" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Relevanta dokument
Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Mer Friktion jämviktsvillkor

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Inre krafters resultanter

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

KOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik Statik

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Uppgifter till KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Uppgifter till KRAFTER

" e n och Newtons 2:a lag

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Laboration 2 Mekanik baskurs

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Andra EP-laborationen

Biomekanik Belastningsanalys

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

KONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Mekanik Föreläsning 8

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Tentamen i Mekanik Statik

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Laboration 2 Mekanik baskurs

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

3 Fackverk. Stabil Instabil Stabil. Figur 3.2 Jämviktskrav för ett fackverk

Repetition Mekanik, grundkurs

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

ID-Kod: Program: Svarsformulär för A-delen. [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan.

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

Mekanik F, del 2 (FFM521)

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Transkript:

1 KOMIHÅG 6: --------------------------------- Masscentrum: --3 partiklar: r G = ( x G,y G,z G ) = m r + m r + m r 1 1 2 2 3 3 M --Kontinuum: ( ) = 1 M dmr r G = x G,y G,z G " = 1 M ---------------------------------- M " dm dv r dv Föreläsning 7: FRIKTION Friktionsmotstånd uppstår mellan fasta kroppar som glider mot varandra om inte ytorna är glatta. Friktion kan även uppstå om en kropp rör sig i en gas eller vätska. Viskös friktion uppstår på grund av rörelse i vätska eller gas. En 'bromsande' viskös friktion som ökar med hastigheten ges av F = "cv. Konstanten c beror av kontaktytans form och typ av vätska (gas) bland annat. Exempel: Vid 'fritt' fall uppnås en gränshastighet. v gräns = mg c Luftmotståndet ökar tills en V jämvikt inställer sig!

2 Coulomb (torr) friktionskraft uppstår vid kontakt mellan två fasta kroppar: N F µ mg Friktionskraften F µ motverkar dragkraften i figuren till en viss gräns: --Friktionstalet är en materialkonstant.

3 roblem: En kraft av 700 N appliceras snett enligt figuren på ett stationärt, massivt 100-kilos block. Bestäm friktionskraften. Lösning: Frilägg blocket! Ställ upp jämviktsekvationerna och kolla om blocket kan ha förblivit stationärt. N F µ mg! cos30 o " F µ = 0 # N + sin 30 o " mg = 0 Vi får det orimliga resultatet: F µ N = cos30 o # 0.96 > µ mg/ "sin30 o Det rör sig alltså om glidning längs marken med bromsande friktionskraften F = µn = 0.8" 631N # 505 N

4 roblem: En smal homogen stav med längd L och massa m skall placeras lutande mot en vertikal vägg. Beräkna den maximala lutningsvinkeln om både väggens och golvets friktionstal är µ. F 2 N 2! W N 1 F 1 Lösning: I gränsen då det börjar glida är båda friktionskrafterna maximala (i förhållande till sina respektive normalkrafter). Jämviktsekvationerna blir i gränsfallet:! N 2 " µn 1 = 0 samt # µn 2 + N 1 " W = 0 Vi löser de här ekvationerna för att få den kritiska lutningsvinkeln:! = tan "1 # 2µ & % $ 1" µ 2 ( '

5 roblem: Vad kommer att hända här?? 2d F G W d N s Lösning: Frilägg och analysera som förut, men tag hänsyn även till momentjämvikten. Jämvikt kräver dels: F = cos30o N = W! sin 30 o dels G) Ns " Fd = 0 Nu är det två rimlighetsvillkor som inte uppfylls F 1) Ej glidning: N < µ s. (ej uppfyllt!) 2) Ej stjälpning: s = F N d < d. (ej uppfyllt!) 2 Kommer blocket att stjälpa, glida, eller bådadera?

6 r roblem Ett homogent halvcylinderskal hålls i jämvikt på ett horisontellt underlag med ett horisontellt snöre. å gränsen till glidning finns ett samband mellan lutningsvinkeln och det statiska friktionstalet. Bestäm detta. Undersök speciellt fallet att lutningsvinkeln är π/2. Ledtråd: Masscentrums läge är beläget på avståndet 2r/ " från skalets centrum längs tvärsnittets symmetrilinje. Redovisa införda beteckningar.

7 KOMIHÅG 7: --------------------------------- Torr friktion: F " µn. Viskös friktion: F = "cv. Extra villkor för jämvikt: risk för glidning eller stjälpning. ---------------------------------- Föreläsning 8: Mer Friktion jämviktsvillkor m µ 2 L µ 1 x roblem: En lätt stång av längd L stödjer en massa m som bara kan röra sig vertikalt. Friktionstalet µ 1 mot underlaget skiljer sig från friktionstalet µ 2 i kontakt med massan. Bestäm först friktionskrafterna för läget i figuren. Ange sedan friktionsvillkoren för jämvikt.

8 Lösning: Friläggning av massan ger " N 2 # mg = 0. Frilägg sedan stången: F 2 N 1 mg Jämvikt kräver: " F 1 # F 2 = 0 $ N 1 # mg = 0 F 1. där momentekvationen avser kontaktpunkten mot underlaget. De lika stora friktionskrafterna blir således: mgx F 1 = F 2 =. L 2 " x 2 Friktionsvillkoren blir: F 1 mg = x L 2 " x 2 < µ 1, och F 2 mg = x L 2 " x < µ. 2 2 Beroende på vilket friktionstal som är minst får vi villkoret µl x max =, där µ = min { µ,µ 1+ µ 2 1 2}.

9 Exempel 2a h (2b) A En gradvis ökning av belastningen på lådan görs. Undersök vilket villkor för friktionstalet µ som måste gälla för att den belastade lådan ska stjälpa innan glidning inträffar. Lösning: Kraftanalys (dvs rita och identifiera krafter, dvs frilägg ): 2a h A x mg N (2b) f Kraftjämvikten ger: " f = 0 och N " mg = 0. Härur kan friktionskraften och normalkraften bestämmas. f =, N = mg. Momentjämvikten: Nx " mga " h = 0. Härur kan x bestämmas. x = a + h. För gränsen till glidning gäller: mg = µmg.

10 För gränsen till stjälpning, dvs x=2a, gäller: = a h mg. För att stjälpning skall inträffa först då kraften ökar krävs: a h < µ. roblem: a) Figuren visar en perspektivskiss av tre kraftvektorer vars belopp är proportionella mot en kantlängd (två krafter, F) samt en sidodiagonal (en kraft, 2F ). Räkna ut resultanten i origo, dvs kraftsumma R och momentsumma M O. b) Bestäm en annan momentpunkt r C i rummet med avseende på vilken krafternas momentvektor blir parallell (eller anti-parallell) med kraftsummans vektor R. Använd sambandsformeln för byte av momentpunkt: M O = M C + r C " R. Lösning: Systemets kraftssumma: R = 2F e z = ( 0,0,2F ). Momentet map origo : M 0 = ( Fa/ 2+ Fa,"Fa,"Fa).

Hitta en ny momentpunkt som tar bort momentkomponenter " mot R, i detta fall x- och y- komponenterna. Sambandsformeln för moment ger: M C = M O " r C # R. Vi ser att hur vi än letar punkter kan vi inte ändra momentet med avseende på z-axeln. Alltså letar vi efter en punkt så att r C " R = M O # M C = ( 3Fa/ 2,#Fa,0). z C kan inte bestämmas entydigt. Skriv nu ekvationer med x C,y C ur vektorekvationen: y C 2F = 3Fa /2 "x C 2F = "Fa som har lösningen: x C = a /2 y C = 3a /4. 11