Detaljplan för del av stanstorp 1:177 och 1:6 - Anneroskolan

~ STAFFANSTORPS KOMMUN GRANSKNINGSHANDLING Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av stanstorp 1:177 och 1:6 - Anneroskolan i Staffanstorp, Staffanstorps kommun Förhandskopia prilll 140331 13.58

Innehåll Planens syfte och huvuddrag Anneroskolan i Framtidens kommun! Så ser Anneroskolan ut i framtiden! Vilka blir konsekvenserna? Så ser Anneroskolan ut i dag! Så genomförs Anneroskolan! 2 3 4 9 11 13 Planens syfte och huvuddrag Anneroskolan är idag en F-5 skola som planeras utökas till F-6 skola. Lokalerna är underdimensionerade och skolan utnyttjar även en del av den intilliggande förskolans lokaler. Skolans behov kräver en ny skolbyggnad om 2 våningar. Gällande plan tillåter endast byggnader i l våning. En ny detaljplan behöver därför tas fram. Det planeras även en ny idrottshall i anslutning till skolan som kan användas både för skolans verksamhet och för andra verksamheter. Planen handläggs med normalt planförfarande.

Anneroskolan i Framtidens kommun! Framtidens kommun Framtidens kommun - perspektiv 2038 är ett visionsdokument, som också utgör kommunens översiktsplan. Arbetet har till stor del handlat om att bygga en identitet och grundar sig på fem identitetsbärare - hembygd, livsoas, tidskvalitet, stadsliv och inspiration. En ansvarsfull och hållbar tillväxt är medlet för att nå målen. Markanvändningen styrs framföralir av närheten till spårburen kollektivtrafik och stationsnärheten ska utnyttjas effektivt. De befintliga tätorrerna utvecklas kraftigt. På landsbygden ges utrymme för kara ktärsområden, där landsbygdsnäringarna kan utvecklas. Odlingslandskapets kvaliteter bibehålls och utvecklas med förbättrad tillgänglighet och målpunkter för rekreation. I samband med arbetet med Framtidens kommun bedömdes de stora miljöfrågorna (såväl ekologiska som sociala) främst handla om påverkan på odlingslandskap och landskapsbild, energiåtgång och klimat, ekonomiska och sociala förutsättningar samt barn och ungas uppväxtvillkor. Det kan därför vara bra att vara extra uppmä rksam när der gäller just dessa frågor även i samband med deraljplaneläggning. I Framtidens kommun betonas vikten av en utvecklande, lustfylld och kreativ lärmiljö. Alla ska ha nära till såväl skola som fritidsaktiviteter, nöjen mm. En kombination av olika funktioner skapar tydliga målpunkter som i sin tur ger upphov till spontana möten och känsla av gemenskap i närmiljön. Uppföljning av frågor från Framtidens kommun I den särskilda sammanställning som gjordes som en utvärdering och uppföljning av Framtidens kommuns konsekvensbeskrivning föreslogs ett antal åtgärder som kontinuerligt ska följas upp. Några av dessa åtgärder är kopplade till detaljplaneprocessen och ska därför, när det är relevant, behandlas i samband med upprättandet av detaljplanen. I samband med detaljplaneläggning av jordbruksmark ska exploateringsgrad och konsekvenser för jordbruket dokumenteras. I denna detaljplan tas ingen jordbruksmark i anspråk. I samband med detaljplaneläggning för ny bebyggelse ska krav ställas på energieffektiva lösningar. Denna detaljplan möjliggör nybyggnad av skola inom ett område som redan utnyttjas för detta ändamål. Området är lätt tillgängligt för fotgängare och cyklister. Identitet sbärare För denna detaljplan är der framförallt identitetsbäraren Livsoas som påverkas. Påverkan på identitetsbärarna beskrivs närmare i avsnittet "Vilka blir konsekvenserna?".... ft+ x ~ -., _,... :ro... 1 n spiratio~.~. >... s,,,,. tadsliv,..._ 'r idskvalitet JGa J$1 vs oas ev:), ~ e~~~gd o o y ""C o E ~ c ro E Q) ~ ro ~ c Q)... Q)..c ~ ~ ~ :......

Så ser Anneroskolan ut i framtiden! Planförslaget i korthet Hela planområdet föreslås planläggas som skola. Mot Ponnyvägen föreslås parkering med omgivande gång- och cykelvägar. För att skapa en välkomnande entre föreslås plantering av träd och häckar. Genom området löper en gammal pilevall Denna utgör gräns för byggrätten österut. Marken öster om pilevallen får ej bebyggas. Detta ger ett betryggande avstånd mellan skolans volym och villakvarteren i öster. Byggrätt föreslås väster om pilevallen. Byggrätten begränsas med bestämmelse om högsta tillåtna byggnadsarea. Beroende på hur stor idrottshall som uppförs varierar denna byggnadsarea mellan 4000 och 4500 m 2 M änniskan i fokus Utbyggnaden av skola och idrottshall ger goda förutsättningar för ett område som öppnar sig mot omgivningen och ger liv och rörelse och därmed trygghet i området. Lokalerna kan bli en viktig mötesplats även kvällstid. Skolan har ett fint läge intill ett av Staffanstorps större parkstråk vilket kan utgöra ett komplement till skolgården och erbjuda spännande lekmiljöer för eleverna. Området nås enkelt och säkert på cykel och till fots från alla håll. För att skapa en säker miljö vid skolans norra entre och till omgivande bebyggelse i norr föreslås åtgärder längs med Ryttarevägen. Separata gång- och cykelstråk planeras vid skolans infart. Planeringen av skolan sker i dialog med personal utifrån begreppet "framtidens skola". Bebyggelse Verksamheter Anneroskolan, som planeras bli en F-6-skola, beräknas kunna ta emot ca 420 elever, jämfört med dagens ca 250. Den nya skolan beräknas ha en byggnadsarea på mellan 4000 och 4500 m 2 beroende på storlek på idrottshallen. En nybyggd Anneroskola innebär också att den angränsande förskolan kan växa 60 platser jämfört med dagens 100, eftersom delar av förskolan idag utnyttjas för skolans verksamhet. Den nya Anneroskolan är tänkt som ett första exempel på kommunens satsning Framtidens skola. Detta är ett helt nytt sätt att se på eleven och skolan tillsammans med skolmiljön. Syftet är att skapa en skola där eleven stimuleras att själv inhämta kunskaper och värden. Skolan måste då vara en plats som präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Viktigt för utformningen av skolmiljön är fokuseringen på skapande arbete och lek som väsentliga delar i ett aktivt lärande. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möj ligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfa renheter. Idrottshallen som planeras i planområdets södra del kan dagtid användas för skolans verksamhet. Kvällstid kan den hyras ut för andra verksamheter. En utredning kring utformning och storlek på idrottshallen pågår. Skiss som visar den tänkta bebyggelsen (rån nordväst. Bild av Lokal XXX arkitekter AB. o o

Gestaltning Planen medger viss flexibilitet i utformning och placering av skolbyggnaden. skolgården kommer även framöver att riktas mot syd-väst. Placeringen styrs genom bestämmelse om att byggnaden ska orienteras mot öster. Detta ger möjlighet till en större gemensam gård för skola och förskola. Planen medger dock endast bebyggelse väster om den pilevall som löper genom området. Byggnader får uppföras med en högsta totalhöjd på 12 meter. För att minska det visuella intrycket av skolbyggnaden från villafastigheterna i öster och från gården i norr anges också en högsta fasadhöjd åt öster på 9 meter. I det fall byggrätten utnyttjas fullt ut och en större idrottshall uppförs får denna endast ha en totalhöjd av 9 meter, vilket innebär att den placeras nedsänkt. Detta för att inte få en alltför dominerande byggnadskropp inom området. ;.,:-l't.~ V-.VALLSr.t :<._Sr -- D «."'?- ~ B ~ 5o/studie som visar förslaget vid sommarsolståndet klockan 1 O. a~ Bilderna visar exempel på hur skolmiliön kan se ut och fungera i (ramtideu. Solstudie som visar förslaget vid sommarsolstalldel klockan 15.

Grönstruktur och platser Grönororäden Planområdet gränsar till ett av Staffanstorps större grönområden i söder. Grönområdet går under namnet Heta Linjen. I grönområdet löper en gång- och cykelväg som kommer att vara den väg eleverna söderifrån och delvis österifrån använder för att ta sig till skolan. Mellan skolromten och grönområdet finns en uppvuxen trädridå. Vegetation I norr föreslås trädplanteringar som ram för parkeringen och för att skapa en finare entre till området. Pilevallen samt marken öster om denna är idag parkmark. Genom planläggningen kommer denna att överföras till skoltomten. Pilevallen föreslås behållas som en del av skolgårdens vegetation och skyddas i planen. Marklov krävs för nedtagning av träd i pilevallen. Nedtagna träd ska ersättas. Befintlig omgivande vegetation i söder föreslås till större delen behållas. Där cykelvägen angör området i sydvästra hörnan planeras en mer välkomnande entre vilket kommer innebära att en öppning tillskapas i vegetationen. Ryttarevägen föreslås delvis omgestaltas för att öka trafiksäkerheten i anslutningen till skolan. Gångoch cykelvägen över norra delen av Ryttarevägen föreslås sammankopplas bättre och trafiksäkras. Korsningspunkterna och parkeringslösningen längs Ryttarevägen bör också utformas för att åstadkomma en lugnare trafikrytm. Planterade träd längs gatan gör att gaturummet upplevs smalare vilket kan bidra till sänkta hastigheter. Fartdämpande åtgärder föreslås i korsningen Ryttarevägen/Fölvägen samt vid infarten till parkeringen. Bilden visar foto (rån cykelbanan i kors 11i11J,:en CullakraväJ,:en RyttareväJ,:en. Gang- och cykeltrafik En sror del av trafiken till skolan sker med gång- och cykel. Möjlighet ges att nå området både från norr och söder, men huvuddelen av gång- och cykelflödet beräknas nå området söderifrån via grönområdet. Eftersom cykelvägen längs pilevallen hamnar inom skolromten måste en ny cykelväg Rekreation och lek s kolgården för området blir ca 1,5 ha eller 15000 m 2 med föreslagen exploatering. Med 420 elever ger detta ca 35 m 2 per elev. Skolgårdens utformning är av stor betydelse då större delen av elevernas utevistelse sker där. Det är viktigt att det finns tillgång till olika typer av lekmiljöer för att tillgodose olika åldrars lekbehov. Placeringen av byggrätten på tomten ger möjlighet till olika användning av skolgården. På östra sidan planeras för uteplatser som sommartid kan fungera som förlängning av skolmiljön inomhus. Mötesplatser Skolans område föreslås öppnas upp och görs mer tillgängligt än idag med tydligare entreer och kopplingar från både norr och söder. Skolan har förutsättningar att bli en mötesplats i området genom att delar av skolbyggnaden kvällstid kan användas för andra ändamål. Trafik Övergripande struktur Området nås, liksom i dag, med bil från Gullåkravägen via Ryttarevägen. Utformning av gator och ~tråk En trafikutredning har tagits fram för planen (PM Trafikutredning Anneroskolan, 131101, Reinertsen). o Bilden visar orto(oto med de huvudsakliga framtida entreväga ma till planområdet. Den nya dragningen på cykelvägen öster O>H planområdet visas streckad. ('{"'yl_ c.j

anordnas öster om planområdet. Detta löses inom den befintliga detaljplanen för grönområdet. I norr nås skolområdet via två gång - och cykelstråk separerade från biltrafiken. Cykelparkeringar föreslås i anslutning till norra och södra entreerna till skolgården. Biltrafik, skolbuss, leveranser och parkering Angöring till skola och förskola sker i en entrezon i planområdets norra del, med huvudsaklig in- och utfart i Ryttarevägens förlängning. Entreszonen utformas med en yttre slinga med ytor för korttidsparkering för besökande, bussparkering och inlastningszon, samt en inre parkering för personbilar. Parkeringen har sin in- och utfart frå n den yttre slingan. Från parkeringen når man skolan via en gångzon som med fördel görs upphöjd för an dämpa hastigheterna. Även infarten till parkeringen föreslås utformas med upphöjning. På grund av bussars, sop- och leveransfordons större svängradie anordnas en separat utfart för dessa fordon i entrezonen nordöstra del, ut mot Ponnyvägen. Utfarten utformas med en svängradie som dimensioneras efter bussar m fl samt med exempelvis kantsten och skyltning för att tydliggöra att det inte är tillåtet för personbilar att använda utfarten. Parkeringsytan väntas rymma ca 40 platser. Närmast skolbyggnaden placeras handikappsparkering. I närområdet, längs Ryttarevägen, finns också befintliga allmänna parkeringsplatser som kan komplenera den föreslagna parkeringen. Det är viktigt med en omsorgsfull utformning av trafikytorna då de utgör entre till skolområdet norrifrån. Entrezonen utformas med trädplanteringar och häckar för att ge ett grönt, välkomnande intryck. Infart till gården öster om planområdet sker från infartslingan. Detta säkras genom en gemensamhetsanläggning. 125 m3. Fördröjningsytor föreslås anordnas i områdets nordöstra del och ska utformas så att de blir en tillgång för skolan och det pedagogiska arbetet. Planområdet ska höjdsättas så an extrema regn kan hanteras inom området och angränsande parkområden. I det fall byggnader utformas som nedsänkta eller med källare kan dagvatten behöva pumpas bort. Avfall Ett miljöhus kommer att uppföras inom skoltomten i direkt anslutning till inlastningen i norr. El Ledningar finns idag framdraget för anslutning av fastigheten. ~ Teknisk försörjning VA Byggnaderna kopplas till kommunens VA-nät. Planområdet är beläget inom kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Det är VA-huvudmannens ansvar att ta hand om dagvatten så att inga problem med översvämningar uppstår. Planområdet få r inte släppa ett större flöde dagvatten till det kommunala ledningsnätet än vad det gör i nuläget, varför dagvatten måste fördröjas området. Med dimensionerande nederbörd 20 års-regn med klimatfaktor 1,2 uppgår fördröjningsbehovet till ca l \ ; Bilden visar förslag till parkn ingslösning. l@

Vilka blir konsekvenserna? Identitetsbärare Hembygd Idenritersbäraren Hembygd handlar om en plats att identifiera som sitt hem, den närmsta boendemiljön. En känsla som ska behållas och utvecklas när orten växer. Den närmsta boendemiljön påverkas i viss mån av planförslager. Trafikmängderna ökar. Men skolan och idrottshallen innebär också tillskapandet av en positiv mötesplats. Skolmiljön för elever och lärare påverkas positivt med en ny skola. Livsoas Identitetsbäraren Livsoas handlar om att skapa en livsmiljö för livers alla faser, en lustfylld och kreativ miljö. Olika typer av lärmiljöer, levande föreningsliv, att främja rekreationsmöjligheter mm är exempel. Syftet med planen är att vidareutveckla en befintlig skolmiljö med en ny skolbyggnad och idrottshall med möjlighet till gemensamma lokaler mitt i ett befintligt bostadsområde. Detta stämmer väl överens med identitetsbäraren Livsoas och det bedöms framförallt vara denna identitetsbärare som är relevant i det aktuella detaljplanearbetet. Tidskvalitet Identitetsbäraren tidskvalitet handlar om att ge möjligheter för människor att kunna utnyttja sin tid på ett effektiv sätt och att placera målpunkter där människor rör sig. Skola och fritidsaktiviteter nära bostaden innebär en positiv påverkan på identitetsbäraren Tidskvalitet då det ger förutsättningar att underlätta vardagslivet. Stadsliv Identitetsbäraren Stadsliv handlar om att fler upplevelser och mötesplatser i stadsmiljön skapar attraktivirer och lockar fler människor, vilket i sin tur skapar liv och rörelse. Genom möjligher till aktiviteter även kvällsrid och tydligare kopplingar till omgivningen ges förutsättningar för mer liv och rörelse och en positiv påverkan på identitetsbäraren Stadsliv. Bedömning av miljöpåverkan För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning (behovsbedömning) ska därför göras enligt 6 kap 11 miljöbalken. Behovsbedömningen ska göras med hjälp av de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till exempel överskridande av miljökvalirersnormer, kulturarvet eller påverkan på skyddad natur. Planområdet omfattar ett område med nybyggnation inom befintlig skoltomt i anslutning till befintlig sammanhållen bostadsbebyggelse. Området omfattar inga utpekade natur- eller kulturvärden. Planområdet medger en användning lämplig urifrån områdets förutsättningar och de behov som finns. Planens genomförande innebär inga risker för hälsa eller miljön och miljökvalitetsnormer överskrids ej. Kommunen bedömer att kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen inre uppfylls och att genomförandet av planen inte innebär betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning ej görs. Natur- och kulturvård Riksintressen Inga riksintressen eller andra natur- eller kulturintressen påverkas av planen. J ordbruksmark Planen innebär ej att jordbruksmark ras i anspråk. Kulturmiljö Pilevallen som löper genom planområder, som i och med planläggningen hamnar inom skolromten, har tidigare fungerat som entre till gården inom Seanstorp 1:536. Genom att marken överförs från allmän plats till tomtmark förlorar pilevallen delvis sitt sammanhang. Men sammanhanget mellan gård och alle kommer fortsatt att gå att utläsa. Derra säkras genom planbestämmelse med krav på bevarande. Inspiration Identitetsbäraren Inspiration handlar om att entusiasmera och inspirera till samverkan och nätverkande mellan exempelvis näringsliv, lärmiljöer, upplevelser, fritid mm. Planen ger möjlighet till blandade funkrioner vilket innebär en positiv påverkan på idenritersbäraren Inspiration.

Hälsa och säkerhet Miljökvalitetsnormer Trafikmängderna i Staffanstorp är förhållandevis låga och bedöms inte ge höga halter av luftföroreningar. Den utökade skolverksamheten samt idrottshallen innebär sannolikt en viss ökning av trafikmängderna kring skolans norra del. Ökningen bedöms dock inte påverka gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Planförslaget bedöms inte heller ha negativ påverkan på de av Havs- och vattenmyndigheten beslutade miljökvalitetsnormerna för yr- och grundvatten. Markradon All mark i kommunen betecknas som normalriskområde (10-40 kbq/m3l. Exploatören ska vid bygganmälan redovisa radonmätningar för området. Byggnader ska sedan uppföras med erforderligt skydd. i'{"yj G~

Så ser Anneroskolan ut i dag! Plandata Planområdet är beläget i Staffanstorps nordvästra del och omfattar ca 1,9 ha. Området gränsar i öster och söder till grönområden, i väster till Annero förskola och i norr till Ponnyvägen och intilliggande bostadsfastigheter. I planområdet ingår fastigheterna Seanstorp l : 177 som ägs a v Sraffanstorps kommunfastigheter AB och del av Stanstorp 1:6 som ägs av kommunen. Livet i dag! Området används idag för skolverksamhet som omfattar ca 250 elever i klass F-5. Natur och grönstruktur Anneroskolan och den intilliggande förskolan kantas i söder av ett stort öst-västligt grönstråk, kallat Heta linjen, med gång- och cykelvägar, planteringar och gräsytor. I kommunens Grönplan beskrivs det som ett område som idag fungerar som ett viktigt kommunikationsstråk mellan nordvästra Staffanstorp och centrum. Seråket har idag uppvuxna stora gröna dungar och öppna gräsytor. Söder om den befintliga spontanidrottsplatsen finns en större dunge av bok som fungerar som en lekyra. Vegetation Planområdet kantas av lövträd och buskar. Inom skolromren finns även några grupper och rader med träd. Den pilevall som löper genom planområdets samt marken öster om denna är idag allmän parkmark. Bebyggelse och kulturmiljö Bostäder Planområdet omgärdas i norr, öster och söder av villabebyggelse. Närmsta bostadsfastighet ligger ett trettiotal meter från skolfastigheten. Verksamheter Angränsande i väster ligger Annero förskola med ca 100 barn. Kulturmiljö Norr om planområdet ligger en äldre gård, Seanstorp 1:536. En äldre markväg leder fra m till gården och markeras delvis med en pilevall Vägen används i dag som ge-väg. Gården och pilevallen hjälper till att tydliggöra landskapets tidigare använding och är ett av få spår från en rid då området utgjordes av jordbrukslandskap med fält och friliggande gårdar. 6 ~ Bildeli visar cykelsträkt:t i parken söder om pla110mrädet. JÖ"l'iJ(!JL J: ~ ".. ;: :;~ ~- 1.. ~ a. - - - - - - ---T--- - - - -;;- --- D <.l,stlhlstorp Bilden visar umradet på häradsekonomiska kartan fra n 191 O. Ursprungsgården är markerad med orange cc

Geoteknik En geoteknisk undersökning har utförts inom området. Utredning visar att det överst fi nns ca 0,5 meter överbyggnad eller mull, därunder sediment av sand/silt/lera till ca 1-4 m djup, vilande på lermorän. Grundvatten har inmätts på ca 1,2-2,6 m djup. Förhållandena inom undersökningsområdet bedöms relativt likvärdiga och normala. För byggnader med ytgrundläggning bedöms marken tillräckligt undersökt och statistiskt definierad för ändamålet. För eventuella källarbyggnader/nedsänkningar behöver speciella rekommendationer tas fram och kompletterande undersökningar sannolikt utföras. Rekreation och lek Inom skoltomten finns ytor för lek samt en spontanidrottsplats. Planområdet gränsar i söder till ett större öst-västligt grönstråk, kallat Heta linjen, som används av både skolbarn och boende för rekreation och lek. Trafik Gång- och cykeltrafik Planområdet nås via gång- och cykelvägar från söder, öster och väster. Från norr kan man nå skolområdet via gång- och cykelväg öster om skolan eller via lokalgatorna i skolans närhet. Kollektivtrafik Busshållplatser finns ca 500 meter söderut på Malmövägen och 1000 meter österut på Norra Lundavägen. Biltrafik Angöring till området sker norrifrån via Ryttarevägen. Infart till den intilliggande gården, Stanstorp 1:536, sker via planområdets nordöstra del. Parkering Parkering för skolans behov (20-platser) finns i norra delen av planområdet. Parkeringa rna ligger på allmän plats och är inte del av skoltomten. Även parkeringarna längs Ryttaregatan används för skolans verksamhet. Service Staffanstorps centrum med service och utbud ligger ca 600 meter från planområdet. Störningar och risker Staffanstorps ridskola ligger i nära anslutning till planområdet. Det är ca 40 meter mellan ridskolans tomt och förskoleromten. Mellan skolans verksamhetsområde och ridskolan är det ca 170 meter. Länsstyrelsens rekommendationer för ridanläggningar är: Vid medelstora anläggningar (10-30 hästar) bör skyddsavståndet från bostäder och skolor vara minst 100-200 meter till stall och gödselhantering och minst50-100 meter till område där hästar vistas. Ridskolan i Sraffansrorp har möjlighet att inom befintlig anläggning hålla 23 hästar i stallet. Tidigare ställningstagande Riksintressen Området berörs inte av något riksintresse. Översiktsplan/Framtidens kommun I översiktsplanen Framtidens kommun perspektiv 2038, antagen 2009-11-30, betonas bland annat att lärmiljöerna i kommunen ska uppdateras och förnyas. Man ska också som boende i Staffanstorp ha goda möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation. Detaljplanens syfte överensstämmer med översiktsplanens framtidsbild. I planområdets nä rmiljö föreslår översiktsplanen ett område för varierad boendemiljö. Detaljplaner Området omfattas av Byggnadsplan för delar av Gullåkra, Brågarp och Stanstorp, antagen 1969-09-25. Marken inom planområdet är huvudsakligen planlagd för allmänt ändamål (användningen A) och i norra och södra delen som allmän plats, parkmark. Grönplan I kommunens grönplan ingår det intilliggande grönområdet, Heta linjen, i utvecklingen av ett aktivitetsstråk. Trygghet Planområdet ligger i anslutning till ett större grönområde som kvällstid kan upplevas som otryggt. Eftersom området är bilfritt är det dock en mycket trafiksäker miljö för gående och cyklister.

Så genomförs Anneroskolan! Organisatoriska frågor Tidplan... rid e.. ~pla~a kr. R Planen handläggs med normalt planförfarande. Planen förväntas kunna antas under september 2014. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Exploatören har ansvaret för utbyggnaden inom kvartersmark. Fastighetsrättsliga f rågor Fastighetsbildning Den del av Stanstorp 1:6 som berörs av planområdet skall genom fastighetsreglering överföras till Stanstorp 1:177. De gång- och cykelvägar som föreslås inom planområdet och som regleras med krav på allmän tillgänglighet ska säkras genom avtal mellan tomtägaren och kommunen. Ledningsrätt, servitut med mera Det utfartsservitut som bildades 1968, till förmån för Stanstorp 1:536, upphävs. En gemensamhetsanläggning ska bildas för att säkra angöringen till Stansrorp 1:536. E.ON Gas ledningar genom planområdet ska säkras med ledningsrätt. Ekonomiska frågor Planavtal Planläggningskostnaderna regleras genom planavtal i samband med exploatörens begäran om detaljplan. Erforderliga fastighetsbildningskostnader betalas av exploatören. Exploateringsavtal Exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatören innan planen antas av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Tekniska frågor Ledningar E. ON Gas samt Tele2 har ledningar inom planområder. I det fall skyddsåtgärder eller flytt av ledningar krävs för genomförandet av planen ska exploatören bekosta detta. Tekniska utredningar Följande utredningar har tagits fram i samband med planarbetet: Markteknisk undersökningsrapport- Geoteknik, 2014-02-17 PG Geoteknik & Miljö Projekterings PM Geoteknik, 2014-02-17, PG Geoteknik & Miljö Säkerhetsbesiktning av pilalle utanför Anneroskolan, 2014-01-13, Green landscaping PM Trafikutredning Anneroskolan, 2013-10-28, rev 2014-03-03, Reinertsen PM Trafikutredning Gullåkravägen/Ryttarevägen, 2014-03-21, Reineresen Utredningsplan dagvatten, 2014-03-27, MPB markprojekteringsbyrån Syd AB Exploatören ska vid bygganmälan redovisa radonmätningar för området. M arklov och pilevall Marklov krävs för nedtagande av träd i pilevallen inom planområdet. Pilevallen omfattas av även av biotopskydd. För nedtagning av träd krävs dispens av länsstyrelsen. Medverkande tjänstemän Katarina Jeraeus, Staffansrorps kommun Anna Fogelberg, Staffansrorps kommun Sofia Tjernström, Staffansrorps kommun Kerstin Jensen, Staffanstorps kommun Carin Nilsson, Staffansrorps kommun Inga-Britt Henriksson, Staffansrorps kommun Gustav Hultkvist, Staffansrorps kommun Ponrus Borgstrand, Staffanstorps kommun Thomas Håkansson, Staffanstorps kommunfastigheter AB Anna Russell, Staffanstorps kommunfastigheter AB Medverkande konsulter Sonia Andersson, Nyrens arkitektkonror AB Emma Pihl, Nyrens arkitektkonror AB Petter Brunskog, Nyrens arkitektkontor AB Stefan Krii, Reinertsen AB Berit Restad, Lokal XXX Arkitekter AB Esbjörn Jonsson, Lokal XXX Arkitekter AB

Staffanstorp 2014-03-XX Katarina Jeraeus Planarkitekt Sonia Andersson arkitekt MSA

~ STAFFANSTORPS KOMMUN Redogörelse efter samråd detaljplan för del av stanstorp 1:177 och 1:6, Anneroskolan Staffanstorp, Staffanstorps kommun Detaljplanen har varit föremål för samråd under tiden 2013-12-30-2014-02-03. Handlingarna har funnits tillgängliga på Rådhuset i Staffanstorp, på biblioteken i Staffansrorp och Hjärup samt på kommunens hemsida. Handlingarna har enligt sändlista sänts på remiss tilllänssryrelsen, berörda nämnder, starliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Kungörelse har varit införd i Lokaltidningen 2013-12-27. Samrådsmöte har hållits 2014-01-14 i Rådhuset, Staffanstorp.

Inkomna yttranden utan erinran Region Skåne Sydvarren E.ON Elnät Sverige AB E.ON Värme Sverige AB Malmö stad Burlövs kommun H yresgästföreningen Inkomna yttranden med synpunkter Länsstyrelsen Lantmäteriet Regionmuseer Tele 2 E.ON Gas Sverige AB Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Anders Åberg, Seanstorp l :57 5 Ingegerd- och Anders Åberg, Seanstorp l :575 Jan-Ake Persson, Stanstorp 1:576 Karin och Lars Nilsson, Stanstorp 1:577 Christian Gunnarsson-Ask och Helena Comer, Stanstorp 1:536 Staffan och Marielouise Isberg, Stanstorp 1:547 Gemensam skrivelse från Einar och Eva Lagerbäck (Stanstorp 1:639), Sten-Inge och Ann Petersson (Stanstorp l :640), Mikael Engström och Helene Hansson (Stanstorp l :641 ), Ulf och Ann-Christine Bengtsson (Stansrorp 1:642) samt Daniel och Therese Brandt (Stanstorp l :699) Parrik Rostedt, Stanstorp 1:569 Niklas Berggren, Seanstorp l :563 Redovisning av yttranden med synpunkter Inkomna yttranden från berörda myndigheter/ organisationer: LämMyr ch en "Syfte Syfte med planläggningen är att pröva möjligheten att uppföra skolbyggnad i 2 våningar. Ä ven en ny idrottshall planeras i anslutning till skolan som kan användas både för skolans verksamher och för andra verksamheter. Risk för översvämning - dagvatten Recipienterna nedströms Staffansrorp är högt belastade och översvämningskänsliga. Dagvattnet behöver därför fördröjas. Det behöver tydliggöras i planhandlingarna att planområdet är beläget inom verksamhetsområde för dagvatten och att det är VA-huvudmannens ansvar att ta hand om dagvatten så att inga problem med översvämningar uppkommer. Vid planläggning inom sådana områden är det viktigt att kommunen avsätter markområden inom allmän platsmark för de dagvattenfunktioner som behövs så att VA-huvudmannens ansvar kan fullföljas. Att kommunen har ett helhetsansvar för dagvattenhanteringen utesluter inte att åtgärder också sker på kvarrersmark. Det viktigaste incitamentet för att genomföra detta är differentierade dagvattentaxor. Möjligheterna att ställa krav på dagvatten med hjälp av planbestämmelser är däremot begränsade. Innan planen antas behöver det säkerställas att kommunen fullgör sitt ansvar med hänsyn till risken för översvämning." Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med information om verksamhetsområdet för dagvatten och VA-huvudmannens ansvar, enligt önskemål i yttrandet. Sedan samrådet av detaljplanen har en dagvattenutredning utförts. l utredningen har förutsatts att planområdet inte får släppa ett större flöde dagvatten till recipienten än vad det gör idag, samt att fördröjning av dagvatten ska ske inom den egna fastigheten. Fördröjning föreslås ske i den nordöstra delen av planområdet där det nu finns en lågpunk t. Lantmäteriet "Lantmäteriet har tagit del av förslaget till detaljplan. Någon fullständig genomgång av planförslaget har inte skett. Genomgången har främst varit inriktad på genomförandefrågor. Fastighetsrättsliga frågor Under rubriken Fastighetsbildning bör det redogöras för vilka fastigheter som ska avstå mark till Seanstorp 1:177.

Under rubriken Ledningsrätt, servitut mm anges det att servituret för utfart till förmån för Sransrorp 1:536 ska upphävas. Upphävande av en officialrättighet prövas genom beslut i en lantmäteriförrättning. För att servitutet ska kunna upphävas så måste vissa regler i fastighetsbildningslagen vara uppfyllda, r.ex. så får inre Sransrorp 1:536 bli olämplig för sitt ändamå l. För arr servituret ska kunna upphävas så måste der finnas tillgång till en annan utfartsväg som kan säkras med officialrättigher. Det är därför lämpligt art der i planhandlingarna redogörs för hur Stansrorp 1:536s utfart ska ordnas om der befintliga servitutet upphävs." Kommentar: Planbeskrivningen förtydligas med information om att det är del av Stanstorp 1:6 som ska regleras över till Stanstorp l : 177, samt att fastigheten Stanstorp l :53 6 föreslås få sin infart via skolans parkering. För infarten ska servitut bildas. Rcgwnmuscct "Regionmuseer har fått rubricerad detaljplan på remiss och har tagit del av handlingarna. Området för planen ligger inre inom område utpekar i det regionala kulturmiljöprogrammet eller inom ett kulturmiljösrråk, Regionmuseet har därför inger att erinra mor planen." Kommentar: Tclc2 "Tele2 har någon sorts kanalisation i området men jag kan inre med säkerhet säga hur långt in den sträcker sig. Kanalisationen besrår av 2st 40mm slangar. Om der kommer fram att denna kanalisation ligger i vägen och bör flyrras förutsätter jag att kommunen eller exploatören står för dessa flyrrkosrnader. Tele2 delrar gärna vid första byggmötet för att få en bild över arbetsområdet och om kanalisationen berörs. V v komakta Mikael Krisrensen på 0704-205077 eller micael.kristensen@rele2.com för vidare samtal" Kommentar: I det fall det blir aktuellt att flytta de slangar som nämns i yttranden ska exploatören bekosta detta. Planhandlingar kompletteras med denna information. E. O~ Ga' Sverige AB " Inom planområdet har E.ON Gas en distributionsledning för natur- och biogas som sedan förgrenar sig till en servisledning och förser förskolan uranför planområdet med uppvärmning, se bifogad karta. Distributions- och servis ledningar är underkastade Energigasnormens regler (EGN 2011) som bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad inom tärbebyggelse 2 meter samt närmaste gräns för område med förväntade grävningsaktiviteter på 2 meter. Plantering av träd bör ej ske närmare gasledning än 2,5 meter. För att minska risken för skador på träd i samband med evenrueila arbeten med ledning, rekommenderas att träd i närheten förses med rorskydd. Distributionsledning som går från Ryttarevägen in på planområdets kvartersmark hemsräller E.ON Gas att ledningen skyddas i kommande detaljplan med ett 4 meter brett u område med gasledningen i mitten. Och där det i planbestämmelserna står arr "Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Inom området får det inte förekomma plantering av träd, mindre buskar accepteras dock". Der är viktigt att ett detaljerat samråd med vår områdeshandläggare Rolf Granqvist, rfn 070-230 63 38 äger rum redan i tidigt projekreringsskede, speciellt om arbete sker i närheten av gasledningarna. Närheten till vårt natur- och biogasnät innebär arr gas kan vara ett mycket intressant energialternativ för den planerade verksamheten. För information om anslutning av gas, kontakta gärna E.ON Gas marknadsenhet, 040-25 50 00. I de fall försiktighetsårgärder måste vidtas kring ledningarna på grund av planens genomförande förursätter E. ON Gas att exploatören står för dessa kostnader." Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med u-område enligt önskemål. Tck n i ~ ka nämnden "Tekniska nämnden beslurar att hänsyn ska tas till de synpunkter som framförts i tjänsteskrivelsen i den fortsarra planläggningen". Tjänsteskrivelse "... Gara och trafik En trafikutredning är genomförd för detaljplanen. Denna är baserad på att der ska vara 420 elever i skolans verksamher och 160 barn i förskolan. Detta medför en beräknad trafikökning med drygt 30% på Ryttarevägen som är infartsgara till skolan. Denna är utformad som en infartsgara för bosradsområdet och skolan med parkeringsyror på väs-

tra sidan och trottoar på östra. Vid skolan är det en vändplats som gör att trafikflödet blir bra på vägen. Det finns heller inga direktutfarter till Ryttarevägen och denna gata bedöms klara den ökande trafiken. Det kan behöva göras åtgärder på gatan på grund av den ökande trafiken. I utredningen föreslås att gång- och cykelöverfarten vid Gullåkravägen behöver ses över och få en bättre och trafiksäkrare koppling och att hastighetsdämpande åtgärd ska finnas vid infarten till skolområdet, vilket det finns redan idag. Utöver det som utredningen visat kan det behövs ett vänsterkörfält på Gullåkravägen, vilket behöver utredas i fortsatt planprocess. Det ökande antaler elever och barn på förskolan medför att det behövs fler parkeringsplatser. Idag finns en parkering vid skolan och förutom det används de allmänna parkeringarna utmed Ryttarevägen för skolans personal. Med nuvarande förhållande var det i januari 2014 cirka 40 bilar parkerade längre tid och 8-10 bilar som stannade en kortare stund, föräldrar som släpper av barn eller gör ett snabbt besök i skolan. Vid en utökning av skolan behövs parkeringsplatsen vid skolan byggas om. I detaljplanen är der föreslaget att hela ytan, både nuvarande parkeringsyta och gräsyta, norr om skolan används till parkeringsyta. Denna ska inrymma skolans behov av parkeringsplatser, för långtidsparkering och för de som stannar till tillfälligt. Det är även viktigt att ytan vid skolan utformas så att det blir ett jämt trafikflöde. Det är ett väl utbyggt gång och cykelvägnät till skolan. Genom att lägga entreplatser och cykelställ i anslutning till dessa så bibehålls den goda tillgänglighet och säkerhet som finns i dag. VA Det befintliga ledningsnätet avseende vatten och spillvatten klarar anslutningar till det nya bostadsområdet. Dagvatten ska fördröjas inom planområdet så att det inre släpps ut mer dagvatten än vad det gör med nuvarande förhållande. En dagvattenutredning kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet." Kommentar: Trafiksäkerhetshöjande åtgärder föreslås vid infarten till parkeringsplatsen och vid korsningen gång- och cykelväg!ryttarevägen, strax söder om Gullåkravägen. Till granskningen har de föreslagna trafiksäkerhetshöjande åtgärderna kompletterats med förslag på åtgärd även i korsningspunken Ryttarevägen/Fölvägen för att dämpa hastigheterna längs Ryttarevägen ytterligare. Behovet av ett vänsterkörfält på Gullåkravägen har utretts sedan samrådet. Enligt de råd och riktlinjer som Trafikverket har tagit fram är kapaciteten i korsningen Gul/åkravägen/Ryttarevägen god (på en skala god - medel - låg standard), med marginal, även med beräknade trafikmängder för år 2025 (5000 fordon per dygn) och det tillskott av trafikrörelser som det planerade nybyggnationen av Anneroskolan innebär. Parkeringen vis skolan kommer att byggas om i samband med nybyggnationen. Den planerade parkeringen bedöms rymma strax över 40 parkeringsplatser för besökare och lärare. Den allmänna parkeringen längs Ryttarevägen kan fungera som komplement till skolans parkering. Den föreslagna utformningen av entrezonen bedöms ge goda förutsättningar för ett bra flöde i trafiken inom området. Dagvattenhanteringen inom området har studerats. Dagvatten ska fördröjas i lågpunkten i områdets nordöstra hörn. Med 20-årsregn som dimensionerande nederbörd och en klimatfaktor på 1,2 uppgår fördröjningsbehovet till ca 125 mj. Kultur- och frit id~nämndcn "Nämnden ser mycket positivt på att en idrottshall byggs intill skolans byggnad. Att ha nära till såväl skola som fritidsaktiviteter är, enl igt nämnden, en bra kombination av olika funktioner för att skapa tydliga målpunkter som i sin tur ger upphov till spontana möten och känsla av gemenskap. Nämnden ser gärna att idrottshallen utformas så att den blir diversifierat för flera verksamheter och aktiviteter kan bedrivas under större delen av dygnets timmar. Nämnden uppskattar, att när idrottshallen gestaltas bli involverad i arbetet. När det gäller konstnärlig utsmyckning önskar nämnden att konstrådet involveras." Kommentar: Målsättningen är att skola och idrottshall ska kunna fungera {ör olika former av verksamheter och aktiviteter. Detaljplanen styr dock endast skolbyggnadens höjd, exploateringsgrad på fastigheten samt dess orientering på fastigheten. Den mer detaljerade utformningen sker under projekteringen av skolan som fastighetsägaren ansvarar {ör. Konstrådets engagemang vore positivt vid planering och byggande av skola och skolgård. Detaljplanen styr dock inte denna fråga och hänvisar till fastighetsägaren som kommer att ha det huvudsakliga ansvaret {ör utformningen av skola och skolgård.

Barn- och utb ildning~nämndc n "Med föreliggande Planprogram tillgodoses nämndens behov av en god lärmiljö, rekreation och lek samt en mötesplats för såväl skolan och dess verksamhet som för fritids- och föreningsliv. Nämnden ser mycket positivt på att byggnaderna är möjliga för flera verksamheter att bedriva aktiviteter i för att på så sätt skapa en levande och trygg miljö under större delen av dygnets timmar. Nämnden anser även att Planprogrammet harmonierar väl med de intentioner som lyfts fram i Framtidens kommun - perspektiv 2038: [... J vikten av en utvecklande lustfylld och kreativ lärmiljö. Alla ska ha nära till såväl skola som fritidsaktiviteter, nöjen mm. En kombination av olika funktioner skapar tydliga målpunkter som i sin tur ger upphov till spontana möten och känsla av gemenskap i hemmiljön." Vidare är der av vikt att trafiksäkerheten för eleverna beaktas i planprogrammer eftersom det för nämnden är en väsentlig fråga, arr skapa trygga och säkra vägar till och från våra verksamheter för kommunens barn och unga. När Idrottshallen byggs på Annerosskolan anser nämnden att det är av största vikt att storleken på idrottshallen, urifrån ett ökat elevantal, beaktas." Kommentar: Trafiksäkerheten vid skolan och längs skolvägarna har beaktats i planarbetet. Trafiksäkerheten kring Anneroskolan är redan idag relativt god, då det finns många bra och trafiksäkra gång- och cykelvägar till skolan. För att i samband med nybyggnationen av skolan åstadkomma en än mer tillfredsställande trafikmiljö föreslås bland annat trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid infarten till parkeringsplatsen och vid korsningen gcväg!ryttarevägen, strax söder om Gullåkravägen. Parkeringen till skolan föreslås också ligga väl skiljd från skolans huvudsakliga skolgård/lek- och aktivitetsytor. Till granskningen kompletteras de föreslagna trafiksäkerhetshöjande åtgärderna med förslag på åtgärd även i korsningspunken Ryttarevägen/Fölvägen. Planförslaget justeras med avseende på exploateringsgraden; denna ökas i skolfastighetens västra del från totalt 4000 ml til/4500 ml för att möjliggöra något större flexibilitet i bebyggelsen. Planförslaget möjliggör därmed en idrottshall som är tillräckligt stor med hänsyn till det ökade elevantalet. Inkomna yttranden från sakägare And cr~ Åberg, Stanstorp 1:575 "Vid samrådet för Anneroskolan 2014-01-14 framkom det att kommunen inte gör någon miljökonsekvensbeskrivning. Jag protesterar mot att detta inte görs då miljökonsekvenserna av projektet är omfattande och primära för miljön i området. En miljökonsekvensbeskrivning behövs bl.a för: Konsekvenserna på kort och lång sikt av att förtäta och förlägga skolverksamheten på Anneroskolans nuvarande plats. Konsekvenserna i närmiljön av en kraftig ökning av verksamheten i skola och förskola. Konsekvenserna av att markanvändningen ändras från buffertzon i form av grönområde till parkeringsplats. Konsekvenserna från trafikmiljön på tillfartsvägar. Konsekvenserna på närmiljön från parkeringsplatser. Mm" Kommentar: Kommunen har inför och under planarbetets gång bedömt konsekvenserna av att bygga ut Anneroskolan i dess befintliga läge, samt gjort nödvändiga anpassningar och åtgärder för att påverkan på omgivningen inte ska bli annat än rimlig. Bland annat har trafik- och parkeringssituationen studerats och Ryttarevägen då ansetts kunna hantera de ökade trafikmängder som kan komma att bli aktuella. För att lugna trafiken föreslås dock åtgärder vid infarten till parkeringen samt där gång- och cykelvägen korsar Ryttarevägen, strax söder om Gullåkravägen. Till granskningen kompletteras dessa föreslagna trafiksäkerhetshöjande åtgärderna med förslag på åtgärd även i korsningspunken Ryttarevägen/Fölvägen. Även Ponnyvägen bedömdes kunna hantera trafiken ut från skolans parkering. För att möta de synpunkter som inkommit på denna lösningar justeras dock förslaget så att utfart för personbilarar inte sker mot Ponnyvägen. Buller- och utsläppspåverkan som verksamheten ger upphov till har inte bedömts komma att bli så omfattande att det skulle föranleda några särskilda åtgärder (se även kommentar till det andra yttrande som ni skrivit). Vad gäller ianspråktagandet av grönytan för parkering har grönytan inte bedöms nödvändig som buffertzon och den har inte hel/er ansetts ha ett så stort värde som rekrea-

tiansyta att det motiverar ett bevarande - i närområdet finns andra grönytor med ett större rekreationsvärde. Sammantaget innebär utbyggnaden av skolan visserligen en förändring för sin omgivning, men denna förändring är inte orimligt stor. En miljöbedömning görs när en detaljplan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen bör ge upphov till flera stora miljöpåverkande faktorer för att den ska anses medföra betydande miljöpåverkan. Om planen är komplex, t ex om flera miljöaspekter samverkar eller har ackumulerande påverkan, eller om det gäller ett område som är särskilt värdefullt eller känsligt eller om det finns riksintresse av olika slag är sannolikheten stor för betydande miljöpåverkan. Exempel på betydande miljöpåverkan kan vara stora intrång på värdefulla områden (som påverkar biologisk mångfald, kulturmiljöer, landskapsbild etc.) och stor ökning av buller och luftutsläpp. I Staffanstorps kommun har endast översiktsplanen och utbyggnaden av fyra spår mellan Arlöv och Flackarp varit föremål för miljöbedömning under de senaste åren (översiktsplaner ska enligt lagen alltid miljöbedömas). Med ovanstående som bakgrund står kommunen fast vid den behovsbedömning som gjorts för planen. Länsstyrelsen har inte haft några synpunkter på kommunens bedömning att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ingegerd och Anders Åberg, Stanstorp 1:575 "Inledning Undertecknade är ägare till fastigheten Stanstorp 1:575, Ponnyvägen l, och innehar hörntomten närmast korsningen mellan Ponnyvägen och Ryttarevägen. Vår fastighet gränsar således till det berörda området i norr och vi är den granne som kanske allra mest berörs av trafiken från och till Anneroskolan. På lillejulafton kom vi hem från ett sjukbesök hos en 93-årig strakedrabbad mamma och fann då två tjocka konvolut från kommunen, ett till var och en av oss, bland de sista julkorten. Vi finner det mycket oomtänksamt och okänsligt av kommunen att sända ut handlingar av den här karaktären så nära vår största helg. I stället för att baka vörtbröd och griljera julskinkan som planerat, satte vi oss ner och försökte sätta oss in i vad som nu skulle drabba oss. Visserligen hade vi med oro undrat över vad som var på gång, eftersom vi vid flera tillfällen sett teodolitförsedda män springa omkring ute på kommunens gräsmatta, men efter vad vi läst i sydsvenskan handlade det ju bara om att bygga till två klassrum på skolan så att klass sex skulle få rum, och det kändes knappast som något så märkvärdigt. Förstår ni inte att den här typen av brev förorsakar mycket oro och bör förmedlas vid andra tidpunkter än lagom till julafton? När man cyklar eller promenerar runt i andra delar av Staffanstorp finner man att genomfartsstråk typ "Heta linjen" och tillfarter till andra skolor t.ex. Hagalidsskolan och Mellanvångsskolan försetts med buffertzoner och spärrar så att de boende utefter leden inte ska utsättas för insyn och störningar. Så är det inte hemma hos oss. Varför behandlas kommunens invånare så olika? Redan idag finner vi trafiken till skola och förskola mycket störande. Stora lastbilar och bussar, för att inte tala om privatbilar som ska släppa av eller hämta upp barn vid förskolan svischar ständigt förbi hem på nära håll. Bara en smal trottoar utefter Ryttarevägen skiljer vår tomt från gatan, och Ponnyvägen har man till på köpet ersatt de forna upphöjda trottoarerna enbart med en målad linje. Det är inte ovanligt att vi väcks redan vid halv sex på morgnarna då sopbilen kommer och hämtar upp sopor nere vid skolan med en stor skräll och dagligen svänger bilar in på Ponnyvägen och stannar rakt framför vårt sovrumsfönster och släpper ut barn och avgaser och även cigarettfimpar och annat skräp som vi sedan hittar på vår uppfart. Pon nyvägen är en smal gata och många gånger finner vi bilar parkerade utanför vår infart på ett sådant sätt att vi har svårt att ta oss in och ut från fastigheten. Ibland-då vi är på väg att backa ut händer det att en kö av bilar hänsynslöst tränger sig in på gatan. Inte minst gäller detta på morgnarna mellan klockan 8 och 8.15 och då skolan arrangerar föräldramöten, Luciafester, avslutningar m.m. Om man då säger till bilföraren händer det att man får glåpord till svar. På det sätt som man en gång av kommunens arkitekt tvingades förlägga infarten till villorna utefter Ponnyvägen längs med tomtgränsen i öster och med garaget längst in på tomten i nordöst, så fin ns det ingen annanstans att placera en uteplats i trädgården än i sydväst och där är det aldrig någon lugn och ro på grund av den väldiga trafiken. Vi har tidigare fått lappar i brevlådan om att hålla nere växtligheten i hörnet Ponnyvägen, Ryttarevägen och efterlevt detta. Det är dock en växtlighet som vi verkligen skulle behövt kringgärda oss med för egen del. Jag har förstått av en kollega, vars pappa hade motsvarande arbete som den tekniska chefen i Staffanstorp fast i Arboga, att kommunen inte alls har rätt att ställa dessa krav på oss. Vi har ingen skyldighet att med vår privata mark hålla kommunen med en buffert. Under den del av den varma årstiden på vår och sommar/höst då skolan pågår kan vi inte alls använda vår tomt. Vi har skaffar en sommarstuga bara för att komma undan och kunna vistas ute. Förra sommaren satt vi inte ute på vår uteplats i Staffanstorp en enda gång. Det är helt enkelt inte trevligt där på grund av all trafik. Vi har tidigare försökt få nedsatt taxeringsvärde för fastigheten i Staffanstorp, eftersom vi tror att det utsatta läget gör arr den inte kommer att kunna säljas för en summa i överensstämmelse med taxeringsvärdet. Detta har vi nekars. Därför drar vi slutsatsen att kommunen har en skyldighet att åtgärda närmiljön så att vi inte kommer att drabbas av svårigheter av detta slag.

Felakrig utgångspunkt för den föreslagna förändringen När man studerar nybyggnarionsförslager slås man av att den utgår från ett mycket ensidigt perspektiv. Man har nämligen enbart tillgodosett skolans behov, dvs. personalen, eleverna och deras föräldrar och helt borrsett från att detta också är de kringboendes närmiljö och att vi har behov av arr kunna komma ut och in till våra fastigheter vid alla rider på dygnet, säkerher för oss boende och våra familjer och arr kunna få koppla av och trivas såväl inne som i trädgården. När man läser samrådshandlingen slås man också av an den ur trafiksynpunkt har en begränsad synvinkel som inre rar hänsyn till de faktiska förhållandena. Man behandlar den utvidgade skolan som om den ensam för med sig trafik till området. I själva verket är der förskolan som utgör der största problemet. Här behövs det en gemensam planering för trafiksituationen vid skola och förskola. Liksom i förbigående nämner man arr de förskaleklasser som idag finn s vid Annera förskola efter nybyggnationen ska överföras till skolan, vilket kommer arr ge plats för ytterligare 60 dagisplatser vid förskolan. Om man idag har 250 barn på Anneroskolan och 100 barn vid förskolan, och räknar med att i framtiden ha 420 skolelever och 160 förskolebarn, så innebär det en sammanlagd ökning av antalet barn med 230 individer, dvs. 66% flera än idag. Redan idag skjutsas en stor andel av eleverna till skolan och förskolan, vilket innebär arr de inre bor helt nära och med undantag av de tillkommande sjätteklassarna kan man anta arr de närboendes skolbehov är tillgodosett redan med dagens skolstorlek och att majoriteten av de tillkommande barnen bor längre bort och därmed har behov av arr skjutsas. Der finns det helt enkelt inre utrymme för med den föreslagna lösningen." Trafikräkning Av den trafik-promemoria vi fick tillgång till efter samråder framgår arr en ordentlig trafikräkning under en längre period inre har utförts. I ställer förlitar man sig rill"resvaneundersökningar från morsvarande tätorter". Man grundar då sin beräkning av de förväntade trafikmängderna på medelvärden från flera kommuner vilket inre alls behöver överensstämma med de faktiska förhållandena. Vi rycker inre arr den gjorda utredningen är tillräcklig i fråga om trafikräkning. Vi noterar även att resvaneundersökningen Trivecror (2007) omfattar barn i åldrarna 6-15 år. Här skulle det i stället ha behövt gälla åldrarna 1-12 å r. Trafikmängderna kan således vara underskattade i promemorian. Den innehåller även ett räknefel. Med personaltätheten 5 barnlanställd har förskolan idag en personal omfattande 20 personer, inre de påstådda 25 vilket idag bör leda till ett trafikflöde på 16 fordon/dygn. Ökningen i trafikflöde är således något större än vad som antagits. Man säger också arr de 227 bilarna inre kommer samtidigt. Det är enligt vår erfarenher någorlunda sant på eftermiddagen. På morgonen däremot finns der en kraftig belastningstopp mellan klockan 8 och 8.15 dvs. vid skolsrarren och då är antalet bilar redan idag fler än vad vi närboende orkar med. Många av dessa bilar svänger idag in på Ponnyvägen även om den redan är full av bilar, vilket gör det omöjligt arr ra sig ur från vårt hus så dags. De utgör även i övrigt en stor trafikrisk eftersom de är stressade av arr komma i rid, både till skolan och arbetet. Trafikmängderna i extremlägen vid föräldramöten, Lucia och avslutningar har man inre heller tagit med. Trafikmiljön måste kunna hantera även dessa stora mängder. Vi tycker även arr man på ett tidigt stadium borde ha tagit konrakt med oss som bor i ursarra lägen. Då hade man kunnat undvika de värsta fallgroparna. Der är trots allt vi som känner verkligheten bäst. Trafikutredningen är således bristfällig och inger inte förtroende. Bästa lösningen Vid samrådsmötet framförde en av de närboende arr eftersom man skulle riva den gamla skolan och bygga en helt ny skola, så finns det egentligen ingen anledning att bygga den nya på exakt samma plats. Åttans idrottspiars framfördes som ett passande läge för den nya skolan. Vi håller med om detta och tycker arr det vore den allra bästa lösningen. Då kan man ordna tillfart till skolan direkt från Gullåkravägen utan att först köra igenom ett bostadsområde. Emellertid kan kraftledningens ursträckning i utkanten av området utgöra ett hinder för en omedelbar nybyggnation där. Eftersom även förtätningen och tillbyggnaden av bosräder norr om Gullåkravägen måste skjutas på framtiden tills kraftledningen flyttats tror vi inre arr behovet av en utvidgad skola och förskola är överhängande. Vi rycker att byggplanerna är förhastade och arr man har rid arr vänta lire till dess arr kraftledningens vidare öde klarnat. M an behöver heller inre låsa fast sig vid att man just nu har Bråhögssko lan som kan ra hand om eleverna under byggtiden. Om den nya skolan får ett annat läge än den nuvarande, så kan eleverna gå kvar i den gamla skolan till dess arr den nya står klar. Först därefter ri ver man den gamla, sedan kan man bygga nya bosräder på den mark som idag tillhör Anneroskolan. Näst bästa lösningen Vi har tidigare i skrivelser till kommunen framförr och gör der nu igen: Trafiken till förskolan och skolan måste separeras. Vårt lilla villaområde kan inre svälja bådadera. Ni talar om arr skolan i framtiden ska öppnas upp så att den för cyklar och gående även har en entre söderifrån. Det är bra. Vad gäller förskolan kan konsrareras att huvudeneren finns i norr och arr majoriteten av förskolebarn som kanske bor söder och väster om förskolan därför skjutsas fram och tillbaka via Gullåkra- och Rynarevägarna, vilket kraftigt ökar trafikmängden där. Eftersom der finns parkmark väster om förskolan som i dagsläger inre används till något på grund av ödsligher och risk för överfall, finns der goda möjligheter arr öppna en entre med bilväg och parkering till Annero förskola i sydväst och låta Ryttarevägen vara förbehållen dem som har anledning besöka Anneroskolan. Om man inre kan tänka sig denna lösning anser vi arr der inre finns utrymme för arr bygga en så stor skola som föreslås. I princip ska man inre bygga större förskolor och