kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kulturförskolan Flygande Draken Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Marie Bergquist Kulturförskolan Flygande Drakens kvalitetsredovisning Organisation Kulturförskolan Flygande Draken ingår i Sandvikens kommuns Kulturcentrum och ligger centralt placerad i en ombyggd gymnasieskola. Förskolan ingår i ett förskoleområde tillsammans med Björkparkens förskola. En förskolechef ansvarar för utbildningen på de två förskolorna. Kulturförskolan Flygande Draken består av 5 hemvister, s.k. Svansar med barn i åldrarna 1-5 år. Barnantalet har under 2013/2014 varit 92 barn. Förskolan är indelad i 3 yngre barns avdelningar, 1 mellanavdelning samt en avdelning för äldre barn. Flygande Draken har under året haft 15 heltidstjänster samt en resursförstärkning till arbetslaget på 75 %. Det arbetar 14 förskollärare, 1 lärare, 1 dramapedagog på Kulturförskolan Flygande Draken som ansvarar för undervisningen och de estetiska lärprocesserna i verksamheten. På Flygande Drakens förskola arbetar 16 kvinnor och 0 män. Alla som arbetar på Flygande Draken har ett stort intresse för estetiska lärprocesser. En del av förskollärarna har också kompetenser inom bildpedagogik, dans och musik. Lokalerna är stora, fina och ljusa med ett nytänk i design och miljö. Stora gemensamma ytor finns för skapande, drama, teater, musik, dans och rörelse. Personalutrymmena är väl tilltagna och utnyttjas till pedagogiska arbetsrum för personalen. Det är utrustade rum med olika hjälpmedel för skapande och planering av verksamheten. Utemiljön är under uppbyggnad då det är en nyanlagd gård. Det finns stora ytor för Rörelselekar, bygglek och skapande. Samarbete sker med Konsthall, Trampolin, Kulturskolan och Biblioteket som ingår i Kulturcentrum. I närområdet finns även stadsparken, centrum och skogsparti. Förskolan är en mångkulturell förskola och har förmånen att ha ett stort antal familjer med annat modersmål än svenska. Flygande Draken har tillagningskök med egen kokerska och en matsal där lunchen serveras vid två olika matlags tider. Öppethållande/vecka: Flygande Draken har öppet mellan måndag fredag. Det finns ett föräldrasamråd som har möte 2 ggr per termin tillsammans med förskolechef och personalrepresentanter från varje hemvist. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(14) Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildad lekarbetspedagog samt lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Kulturförskolan Flygande Draken VAD NÄR TILL VEM ANSVAR Arbetsplan augusti Kvalitetssamordnare Förskolechef Arbetslag Medarbetarsamtal september Förskollärarna Förskolechef Krisplan revideras augusti Personalhandläggare Förskolechef Krisgrupp Likabehandlingsplan september Förskollärarna, barn, Förskolechef vårdnadshavare Arbetslag Medarbetarenkät sept-okt Personalkontoret Föräldramöte höstterminen Vårdnadshavare Arbetslag, Förskolechef Pedagogisk revision september Skolformschef, kval.samordnare Förskolechef LOK-grupp Skyddsrond psykosocial oktober Personalhandläggare Förskolechef Skyddsombud Utvecklingssamtal, Erbjuds i Vårdnadshavare Ansvarig barn november förskollärare Barnkonferens okt-nov Specialpedagog Förskolechef Arbetslag Utvecklingsdag Uppföljning arbetsplanen Arbetslag samt individuellt 3 dgr/termin Förskolechef LOK:are +arbetslag APT 2,5 h Förskollärarna Förskolechef Arbetslagsmötereflektion och uppföljning av arbetsplan 1ggr/månad 2,5 h 1ggr/månad Förskolechef LOK:are LOK:are Arbetslag Föräldrasamråd 2ggr/termin Vårdnadshavare Förskolechef LOK - möte 1halvdag/månad Arbetslagen Förskolechef LOK:are Synpunkstshantering 31 december Kunskapsförvaltningen Förskolechef Brukarenkät vecka 4 Vårdnadshavare Förskolechef Uppföljning Brukarenkät Mars-april Se särskilda rutiner Förskolechef LOK:are arbetslag Servicedeklaration 30 mars Vårdnadshavare Förskolechef Skyddsrond mars Personalhandläggare Förskolechef Barnsäkerhetsrond Skyddsombud 2

3 Datum Sidan 3(14) Likabehandlingsplan Inlämnad 30 mars kvalitetssamordnare Förskolechef LOK:are Arbetsutvärdering april Förskollärarna Förskolechef Lönesamtal Utvecklingssamtal barn senast 15 april Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare Barnkonferens Mars-april Specialpedagog Förskolechef Arbetslag Överlämning till fsk.klass och fritidshem Enligt plan för hela kommunen Mottagande skola Förskolechef Specialpedagog Synpunktshantering 30 juni Kunskapsförvaltningen Förskolechef Ansvar och organisation: Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet är förskolechef. Förskolechef och LOK representanter från varje avdelning bildar en LOK grupp med syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Möten för LOK-gruppen sker en halvdag per månad. Arbetslagsmöte och Pedagogisk utvecklingstid: Lokarna ansvarar för respektive arbetslagsmöten. Dagordning med fastställd struktur. Minnesanteckningar sparas på Edwise. Verksamhetsrapport skickas till förskolechef. Föräldrasamråd. Förskolechef ansvarar. Två gånger/termin träffas föräldrarepresentanter, förskollärare och förskolechef. Syftet är att delge information om verksamheten och belysa frågor från föräldragruppen. Dagordning och minnesanteckningar. Utvecklingsdagar 6 st. per år. Förskolechef ansvarar. Syfte är att utveckla verksamhetens innehåll genom att göra kontinuerlig uppföljning och utvärdering samt fastställa nya mål. Förskolechef och LOK:are ansvarar för att alla aktuella styrdokument finns på varje avdelning. Syftet är att alla dokument ska vara lätt tillgängliga och kända för alla. Delaktighet och kommunikation: Medarbetare: APT/arbetsplatsträff/ sker en gång i månaden utifrån FAS-avtalet. Ansvarig är Förskolechef. Ett öppet dokument finns tillgängligt för aktuell dagordning. Minnesanteckningar sparas på Edwise. Edwise används för kommunikation i den dagliga verksamheten Enkätresultat samt övrig fakta delges på APT. 6 utvecklingsdagar per år används till kvalitetsarbetet. Utvecklingssamtal sker i september månad mellan medarbetare och förskolechef. Särskild individuell underlagsmall används för dokumentation av förskollärarens egna mål. Mål hämtas från arbetsplan. Lönesamtal sker på våren utifrån en arbetsutvärdering av de mål som bestämts på höstens utvecklingssamtal. Arbetslagsmöten sker 1gg/månad. 3

4 Datum Sidan 4(14) PUT-tiden används för att gynna verksamheten och dess utformning genom; Planering, dokumentation, uppföljning, reflektion samt analys. Brukare: Information och dialog om förskolans arbetsplan, innehåll och resultat från brukarenkät sker på föräldramöte varje höst. Information om barnens utveckling och lärande, likabehandlingsplan, barnens trygghet och trivsel diskuteras på utvecklingssamtalen. Styrdokument finns tillgängliga på utsedd plats på förskolan. Föräldrasamråd två ggr/termin. Inskolningssamtal -, uppföljning efter ca sex veckor. Utvecklingssamtal erbjuds 1g/termin. Dokumentation, verksamhetspärm samt styrdokument finns tillgängligt på avdelningen. Information via Sandvikens kommuns hemsida, förskoleverksamhet och respektive förskola. Genomgång av brukarenkät: utdelning i januari, returneras i mars. Genomgång av resultat på ett APT, lyfter två utvecklingsområden. Utvecklingsområdena framkommer i kvalitetsredovisningen samt ligger till grund för den nya arbetsplanen. Brukarenkäten, se rutiner nedan. Rutiner föräldraenkät Björkparkens förskola Vad När Vem Föräldraenkäten delas ut vecka 4 personligen. Enkätsvar inför APT Mars Förskolechef och Delge vårdnadshavare genom anslag i hallen och i Edwise Analysera och diskutera svaren. Fokus på två utvecklingsområden. Arbetslagsmöten. 2 utvecklingsområden lyfts på utvecklingssamtalen. Resultatet redovisas i kvalitetsredovisningen. Åtgärder och nya mål för valda områden. Delge föräldrarna åtgärder och nya mål på höstens föräldramöte. Frågeställningar från utvecklingsområden och ev. synpunkter redovisas på utvecklingsdagar. Rutiner för brukarenkäten revideras. Mars April Mars April April Maj Maj Augusti 2014 September Oktober juni November december förskollärare Förskolechef och förskollärare 4

5 Datum Sidan 5(14) Barn: Inflytande, intervjuer, reflektioner, demokrati, bildkommunikation, AKK och tecken för att kommunicera, brainstorming. Detta för att säkerställa att alla barn har möjlighet till kommunikation och inflytande. Barns inflytande är ett prioriterat område i arbetsplanen. Lära av varandra: Redovisning av fortbildning sker på APT, arbetslagsmöten eller utvecklingsdag efter överenskommelse med förskolechef. Redovisning kan ske muntligt, med bilder, material eller som en workshop. Processförbättringar: Pedagogisk utvecklingstid används för analys, reflektion, dokumentation, arbetslagsträffar. Utifrån LOK utbildningen analysplanering. Underlag för analys och utvärdering: Analys av dokumentationer samt observationer, veckoreflektion-planering, anteckningar enskilda barn, verksamhetsrapporter. Utvecklingsdagar, brukarenkät ska användas för att ge ett bättre resultat inom olika områden. Pedagogisk revision - följa upp utvecklingsområden. Barnkonferens och utvecklingssamtal ska användas för att säkerhetsställa alla barns rätt till likvärdig förskola. Arbetsutvärderingssamtal, medarbetarsamtal och lönesamtal ska följa upp den enskilda medarbetarens arbete mot uppsatta mål. Resultat och analys av kvalitetsredovisningen och likabehandlingsplanen är till grund för utvecklingsområden i den nya arbetsplanen. Slutsatser av kvalitetsarbetet graderas. Kvalitetsredovisningens resultat och analys blir underlag för utvecklingsområden i den nya arbetsplanen. Dokumentation: Verksamhetsdokumentation samt Verksamhetspärmen är till för barn, vårdnadshavare och personal. Pärmen är avdelningsvis. Hela arbetsåret finns i pärmen. Dokumentationer om enskilda barn ska vara inlåst. Bilddokumentation sparas på G. Samtliga utvärderingar behandlas konfidentiellt. Utvecklingssamtals och barnkonferensdokument förvaras inlåst. Likabehandlingsplanen utformas utifrån kartläggning utifrån verksamheten. Samtliga mallar för dokumentation, kartläggning och analysunderlag finns inlåst, men tillängligt, för arbetslaget. Syftet är för att följa barnets utveckling och lärande samt för att vidareutveckla verksamhetens innehåll 5

6 Datum Sidan 6(14) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden Mål: Barnen uttrycker en förståelse och respekt för sig själv och andra Resultat Äldre Vår verksamhet genomsyras av hur vi ska vara mot varandra för att vara en bra kompis. Barnen stöttas och vägleds i det sociala samspelet genom att samtal samt uppmuntran till att reflektera över sitt sätt att handla. Barnen känner sig bekräftade, har en bra självkänsla och bra kroppsuppfattning. De tar ansvar för sig och andra, samt känner en tillhörighet i gruppen. Med samarbets-, dans- och beröringslekar har vi befäst en gruppkänsla. I leken testar barnen olika roller samt bearbetar och uttrycker upplevelser, känslor och erfarenheter. Förmågan till fantasi, inlevelse, kommunikation, samarbete och problemlösning är vidare delar som stimuleras genom deltagande i leken. I våra temaarbeten som har utgångspunkt från olika sagor och berättelser, har lett till reflektion över dilemman som berör känslor, utanförskap och vad begreppen olika och lika innebär. Detta har lett till förståelse och respekt för allas lika värde. Vidare utvecklingsmöjligheter finns, då barn med annat modersmål behöver stöttas med hjälp av språkkommunikativa resurser. I samlingen har barnen lärt sig att uttrycka sina tankar, åsikter och önskemål samt lyssna på andra och vänta på sin tur. Barnen har uppmärksammats på deras rättigheter och skyldigheter, vilket ger dem upplevelser och inblick i vad demokrati är. Resultat Yngre: Vissa barn väljer själva att stå i centrum, jag kan, jag vill och jag vågar! Genom observationer ser vi att barnen nu kontinuerligt säger stopp och nej i det dagliga samspelet med varandra. Barnen uppmärksammar varandra när någon är ledsen. Barnen återberättar och reflekterar över händelser då de varit ledsna och när någon behöver tröst. De tar kontakt med varandra genom att hålla handen, kramar och utrycker verbalt Ska vi leka? Barnen använder ord som kompis och snäll. Användandet av teckenspråk har blivit en naturlig del i kommunikationen. Det bidrar till att det enskilda barnet hittar en egen plats i gruppen samt utökar förståelsen för ex. när det är dess tur och kan även påtala det för inför sina kamrater. Bedömning Äldre Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Bedömning Yngre Målet uppfyllt i hög grad Analys Äldre I verksamheten ser och upplever vi dagligen en hjälpsamhet, tolerans, empati och respekt mellan såväl barn - barn som barn - vuxna. Alltifrån den lilla vardagshjälpen som att hjälpa en kompis att bre smörgåsen till det stora att ta hand om och trösta en kompis som är ledsen. I gruppen har vi många fina förebilder med stark självbild och självkänsla, som villkorslöst och utan prestige hjälper och vägleder sina kamrater. 6

7 Datum Sidan 7(14) Verksamheten behöver tillämpa fler kommunikativa möjligheter (ex. boardmaker), samt START- STEGVIS, BABBLARNA, SVA för att utöka samtligas möjlighet till att kommunicera. Analys Yngre Genom drama, danslekar, gruppstärkande aktiviteter som stärker självbild och identitet. Vi har arbetat med litteratur som visar på konkreta händelser för att utveckla en förståelse och respekt för sig själv och andra. Genom dialoger har vi bekräftat och satt ord på känslor. Vi har även medvetet arbetat med vår miljö så att den är tillåtande och strukturerad. Vi har arbetat aktivt med den yttre strukturen för att få gruppen trygg genom gemensamma förhållningssätt. Varje enskilt barn blir sett och har sin självklara plats i gruppen, vilket har skapat en stark VI-känsla och grupptillhörighet. Genom skapande verksamhet i grupp har vi också stärkt gruppkänslan där varje enskilt barn får känna att de behövs som en del i processen. Resultatet har inte varit så viktigt som känslan av delaktighet och samhörighet. Likabehandlingsplan De yngre barnen: Vi har lagt fokus på att anpassa verksamheten efter barngruppens sammansättning och behov. I våra kontinuerliga utvecklingssamtal dokumenteras om det förekommer diskriminering eller kränkande behandling på förskolan. De äldre barnen: Utifrån Likabehandlingsplanen är vi mån om att våga synliggöra och problematisera miljöer, situationer och konstellationer i verksamheten. Vi tänker aktivt på att inte kränka barn, att barn inte kränker varandra och pratar aktivt om empati och förståelse för andra. 4. Utveckling och lärande Mål: Barnen har fått förståelse om matematik genom estetiska läroprocesser Resultat Äldre Från augusti 2013 och fram till nu, har vi utifrån olika sagoteman, kunnat integrera verksamheten med allt från naturvetenskap, språkutveckling, motorik, självuppfattning och matematik på ett för barnen konkret och lekfullt sätt. Det är matematiken vi lyfter lite extra i år. Barnen har fått förförståelse och befäst kunskapen samt använder alla sinnen och alla konstformer. De dansar och använder kroppen, kraften, rummet, tiden och gruppen. De tar del av och gör egna konstverk med färger, mönster och former, de tar även del av skog och natur för att jämföra och mäta. Barnen har ett stort urval av litteratur, sagor och berättelser att del av och ställer följdfrågor som leder till problembaserat tänkande. Barnen dramatiserar och använder danslekar för att gestalta och levandegöra det abstrakta tänkandet. Ipad, dator, spel och pyssel har stärkt barnens matematiska tänkande och är lättillgängligt. De har bakat och genom detta har barnen fått uppleva konkret vardagsmatematik samt fått en liten inblick i kemins spännande värld, att se olika ämnens egenskaper var och en för sig och sedan vad det blir när de blandas. Det har resulterat i att barnen har fått stor förståelse för matematik och vad det kan /vara/innebära. Resultat Yngre: Genom observationer och dialoger har vi sett att barnen benämner formen cirkel och triangel spontant, och uppmärksammar dessa i sin vardag. Barnen sorterar, klassificerar och arbetar med parbildning spontant i den fria leken. De reflekterar över lägesbegreppen samt prepositioner. Utifrån vårdnadshavares respons har vi fått information om att barnen berättar och använder sig av matematiska begrepp samt fått ett ökat matematiskt intresse även på hemmaplan. Barnen har blivit medvetna om olika geometriska former och färg och de kan sortera och urskilja utifrån dessa 7

8 Datum Sidan 8(14) egenskaper. Barnen har förståelse för ramsräkning. De barn som ännu inte kan utrycka sig verbalt, kan peka ut den form vi frågar efter. Bedömning Äldre Målet helt uppfyllt. Bedömning Yngre Målet uppfyllt i mycket hög grad Analys Äldre Genom konkreta upplevelser har vi levandegjort matematiken! Vi ser att barnen tar till sig av det vi undervisar och erbjuder, de bearbetar, tar det vidare och uttrycker det verbalt, kroppsligt och genom skapande. Dagligen ser vi hur barnen använder och gestaltar sin matematiska förståelse. Mönster och former upptäckts överallt, en morotsstav knapras till en triangel, en symmetridans tas vidare i den spontana leken, ett par stövlar i hallen blir föremål för att se likheter och skillnader, degen vägs och mäts så att den delas lika. Genom att betrakta sina egna och andras konstverk, har barnen upptäckt, uttryckt och använt de matematiska grundbegrepp vi arbetat med. Vidareutveckling av matematiken planeras att bli mer konkretiserad med hjälp av siffror, matematiska formler och språk (addition, subtraktion osv.). Analys Yngre Genom litteratur som inspirerar har vi motiverat barnen. Vi har erbjudit experiment utifrån NTA. Rim, ramsor, sång, musik och dans har bidragit till ett matematiskt lärande utifrån estetiska lärprocesser. Utifrån barnens intressen såg vi att det var antal, läge och form som vi skulle fokusera på. Vi har använt oss av flanosagor, bilder och dramalek. Flera barn namnger färger verbalt och kan även visa dem med tecken. Genom användning av logiska block väcktes barnens nyfikenhet och intresse för att sortera efter olika egenskaper. 5. Ansvar och inflytande Mål: Barnen upplever att det har fått ansvar och inflytande över sin vardag Resultat Äldre Barnen är lyhörda och observanta samt visar nyfikenhet och intresse för sitt eget lärande. Vi följer upp och stimulerar barnens intressen vidare för att utveckla deras lärprocesser. De arbetar med sagotema om rymden som barnen visat stort intresse och nyfikenhet kring. Det har tillfört material som olika faktaböcker, skapande material och dator för att barnen ska kunna arbeta och utveckla sina kunskaper vidare. Även i den dagliga verksamheten har barnens egna åsikter och egen vilja kommit fram. Utmaningar och uppmuntran bidrar till att barnen argumenterar och för fram sina åsikter. Samlingarna får barnen tillfälle att göra sin röst hörd och att träna sig på att lyssna på sina kompisar. Barnen uttrycker sina tankar och idéer i den fria leken med varandra. Barnen deltar aktivt och tar ansvar för undanplockning och sortering av lekmaterial. I den dagliga verksamheten har barnen getts olika uttrycksätt, dels verbalt men också genom dans, bild, form, musik och drama. Samarbete med bibliotek, konsthall och litteraturhuset Trampolin ger tillfällen att ta del av litteratur, konst och barnteaterföreställningar. Resultat Yngre Barnen tar mer initiativ till eget ansvar och har utökat inflytande via de verktyg som presenterats för dem, för att visa vad de vill göra. Barnen använder bilder och tecken för att uttrycka sig. Barnen visar ett intresse för att vara delaktig i våra dagliga rutiner. AKK är ett naturligt inslag i kommunikationen mellan barn vuxen, barn barn. 8

9 Datum Sidan 9(14) Bedömning Äldre Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Bedömning Yngre Målet uppfyllt i hög grad Analys Äldre Barnen har under året integrerats i verksamheten både i val av sagotema samt med vilka vägar det ska ta. Vi har gett barnen tid och möjlighet till att påverka. Vi är fullt medvetna om mål från arbets- och läroplan och känner oss därför trygga att vara flexibla till att följa barnens önskemål och intressen. Barnens inflytande i övrigt är allt ifrån att själva bestämma att vara ute eller inne till utflykter som kräver mer planering. Verksamheten har även en trygg ram som barnen kan förhålla sig inom, vilket gör att de aktivt vågar påverka innehållet. Med inflytande och medbestämmande följer också ansvar. Vi har stor tilltro till barnens egen förmåga och med den växer ansvarstagandet hos dem. Analys Yngre Vi har medvetet arbetat med ömsesidig respekt/tillit. Vi har gett barnen tid till att försöka själva. Vi har delat barnen i mindre grupper. Vi tar hand om förskolans material och relationerna till varandra. Vi har arbetat aktivt med aktivitetskort och tydliga bilder vilket har resulterat i att barnen kan välja aktivitet under dagen samt för att förstärka det visuella hos de mindre barnen. Detta blir ett stöd för barnen om vad som kommer att hända. Barnen har stort inflytande över samlingens innehåll med önskesånger, musik och dansval. Barnen uttrycker dagligen sina åsikter och önskemål verbalt och kan argumentera för sin sak. 6. Förskola och hem Mål: Att vårdnadshavare är medvetna om kvalitén och undervisningen på Flygande Draken. Resultat på fråga i Brukarenkäten: Det senaste utvecklingssamtalet gav bra information om mitt barns utveckling och lärande Flygande Draken , ,9 Snitt alla förskolor 3,7 Resultat Äldre Vårdnadshavarna visar intresse samt visar uppskattning för verksamheten. De följer aktivt sitt barns utveckling genom dokumentation. Vid utvecklingssamtal, uppföljningssamtal och i föräldraenkäten har vårdnadshavare uttryckt stort förtroende för förskolans personal och verksamhet. Resultat Yngre Goda resultat i Brukarenkäten. Positiv respons under utvecklingssamtalen. Ett visst engagemang från föräldrar gällande utemiljön. Goda dagliga möten med vårdnadshavare. Bedömning Äldre Målet uppfyllt i mycket hög grad. Bedömning Yngre Målet uppnått i hög grad. Analys Äldre Vid kika och fika och Luciafiranden har det varit hög närvaro och vårdnadshavare har uppskattat aktiviteterna. Vårdnadshavare kommer spontant in i vår verksamhet och är nyfikna och intresserade. Vi får positiv respons för dokumentation på väggar och i barnens egna pärmar. Vi strävar efter en god samverkan med hemmet genom att ha 9

10 Datum Sidan 10(14) daglig och tydlig kontakt där vi informerar dem om dagen och kommande dagar. Fortsatt arbete är att få fler vårdnadshavare engagerade i föräldrasamrådet samt 100 % uppslutning på föräldramöten. Vi lade ner mycket arbete med att dels se till att alla vårdnadshavare hade tillgång till brukarenkäten samt vikten av hur betydelsefull den är för vår utveckling av verksamheten och vårdnadshavarnas möjlighet till inflytande. Trots detta fick vi inte ett 100 % deltagande. För att förbättra resultatet i kommande års brukarenkät har vi tankar på till exempel vid ett Kika & Fika lyfta enkäten och göra det möjligt för dem att göra på plats. Analys Yngre Brukarenkäten delades ut personligen denna gång och detta resulterade i fler svar. Ett uppskattat inslag är Kika och fika. Utställningarna i skyltfönstret har uppmärksammat barnens eget lärande. Uppskattade workshops på föräldramötet. Två frågor från brukarenkäten har lyfts vid utvecklingssamtalen. Vi vill förslagsvis anordna ett kika och fika i samband med att brukarenkäten skal fyllas i nästa gång för att öka svarsfrekvensen. 7. Övergång och samverkan ska ansvara för att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnets övergång till dessa verksamheter. Läroplan för förskolan, Lpfö98 rev S. 14 Resultat Äldre Med god samverkan med den skola som ligger i vårt rektorsområde, ger det oss bra överlämningar och skolstarter. Ett överlämningsmöte äger rum där en förskollärare från förskolan samverkat med en förskollärare från skolan. Vårdnadshavare får information om skolans inskolning och föräldramöte från respektive skola. Detta gör att vårdnadshavare känner sig trygga med hur skolan fungerar och syftet med samtliga samtal och dokumentationer under barnets vistelsetid på förskolan. Resultat Yngre Barnens överinskolningar till en annan avdelning har fungerat mycket bra. Barnen har varit positiva, glada och nyfikna på den nya svansen. Bedömning Äldre Målet uppfyllt i mycket hög grad. Bedömning Yngre Målet helt uppfyllt Analys Äldre För att stödja barnens övergång till förskoleklass/fritidshem har vi samverkat med personal från de skolor som efterfrågat det. Vid dessa möten har vi uppmärksammat och informerat om varje barns behov av stöd och stimulans genom samtal och överlämnande av dokumentation/verksamhetsbeskrivning. För att avrunda och avsluta förskoleperioden för de barn som går vidare till förskoleklass har vi planerat in både en enskild avslutningsaktivitet samt att uppmärksamma dem vid förskolans sommarfest. När barnen slutar sin tid på förskolan samlas barnens dokumentationer, alster och bilder som sedan överlämnas till vårdnadshavare. Analys Yngre 10

11 Datum Sidan 11(14) Barn och pedagoger har blivit bemötta med respekt och intresse av den nya svansen. Överinskolningarna har skett i lugn takt utan stress. Vi har även fått positiv respons från föräldrarna till de barn som bytt svans. Vi har arbetat fram en struktur som vi anser fungerat utmärkt. Tydlig och enkel att följa. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Mål: Förskollärarna och förskolechef har implementerat användandet av det nya materialet i det systematiska kvalitetsarbetet. De uppsatta målen vid utvecklingssamtalen är uppfyllda. Förskollärarna uttrycker arbetsglädje och anser sig ha en god arbetsmiljö. Resultat: Det är synligt att Lok-arbetet gett resultat och bidragit till en tydlighet och struktur som underlättar i det systematiska kvalitetsarbetet. Materialet som använts har legat till grund för uppföljning, utvärdering och analys av verksamheten.. Ett högt resultat i medarbetarenkäten visar på att man trivs på sitt arbete och att det är ett gott samarbete. Det visar också på att området rimlig arbetsbelastning och att jag kan påverka min arbetssituation fortfarande är förbättringsområden. Alla fortbildningar är genomförda och visar resultat i verksamheten. Analys: De kontinuerliga LOK-träffarna har varit bra för utvecklingen av det systematiska utvecklingsarbetet, Varje avdelning använder materialet för att följa upp arbetet i verksamheten och det finns dokumenterat på Edwise och på respektive avdelning. Ett påbörjat arbete med att skicka in verksamhetsrapporter har påbörjats och reviderats under vårterminen. Det arbetet fortsätter och behöver bli mer lättanvändligt och tid behöver prioriteras av förskolechef för att ge feedback på rapporterna. Tillsammans har vi utarbetat en handlingsplan utifrån medarbetarenkäten med åtgärder för att förbättra och se över arbetsmiljön för att få en rimlig arbetsbelastning. Handlingsplanen följs upp på APT och under ht 14 sker en ny medarbetarenkät. 11

12 Datum Sidan 12(14) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål: Barnen upplever naturens kretslopp genom alla sinnen. Resultat Äldre Barnen synliggör och tar tillvara på resurser, dels det materiella men också oss själva och vår natur samt närmiljö. Kompostering och källsortering samt att återanvända material i skapande aktiviteter. Barnen har fått förståelse för varför vi komposterar och sorterar genom deltagandet på skräpplockardagar. De har fått uppleva naturens skiftningar och ta tillvara på dess resurser. De ger barnen ansvarskänslan att bry sig om och värna om den. Barnens grovmotorikträning i skogen lägger grunden till bra kroppsuppfattning och kroppsmedvetenhet. Med hjälp av dans och rörelse har deras identitet, självbild och självkänsla stärkts- tre viktiga faktorer för att må bra. Barnen har aktivt deltagit över planering av gården och skapa en lekvänlig och inbjudande utemiljö. Barnen tog del av fjärilens liv från larv, till puppa och till sist fjäril. Det väckte förståelsen hos barnen kring livets kretslopp, samt värdet av att vårda Resultat Yngre Barnen visar lust och nyfikenhet inför naturens kretslopp, frö till frö, fjärilarnas liv. De visar glädje och intresse då de fått uppleva genom alla sina sinnen. Under tema fjärilen har vi sett ett ökat intresse hos barnen för att följa processen i fjärilshuset. Barnen använder verktyg såsom förstoringsglas för att få uppleva och se fjärilens livscykel. De använder spontant de nya orden de lärt sig såsom larv, puppa, och vingar i sin lek. Barnen deltar dagligen med att källsortera i soprummet, de är medvetna om kompostpåsens användning och tömmer själv sina fruktrester. Barnen använder även tecken för de frukter vi äter. Bedömning Äldre Målet uppfyllt i hög grad. Bedömning Yngre Målet är uppfyllt i mycket hög grad Analys Äldre Barnen är på god väg att upptäckta sin kroppsmedvetenhet, kraft och kapacitet. Deras utökade stark självbild ökar modet att utmana sig själv vidare. Gympasalen återkommande användning har bidragit till att både barnen och vårdnadshavare ser hur barnens motoriska utveckling har gått framåt under året. Skogen och närmiljön har väckt stort intresse hos barnen och de utforskar skogen och upptäcker djurlivet aktivt. Barnen visar utökad respekt för alla former av liv och värnar om den. Barnen har fått ökad förståelse för kompostering, återvinning och återanvändning av material. Verksamheten vill vidareutveckla estetiken genom att plocka in naturmaterial som en naturlig del i skapandematerialet. Med hjälp av fjärilen livscykel har barnen fått fördjupat förståelse för naturens kretslopp. Analys Yngre Genom vårt engagemang har vi fört vidare glädjen och nyfikenheten till barnen. Odlingar, komposteringar, skogsutflykter, egna små kretslopp, fjärilarnas liv, skräpplockardagarna och bildskapande aktiviteter har bidragit till ett positivt och lustfyllt lärande. Barnen har fått reflektera om fjärilen, vad vet vi om fjärilen? Vi har förtydligat och konkretiserat fjärilens livscykel med sång och rörelser, tecken och bilder. Temat har stärkt sammanhållningen över avdelningarna genom gemensamma träffar i Open Space. Barnen har utvecklat en förståelse för att man måste vara försiktig med ett levande väsen. 12

13 Datum Sidan 13(14) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Mål: Barnen har inblick i olika kulturella traditioner och högtider genom upplevelser. Resultat Som en del av föräldrasamverkan bjöds vårdnadshavare in för att delge deras erfarenheter och traditioner. Utifrån deras berättelser/erfarenheter valde vi de delar som ansågs vara av största vikt för firandet ur barnperspektiv. Det var en bra plattform för kontakt och förståelse mellan förskola och hemmet. Idag upplever vi att vårdnadshavare har lättare för att vilja ta kontakt kring synpunkter och önskemål som rör verksamheten. Barnen har fått inblick och sinnesupplevelser av persiska högtiden Nouruz. Det har stärkt gemenskapen över avdelningarna i huset och väckt nyfikenhet för nya kulturella traditioner och högtider. Vi skapade nya, gemensamma sånger, som alla i huset kan sjunga. Vi har fått positiv media publicitet, uppmärksammats i både radio, tv och tidning. Bedömning Målet är uppfyllt i mycket hög grad Analys Vi inledde temat med ett föräldramöte för att involvera föräldrar och få lärdom om vad vi skulle fokusera på för traditioner/högtider. Utifrån de uppgifter som föräldrarna gav oss formade vi temat Anden i Lampan. Vi byggde upp en magisk och lockande miljö i både inredning och utstyrsel samt bjöd på traditionsenlig musik. I samarbetade med biblioteket lånade vi aktuella böcker om temat. Vi började varje resa till Orienten genom att flyga på den magiska mattan och lyssna till arabisk musik. Vid ett tillfälle fick barnen lyssna till en persisk sannsaga. I samarbete med köket bjöds det på traditionell persisk mat. Vid ett annat tillfälle fick barnen känna doften av olika kryddor samt smaka Sumekbröd och sultanrussin. Barnen fick uppgifter att utföra till olika tillfällen som en del av firandet. Bland annat: så vetegräs och måla ägg. Vi firade Eldfesten och barnen fick hoppas över en låtsaseld och lära sig en traditionell persisk sång. Vi firade Nouruz och dukade enligt tradition ett bord med Haft Sin (De sju sakerna som börjar på S). På den stora festen dansade vi och sjöng olika sånger. Vi har firat Sizdah Beder (trettondagsafton). Under detta firande återkopplade vi till alla de tidigare tillfällena och sjöng samt dansade. Vi kastade vårt vete i en konstgjord bäck. Hela förskolan var samlade och vi hade picknick som avslutning. Dokumentation och anslag kring temat har satts upp i hallarna för att synliggöra för barn och vårdnadshavare om vad som skett under dessa tematräffar. Vi har fått positiv mediapublicitet genom radio, tv och tidning. Vårdnadshavare har varit mycket positiva inställda till temat såväl under- som efter. En tanke till nästa års tema är hur vi kan få flera vårdnadshavare att dela med sig vid planering utav nya temat. 13

14 Datum Sidan 14(14) STORBARNS/SMÅBARNSAVDELNINGARNAS enskilda arbete med Internationellt perspektiv Resultat Äldre Barnen har fått tagit del i olika kulturella traditioner och högtider genom ett samarbete som pågår över hela förskolan. Det har skapat nyfikenhet och öppenhet för varandra och utökad förståelsen för den rikedom som ingår i vår kulturella mångfald. Barnen delar med sig av sina kulturella erfarenheter av musik, dans, litteratur, film, skapande verksamhet och lekar allt som för dem är meningsfullt och ingår i deras erfarenhetsvärld! Barnens ursprung samt flaggor har belysts och de har tagit del av olika språk och kulturer. I såväl samlingen som leken delar barnen med sig av sina erfarenheter, samt ges möjlighet att ta del av andras - och tillsammans skapar de ny kultur! Barnen uttrycker förståelse kring sitt ursprung samt visar stolthet för vem de är. Barnen har tagit del av en stor kulturvariation i de olika sagoteman som de startat i verksamheten. Genom användandet av de estetiska uttryckssätten har barnen fått varierade upplevelser samt möjlighet att ta till sig kunskap och uttrycka sin förståelse på en mängd varierade sätt. Kulturcentrum och besök i konsthall, bibliotek, litteraturhus, gå på teater och få besök av kulturskolans pedagoger har gett barnen varierade kulturella upplevelser. Utflykter genomförs så ofta vi kan och tillsammans får vi uppleva en stor del av världen utanför förskolan. Barnen har gynnats av detta få de får en utökad omvärldsförståelse. Resultat Yngre Barnen har fått tagit del av olika kulturer som gjort att de är öppna och positiva till nya kulturella möten. De vågar vara mer aktiva i nya miljöer och möter det okända med nyfikenhet och öppenhet. De ser det positiva med nya kulturella traditioner utifrån ett barns perspektiv. Den kulturellt förknippade verksamheten har stärkt självkänslan hos barnets Jag som i sin tur ger en tryggare individ. Bedömning Äldre Målet uppfyllt i mycket hög grad. Bedömning Yngre Målet uppfyllt i mycket hög grad. Analys Äldre Här kan vi återknyta till analysen från normer och värden, där vi reflekterat över att vår barngrupp är trygg med varandra och därmed är öppen för att ta till sig det vi erbjuder. De deltar aktivt och med glädje vare sig vi åker på utflykter, uppmärksammar olika traditioner, ser teaterföreställningar, besöker Trampolin, konsthall, bibliotek eller samarbetar med kulturskolan. Verksamheten planerar att synliggöra barnens olika modersmål mer, genom att ex. allt mer räkna på olika språk samt tillämpa olika modersmål för att belysa dem i dagliga verksamheten. Detta för att synliggöra hur naturligt språk är med i vardagen oavsett ursprung. Analys Yngre Vi har erbjudit sinnesupplevelser från olika länder/kulturer. Verksamheten har synliggjort barnens ursprung genom flaggor. Köket har bjudit på matupplevelser från andra kulturer. Barnen har tagit del av böcker med olika kulturella teman för att ge barnen inblick i det. Genom att uppmärksamma subkulturer såsom Drakens födelsedag, Nallens dag, Alla hjärtans dag, Kanelbullens dag, Påsk, Jul, Halloween, Lucia, Fettisdagen, Valborg och Midsommar. 14