1. Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet i Malmö Projektledare Ingemar Holm e-postadress info.malmo@folkuniversitetet.se Tel 040-691 83 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet har varit att ta fram ett läromedel och inspirationsmaterial utifrån pågående samarbeten mellan Folkuniversitetet i Malmö, Glokala Folkhögskolan, Centrum för Publikt Entreprenörskap, Urbana studier på Malmö högskola, entreprenörskapsforskare vid Linnéuniversitetet, forskare vid Sociologiska institutionen Lunds universitet och fler organisationer. Vi vill stimulera folkbildningen och folkbildningens organisationer att mer målmedvetet arbeta med entreprenörskap, och då speciellt samhälls- och publikt entreprenörskap. I projektet har vi tagit fram ett skrivet material och en digital lösning som båda blir tillgängliga för folkbildningen och alla intresserade medborgare. 3. Projektets målgrupper/deltagare Målgruppen är medborgare och organisationer som behöver inspiration, kunskap och stöd för att kunna utveckla egna idéer inom ramen för ett publikt entreprenörskap idéer som skapar mervärde för många i samhället. Deltagare i projektet i framtagandet har i första hand varit Ingemar Holm (Folkuniversitetet), August Nilsson och Håkan Larsson (Glokala Folkhögskolan) samt Fredrik Björk (Malmö högskola). Inspiration och input har bland annat kommit från Centrum för Publikt entreprenörskaps arbete med att stödja samhällsentreprenörer i Skåne och från deltagare i distanskursen Samhällsentreprenör på Glokala folkhögskolan. I arbetet med magasinet är Henrik Eklund 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande I projektet har vi samlat erfarenheter från en rad olika resurser online, både våra egna tidigare processer med bland annat distanskurser och andra resurser som finns online. Genom att skapa en hemsida byggd med wordpress gör vi materialet tillgängligt som en pedagogisk resurs och inspiration. I materialet ingår både text, video och ljudinslag. Vi bjuder även in och öppnar upp sidan för fler att bidra med material och bygga vidare utifrån det vi har börjat skapa. Den tryckta delen görs i formen av ett magasin och är i första hand tänkt som inspiration. Det kommer finnas tillgängligt som pdf, bläddringsbart via issuu.com. Artiklarna från magasinet lägger vi även in som enskilda artiklar på hemsidan.
Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Vi har samlats i en projektgrupp ca en gång per månad under projektet och mellan dessa träffar har arbete med att ta fram material skett. Vid träffarna har vi både haft möjlighet att diskutera och ge feedback till material, men också utveckla nya idéer för innehållet. De här träffarna har också varit en inspiration i relation till andra processer vi jobbar med. Själva arbetsprocessen med materialet har August Nilsson och Fredrik Björk koordinerat, August Nilsson ansvarar även för uppbyggnaden av den digitala sidan. Magasinet vi gör involverar inte minst Henrik Eklundh-Paghert som gör layout, och har stått för mycket av idéerna kring magasinets format. I produktionen av magasinet finns även fotografen Jennie Ljunggren, Elin Dagerbo som är kommunikatör på Centrum för Publikt Entreprenörskap och ytterligare några skribenter. Viktiga bidrag i projektet i form av idéer till materialet och inspiration kommer från arbetet som Centrum för Publikt entreprenörskap gör i mötet med samhällsentreprenörer i Skåne som söker stöd för idéutveckling. Deltagarna i distanskursen Samhällsentreprenör på Glokala folkhögskolan bidrar med input på samma sätt. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Arbetet i projektet har i första hand varit intern i arbetsprocessen. Vi har jobbat med en tät samverkan och dragit nytta av de delvis olika nätverk som vi finns i. Formen i projektgruppens träffar har varit en öppen mötesform med ett undersökande förhållningssätt, där vi har haft möjlighet att både fokusera strikt på materialet vi jobbar med i projektet, men det har även funnits ett värdefullt utrymme för att diskutera andra idéer. En viktig diskussion har handlat om hur vi hittar ett tilltal där den som möter materialet (både det digitala och det tryckta magasinet) kan spegla sig själv och se hur tips/inspiration passar mot den egna idéen eller erfarenheten. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. I projektträffarna har det funnits ett viktigt utrymme för feedback och en kontinuitet med oss som har deltagit. Det skulle även kunna ha varit värdefullt att tydligare ha möten med andra intresserade inom de frågor vi fokuserar på för att diskutera och få feedback på materialet. Detta kan även ske som ett nästa steg och vara underlag för utveckling och förändringar. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Den digitala sidan bygger vi genom en wordpressinstallation, här har vi med oss erfarenheter från tidigare sidor till bland annat distanskurser. Verktyget utvecklas allt mer, är stabilt och har många bra funktioner. Eftersom wordpress eller andra bloggformat är något många känner till sedan tidigare som verktyg underlättar detta även när vi bjuder in fler till att vara medskapare. Detta kan även bredda användandet. Dropbox och Google docs har använts i processen som arbetsverktyg, för att dela material. Issuu.com kommer vi att använda för att publicera magasinet vi gör bläddbart online, och det kanske även blir användbart för fler delar i materialet till den digitala sidan. För video använder vi Vimeo, i något fall Bambuser och för ljud i några fall Soundcloud. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Valet av wordpress möjliggör för många att vara med och bidra till sidans utveckling. Vi har i projektet diskuterat olika möjligheter, och haft flera visioner om mer illustrerade virtuella rum att kliva in i. Samtidigt har vi utifrån den teknik som finns tillgänglig sett fördelarna med wordpress. Det tryckta magasinet är ett spännande format genom att det kan användas på flera olika sätt, t ex bli bläddringsbart online. En reflektion om processen är att det hade varit en intressant resa att ännu mer fokusera på teknik och metoder, men då hade vi inte kunnat jobba med innehållet på samma sätt.
Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Vi har skapat en, i våra egna nätverk, väl förankrad sida med material som är möjlig att sprida till folkbildningen brett. Den är levande, och behöver utvecklas vidare och hållas aktuell. Grunden är nu lagd, och nästa steg är den fortsatta utvecklingen. 11. Vad har ni lärt av projektet? I projektet kompletterar vi varandra genom att finnas i olika sammanhang och därmed fångar vi också in många olika perspektiv. Erfarenheter kan på detta sätt bli till lärdomar i möten och arbetet med materialet i projektet. En lärprocess handlar också om hur vi kan använda digitala verktyg för att rama in och kommunicera erfarenheter. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Materialet kommer vi nu att använda som ett redskap i våra olika verksamheter, i kurser och i möten med intresserade samhällsentreprenörer. Samarbetsformatet vi arbetar i innebär en värdefull gemensam kunskapsprocess, och den har stor betydelse även fortsatt 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Det har varit en fördel att vi som deltagare i projektet har delat en god IT-erfarenhet. Under året har vi även kunnat kunskapsutjämna, vilket är nyttigt. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Våra nätverk och tidigare erfarenheter är en väldigt viktig förutsättning. Vi är flera engagerade parter och arbetar i en accepterande och sökande kultur. Det finns även en hög grad av självständighet inom ramen för projektet.
Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. I projektgruppen har vi vid träffar löpande haft en kritisk värdering av det material som tas fram. Tittar vi på hela processen kan vi se att det vi startade med, olika former av tidigare erfarenheter och material, nu kanaliseras genom den digitala sida och det tryckta magasin som vi gör. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Materialet har en öppen form online, där vi kan bjuda in fler i vårt nätverk och brett intresserade att vara med och bygga vidare på materialet. Deltagare i Centrum för Publikt entreprenörskaps verksamhet och studerande på distanskursen Samhällsentreprenör blir både ett fortsatt kritiskt öga men bjuds även in till att vara med och skapa material. Att samla erfarenheter på det här sättet som vi har gjort i projektet är ett medvetet val från de parter som ingår, och vi kommer att ha en fortsatt dialog för att utveckla det. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Arbetet med att stödja och inspirera fler samhällsentreprenörer sker i flera olika processer vi driver eller finns med i, här är materialet som har skapats genom projektet en viktig resurs. I vårt gemensamma nätverk är bland annat kurser på Glokala folkhögskolan och Centrum för Publikt Entreprenörskaps verksamhet tydliga forum där vi får stor användning för erfarenheterna i projektet. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Vi ser en fortsättning med gemensamma möten i linje med den samarbetsform vi har utvecklat vidare i projektet. Det innebär en bas för nya idéer till samarbeten och ger viktig input till respektive verksamhet. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Vår ambition är att involvera fler i att bidra med material till den digitala sida vi har skapat. En parallell process är även utvecklingen med medborgarmedia i Malmö där vi arbetar aktivt med lokal-tv och etableringen av Malmö Fria Tidning. I andra processer och projekt vi arbetar med fortsätter vi att pröva och bygga med olika digitala verktyg.
20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Materialet kommer vi att sprida i alla kanaler vi har och i våra nätverk, inte minst till folkbildningskontakter. Under våren kommer vi att presentera sidan och magasinet vid utåtriktade arrangemang men även online i viktiga forum inom samhällsentreprenörskap 21. Övriga kommentarer om projektet Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet Personal 200000 Övrigt 40000 Summa kostnader 240000 23. Intäkter Intäkter samverkansparter 45000 Övriga intäkter Sökandes egen insats 45000 Beviljat bidragsbelopp 150000 Summa intäkter 240000 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Löner Folkuniversitetet har investerat arbetstid och teknikkostnader motsvarande 80000 kr i projektledning, arbete med pedagogisk modell, materialframtagning, m.m. Glokala Folkhögskolan har investerat arbetstid motsvarande 120000 kr för material- framtagning, plattformsbyggande, processarbete, arbete med pedagogisk modell, m.m. Övrigt Tryckkostnad för inspirationsmagasin kring samhällsentreprenörskap 40000 kr 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn, epostadress och telefon till firmatecknare som godkänt rapporten. Namn Hans Olausson Epost info.lund@folkuniversitetet.se Telefon 046-19 77 00