453000 SEK. Kostnader: Kostnader har hämtats ur handledningen för BUSE2.2, dessa ska ses som schabloner. Beroende på upphandling vid utförande så kan priserna variera. Skärm Skärmhöjd upp till 2 meter: 2500 SEK/m2 Skärmhöjd över 2 meter: 3500 SEK/m2 Fasadåtgärder (fönster) Tillsatsruta (ljudnivå <83 dba max): 1500 SEK/m2 alt 2000 SEK/st Nyfönster (ljudnivå >83 dba max): 5000 SEK/st Antaget 4 fönster per våningsplan Uteplats Kostnaden beror av vald åtgärd samt utformning, antagen kostnad 50000 SEK/st.