Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13

Relevanta dokument
Äldre Personer i Riskzon Livslots

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

ÅLDRAS I EN MIGRATIONSKONTEXT ATT SE OCH STÖDJA HÄLSORESURSER, ERFARENHETER FRÅN FORSKARGRUPPEN FRESH

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Vardagsteknologi för de allra äldsta

ANNAS OCH LARS HÄLSA

Fler äldre-äldre i vården

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende

Framtida utmaningar för äldrevården?

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Hälso- och sjukvårdsenheten

Salutogent förhållningssätt

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Träning vid hjärtsvikt

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt?

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Livslots för seniorer

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Case management för sköra äldre personer (+65)

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Sammanfattning. Utveckla ett system med tre steg: anvisa, rekommendera och föreslå.

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Upphovsrätt - tillgänglighet

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm


Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

CHILD INJURIES AT HOME

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Fall-och fallskadeprevention

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Stroke = slaganfall WHO

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer. En programförklaring från Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Transkript:

Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13

Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende för att kunna bibehålla eller förbättra hälsa (WHO 2009)

Ett gott åldrande Fysisk aktivitet styrketräning, 30 minuters promenad/dag, trädgårdsarbete Bra matvanor allsidig kost med frukt, fibrer och mindre fett Social gemenskap och stöd socialt nätverk, föreningar, grannar, kultur Att känna sig behövd frivilligarbete, meningsfull aktivitet

Evidens Förebygga fallskador i samhället och hemmet Genomgång av läkemedel Träna minnet genom mental aktivitet Rökstopp Minskad alkoholkonsumtion Prevention för sjukdomar

Äldre Personer i Riskzon Samarbete med stadsdelen Örgryte och Härlanda i Göteborg Forskningssamarbete mellan Göteborgs Universitet och Vårdalinstitutet Multiprofessionell forskargrupp, både forskare och doktorander Forskningsledare: professor Synneve Dahlin- Ivanoff

Artiklar I. Dahlin-Ivanoff S, Gosman-Hedstrom G, Edberg A-K, Wilhelmson K, Eklund K, Duner A, et al. Elderly persons in the risk zone. Design of a multidimensional, healthpromoting, randomised three-armed controlled trial for "prefrail" people of 80+ years living at home. BMC Geriatrics. 2010;10:27. II. Gustafsson S, Wilhelmson K, Eklund K, Gosman-Hedström G, Zidén L, Häggblom Kronlöf G, Højgaard B, Slinde F, Rothenberg E, Landahl S, Dahlin- Ivanoff S. Health-Promoting Interventions for Persons Aged 80 Years and Older are Successful in the Short Term Results from the Randomized and Three-Armed Elderly Persons in the Risk Zone Study J Am Geriatr Soc 2012; Mars 12 [epub ahead print] III. Gustafsson S, Eklund K, Wilhelmson K, Edberg A-K, Johansson B, Häggblom Kronlöf G, Gosman-Hedström G, Dahlin-Ivanoff S. Long-Term Outcome for ADL Following the Health-Promoting RCT - Elderly Persons in the Risk Zone Gerontologist 2012; Aug 30 [epub ahead print]

Bakgrund Andelen äldre personer, speciellt de över 80 år, ökar Många äldre personer är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet Åldrandet är associerat med ökad risk för hälsoproblem och funktionshinder Att åldras i sitt eget hem, aging in place, önskas av de allra flesta äldre personer och är förknippat med livskvalitet Faktorer som påverkar och underlättar möjligheten för äldre personer att åldras hemma är angelägna mål för hälsofrämjande intervention

Bakgrund forts. Positiva effekter på åtgärder sent i livet Ålderrelaterade försämringar kan fördröjas Viktigt att utveckla åtgärder för äldre personer som riskerar att försämras och bli beroende i vardagen Åtgärder som har kapacitet att bromsa upp försämring av äldres hälsa och leda till ett mer hälsosamt åldrande är mycket betydelsefullt, både för individen själv och samhället

Bakgrund forts. Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende personer 80 år och äldre är generellt sparsamt utforskat Försök med hälsosamtal i olika former Forskning om hembesök för äldre personer visar på ett varierat resultat beroende på utformning och målgrup. Åtgärder i form av multiprofessionella gruppträffar för äldre personer har inte tidigare studerats Studien påbörjades hösten 2007 och avslutades i mars 2011 Dataanalys fortgår med många publikationer i manus

Övergripande syfte Att undersöka antagandet om att hälsofrämjande åtgärder kan fördröja skörhet, bibehålla hälsan och livskvalitet samt minimera behovet av sjukvård för äldre personer under förutsättning att åtgärderna ges när den äldre personen ännu inte hunnit bli alltför skör

Design Åtgärder utvecklade tillsammans med målgrupp och experter Randomiserad kontrollerad studie (RCT) 1. Ett förebyggande hembesök 2. Fyra seniorträffar med ett uppföljande hembesök 3. Kontrollgrupp Personal från stadsdelarna Mätning vid baslinje, 3 mån, 1 år och 2 år

Deltagare 80 år och äldre Bosatta i Örgryte och Härlanda Bor i eget boende Ej hemtjänst Oberoende av hjälp från annan person i vardagens aktiviteter Kognitivt välbevarad (MMT över 25 p)

Flöde Äldre Personer i Riskzon Consented to participate and assessed for eligibility (n=546) Randomized (n=491) Consented to participate and assigned to intervention (n=459) Excluded - not meeting inclusion criteria (n=55) Declined participation * (n=32) Assigned to the control group (n=114) Lost to follow-up Three months One year Two years Not 18 17 22 interested Too ill 1 5 10 Dead 0 2 6 Not 0 2 0 Reached Unknown 0 0 1 Total 19 26 39 Assigned to, and receiving, a preventive home visit (n=174) Lost to follow-up Three months One year Two years Not 10 8 10 interested Too ill 0 4 6 Dead 2 4 12 Not 0 1 2 Reached Unknown 0 0 7 Total 12 17 37 Assigned to, and receiving, senior meetings (n=171) Lost to follow-up Three months One year Two years Not 5 4 9 interested Too ill 2 6 5 Dead 3 5 10 Not 1 6 3 Reached Unknown 0 0 8 Sheltered 0 3 5 housing Total 11 24 40 Included in analysis (n=114) Included in analysis (n=174) Missing values Included in analysis (n=171)

Karaktäristika vid baslinjen Characteristics Control Preventive Senior group home visit meetings n=114 n=174 n=171 p-value Median age (range) 86 (80-97) 86 (80-94) 85 (80-94) 0.24 Female, n (%) 70 (61) 111 (64) 113 (66) 0.63 Living alone, n (%) 55 (48) 99 (57) 103 (60) 0.10 Academic education *, n (%) 25 (22) 40 (23) 32 (19) 0.69 Self-rated health, n (%) 90 (79) 139 (80) 142 (83) 0.63 Median sum of frailty indicators, (range) 1 (0-5) 1 (0-5) 1 (0-5) 0.89

Demografisk översikt Örgryte och Härlanda Demographics in 2009 Örgryte and Härlanda Gothenburg Population (% of population in Gbg) 55 822 (11) 507 330 Persons 65+ (% of population) 8 309 (14.9) 74 680 (14.7) Persons 80+ (% of population) 3579 (6.4) 23 967 (4.7) General education level, % tertiary education * 56 46 General income level, Skr 250 000 231 700 Sickness rate 25 31 Municipal home help service, number of cases (% of cases in Gbg) 1150 (13.6) 8431

Förebyggande hembesök Ett hembesök ca.1,5 timme En personal från det multiprofessionella teamet: arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast eller socionom Förberedande utbildning Checklista med möjlighet till individuell anpassning

Checklista Information och genomgång av ett basalt hemträningsprogram Genomgång av checklista för fallprevention - Information om hur fall kan förebyggas utifrån identifierade risker samt vikten av att fortsätta vara aktiv - En säkerhetsrunda i hemmet Information om tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning

Checklista forts. Information om och kontroll av brandlarm Information om hjälp och stöd i stadsdelarna (hälsocentraler, frivilligorganisationer, väntjänst, kyrkans verksamhet etc.) Information om möjlighet till genomgång av och råd om läkemedel på apoteket Information och råd om inkontinens Broschyr från Trafiksäkerhetsverket om körkort och möjlighet till körkontroll

Checklista forts. Information om stadsdelens lokala mötesplatser (föreningar, seniorgympa, stavgångsgrupper etc.) Erbjudande om prova-på-aktiviteter för äldre personer. Information om lokaltrafik, servicelinjer och färdtjänst Information om socialtjänstlagen och var man kan vända sig för ansökan om hemtjänst

Seniorträffar Fyra seniorträffar i fyra veckor och ett uppföljande hembesök efter ca. 2-3 veckor Ca.1,5 2 timmar, grupper om 4-6 personer Personal: arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast och socionom Förberedande utbildning i gruppteori Kursbok Livslots för seniorer Diskussioner anpassade efter gruppens behov

Livslots för seniorer Att åldras (SG) Fysisk aktivitet hjälper dig behålla fysiken (SG) Maten en förutsättning för hälsa (SG) Du kan själv ta hand om besvär med hälsan (SSK) Hur du använder läkemedel (SSK)

Livslots för seniorer Att klara vardagen (AT) Du behöver inte känna dig osäker (AT) Teknik i vardagen (AT) Kommer jag att tappa minnet? (AT) Livshändelser och livskvalitet under åldrandet (SOC) Den som behöver kan få hjälp (SOC)

Information Äldrecentrum Örgryte/Härlanda http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_sb8k8xllm9msszpy8xbz9cp0os3gju- 9AJyMvYwN_Py9nAyO_AGcni8AwAx8TU6B8JFDeONjENdgFKG9m4mLgGWgRYGwRbGgU7 GdKjG5nd0cPE3MfAwMLE3cDA08TJ38_DdAQwNPYwK6_Tzyc1P1C3JDI8odFRUBpVldzw!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GL OBAL_ Manual http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/ecfdd200445bec5abd78bf30e59cacbb/livslots+manu al.pdf?mod=ajperes&convert_to=url&cacheid=ecfdd200445bec5abd78bf 30e59cacbb Livslots för seniorer http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files/tr/naring/naringdocs/litteraturdocs/8916.pdf

Hälsomått Basprotokoll Demografisk data och ett flertal hälsomått Viss reduktion av protokollet vid de olika uppföljningarna Publicerade resultat gäller hälsomåtten: 1. Skörhet 2. Självskattad hälsa 3. Aktiviteter i dagligt liv (ADL)

Mätningar I den äldre personens hem Forskarassistenter Blindade för grupptillhörighet Utbildning i instrumenten Regelbundna möten för att upprätthålla standardisering och reliabilitet

Analys Intention to treat - samtliga randomiserade har analyserats i sina respektive grupper Imputation - bortfall av data har ersatts, median change of deteriotation (MCD) Baslinjen och bortfall: Chi 2, Fishers test, t-test och Mann-Whitney-U test Hälsomått: Chi 2 och Odds Ratio (OR)

Skörhet Åtta fysiska skörhetsindikatorer i ett mått Nedsatt styrka, allmän trötthet, viktnedgång, låg fysisk aktivitet, nedsatt balans och gånghastighet, nedsatt syn samt nedsatt kognition Förändring efter 3 mån. (6 indikatorer) Förändring efter 1 och 2 år (8 indikatorer) Resultat

Självskattad hälsa I allmänhet skulle du vilja säga att din hälsa är utmärkt, mycket god, god, någorlunda eller dålig? (SF-36) Förändring efter 3 mån. Förändring efter 1 och 2 år Oförändrad/förbättrad eller försämrad

Resultat självskattad hälsa % 100 90 80 God självskattad hälsa efter 3 mån. 1 och 2 år OR 1.99 (95% CI=1.12 3.54) OR 1.82 (95% CI=1.01-2.71) 70 60 50 40 Kontrollgrupp Förebyggande hembesök Seniorträffar 30 20 10 0 3 mån 1 år 2 år

Aktiviteter i dagligt liv (ADL) ADL-trappan Nio aktiviteter (0-9) Beroende/oberoende Förändring av oberoende efter 3 mån, 1 år och 2 år Förändring i omfattning av beroende efter 1 år och 2 år

Resultat ADL baslinje 2 år % 100 90 80 70 60 Oberoende i ADL OR 1.95 (95% CI=1.14-3.33) OR 1.94 (95% CI=1.20-3.13) Kontroll Preventivt hembesök Seniorträffar 50 40 30 20 10 0 Baslinje 3 månader 12 månader 24 månader

Resultat ADL OUTCOME MEASURE CONTROL GROUP * % A PREVENTIVE HOME VISIT % OR (CI) p SENIOR MEETINGS % OR (CI) p Independence in ADL (1-year) (2-year) 44 35 55 1.54 (0.96 to 2.48) n.s 39 1.19 (0.73 to 1.94) n.s 60 1.94 (1.20 to 3.13) <0.01 36 1.03 (0.62 to 1.68) n.s Dependence in two or more ADL (1-year) (2-year) 42 52 21 0.37 (0.22 to 0.62) <0.01 43 0.71 (0.44 to 1.13) n.s 22 0.38 (0.23 to 0.64) <0.01 44 0.73 (0.45 to 1.17) n.s Dependence (1-year) in three or more ADL (2-year) 14 35 4 0.26 (0.10 to 0.65) <0.01 25 0.63 (0.37 to 1.05) n.s 4 0.22 (0.08 to 0.59) <0.01 23 0.56 (0.33 to 0.95) 0.03 Dependence in four or more ADL (1-year) (2-year) 5 24 2 0.42 (0.12 to 1.54) n.s 16 0.62 (0.34 to 1.12) n.s 2 0.32 (0.08 to 1.32) n.s 11 0.40 (0.21 to 0.77) 0.01

Resultat ADL % Beroende i ADL efter 2 år 70 60 50 40 OR 0.56 (95% CI 0.33-0.95) Kontrollgrupp Preventivt hembesök Seniorträffar 30 20 OR 0.40 (95% CI 0.21-0.77) 10 0 1 ADL 2 ADL 3 ADL 4 ADL Antal ADL

Sammanfattning resultat (i dagsläget) Hälsofrämjande åtgärder som implementeras när äldre personer löper risk att bli sköra kan fördröja försämring av självskattad hälsa och beroende i ADL på både kort och lång sikt Seniorträffar verkar ha en större inverkan på att minska omfattningen av beroende i ADL än ett förebyggande hembesök

Vad i åtgärderna (båda) är verksamt? Personcentrering Välutbildad personal, bygger på evidens och teori En holistisk syn på hälsa Empowering, stärker individens egen kapacitet att ta kontroll över och förbättra sin egen hälsa Beteendeinriktade aktiva strategier för bemästring (coping) Målgruppens demografiska karaktäristika?

Vad i seniorträffarna är verksamt? Högre intensitet? Gruppbaserade, ett forum för utbyte av kunskap istället för kunskapsöverförande Selektiv optimering med kompensation (Selective Optimisation with Compensation (SOC). Känsla av sammanhang (KASAM) Individen upplever en känsla av tillit till sin förmåga och meningsfullhet i att kunna hantera svårigheter

Framtiden? Fortsätta utvärdera fler hälsomått Samband mellan hälsomått och demografi Hälsoekonomiska aspekter Kvalitativa studier som ger svar på innehållet i den svarta lådan

Framtiden? Ett sammanvägt resultat behövs för en slutgiltig slutsats Kan få betydelse för hur framtida hälsofrämjande åtgärder för äldre hemmaboende personer utformas Båda åtgärderna är permanentade i Örgryte och Härlandas ordinarie verksamhet (75 år) Livslots Angered, utlandsfödda äldre personer (70 år)

Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer gör skillnad! susanne.m.gustafsson@vgregion.se