Björkparkens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Marie Bergquist 2014-06-27 Kunskapsförvaltningen Björkparkens kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Björkparkens förskola ingår i ett förskoleområde tillsammans med Kulturförskolan Flygande Draken. En förskolechef ansvarar för utbildningen på de två förskolorna. Björkparkens förskola består av två hemvister. Barnantalet har under 2013/2014 varit 38 barn. Barngruppen är indelad i en yngre och en äldrebarnsgrupp. Förskolan har hög beläggning och barnens närvarotider sträcker sig över hela dagen måndag till fredag. Arbetslagen arbetar medvetet med att förskolan ska vara öppen och fungera som en enhet tillsammans. Förskolan har en väl anpassad innemiljö för barngruppen och en stimulerande utemiljö. Björkparken har tillagningskök med egen kokerska. Öppethållande/vecka :Björkparkens förskola har öppet mellan 6.30-18.30 måndag fredag. Antalet inskrivna barn/pedagogisk personal = ca 6,3. Björkparkens förskola har under året haft 6,0 tjänster samt en resursförstärkning till arbetslaget som arbetat 100 %. Det arbetar 8 st. förskollärare på Björkparkens förskola som ansvarar för undervisningen i verksamheten. På Björkparkens förskola arbetar 8 kvinnor och 0 män. Det finns ett väl fungerande föräldrasamråd som har möte 2 ggr per termin tillsammans med förskolechef och två förskollärare. Förutsättningar för att utveckla verksamheten ges vid den pedagogiska utvecklingstiden som är schemalagd och syftar till att reflektera, följa upp, utvärdera och planera. Under året förskollärarna deltagit i NTA- fortbildningar, BMSB, matte-dans och AKK. En förskollärare har läst 7,5 poäng på Förskolelyftet i Systematiskt Kvalitetsarbete. Två stycken Ipad finns tillgänglig för barnen i verksamheten och är flitigt använd tillsammans med förskollärarna. Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildad lekarbetspedagog samt lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa.
Datum Sidan 2(9) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Björkparkens förskola VAD NÄR TILL VEM ANSVAR Arbetsplan augusti Kvalitetssamordnare Förskolechef Arbetslag Medarbetarsamtal september Förskollärarna Förskolechef Krisplan revideras augusti Personalhandläggare Förskolechef Krisgrupp Likabehandlingsplan september Förskollärarna, barn, Förskolechef vårdnadshavare Arbetslag Medarbetarenkät sept-okt Personalkontoret Föräldramöte höstterminen Vårdnadshavare Arbetslag, Förskolechef Pedagogisk revision september Skolformschef, kval.samordnare Förskolechef LOK-grupp Skyddsrond psykosocial oktober Personalhandläggare Förskolechef Skyddsombud Utvecklingssamtal, Erbjuds i Vårdnadshavare Ansvarig barn november förskollärare Barnkonferens okt-nov Specialpedagog Förskolechef Arbetslag Utvecklingsdag Uppföljning arbetsplanen Arbetslag samt individuellt 3 dgr/termin Förskolechef LOK:are +arbetslag APT 2,5 h Förskollärarna Förskolechef Arbetslagsmötereflektion och uppföljning planering av verksamheten 1ggr/månad LOK:are 2 h 1ggr/månad Förskolechef LOK:are Arbetslag Föräldrasamråd 2ggr/termin Vårdnadshavare Förskolechef LOK - möte 1halvdag/månad Arbetslagen Förskolechef LOK:are Synpunkstshantering 31 december Kunskapsförvaltningen Förskolechef Brukarenkät vecka 4 Vårdnadshavare Förskolechef Uppföljning Brukarenkät Mars-april Se särskilda rutiner Förskolechef LOK:are arbetslag Servicedeklaration 30 mars Vårdnadshavare Förskolechef Skyddsrond Barnsäkerhetsrond mars Personalhandläggare Förskolechef Skyddsombud Likabehandlingsplan Inlämnad 30 mars kvalitetssamordnare Förskolechef LOK:are Arbetsutvärdering april Förskollärarna Förskolechef Lönesamtal Utvecklingssamtal Barn till fsk.klass senast 15 april Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare Barnkonferens Mars-april Specialpedagog Förskolechef Arbetslag Överlämning till fsk.klass och fritidshem Enligt plan för hela kommunen Mottagande skola Förskolechef Specialpedagog Synpunktshantering 30 juni Kunskapsförvaltningen Förskolechef 2
Datum Sidan 3(9) Ansvar och organisation: Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet är förskolechef. Förskolechef och LOK representanter från varje avdelning bildar en LOK grupp med syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Möten för LOK-gruppen sker en halvdag per månad. Arbetslagsmöte och Pedagogisk utvecklingstid: Lokarna ansvarar för respektive arbetslagsmöten. Dagordning med fastställd struktur. Minnesanteckningar sparas på Edwise. Föräldrasamråd. Förskolechef ansvarar. Två gånger/termin träffas föräldrarepresentanter, förskollärare och förskolechef. Syftet är att delge information om verksamheten och belysa frågor från föräldragruppen. Dagordning och minnesanteckningar. Utvecklingsdagar 6 st. per år. Förskolechef ansvarar. Syfte är att utveckla verksamhetens innehåll genom att göra kontinuerlig uppföljning och utvärdering samt fastställa nya mål. Förskolechef och LOK:are ansvarar för att alla aktuella styrdokument finns på varje avdelning. Syftet är att alla dokument ska vara lätt tillgängliga och kända för alla. Delaktighet och kommunikation: Medarbetare: APT/arbetsplatsträff/ sker en gång i månaden utifrån FAS-avtalet. Ansvarig är Förskolechef. Ett öppet dokument finns tillgängligt för aktuell dagordning. Minnesanteckningar sparas på Edwise. Edwise används för kommunikation i den dagliga verksamheten Enkätresultat samt övrig fakta delges på APT. 6 utvecklingsdagar per år används till kvalitetsarbetet. Utvecklingssamtal sker i september månad mellan medarbetare och förskolechef. Särskild individuell underlagsmall används för dokumentation av förskollärarens egna mål. hämtas från arbetsplan. Lönesamtal sker på våren utifrån en arbetsutvärdering av de mål som bestämts på höstens utvecklingssamtal. Arbetslagsmöten sker 1gg/månad. PUT-tiden används för att gynna verksamheten och dess utformning genom; Planering, dokumentation, uppföljning, reflektion samt analys. Brukare: Information och dialog om förskolans arbetsplan, innehåll och resultat från brukarenkät sker på föräldramöte varje höst. Information om barnens utveckling och lärande, likabehandlingsplan, barnens trygghet och trivsel diskuteras på utvecklingssamtalen. Styrdokument finns tillgängliga på utsedd plats på förskolan. Föräldrasamråd två ggr/termin. Inskolningssamtal -, uppföljning efter ca sex veckor. Utvecklingssamtal erbjuds 1g/termin. Dokumentation, verksamhetspärm samt styrdokument finns tillgängligt på avdelningen. 3
Datum Sidan 4(9) Barn: Information via Sandvikens kommuns hemsida, förskoleverksamhet och respektive förskola. Genomgång av brukarenkät: utdelning i januari, returneras i mars. Genomgång av resultat på ett APT, lyfter två utvecklingsområden. Utvecklingsområdena framkommer i kvalitetsredovisningen samt ligger till grund för den nya arbetsplanen. Brukarenkäten, se rutiner nedan. Rutiner föräldraenkät Björkparkens förskola Vad När Vem Föräldraenkäten delas ut Vecka 4 personligen. Enkätsvar inför APT Mars Förskolechef och förskollärare Delge vårdnadshavare Mars April genom anslag i hallen. era och diskutera Mars April svaren. Fokus på två utvecklingsområden. Arbetslagsmöten. 2 utvecklingsområden lyfts April Maj på utvecklingssamtalen. et redovisas i Maj kvalitetsredovisningen. Åtgärder och nya mål för Augusti 2014 valda områden. Delge föräldrarna åtgärder September Oktober och nya mål på höstens föräldramöte. Frågeställningar från utvecklingsområden och ev. synpunkter redovisas på juni utvecklingsdagar. Rutiner för brukarenkäten revideras. November december Förskolechef och förskollärare Inflytande, intervjuer, reflektioner, demokrati, bildkommunikation, stegvis som kommunikation, AKK och tecken för att kommunicera, brainstorming. Detta för att säkerställa att alla barn har möjlighet till kommunikation och inflytande. Barns inflytande är ett prioriterat område i arbetsplanen. Lära av varandra: Redovisning av fortbildning sker på APT, arbetslagsmöten eller utvecklingsdag efter överenskommelse med förskolechef. Redovisning kan ske muntligt, med bilder, material eller som en workshop. 4
Datum Sidan 5(9) Processförbättringar: Pedagogisk utvecklingstid används för analys, reflektion, dokumentation, arbetslagsträffar. Utifrån LOK utbildningen analysplanering. Underlag för analys och utvärdering: av dokumentationer samt observationer, veckoreflektion-planering, anteckningar enskilda barn. Utvecklingsdagar, brukarenkät ska användas för att att ge ett bättre resultat inom olika områden. Pedagogisk revision - följa upp utvecklingsområden. Barnkonferens och utvecklingssamtal ska användas för att säkerhetsställa alla barns rätt till likvärdig förskola. Arbetsutvärderingssamtal, medarbetarsamtal och lönesamtal ska följa upp den enskilda medarbetarens arbete mot uppsatta mål. och analys av kvalitetsredovisningen och likabehandlingsplanen är till grund för utvecklingsområden i den nya arbetsplanen. Slutsatser av kvalitetsarbetet graderas. Kvalitetsredovisningens resultat och analys blir underlag för utvecklingsområden i den nya arbetsplanen. Dokumentation: Verksamhetsdokumentation samt Verksamhetspärmen är till för barn, vårdnadshavare och personal. Pärmen är avdelningsvis. Hela arbetsåret finns i pärmen. Dokumentationer om enskilda barn ska vara inlåst. Bilddokumentation sparas på G: Samtliga utvärderingar behandlas konfidentiellt. Utvecklingssamtals och barnkonferensdokument förvaras inlåst. Likabehandlingsplanen utformas utifrån kartläggning utifrån verksamheten. Samtliga mallar för dokumentation, kartläggning och analysunderlag finns inlåst, men tillängligt, för arbetslaget. Syftet är för att följa barnets utveckling och lärande samt för att vidareutveckla verksamhetens innehåll. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: en för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 1. Normer och värden Verksamheten ska ge barnen verktyg att, framförallt med språkets hjälp, hantera och lösa konflikter samt hitta kompromisser. 5
Datum Sidan 6(9) Yngre barn; Barnen visar omtanke om andra och det är få konflikter. Äldre barn; Barnen har utvecklat sina kamratrelationer och hittat sin plats i gruppen. De barn som förekom i många konflikter under hösten har till viss del utvecklat sin förmåga att lösa konflikterna. Kränkningarna som fanns mellan barnen på hösten har upphört. Utestängning från lek har minskat betydligt. På frågan Förskolans verksamhet bidrar till att mitt barn fungerar bra i grupp i brukarenkäten har vi fått ett ökat värde från 3,79 år 2013 till 3,9 år 2014. et uppfyllt i hög grad Yngre barn; Eftersom vi använt ett tematiskt arbetssätt med känslor som sträckte sig över längre tid såg vi att barnen fick förståelse för begreppen och kunde använda dem i samspel med andra. Äldre barn; När steg-vis materialet använts kontinuerligt leder det till att barnen blir medvetna om kamratskap, tränas i socialt samspel och om hur man är en bra kompis. Genom att förskollärarna uppmärksammar kränkningar/okamratligt beteende genast har dessa tendenser bland barnen minskat betydligt. 4. Utveckling och lärande Barnen ska ges möjlighet att upptäcka och utforska det naturvetenskapliga fenomenet vatten samt sambandet mellan naturvetenskap-matematik. Barnen ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar utveckla sin språkliga förmåga, och förmågan att kommunicera med andra. Yngre barn; Barnen har fått förståelse för att språket kan användas till att få sina behov tillgodosedda. Barnen visar förtrogenhet i aktivteter som målning/vattenlek-experiment. Äldre barn; Barnen har utvecklat sin språkliga förmåga, bland annat genom att använda hela meningar med flera ord. Vissa barn har använt begrepp från t ex NTA i andra sammanhang, eller hemma. Barnens ökade intresse för matematik har visat sig t ex när de bygger pärlplattor, genom att de ritar mönster själva, eller kopierar ett annat. I olika vardagssituationer använder barnen ofta sin förmåga att räkna och klassificera. På frågorna i brukarenkäten som handlar om språk, matematik och naturvetenskap har vi ett högre värde än kommungenomsnittet. et uppfyllt i mycket hög grad Yngre barn; När vi ger barnen gott om tid i aktiviteterna ser vi att barnen tar egna initiativ i sitt utforskande. Vårt förhållningssätt har varit tillåtande. När vi följt barnen en längre tid i vår kartläggning har vi sett att alla barn kan uttrycka sin önskan i matsituationen. Äldre barn; Vi har sett i våra dokumentationer att barnen varit intresserade och nyfikna samt kommit med frågor och teorier. Experimenten har vi upprepat flera gånger, samt gjort i stor-grupp, detta gjorde att alla barn kände sig delaktiga. Intervjufrågorna blev inte utformade på ett tillräckligt bra sätt, det var svårt att se barnens lärande. Vi måste tänka på hur frågorna utformas så att man bättre kan se barnens lärande. 6
Datum Sidan 7(9) Det var bra att dela barnen efter behov och inte ålder i Språktåget, vi har tagit tillvara vardagssituationer t ex lunchen för att utveckla den språkliga förmågan. En tanke inför hösten är att sätta upp ett anteckningspapper vid borden för att kunna skriva upp barnens tankar och reflektioner. Vi har varit uppmärksamma på att utgå från barnens intresse för matematik och använt det i vardagen, vilket lett till det ökade intresset hos alla barn. 5. Ansvar och inflytande Verksamheten ska möjliggöra för barnen att utifrån förmåga utöva inflytande, samt få erfarenhet av demokratiska processer. Verksamheten ska möjliggöra för barnen att utifrån förmåga ta ansvar för sina egna val. Yngre barn; Barnen litar till sin egen förmåga och är medvetna om att förskollärarna vet att de kan. Äldre barn; Barnen har börjat ta ansvar för sina saker och kläder. De har blivit bekanta med demokratiska processer och utvecklat förståelse för dessa. De har börjat göra egna var i lek-valet och har blivit bättre på att genomföra och avsluta. I brukarenkäten har vi fått ett något lägre värde på frågan Förskolan utformar sin verksamhet i samråd med barnen. Utifrån detta resultat tog vi upp frågan med föräldrarna på utvecklingssamtalen, där framkom att föräldrarna var nöjda med i vilken grad barnen kan påverka verksamheten. På frågan Mitt barn lär sig ta ansvar genom förskolans verksamhet har vi fått ett något ökat värde, från 3,64 år 2013 till 3,7 år 2014. et uppfyllt i mycket hög grad Yngre barn; Genom att vi skapat stunder med förutsättningar och möjligheter att ta ansvar för sig själv och sina aktiviteter, har vi sett att barnen kan och vill ta ansvar. Vi var medvetna i vårt arbetssätt när vi introducerade lekvalskort, det har lett till att barnen efterfrågar dem, barnen har visat uthållighet i aktiviteten de valt när en vuxen varit närvarande. Genom att erbjuda få lekvalskort har barnen utvecklat en förmåga till samlek. Äldre barn; Vi har varit konsekventa i hallsituationen när barnen ska hänga upp sina kläder, vi ser att det inte längre ligger kläder på golvet. Vi har dokumenterat röstning i olika sammanhang och med olika hjälpmedel t ex med klossar, detta för att barnen ska förstå att man har en röst var, där ser vi att barnen klarar detta och förstår processen. Barnen känner att det finns en möjlighet att påverka vardagen i förskolan på olika sätt, bl a genom önskelistan. 6. Förskola och hem Att öka föräldrarnas medvetenhet om Björkparkens egna mål 2013-14 i vår lokala arbetsplan. I brukarenkäten har vi höjt värdet på frågan Jag känner till målen i arbetsplanen för mitt barns förskola från 2,9 år 2013 till 3,2 år 2014. Genom att vi i våra dokumentationer, på utvecklingssamtalen och på föräldramöten påvisar kopplingen i vårt arbete till arbetsplanen har föräldrarna blivit mer medvetna. 7
Datum Sidan 8(9) et uppfyllt till mycket hög grad. Inför föräldramötet bestämde vi att vi skulle vara extra tydliga i vår information om arbetsplanen och vårt arbetssätt. Vi hade en mini-mässa som visade material på olika stationer i de olika områdena; Normer och värden, Utveckling och lärande, Ansvar och inflytande, Hållbar samhällsutveckling samt Internationella perspektivet. Detta gjorde att föräldrarna fick möjlighet att ställa frågor och få en djupare förståelse för innehållet i vår arbetsplan. Vi har pratat med föräldrarna om barnens lärande kopplat till arbetsplanen på utvecklingssamtalen, vilket också har ökat medvetenheten. Vi anser att detta varit ett bra sätt, vilket vi också fått bekräftelse på från föräldrarna. Inför nästa läsår kommer utvecklingssamtalen att ha en tydligare utformning som kopplas till vår arbetsplan. 7. Övergång och samverkan Vi har arbetat efter överlämnanderutiner till förskoleklass för Sandvikens Kommun. En verksamhetsbeskrivning lämnas med till varje skola vid överlämnings-samtalen. Det har bidragit till att mottagande skola har fått kunskap om vilken utbildning förskolan har bedrivit. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Att förskollärarna och förskolechef utvecklar användandet av nytt material i det systematiska kvalitetsarbetet. Att delta i kommunens kompetensutvecklingsinsatser. Att frågeställningarna angående hälsosam arbetssituation har ett bra värde i medarbetarenkäten. Vi har omarbetat årshjulet till att vara mer övergripande över året, detta har gjort att vi har en bättre framförhållning i vårt kvalitetsarbete. Personalens fortbildningstillfällen har bidragit till utveckling av verksamheten, vilket kommit barnen till godo. Vi har fortsatt bra värde i medarbetarenkäten, förutom när det gäller t ex stress och det vi inte själva kan påverka t ex barnantalet i grupperna. et uppfyllt i hög grad. Genom att vi har låg frånvaro hos personalen anser vi att vi har en god arbetsmiljö, med bra stämning. Ett medvetet förebyggande tankesätt kring friskvård o hälsa bidrar till detta. Kompetensutvecklingsinsatserna har lett till ett ökat kunnande hos förskollärarna, det har i förlängningen gynnat barnen i deras lärande. 8
Datum Sidan 9(9) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Verksamheten ska ge barnen inblick i vad som är ett ekologiskt hållbart samhälle. Barnen har fått en ökad kunskap om kompostering och kretslopp och de har blivit mer medvetna om vad som kan återvinnas. De har fått förståelse för att vara sparsamma med pappersanvändning. På frågorna i brukarenkäten som handlar om hållbar utveckling har vi ett mycket högt värde. et uppfyllt i hög grad Att använda en maskkompost var ett bra sätt att konkretisera kretsloppet och nyttan med kompostering. Barnen har fått förståelse för hur matrester med hjälp av maskarna blir ny jord. Att barnen följt med till återvinningskärlen har gjort att de är mer medvetna när de ska slänga något, tänker efter innan, och går till förskolans sorteringskärl. Att barnen har fått egna ritblock har bidragit till minskad pappersförbrukning. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Verksamheten ska visa på att det finns likheter och olikheter i kulturer och traditioner i världen. Barnen har fått en utökad medvetenhet för sin omvärld, de har lärt sig att det finns en värld bortom Sandviken. Böcker som vi har läst har gett barnen en inblick i hur man lever i andra länder. Genom vår tema-vägg har barnen utvecklat ett intresse för flaggor och de olika länder som de besökt. et uppfyllt till viss del Eftersom vi har väldigt få barn från andra länder på förskolan anser vi att barnen trots det lärt sig om andra kulturer och ett växande intresse för omvärlden. Kartan och flaggorna på tema-väggen har inspirerat barnen att tillverka egna flaggor och ökat deras intresse för andra länder och var de finns. 9